Yrkande (v) (mp) (s?)
Område 2:2
Kommunstyrelsen 2004-05-05
Yttrande över Socialstyrelsens utvärdering om regelverket kring höjda ljudnivåer, Område 2:2
Göteborg framställs i utredningen som ett gott exempel, bland annat tack vare den samverkan som sker
och skett mellan arrangörer, musiker tillsynsmyndigheter med flera. Kunskap om vilka skador höga
ljudnivåer kan ge leder till att efterlevnaden av riktvärden och rekommendationer respekteras, vilket är
mycket positivt.
Vi anser att Göteborgs Stad ska ställa sig bakom alla förslag i Socialstyrelsens utvärdering och inte bara
”i stort sett”. Vi menar att det är viktigt att mätning av ljudnivåer sker på den plats där det högsta ljudet
kan förväntas och att mätperioden bör vara minst15 minuter och under den tid då det högsta ljudet kan
förväntas. Allt i syfte för att förhindra att människor skadas.
Det är viktigt att staden agerar kraftfullt för att få ner icke acceptabla ljudnivåer. Barn och ungdomar är
till exempel extra känsliga för skador och har dessutom svårt att själv påverka vilka risker han/hon
utsätter sig för när de t ex besöker en rockkonsert. Dessvärre visar ny forskning att tinnituskador bland
barn ökar, vilket är mycket oroväckande. Det är därför viktigt att det finns riktvärden för buller som alla
måste hålla sig till.
Vi kan heller inte hävda att vi bör ha andra regler av t ex konkurrensskäl. Riktvärden för buller finns för
att förhindra tinnitusskador – inte för att främja eller motarbeta konkurrens. Det är angeläget att Sverige
på olika sätt försöker verka för gemensamma riktvärden för höga ljudnivåer inom EU. Vissa länder har ett
starkt regelverk, andra nästan inga regler alls. Vi anser att Sverige ska vara en föredöme vad gäller att
skydda invånarna från skador i samband med höga ljudnivåer.
Förslag till beslut i kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen föreslås besluta
att Göteborgs stad ställer sig bakom Socialstyrelsens utvärdering om regelverket kring höga
ljudnivåer.
att översända ovanstående synpunkter på remissen.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Infrastruktur, näringsliv och
storstadsutveckling
Katrina Folland
031-61 23 89
[email protected]
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Rnr 152/04
Utfärdat
2004-04-23
Dnr 390/04
Yttrande till Socialdepartementet över Socialstyrelsens utvärdering av om regelverket kring höga
ljudnivåer ger avsedd effekt
FÖRSLAG TILL BESLUT
I kommunstyrelsen
Som yttrande till Miljödepartementet översänds bilaga 9
SAMMANFATTNING
Göteborgs kommun har fått möjlighet att senast 30 april, till Socialdepartementet lämna synpunkter på
Socialstyrelsens utvärdering av om regelverket kring höga ljudnivåer ger avsedd effekt. Förlängd
remisstid har beviljats till kommunstyrelsens sammanträde 5 maj. Ärendet har remitterats till Got Event
AB, Göteborg & Co Träffpunkt AB, idrott- och föreningsnämnden, kulturnämnden, miljönämnden, parkoch naturnämnden samt SDN Centrum, Gunnared och Majorna. SDN Centrum och Majorna har beslutat
att avstå från att yttra sig, medan de övriga yttrat sig.
De nya förslagen innebär ett ökat ansvar för verksamhetsutövare att kontrollera ljudnivåerna,
förtydliganden av hur mätning ska ske, en ökad viljeyttring genom att ändra rekommendationer till
riktvärden, vissa skärpningar då barn är närvarande, möjlighet att få kännedom om yttre orsak till tinnitus
via patientregistret, uppföljning av kommunernas tillsynsarbete samt ökad utbildning.
I stadskansliets förslag till yttrande till socialdepartementet föreslås att kommunen ställer sig bakom
förslaget med viss reservation då det gäller mättider, diskussion kring Sveriges förhållningssätt gentemot
EU, förtydliganden av vissa begrepp samt understrykande av vikten av samverkan och utbildning.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
Ett större ansvar läggs på verksamhetsutövarens egenkontroll vilket skulle kunna innebära behov av
resurs- och kompetensförstärkning. Stadskansliets bedömning är dock att staden ligger väl framme för att
möta det ökade ansvaret och att förslaget inte får några ekonomiska konsekvenser av betydelse för
beslutet.
Bilaga 1 Socialstyrelsens utvärdering av regelverket kring höga ljudnivåer
Bilaga 2 Yttrande från Got Event AB
Bilaga 3 Yttrande från Göteborg & Co Träffpunkt AB
Bilaga 4 Yttrande från idrott- och föreningsnämnden, ordförandebeslut
Bilaga 5 Yttrande från kulturnämnden, pu och tu
Bilaga 6, Yttrande från miljönämnden, pu, och tu
Bilaga 7 Yttrande från park- och naturnämnden, pu och tu
Bilaga 8 Yttrande från SDN Gunnared, tu
Bilaga 9 Stadskansliets förslag till sammanfattande yttrande till Socialdepartementet
ÄRENDET
Göteborgs kommun har fått möjlighet att senast 30 april, till Socialdepartementet lämna synpunkter på
Socialstyrelsens utvärdering av om regelverket kring höga ljudnivåer ger avsedd effekt. Förlängd
remisstid har beviljats till kommunstyrelsens sammanträde 5 maj. Ärendet har remitterats till Got Event
AB, Göteborg & Co Träffpunkt AB, idrott- och föreningsnämnden, kulturnämnden, miljönämnden, parkoch naturnämnden samt SDN Centrum, Gunnared och Majorna. SDN Centrum och Majorna har beslutat
att avstå från att yttra sig, medan de övriga yttrat sig.
Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att utvärdera regelverket kring höga ljudnivåer. I
uppdraget ingår förutom att se över regelverket också att lämna goda exempel där kommuner lyckats få
ner ljudnivåerna och att analysera vilka faktorer som haft betydelse för framgången.
Platser där musik med hög ljudnivå kan förväntas är diskotek, konserter, dans- och musikrestauranger,
gym, biografer, klubbar, knattediscon m.m.
ÅTGÄRDSFÖRSLAG I RAPPORTEN
Socialstyrelsens rapport utmynnar i nio förslag på åtgärder enligt nedan.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
att det görs ett tillägg till 38 § i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd och att det där införs texten: ”verksamheter i form av diskotek eller konserter för
allmänheten”.
att mätning skall ske på den plats där det högsta ljudet kan förväntas samt att mätperioden är 15
minuter under den tid då det högsta ljudet kan förväntas.
att ändra ordet rekommendation till riktvärde i Socialstyrelsens allmänna råd.
att rekommendationen för barn ändras till riktvärde för barn t o m 12 år, dock med möjligheter
att framföra konserter och annan levande musik till ljudnivåer upp till 97 dBA.
att införa en skärpt maximal nivå för barn till 110 dBA
att stödja AMMOT:s förslag till ”utbildning av utbildarna”
att Socialstyrelsen i samarbete med länsstyrelserna genomför en riksomfattande uppföljning av
kommunernas tillsyn över verksamheter där det framförs hög musik under 2005.
att se över möjligheterna att inom ramen för patientregistret får till stånd en rapportering av yttre
orsak i samband med diagnosen tinnitus.
att kraven på begränsning av ljudnivåerna på diskotek, konserter m.m. tas in i miljökvalitetsmålen under ”god bebyggd miljö”.
Rapporten innehåller förutom ovannämnda förslag en ingående redogörelse avseende hur hörselskador
uppstår, lagstiftningen inom området, riskmiljöer, goda exempel, europaregler och WHO, tekniska
aspekter, mätmetoder och egenkontroll, barn och ungdomars syn på höga ljudnivåer samt utbildning.
BAKGRUND
Ljudnivåer vid musikframträdande är mycket höga och riskerna för hörselskador och tinnitus hos barn har
uppmärksammats. Socialstyrelsen gav redan 1996 ut allmänna råd om Buller inomhus och höga
ljudnivåer (SOSFS1996:7). I de allmänna råden lämnas rekommendationer för när höga ljudnivåer på
diskotek och konserter kan utgöra sanitär olägenhet enligt dåvarande hälsoskyddslagen (idag är det
liktydigt med olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken). Rekommendationerna är 115 decibel
(dBA) för maximalvolym (Lmax) och 100 dBA som genomsnittsnivå och de är till för att skydda mot
hörselnedsättning och/eller tinnitus. För barn rekommenderas att genomsnittsnivåerna ligger under 90
dBA.
REMISSINSTANSER
Inom gruppen remissinstanser är miljönämnden tillsynsmyndighet och Got Event AB, Göteborg & Co
Träffpunkt AB, idrott- och föreningsnämnden, kulturnämnden, park- och naturnämnden samt SDN
Centrum, Gunnared och Majorna verksamhetsutövare.
Miljönämnden tillstyrker Socialstyrelsens förslag. Idrott- och föreningsnämnden samt park- och
naturnämnden tillstyrker förslaget utom i punkt 2 där de avstyrker. Got Event AB, Göteborg & Co
Träffpunkt AB, kulturnämnden och SDN Gunnared varken avstyrker eller tillstyrker men lämnar vissa
synpunkter på innehållet. SDN Gunnared och Majorna har avstått från att svara. De remissinstanser som
är verksamhetsutövare lämnar inbördes inga motstridiga synpunkter utan kompletterande.
Göteborg & Co framför att skälen för att begränsa ljudnivåerna i samband med musikevenemang bör vara
väl underbyggda och sakligt sett välmotiverade eftersom en del av musikupplevelsen och musiken som
kulturyttring kan gå förlorad om ljudnivåerna reduceras. Got Event AB framför att det är väsentligt för
deras verksamhet och konkurrensförmåga att de förändringar i de regelverk som föreslås ansluter till
internationella eller minst europeiska regler. Samtliga verksamhetsutövare utom kulturnämnden har
reagerat på punkt 2 förslaget om mätperiodens längd för ekvivalent ljudnivå. Förslaget att den ska vara 15
min och under den tid då ljudnivån förväntas vara högst strider, enligt remissinstanserna, mot hur
gällande rekommendationer tolkas och reglerna utomlands ser annorlunda ut.
De flesta verksamhetsutövare framför vikten av att fastställa ansvarsfrågan, i rapporten omnämnes
verksamhetsutövaren utan att beskriva vem detta är. Kulturnämnden anser att vissa ordval och
formuleringar i förslaget bör bytas ut.
Park- och naturnämnden anser att riktlinjerna bör kompletteras med högsta tillåtna ”peak”-värde om 140
dBA.
Betydelsen av att Sverige, inom EU, arbetar för gemensamma riktvärden framhålles generellt, liksom
vikten av samverkan.
SDN Gunnared anser att lagar och förordningar bör skrivas så att ljudnivåerna i olika offentliga miljöer
inte skadar människor varken på kortare eller längre sikt.
STADSKANSLIET
Göteborgs kommun är i allra högsta grad berörd av utredningen som arrangör samt upplåtare av
anläggningar och parker till konserter. Göteborgs kommun är också genom miljönämnden
tillsynsmyndighet enligt miljöbalken med uppgift att kontrollera att olägenheter för människors hälsa inte
uppstår. Det är därför speciellt glädjande att en stad som Göteborg utmärkt sig på ett positivt sätt och i
utredningen framhålls som ett gott exempel. Bl.a. uppmärksammas det tidiga samarbetet mellan
verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet samt informations och utbildningsinsatser riktade till bl. a.
musiker och ljudtekniker.
Dagens rekommendationer, 115 dBA för maximalnivåer och 100 dBA som genomsnittsnivå
(ekvivalentnivå) är till för att skydda mot hörselnedsättning och tinnitus. Rekommendationerna utgår från
arbetsmiljölagstiftningens gränsvärden som är framtagna på medicinska grunder utifrån forskning
framförallt inom arbetsmiljöområdet där erfarenheter och studier är som mest omfattande. Enligt
Socialstyrelsens allmänna råd för buller kan man utifrån dagens kunskaper om buller och forskning på
inverkan av höga ljudnivåer från musik göra bedömningen att vid musikljudnivåer under 100 dBA bör
risken för hörselnedsättning eller bestående tinnitus vara låg. Förutsättningen är att exponeringen
maximalt uppgår till fem timmar per vecka och att övrig bullerexponering understiger 85 dBA. På samma
sätt utgår maximalnivån från medicinska studier som visar att kortvariga ljud över 115 dBA kan ge
permanent hörselnedsättning.
Det är inte bevisat att barn är mer benägna att få hörselskador än vuxna, några experimentella
undersökningar går självklart inte att göra. Djurförsök har visat att känsligheten för bullerexponering varit
avsevärt högre under de första levnadsmånaderna och sen minskat med stigande ålder. Det finns
anatomiska skillnader mellan barn och vuxna i hörselgången och ju oftare man utsätts för höga ljudnivåer
desto större är risken för hörselskada. Därför är tidsaspekten viktig då man värderar skaderisken för barn.
Förslaget att införa 110 dBA (maximalnivå) som riktvärde för barn är en bedömning utifrån dagens
kunskaps- och forskningsläge samt skaderisk.
Mot bakgrund av ovanstående är stadskansliets bedömning att föreslagna riktvärden är väl underbyggda
och framtagna utifrån den kunskap som i dagsläget finns att tillgå. Vår utgångspunkten är alltså att det
finns medicinska skäl att hålla sig till föreslagna nivåer. Men hur ofta man utsätter sig för höga ljudnivåer
har också betydelse för skaderisken och ett tydligt enskilt ansvar finns. Barn och ungdomar är en grupp
som särskilt bör uppmärksammas och skyddas.
Den fråga som det råder mest delade meningar om är hur mätning av medelljudnivån ska ske och om
värdet bör höjas då mättiden kortas. Stadskansliets bedömning är att värdet 100 dBA som riktvärde bör
gälla. Stadskansliet har inte tillräcklig kompetens för att avgöra hur mätning ska ske men anser att det är
viktigt att mätmetoderna är entydiga. Frågan bör diskuteras med branschen ytterligare innan riktlinjer för
mätning fastställs.
Till skillnad från vad som anförts av remissinstanserna anser stadskansliet frågan om
verksamhetsutövarens ansvar vara klarlagd.
Rapportens innehåll och remissinstansernas svar visar att Göteborg tagit problemet på allvar och är på rätt
väg mycket tack vare den samverkan som sker och skett mellan arrangörer, tillsynsmyndighet, musiker,
forskare, centrala verk m.m. Förståelsen för frågornas vikt betyder mycket för efterlevnaden av riktvärden
och rekommendationer.
I stadskansliets förslag till yttrande till Socialdepartementet föreslås att kommunen ställer sig bakom
förslaget med viss reservation då det gäller mättider i punkt 2, diskussion kring Sveriges förhållningssätt
gentemot EU, förtydliganden av vissa begrepp samt understrykande av vikten av samverkan och
utbildning.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Enhet för infrastruktur, näringsliv
storstadsutveckling
Katrina Folland
och
Leif Johansson
Bilaga 1
Socialstyrelsens utvärdering av regelverket kring höga ljudnivåer
Se separat PDF-fil
Bilaga 2
Got Event AB
2004-04-14
Yttrande över socialstyrelsens rapport “Uppdrag att utvärdera om regelverket kring höga
ljudnivåer ger avsedd effekt”
Ärendet
Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera om regelverket kring höga ljudnivåer ger
avsedd effekt. Bakgrunden är att ljudnivåer vid musikframträdanden ibland har varit mycket höga och att
riskerna för tinnitus och andra hörselskador har uppmärksammats. I Socialstyrelsens nuvarande
allmänna råd lämnas rekommendationer om när höga ljudnivåer på diskotek och konserter kan utgöra
sanitär olägenhet. I dagsläget benämnt olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken.
Socialstyrelsens granskning utmynnar i nio förslag till förbättringsåtgärder.
Synpunkter
Got Event berörs i hög grad av en eventuell kommande tillämpning av Socialstyrelsens förslag. Detta
skulle gälla alla musikevenemang på Ullevi och i Scandinavium. Dessa är så gott som uteslutande
nationella eller internationella musikproduktioner som turnerar till ett antal arenor i Sverige eller i
Europa.
Mot bakgrund av ovanstående är det väsentligt för vår verksamhet och konkurrensförmåga att de
förändringar i regelverket som föreslås i sin helhet ansluter till internationella eller minst europeiska
regler. Eventuellt strängare regler i Sverige eller lokalt i Göteborg skulle begränsa våra möjligheter att
kunna erbjuda attraktiva artister i våra arenor. Kommerskollegium har såsom framgår av rapporten
tidigare på Got Events begäran prövat detta förhållande.
Slutsatsen från Kommerskollegium är att handelshinder i så fall skulle uppstå till nackdel för Got Event.
Vår verksamhet är hårt konkurrensutsatt och endast enhetliga internationella regler utan lokala
inskränkningar ger likartade konkurrensmöjligheter och skapar dessutom förståelse och förtroende hos
arrangörer av olika slag.
Av Socialstyrelsens rapports förslag vill Got Event endast framföra synpunkter beträffande förslag
nummer två. I det fall mätperioden begränsas till
de 15 minuter av en konsert då de högsta ljudnivåerna kan förväntas behöver gällande riktvärden för
högsta tillåtna ekvivalent ljudnivå justeras. Eventuellt kan den i rapporten beskrivna franska mätmetoden
vara en förebild för en europeisk mätmetod, dvs maximal ekvivalent ljudnivå på 105 dBA under de 15
minuter av en konsert då de högsta ljudnivåerna kan förväntas.
Ett problem som uppstår vid en alltför strikt mätmetod är enligt vår erfarenhet att publikens applåder,
visslingar och andra ovationer ibland ger de allra högsta ljudnivåerna. Detta förhållande kan ingen
arrangör förutse och kan rimligtvis inte få belasta konsertens mätresultat.
I rapporten omnämnes ”verksamhetsutövaren” utan att beskiva vem detta är.
Got Event vill framhålla att det i detta sammanhang är motiverat att fastställa ansvarsfördelningen på det
sätt som är normalt i internationella sammanhang.
Detta innebär att det är arrangören som genom sina förberedelser, avtal med artisten och sin ljudtekniker
har bäst förutsättningar att ur helhetssynpunkt hantera ljudnivåerna. Got Events uppgift är att upplåta plats
för konserten och i avtal förmedla de regler och riktlinjer som gäller för evenemanget.
I övrigt avstår Got Event från att framföra synpunkter på Socialstyrelsens rapport.
GOT EVENT AB
Frank Andersson
Styrelseordförande
Thomas Torkelsson
VD
Christer Holmgren
Vice styrelseordförande
Bilaga 3
Göteborg & Co Träffpunkt AB
2004-04-14
Uppdrag att utvärdera om regelverket kring höga ljudnivåer ger avsedd effekt – Utredning av Socialstyrelsen
Göteborgs kommunstyrelse har remitterat utredningen till Göteborg & Co för yttrande senast 2004-04-14. Med
utredningen som grund föreslår Socialstyrelsen att förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd även skall avse ”verksamheter i form av diskotek eller konserter för allmänheten”. Med detta följer bl a
att anmälan skall göras till miljönämnden” innan lokalen, platsen eller anläggningen tas i bruk” och att ljudmätning
skall ske där enligt särskilda föreskrifter. Socialstyrelsen föreslår vidare att det införs ”en skärpt maximinivå för barn
till 110 dBA” (f n 115 dBA).
I utredningen anges ett anta goda exempel där ljudnivåerna kontrollerats och anpassats till acceptabla nivåer. Ett
sådant exempel är Göteborgskalaset. Ur utredningen anförs:
”I Göteborg genomförs stora evenemang vid flera tillfällen varje år. Miljöförvaltningen har prioriterat dessa i sin
systematiska tillsyn eftersom de drar mycket stor publik med en betydande andel ungdomar. Störst är
Göteborgskalaset som pågår drygt en vecka på flera festplatser främst i de centrala delarna av staden.
Miljöförvaltningen har fortlöpande kontakter med arrangören både före och under själva tillställningen och har
kunnat konstatera att Göteborgskalaset är ett föredöme för andra liknande arrangemang. Ledningen är lyhörd för
förvaltningens synpunkter och man har en väl fungerande egenkontroll samtidigt som det ställs stora krav på dem
som inbjuds att framföra musik på de olika scenerna. Överskrids de föreskrivna ljudnivåerna avbryts konserten av
arrangören.”
När det gäller Göteborgskalaset har ovannämnda förordning tillämpats även om det inte varit föreskrivet att
förordningen omfattar dylika evenemang. Erfarenheterna för arrangören Göteborg & Co har varit goda.
Göteborg & Co har inga invändningar mot att området ”verksamheter i form av diskotek och konserter för
allmänheten” införs i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd”.
Vad gäller förslaget om att skärpa maximinivån för barn från 115 dBA till 110 dBA vill Göteborg & Co framföra
följande synpunkter. Om det är medicinskt klarlagt att 115 dBA innebär en hälsorisk för barn och att skärpningen till
110 dBA undanröjer denna risk anser Göteborg & Co att en sådan skärpning får accepteras. Samtidigt vill Göteborg
& Co framföra synpunkten att skälen för att begränsa ljudnivåerna i samband med musikevenemang bör vara väl
underbyggda och sakligt sett välmotiverade eftersom en del av musikupplevelsen och musiken som kulturyttring kan
gå förlorad om ljudnivåerna reduceras.
STYRELSEN för GÖTEBORG & CO
Göran Johansson
ordförande
Gunnel Aho
vice ordförande
Bilaga 4
Idrott- och föreningsnämnden
ORDFÖRANDEBESLUT 2004-04-08
Yttrande till kommunstyrelsen över Socialstyrelsens rapport "Uppdrag att utvärdera om regelverket kring
höga ljudnivåer ger avsedd effekt"
Förslag till beslut
1.
Idrotts- och föreningsnämnden tillstyrker Socialstyrelsens förslag till åtgärder nr 1
respektive 3-9.
2.
Idrotts- och föreningsnämnden avstyrker Socialstyrelsens förslag om att mäta
medelljudnivån under de 15 minuter då det högsta ljudet kan förväntas under en
konsert.
3.
Idrotts- och föreningsnämnden översänder tjänsteutlåtandet till
kommunstyrelsen som eget yttrande i ärendet
Ärendet
Stadskansliet har översänt rubricerat ärende till idrotts- och föreningsnämnden för yttrande till
kommunstyrelsen senast 2004-04-14.
Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera om regelverket kring höga ljudnivåer
ger avsedd effekt. I uppdraget ingår, förutom att se över regelverket, också att lämna goda
exempel där kommuner har lyckats få ner ljudnivåerna och att analysera vilka faktorer som haft
betydelse för framgången.
Sammanfattning av förslaget
Det finns risk för hörselskador och tinnitus vid besök på platser där det spelas musik vid allt för
höga ljudnivåer. Barn är speciellt utsatta. Socialstyrelsen gav redan 1996 ut allmänna råd om
buller inomhus och höga ljudnivåer, SOSFS 1996:7. Rekommendationerna är 115 decibel (dBA)
för maximalvolym och 100 dBA som genomsnittsnivå och de är till för att skydda mot
hörselnedsättning och tinnitus. För barn rekommenderas att genomsnittsnivån ligger under 90
dBA.
Socialstyrelsen rapport innehåller nio förslag till åtgärder:
1.
att det görs ett tillägg till 38 § i förordning (1998:889) om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd och att det där införs texten: "verksamheter i form av diskotek eller konserter
för allmänheten".
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
att mätning skall ske på den plats där det högsta ljudet kan förväntas samt att
mätperioden är 15 minuter under den tid då det högsta ljudet kan förväntas.
att ändra ordet rekommendation till riktvärde i Socialstyrelsens allmänna råd.
att rekommendationen för barn andras till riktvärde för barn t o m 12 år, dock med
möjlighet att framföra konserter och annan levande musik till ljudnivåer upp till 97 dBA.
att införa en skärpt maximal nivå för barn till 110 dBA.
att stödja AMMOT's (artister och musiker mot tinnitus) förslag till "utbildning av
utbildarna".
att Socialstyrelsen i samarbete med länsstyrelserna genomför en riksomfattande uppföljning
av kommunernas tillsyn över verksamheter där det framförs hög musik under 2005.
att se över möjligheterna att inom ramen för patientregistret få till stånd en
rapportering av yttre orsak i samband med diagnosen tinnitus.
att kraven på begränsning av ljudnivåerna på diskotek, konserter m m tas
in i milj ökvalitetsmålen under "god bebyggd miljö".
Rapporten innehåller förutom ovan nämnda förslag redogörelse avseende






hur hörselskador uppstår
lagstiftning inom området
riskmiljöer
goda exempel
europaregler och WHO
tekniska aspekter
mätmetoder och egenkontroll
barn och ungdomars syn på höga ljudnivåer
utbildning
Våra synpunkter
Idrotts- och föreningsförvaltningen berörs av Socialstyrelsens rapport då vi vid enstaka tillfällen upplåter
våra anläggningar till musikarrangemang. I kontraktet med arrangören anges högsta tillåtna ljudnivåer och
att arrangören har ansvarig ljudtekniker med för ändamålet lämplig kompetens.
Vi föreslår att nämnden tillstyrker Socialstyrelsens förslag till åtgärder nr 1 respektive 3 t o m 9.
Förslag nr 2 om att endast mäta medelljudnivån under de 15 minuter då det högsta ljudet kan
förväntas, stämmer inte med den vedertagna mätmetod som de rekommenderade riktvärdena
bygger på, d v s 100 dBA.
Medelljudnivån enligt Socialstyrelsens nuvarande råd innebär att man mäter ljudnivån från det att
konserten börjar tills den slutar inklusive tysta perioder. Ett beslut att endast mäta medelljudnivån
under 15 minuter skulle innebära fler överskridanden av riktvärdena. Skall mätmetoden ändras bör
man tillåta 105 dBA som högsta medelljudnivå.
I rapporten uttalas även, vilket vi ställer oss bakom, att det är angeläget att Sverige medverkar i
arbetet med att skapa gemensamma riktvärden för höga ljud inom EU. Detta för att inte skapa
handelshinder på den inre marknaden för tjänster då artisterna ofta turnerar mellan olika länder.
Det är också viktigt att man tydliggör ansvarsfrågan i samband med höga ljudnivåer. I rapporten
talas det om "verksamhetsutövaren", men det framgår inte tydligt om det är arrangören eller den
som upplåter konsertplatsen.
Göteborgs kommun omnämns i rapporten som ett av de goda exempel där man arbetat aktivt
och framgångsrikt med att tillsammans med arrangören skapa förutsättningar för att inte utsätta
publiken för hälsorisker vid konserter.
Thomas Tibell direktör
Göteborg 2004-04-08
Claes-Göran Aldenborn chef fastighetsenheten
Kulturnämnden
Protokollsutdrag sammanträde 2004-03-18
Bilaga 5
Tjänsteutlåtande 2004-03-02
Remiss: Socialstyrelsens utvärdering av regelverket kring höga ljudnivåer
Bakgrund
Kommunstyrelsen har för yttrande översänt Socialstyrelsens utvärdering av regelverket kring höga
ljudnivåer.
Socialstyrelsen gav 1996 ut allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer. I de allmänna råden
lämnas rekommendationer för när höga ljudnivåer på diskotek och konserter kan utgöra sanitär olägenhet
enligt dåvarande hälsoskyddslagen.
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera om regelverket kring höga ljudnivåer ger
avsedd effekt.
Förvaltningens synpunkter
Utvärderingen slår fast att branschen, arrangörs- och ljudbranschen, idag inte tar tillräckligt ansvar för att
hålla nere ljudnivåerna på konserter, diskotek m.m.
I Göteborg bildades hösten 2003 en arbetsgrupp med representanter från kulturförvaltningen,
miljöförvaltningen, arrangörsledet och ljudbranschen samt experter på hörselhälsa. Initiativet till
arbetsgruppen har kommit från musikarrangörer av olika slag som känner en oro över att ett nytt
regelverk kan innebära alltför stränga regler. Arbetsgruppen försöker hitta lösningar på problemet utan att
behöva tillämpa alltför mycket förbud.
Förvaltningen anser att samverkan mellan olika intressenter är mycket angeläget och bör uppmuntras.
Samverkan skapar förståelse för olika intressen och medför troligen att det blir lättare att få arrangerande
instanser att utföra den egenkontroll som utvärderingen föreslår.
Förvaltningen anser att vissa ordval och formuleringar i förslaget bör bytas ut.
I kapitlet Socialstyrelsens förslag, förslag 1, punkt 5 verksamheter i form av diskotek eller konserter för
allmänheten (sid. 40):
Formuleringen verksamheter i form av diskotek eller konserter för allmänheten är begränsande och bör
bytas ut till verksamheter i lokal eller anläggning där musik framförs för allmänheten.
Förvaltningen anser vidare att begreppet hög musik som nämns på olika ställen i utvärderingen bör
undvikas och ersättas med musik med hög ljudnivå. Detsamma gäller begreppet högt ljud som föreslås
ersättas med begreppet hög ljudnivå.
Förslag till beslut
1. Kulturnämnden godkänner förvaltningens
yttrande och översänder detsamma till kommunstyrelsen.
2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Kulturförvaltningen Göteborg
Christina Hjorth
förvaltningschef
Kristina Frizell
utredningsledare
Bilaga: Socialstyrelsens utvärdering av regelverket kring höga ljudnivåer.
Bilaga 6
Miljönämnden
Protokollsutdrag sammanträde 2004-03-17
§ 47
Dnr 1437/04
Yttrande till Kommunstyrelsen
Socialstyrelsens uppdrag att utvärdera om regelverket kring höga
ljudnivåer ger avsedd effekt
__________________________________________________________
Kommunstyrelsen
Närmiljöavdelningen
HANDLING
Bilaga H:
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande den 5 mars 2004.
BESLUT
Miljönämnden beslutar med bifall till förvaltningens förslag:
att
tillstyrka de förslag som framförs i Socialstyrelsens rapport samt
att
som eget yttrande översända förvaltningens tjänsteutlåtande till
Kommunstyrelsen.
________________________
Tjänsteutlåtande 2004-03-05
Till Miljönämnden
Yttrande till Kommunstyrelsen
Socialstyrelsens uppdrag att utvärdera om regelverket kring höga ljudnivåer ger
avsedd effekt.
Sammanfattning
Socialstyrelsen har haft i uppdrag att utvärdera om regelverket kring höga ljudnivåer ger
avsedd effekt och redovisar nu i en rapport sina synpunkter. Socialstyrelsen lämnar också ett
antal förslag med syfte att ytterligare begränsa risken för hörselskador, särskilt bland barn
och ungdom. Bland annat föreslås en komplettering av 38§ förordning (1998:899) om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, varigenom verksamheter i form av diskotek eller
konserter för allmänheten görs anmälningspliktiga.
Förvaltningen har sedan länge bedrivit ett aktivt tillsynsarbete för att begränsa hälsoriskerna
i samband med evenemang och konserter och har också nära följt och deltagit i
Socialstyrelsens utredning.
Förvaltningen delar de synpunkter som framförs i rapporten och tillstyrker de nio förslag
som lämnas.
Förslag till beslut
Förvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar:
att
tillstyrka de förslag som framförs i Socialstyrelsens rapport samt
att
som eget yttrande översända förvaltningens tjänsteutlåtande till Kommunstyrelsen
Ärendet
Regeringen gav den 22 augusti 2002 Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera om regelverket
kring höga ljudnivåer ger avsedd effekt. I uppdraget ingick förutom att se över regelverket
också att lämna goda exempel där kommuner har lyckats få ner ljudnivåerna och att
analysera vilka faktorer som haft betydelse för framgången. Här redovisas bl.a. det arbete
som sker i Göteborg.
Ljudnivåerna vid musikframträdanden är mycket höga och riskerna för hörselskador och
tinnitus hos barn har uppmärksammats. Socialstyrelsen gav redan 1996 ut allmänna råd om
Buller inomhus och höga ljudnivåer.
I de allmänna råden lämnas rekommendationer för när höga ljudnivåer på diskotek och
konserter kan utgöra sanitär olägenhet enligt dåvarande hälsoskyddslagen ( idag är det
liktydigt med olägenhet för människors hälsa i miljöbalken). Rekommendationerna är 115
decibel (dBA) för maximalvolymer och 100 dBA som genomsnittsnivå och de är till för att
skydda mot hörselnedsättning och/eller tinnitus. För barn rekommenderas att
genomsnittsnivåerna ligger under 90 dBA.
Socialstyrelsen har utarbetat en rapport som redovisar ett förslag till förändring av
nuvarande regelverk. Rapporten är omfattande och redovisar kunskapsläget idag och
beskriver på ett tydligt och uttömmande sätt de risker som finns vid bullerexponering och på
vilket sätt hörselskador kan uppkomma. Man redovisar även gällande lagstiftning, goda
exempel från olika delar av Sverige samt hur andra länder arbetar med dessa frågor.
Man anser att de höga ljudnivåerna på diskotek, konserter mm utgör en reell risk för
människors hörsel och att de bidrar till risken att få tinnitus och liknande symptom och att
barn är en speciell riskgrupp.
Man anser vidare att branschen inte tar tillräckligt ansvar för att hålla ner ljudnivåerna.
Många kommuner mäter inte de höga ljudnivåerna i tillräcklig omfattning vilket troligen
beror på den omfattande resurs som krävs för att göra det.
För att underlätta för myndigheten måste troligen övervakningen föras över på
verksamhetsutövaren till större del. Myndigheten kan då övergå till att övervaka
egenkontrollen och göra stickprov för att se att den fungerar.
Rapporten utmynnar i att Socialstyrelsen föreslår följande förändringar i regelverket:
Att det görs ett tillägg till 38 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd vilket innebär att verksamheter i form av diskotek och konserter för allmänheten
skall anmälas innan lokalen, platsen eller anläggningen tas i bruk.
Att mätning skall ske på den plats där det högsta ljudet kan förväntas samt att mätperioden
är 15 minuter under den tid då det högsta ljudet kan förväntas.
Att ändra ordet rekommendation till riktvärde i Socialstyrelsens allmänna råd.
Att rekommendationen för barn ändras till riktvärde för barn till och med 12 år, dock med
möjligheter att framföra konserter och annan levande musik vid ljudnivåer upp till 97 dBA.
Att införa en skärpt maximinivå för barn till 110 dBA.
Att stödja AMMOT´s förslag (Artister och musiker mot tinnitus) till ”utbildning av
utbildarna”.
Att Socialstyrelsen i samarbete med länsstyrelserna genomför en riksomfattande
uppföljning av kommunernas tillsyn över verksamheter där det framförs hög musik under
2005.
Att se över möjligheterna att inom ramen för patientregistret får till stånd en rapportering av
yttre orsak i samband med diagnosen tinnitus.
Att kraven på begränsning av ljudnivåerna på diskotek, konserter mm tas in i
miljökvalitetsmålen under ”god bebyggd miljö”.
Förvaltningens synpunkter
Miljöförvaltningen välkomnar Socialstyrelsens redovisning av uppdraget.
Miljöförvaltningen har under flera år bedrivit ett aktivt arbete som syftar till att minimera
riskerna för dem som besöker konserter, diskotek, biografer och ställen där höga ljudnivåer
kan befaras. Arbetet har främst bedrivits genom informationsinsatser, tillsynsbesök och en
nära dialog med företrädare från arrangörer och andra inom musikbranschen.
Förvaltningen välkomnar och tillstyrker de förändringar som föreslås i Socialstyrelsens
rapport. Redan de nu gällande allmänna råden har varit ett effektivt redskap i
ansträngningarna att begränsa riskerna för att utsättas för ljudnivåer som kan ge upphov till
hörselskador t.ex. tinnitus.
Det finns emellertid vissa frågor i tillämpningen där branschen har haft svårt att acceptera
myndighetens tolkning av regelverket. En sådan fråga är hur lång tid som en
kontrollmätning av ljudnivån skall pågå.
De viktigaste förändringarna som Socialstyrelsen föreslår är införandet av en bestämd
mättid, utbildning av ljudansvariga, anmälningskrav samt skärpt ljudnivåkrav när publiken
består av både barn och vuxna.
I rapporten finns ett avsnitt där man analyserar problemet med små lokaler där det trots
olika åtgärder helt enkelt inte är möjligt att framföra ”live” musik utan att ljudnivåerna blir
för höga. Detta är naturligtvis ett stort problem för branschen eftersom vissa
verksamhetsutövare kan vara tvungna att förändra sin inriktning av verksamheten.
Miljöförvaltningen anser dock att människors hälsa måste komma i första hand eftersom
risken för att få hörselskador vid höga ljudnivåer är väl kända.
Miljöförvaltningen stöder Socialstyrelsens avsikt att inte föreslå några förändringar när det
gäller ljudnivån då endast vuxna och ungdomar över 12 år finns bland publiken. Riktvärdet
blir således 115 dBA för maximalvolymer och 100 dBA som genomsnittsnivå.
Nedan redovisas några av Socialstyrelsens förslag med förvaltningens kommentarer:

att det görs ett tillägg till 38 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
och att det där införs texten ”verksamheter i form av diskotek eller konserter för
allmänheten”.
Miljöförvaltningen stöder förslaget att göra verksamheter i form av diskotek eller konserter
för allmänheten, anmälningspliktiga enligt 38 § i förordning om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd. Detta kommer att medföra att branschen måste meddela
sin existens till myndigheten och att man måste införa egenkontrollprogram enligt
förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll.

att ändra ordet rekommendation till riktvärde i Socialstyrelsens allmänna råd.
Miljöförvaltningen anser i likhet med flera andra kommuner att ordet rekommendation i
Socialstyrelsens allmänna råd bör ändras till riktvärde. Ändringen innebär ingen
förändring i sak men speglar en viljeyttring om att frågan är viktig. Det är ofta svårt
att få förståelse för att en rekommendation blir ett villkor i ett föreläggande.

att fastställa att mätning skall ske på den plats där det högsta ljudet kan förväntas och att
mätperioden bör vara 15 minuter under den tid då det högsta ljudet kan förväntas.
Miljöförvaltningen är mycket positiv till att det i råden framgår att riktvärdena är avsedda att
mätas på den plats där den högsta ljudnivån förväntas samt att mättiden för
ekvivalent ljud bör ske under de sammanhängande 15 minuter då ljudet förväntas
vara högst. Dessa frågor har ofta blivit föremål för diskussioner med branschen.
Fastställs dessa kriterier kommer det att underlätta för både tillsynsmyndighet och
verksamhetsutövare.

att rekommendationen för barn ändras till riktvärde för barn upp till och med 12 år, dock med
möjligheter för arrangörer att framföra konserter och annan levande musik vid ljudnivåer upp till
97 dBA.
Miljöförvaltningen anser i likhet med Socialstyrelsen att det kan vara svårt för många
arrangörer att genomföra konserter vid så låga nivåer som 90 dBA när det gäller
musikframträdanden med instrument.
Risken kan då bli att den utpekade åldersgruppen precis som Socialstyrelsen befarar kan bli
utestängda från konserter eller andra evenemang med höga ljudnivåer.
Erfarenheterna från Göteborg är att det varje år framförs många musikframträdanden på
platser som t.ex. på Liseberg, Trädgårdsföreningen samt på evenemang som
Göteborgskalaset. Idag accepteras den ljudnivå som gäller för vuxna och ungdomar
även om det förekommer mindre barn bland publiken.
Enligt Socialstyrelsen förslag måste genomsnittsnivån på dessa evenemang begränsas till 97
dBA om mindre barn skall närvara, i annat fall måste en åldersgräns på 13 år införas
till evenemanget.
Förslaget innebär i praktiken en kraftig skärpning av den ljudnivå som tillämpas i verkligheten
vilket kommer att innebära att små barn utsätts för en mindre risk än vad fallet är
idag. En sänkning med 3 dBA innebär en halvering av effekten.
Miljöförvaltningen anser att nivån 90 dBA skall gälla vid alla tillfällen då livemusik inte
förekommer och då barn är närvarande, t.ex. knattedisko.

att införa en skärpt maximinivå för barn till och med 12 år till 110 dBA.
Miljöförvaltningen anser att maxnivån på 110 dBA (idag 115 dBA) skall gälla via alla
evenemang riktade till barn således även konserter med livemusik.

att stödja AMMOT´s förslag till ”utbildning av utbildarna”
Miljöförvaltningen anser att det fortfarande finns brister i kunskap hos många som arrangerar
olika typer av musikframträdanden och hos dem som ansvarar för ljudanläggningar
och på andra sätt ljudmiljön som publiken utsätts för. Det pågår dock utbildningar
framförallt för blivande ljudtekniker och arrangörer. Även Miljöförvaltningen har
ansvarat för information i samband med sådana utbildningar. Resultatet har blivit att
många ungdomar som är engagerade i musikframträdanden har en förståelse för
riskerna med höga ljudnivåer och bidrar till en förbättrad ljudmiljö.
Det finns således ett stort behov av utbildningsinsatser på alla nivåer och förvaltningen anser
att förslaget är mycket angeläget.

att se över möjligheterna att inom ramen för patientregistret få tillstånd en rapportering av yttre
orsak i samband med rapportering av diagnosen tinnitus.
Miljöförvaltningen anser att förslaget är utmärkt och kan vara ett effektivt hjälpmedel i
prioriteringen av tillsynsinsatserna. Förvaltningen har redan varit i kontakt med olika
aktörer bl.a. Tinnitusföreningen om att vi värdesätter information om aktiviteter då
man misstänker att en hörselskada kan ha uppstått på grund av musik.

att kraven på begränsning av ljudnivåerna på diskotek, konserter mm. tas in i miljömålen under
”god bebyggd miljö”
Miljöförvaltningen anser att förslaget är bra och att det är positivt att hälsoaspekterna i högre
grad inarbetas i miljömålen.
Göteborg den 5 mars 2004
Bo Svensson
Direktör
Ingvar Göran
Avdelningschef
Bilaga:
Socialstyrelsens rapport: ” Uppdrag att utvärdera om regelverket kring höga ljudnivåer ger
avsedd effekt”
Bilaga 7
Park- och naturnämnden
Protokollsutdrag sammanträde 2004-03-16
§ 42
Dnr 208/04
Yttrande till kommunstyrelsen över socialstyrelsens rapport ”Uppdrag att utvärdera
om regelverket kring höga ljudnivåer ger avsedd effekt”
ÄRENDET
Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att utvärdera om regelverket kring höga
ljudnivåer ger avsedd effekt. I uppdraget ingår förutom att se över regelverket, också att
lämna goda exempel där kommuner lyckats få ner ljudnivåerna och att analysera vilka
faktorer som haft betydelse för framgången.
Park- och naturförvaltningen berörs av Socialstyrelsens rapport då vi till olika arrangörer
upplåter stadens parker för utomhuskonserter vid ca 3-5 tillfällen per år. Utbudet varierar
allt ifrån symfonisk musik till popkonserter och musikaler.
HANDLING
I tjänsteutlåtande daterat 8 mars, 2004 lägger förvaltningen fram förslag till beslut.
BESLUT
Park- och naturnämnden beslutar
att
tillstyrka Socialstyrelsens förslag om åtgärder nr 1 samt 3-9,
att
avstyrka Socialstyrelsens förslag om att mäta medelljudnivån under de
15 minuter då det högsta ljudet kan förväntas under en konsert,
att
i övrigt ställa sig bakom innehållet i förvaltningens tjänsteutlåtande, samt
att
översända förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen.
________________
Justerat 2004-03-30
Carl-Axel Silow (mp)
Rätt utdraget intygar i tjänsten
Lena Gasslander
Rocío Fernández (fp)
Tjänsteutlåtande 2004-03-08
Yttrande till kommunstyrelsen över socialstyrelsens rapport ”Uppdrag att utvärdera om
regelverket kring höga ljudnivåer ger avsedd effekt”
SAMMANFATTNING
Socialstyrelsen har i sin rapport belyst olika problem kring höga ljudnivåer på diskotek och konserter.
Rapporten utmynnar i nio förslag om åtgärder samt ett antal frågeställningar som berör preventiva
insatser i samband med konserter. Park- och naturförvaltningen ställer sig positiv till åtta av förslagen
men menar att socialstyrelsens förslag om att mäta medelljudnivån under de 15 minuter då det högsta
ljudet kan förväntas strider mot den vedertagna mätmetod som socialstyrelsens rekommenderande
riktvärden bygger på dvs 100dBA. Förvaltningen kommenterar också i tjänsteutlåtandet några ytterligare
frågor som Socialstyrelsen lyft fram i rapporten
Förslaget framgår vidare av bilagda handlingar.
./.
FÖRSLAG TILL BESLUT
Park- och naturnämnden föreslås besluta:
att tillstyrka Socialstyrelsens förslag om åtgärder nr 1 samt 3-9,
att avstyrka Socialstyrelsens förslag om att mäta medelljudnivån under de 15 minuter då
det högsta ljudet kan förväntas under en konsert,
att i övrigt ställa sig bakom innehållet i förvaltningens tjänsteutlåtande samt
att översända förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen.
ÄRENDET
Stadskansliet har översänt rubricerat ärende till park- och naturnämnden för yttrande till
kommunstyrelsen senast 2004-04-16.
Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att utvärdera om regelverket kring höga ljudnivåer ger
avsedd effekt. I uppdraget ingår förutom att se över regelverket också att lämna goda exempel där
kommuner lyckats få ner ljudnivåerna och att analysera vilka faktorer som haft betydelse för framgången.
Ljudnivåer vid musikframträdande är mycket höga och riskerna för hörselskador och tinnitus hos barn har
uppmärksammats. Socialstyrelsen gav redan 1996 ut allmänna råd om Buller inomhus och höga
ljudnivåer (SOSFS1996:7). I de allmänna råden lämnas rekommendationer för när höga ljudnivåer på
diskotek och konserter kan utgöra sanitär olägenhet enligt dåvarande hälsoskyddslagen (idag är det
liktydigt med olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken). Rekommendationerna är 115 decibel
(dBA) för maximalvolym (Lmax) och 100 dBA som genomsnittsnivå och de är till för att skydda mot
hörselnedsättning och/eller tinnitus. För barn rekommenderas att genomsnittsnivåerna ligger under 90
dBA.
Socialstyrelsens rapport utmynnar i nio förslag på åtgärder enligt nedan.
Socialstyrelsen föreslår:
10. att det görs ett tillägg till 38§ i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
och att det där införs texten: ”verksamheter i form av diskotek eller konserter för allmänheten”.
11. att mätning skall ske på den plats där det högsta ljudet kan förväntas samt att mätperioden är 15
minuter under den tid då det högsta ljudet kan förväntas.
12. att ändra ordet rekommendation till riktvärde i Socialstyrelsens allmänna råd.
13. att rekommendationen för barn ändras till riktvärde för barn t o m 12 år, dock med möjligheter
att framföra konserter och annan levande musik till ljudnivåer upp till 97 dBA.
14. att införa en skärpt maximal nivå för barn till 110 dBA
15. att stödja AMMOT´s förslag till ”utbildning av utbildarna”
16. att Socialstyrelsen i samarbete med länsstyrelserna genomför en riksomfattande uppföljning av
kommunernas tillsyn över verksamheter där det framförs hög musik under 2005.
17. att se över möjligheterna att inom ramen för patientregistret får till stånd en rapportering av yttre
orsak i samband med diagnosen tinnitus.
18. att kraven på begränsning av ljudnivåerna på diskotek, konserter m m tas in i
miljökvalitetsmålen under ”god bebyggd miljö”.
Rapporten innehåller förutom ovannämnda förslag en ingående redogörelse avseende
 hur hörselskador uppstår
 lagstiftningen inom området
 riskmiljöer
 goda exempel
 europaregler och WHO
 tekniska aspekter
 mätmetoder och egenkontroll
 barn och ungdomars syn på höga ljudnivåer
 utbildning
FÖRVALTNINGENS SYNPUNKTER
Park- och naturförvaltningen berörs av Socialstyrelsens rapport då vi till olika arrangörer upplåter stadens
parker för utomhuskonserter vid ca 3-5 tillfällen per år. Utbudet varierar allt ifrån symfonisk musik till
popkonserter och musikaler. Då samtliga konserter sker utomhus är problemen med höga ljudnivåer
hanterbara. Ljudmätningar görs vid varje evenemang, dokumenteras och översänds till
miljöförvaltningen. Maximalt tillåtna ljudnivåer anges i kontrakten med arrangörerna och hörselskydd
erbjuds publiken till självkostnadspris. Samarbete sker också med arrangörerna om lämplig placering av
högtalare samt avstånd till publiken. Då konserterna bedrivs utomhus finns inga ljudreflexer samt kan
varje besökare placera sig där ljudet upplevs som ”lagom” vilket oftast inte är möjligt vid
inomhuskonserter.
Ljudmätningarna har hittills visat att evenemangen i stort hållit sig inom stipulerade gränsvärden mätt vid
den plats där ljudet för publiken varit högst.
Beträffande Socialstyrelsens förslag tillstyrker förvaltningen förslagen 1 samt 3 t o m 9. När det gäller
förslag två om att endast mäta medelljudnivån under de 15 minuter då det högsta ljudet kan förväntas,
strider detta mot den vedertagna mätmetod som Socialstyrelsens rekommenderade riktvärden bygger på
dvs 100 dBA.
Medelljudnivån (ekvivalent ljudnivå) baseras enligt Socialstyrelsens allmänna råd på att ljudnivån mäts
från det att konserten startar tills den är slut inklusive tysta perioder. Ett beslut om att endast mäta
medelljudnivån under 15 minuter skulle innebära fler överskridanden av riktvärdena eller att högsta
tillåtna riktvärde måste revideras i likhet med t ex Frankrike där man mäter under 15 minuter men då
tillåter 105 dBA som högsta tillåtna medelljudnivå.
Andra frågor som lyfts fram i rapporten är ljudteknikerns betydelse när det gäller att följa riktvärdena för
högsta ljudnivåer.
Förvaltningen tillstyrker förslaget om att söka certifiera dessa men anser också att Sverige skall verka för
en gemensam certifiering inom EU då många artister turnerar mellan länderna. Förvaltningen föreslår
också att i kontrakten med arrangörer skriva in att ljudteknikern skall vara utrustad med ljudmätare som
är kalibrerad efter ljudet på den plats som uppvisar högsta värdet. Kalibreringen kan lämpligen göras i
samband med soundcheck före konserten. Detta skulle göra det möjligt för ljudteknikern att styra ljudet
inom tillåtna gränser under hela konserten inklusive den plats som har högsta ljudnivån.
Förvaltningen anser också att Socialstyrelsens riktlinjer bör kompletteras med ett högsta tillåtna
”peakvärde” om 140 dBA i likhet med vad som gäller i arbetslivet. De korta ljudstötarna oftast på höga
frekvenser, är kanske de mest riskabla ljuden vid konserter.
Förvaltningen efterlyser också ett förtydligande vad gäller ansvarsfrågan i samband med höga ljudnivåer.
I rapporten talas om ”verksamhetsutövaren” men det framgår inte vad man menar. Förvaltningen tolkar
det dock som att man i samband med konserter avser arrangören och inte den som upplåter
konsertplatsen.
Barn (under 12 år) som följer med på konserter för vuxna löper som rapporten anger större risker för
hörselskador. Detta är ett problem som vi försöker lösa genom att uppmana föräldrarna att förse dem med
hörselproppar.
Som uttalats från kommerskollegium enligt rapporten är det angeläget att Sverige på olika sätt försöker
verka för gemensamma riktvärden för höga ljud inom EU. Detta för att inte skapa handelshinder på den
inre marknaden för tjänster då artisterna turnerar mellan olika länder.
När det gäller avsnittet om ”bästa teknik” är det naturligtvis eftersträvansvärt men oftast har artisterna
egna ljudanläggningar med sig vilket varken arrangören eller upplåtaren av konsertplatsen kan påverka.
Slutligen är det glädjande att Göteborgs kommun omnämns som ett av de goda exemplen där man arbetat
aktivt och framgångsrikt med att tillsammans med arrangörerna se till att inte utsätta publiken för
hälsorisker vid konserter.
GÖTEBORGS STAD
Park- och naturförvaltningen
Göran Pregmark
Kent Lundstedt
Bilaga 8
SDN Gunnared
Tjänsteutlåtande 2004-03-17
Yttrande till kommunstyrelsen över Socialstyrelsens utvärdering av regelverket kring
höga ljudnivåer
Ärende
Kommunstyrelsen har begärt yttrande från stadsdelsnämnden Gunnared över Socialstyrelsens
utvärdering, om regelverket kring höga ljudnivåer ger avsedd effekt.
Sammanfattning
Stadsdelsförvaltning Gunnared anser att lagar och förordningar bör skrivas så att ljudnivåerna
i olika offentliga miljöer inte skadar människor varken på kortare eller längre sikt.
Bakgrund
Det finns risker för hörselskador och tinnitus vid besök på platser där det spelas musik vid allt
för höga ljudnivåer. Barn är speciellt utsatta. Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus
och höga ljudnivåer, SOSFS 1996:7 efterlevs inte fullt ut. Ljudnivåerna på diskotek och
konserter är allt för höga. Många kommuner följer heller inte upp ljudnivåerna genom egna
mätningar.
Överväganden
Stadsdelsförvaltningen Gunnared har inte den kompetens som erfordras för att värdera
Socialstyrelsens utvärdering av regelverket kring höga ljudnivåer eller de förslag som
framläggs i rapporten.
Förvaltningen vill dock framhålla det viktiga i att lagar och förordningar blir sådana att
ljudnivåerna i olika offentliga miljöer inte skadar människor varken på kortare eller längre
sikt.
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden Gunnared föreslås besluta
att som eget yttrande till kommunstyrelsen översända detta tjänsteutlåtande,
att förklara denna paragraf omedelbart justerad.
Lars Muregård
Stadsdelschef
Klas Forsberg
Kultur- och utbildningschef
GÖTEBORGS STAD
Bilaga 9
Socialdepartementet
103 33 Stockholm
Yttrande över Socialstyrelsens utvärdering om regelverket kring höga ljudnivåer
Härmed översänds Göteborgs Stads synpunkter på rubricerad remiss.
Göteborg framställs som ett gott exempel i utredningen bl. a. tack vare den samverkan som sker och skett
mellan arrangörer, tillsynsmyndighet, musiker, forskare, centrala verk m.m. Förståelsen för varför vi
jobbar med höga ljudnivåer betyder mycket för efterlevnaden av riktvärden och rekommendationer.
Göteborgs Stad ställer sig i stort sett bakom förslagen i Socialstyrelsens utvärdering men med följande
synpunkter:
Det är viktigt, såväl för verksamhetsutövare som för tillsynsmyndighet, att mättider preciseras och att
inga tveksamheter råder om vilka tider och metoder m.m. som gäller. Staden har ingen egen syn på vilken
mättid som ska gälla för mätning av 100 dBA som ekvivalentnivå men vill framhålla vikten av en
förankring inom branschen innan riktlinjer fastställs.
För att ytterligare öka tydligheten bör anvisningarna i stort ses över och förtydligas genom ökad stringens
i ordval och formuleringar.
För Göteborgs verksamhet och konkurrensförmåga är det väsentligt att regelverket ansluter till
internationella eller europeiska regler. Det angeläget att Sverige på olika sätt försöker verka för
gemensamma riktvärden för höga ljudnivåer inom EU.
Det kan inte nog betonas att för att uppnå syftet med regelverket kring höga ljudnivåer behöver
förståelsen för frågan öka. Socialstyrelsens förslag innebär ökad utbildning av musiker, musiklärare,
ljudtekniker rockkonsulenter m.fl. Vi vill betona vikten av detta samt att fortsatt samverkan mellan olika
intressenter uppmuntras. Den enskilde har ett eget ansvar och påverkar i viss utsträckning själv vilka
risker han/hon utsätter sig för. Barn och ungdom behöver kunskap och stöd.
För Göteborgs kommunstyrelse