ett historiskt dokument

DEN SKENANDE
VÄXTHUSEFFEKTEN
EN GLOBAL MILJÖKATASTROF VERKAR OUNDVIKLIG
DEN HAR REDAN BÖRJAT
Människans värderingar är inte hållbara i längden.
Till och med en åsna förstår att gräs är mera värt än guld.
Elproduktionen från världens kolkraftverk orsakar tillsammans med
landtransporter, sjötransporter och lufttransporter en mycket stor andel
av människans utsläpp av koldioxid. Koldioxidhalten i atmosfären skenar.
KOPIERA GÄRNA BROSCHYREN OCH DELA UT TILL INTRESSERADE
(Broschyren finns på nätet: bragenorin.wordpress.com).
1
MIN GRAVSTEN
Övre halvan symboliserar fotosyntesen. I växternas blad skapas organiskt liv av koldioxid och
vatten med hjälp av solljus. Artikeln ”Livets molekyler - vatten och koldioxid” sid 23 – 24 nedan beskriver närmare de två gudomliga molekyler, som är grunden för allt fotosyntetiskt liv.
Jag Brage Norin, föddes när tio var bas i talsystemet. De sex punkterna symboliserar tio
upphöjt till sex (en miljon) år. Människosläktets tidiga förfäder är cirka en miljon år gamla.
Jag andas liksom mina förfäder syre i atmosfären.
Någon gång under 20-hundratalet kommer min kropp att begravas. Efter hundra år (två
punkter - tio upphöjt till två) kommer jag att återvända till koldioxid och vatten.
Gravstenens runda form symboliserar kretsloppet i biosfären. Korset betyder att jag har en
religiös övertygelse om att livet och döden är varandras enäggstvillingar. Vi pendlar mellan
liv och död i ett slags andligt kretslopp. Den gudomliga människan är odödlig – så är det.
FÖRORD Det finns hundratals böcker och tusentals forskningsrapporter om växthuseffekten. Ytterst få läser dessa. Mitt mål är att så enkelt och kortfattat som möjligt beskriva ”den
skenande växthuseffekten”. Jag hoppas att broschyren ska kunna läsas av en bred läsekrets.
Jag har för avsikt att hålla broschyren aktuell. Det betyder att vissa data kommer att ändras
allt eftersom ny energistatistik publiceras. Nya forskningsrapporter som strömmar in till FN-s
klimatpanel IPCC, kommer att påverka innehållet i broschyren eller resultera i nyskrivna tillägg. ”Oroande alarmsignaler” sid 13 nedan, är ett första sådant tillägg. Huvuddelen av statistiska data är baserade på information från BP Statistical Review of Energy 2007.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Ett geologiskt tidsperspektiv på växthuseffekten
De två industrialiseringarna
Mycket omskakande historiska dokument
Är det möjligt att fasa ut fossila bränslen?
En monsterorkan ”Katarina den stora” ...
Vad kan vi göra om naturen tvingar oss…?
Storpolitik handlar om fossila bränslen
Varning – vulkanutbrott i Asien
Oroande alarmsignaler – Tillägg 1
Den fossila energins tidsålder måste få ett slut
Vanliga frågor om växthuseffekten
En fysikalisk förklaring till växthuseffekten
sid 4
sid 5
sid 6
sid 7
sid 8
sid 8 - 9
sid 10
sid 11 - 12
sid 13
sid 14
sid 15 - 19
sid 20 - 21
ARTIKLAR
1: Vad äter dina träd?
2: Livets molekyler – vatten och koldioxid
3: Vårt hem jorden – en liten rund planet i universum
4: En feministisk rymdsaga
5: Det var en gång en liten stad i norr
6: Mörka moln i horisonten
7: Om vi inte ens tar hand om våra egna barn…
sid 22 - 23
sid 23 - 24
sid 24 - 25
sid 26 - 27
sid 27 - 28
sid 29
sid 30
Brage Laboratory i Shanxi-provinsen i Kina
Föreläsningar - Utbildning - Information
sid 31
sid 32
MÄNSKLIGA KOLDIOXIDUTSLÄPP
Övrigt
35%
Kol
40%
Transport
25%
Det fossila bränslet kol ger upphov till cirka 40% av mänskligt koldioxidutsläpp - huvuddelen av detta kommer från kolkraftverken.
Transportsektorn står för cirka 25% av mänskligt koldioxidutsläpp.
Huvuddelen kommer från landtransporter. Över en miljard motordrivna fordon trafikerar vägarna – personbilen dominerar.
3
ETT GEOLOGISKT TIDSPERSPEKTIV PÅ VÄXTHUSEFFEKTEN
Fotosyntesen på jorden har pågått i över två miljarder år. Syret som skapades genom fotosyntesen bands inledningsvis i jordskorpan. Så småningom steg syrehalten i atmosfären till
så höga nivåer att ett tunt ozonlager bildades. Detta lager filtrerar bort kortvågigt ultraviolett
ljus från solljuset. Livet i haven kunde äntligen börja ta sig upp på land. Detta skedde för
ungefär 500 miljoner år sedan. Under den följande tidsperioden har alla landlevande växter,
djur och fåglar utvecklats i alla sina fantastiska variationer.
Låt oss göra en resa i rum och tid.
Anta att vi reser 200 mil. Sträckan 200 mil är lika med två miljarder millimeter.
Anta att 1 mm i sträcka - motsvarar 1 år i tid.
Vår resa på två miljarder mm i sträcka - motsvarar en resa på två miljarder år i tid.
Under hela denna tidsrymd har fotosyntesen skapat fossila bränslen (olja, gas och kol).
Längs varje millimeter av vägen har fotosyntesen varje år lagrat dessa bränslen.
Människans användning av fossila bränslen formligen exploderar endast 100 mm före vi når
fram till resans mål. Huvuddelen av de exploaterbara tillgångarna av fossila bränslen, som
lagrats längs hela den 200 mil långa resvägen, förbrukas under resans sista 100 millimetrar.
DE FOSSILA BRÄNSLENA GER MÄNNISKAN EN OERHÖRD KRAFT
 Luftrummet runt planeten fylls med flygplan
 Landområdena fylls med motordrivna fordon
 Haven fylls med jättelika transportfartyg
 Jordbruksmaskiner revolutionerar jordbruket
 Antalet människor på jorden ökar lavinartat
Människan förbränner i en rasande takt de exploaterbara tillgångarna av fossila bränslen,
som fotosyntesen lagrat på jorden under två miljarder år. En stor del av det kol som bundits
i dessa bränslen återförs som koldioxid till atmosfären. Koldioxidhalten, som under den senaste miljonen år varierat mellan 180 och 280 ppm (parts per million = miljondelar), rusar
uppåt och bryter igenom sin övre naturliga gräns. Omkring år 1920 passerades 300 ppm
och omkring år 2015 passeras 400 ppm. Enligt FN-s prognoser passerar vi 500 ppm fyrtio
till sextio år senare.
Koldioxidkurvan avviker nästan lodrätt uppåt i slutet av 1900-talet. Ökningen de senaste åren
slår alla tidigare rekord. Koldioxidhalten skenar – den bara ökar och ökar och ökar...
ÄR DETTA ETT RESULTAT AV MÄNSKLIG PÅVERKAN?
Att frågan överhuvudtaget diskuteras är ofattbart. Självklart är det människans massaker
på jordens fossila bränslen som är huvudorsaken – med 100,0 procents säkerhet!
En av de första människor som varnade oss för användningen av fossila bränslen var Sveriges
första Nobelpristagare Svante Arrhenius (Nobelpriset i Kemi 1903). Idag varnar en överväldigande majoritet av världens främsta forskare för en annalkande global miljökatastrof.
VI MÅSTE TA VARNINGARNA PÅ ALLVAR
4
DE TVÅ INDUSTRIALISERINGARNA
Industrialiseringen efter andra världskriget brukar beskrivas som ”den första stora accelerationen”. OECD-ländernas användning av fossila bränslen började öka snabbt år 1950.
Trettio år senare dominerade de fossila bränslena olja, kol och naturgas helt. Närmare en
miljard människor berördes av denna första industrialiseringsvåg.
Omkring år 1990 startade ”den andra stora accelerationen”. Denna gång berördes många
miljarder människor. Kinas, Indiens, Indonesiens och Brasiliens utsläpp av koldioxid ökade
med över 40 procent bara under sexårsperioden 1990 – 1996. Allt fler forskare började varna
för en oundviklig klimatkatastrof. Koldioxid är en växthusgas och halten i atmosfären steg i
en oroande takt. Tydliga tecken på ett allt varmare klimat började visa sig.
Plötsligt händer något vid millennieskiftet, som får hela världen att vakna upp. Klimatet på
jorden förändras dramatiskt. Det börjar bli uppenbart för var och en att någonting allvarligt är
på gång. Nordpolens is håller på att försvinna sommartid mitt framför våra ögon. Glaciärerna
över hela jordens yta snabbsmälter. Katrina dränker New Orleans. Värmeböljor plågar allt fler
städer. Torka, bränder och översvämningar drabbar många länder.
Folk börjar bli oroliga - vad är det som sker?
Det sker exakt vad forskare förutspått i över ett hundra år. Sveriges första Nobelpristagare
Svante Arrhenius, var den första människa som publicerade beräkningar, som visade att
jorden ofrånkomligen kommer att bli varmare på grund av förbränningen av fossila bränslen.
FN-s klimatpanel IPCC hedrades med Nobelpriset år 2007 för sitt suveräna forskningsarbete
och Al Gore som delade priset, hedrades för sin enastående informationskampanj om den allt
starkare växthuseffekten - vilken ära för det svenska geniet Svante Arrhenius!
Sverige har en unik chans att bli ett föregångsland.
Sverige är idag ett land som börjar dra åt sig uppmärksamhet – ett land med god ekonomisk
tillväxt, som samtidigt klarat av att skära ner sina utsläpp av växthusgaser. Det är absolut
säkert att frågan om jordens klimat har den digniteten, att vi måste tänka om även i svensk
inrikespolitik. Det handlar om människans framtid. Sverige har en unik historisk chans att
visa hur en klok klimatpolitik kan utformas. Vi kan bli ett föredöme för andra länder.
Låt oss hedra vår stora tänkare Svante Arrhenius och ägna alla politiska krafter gemensamt åt
århundradets största fråga, växthuseffekten. Vi har utomordentligt skickliga politiker inom
alla partier. Vi bör lära av Finland. Så stora partipolitiska motsättningar existerar inte idag.
Ett samarbete över partigränserna inom klimatpolitiken skulle vara en fördel.
Klarar vi att skära ned de globala utsläppen av växthusgaser?
Europa är på väg att skriva klimathistoria. Vi har redan utarbetat konkreta planer för att skära
ner utsläppen av växthusgaser i alla medlemsländer inom EU. Land efter land har detaljstuderats. Åtgärdsprogram, som tar hänsyn till varje lands speciella förutsättningar är snart färdiga.
Den amerikanska opinionen börjar vakna. Minskade utsläpp av växthusgaser i USA är möjligt. Ett nytt amerikanskt ledarskap skulle betyda mycket för USA-s framtida klimatpolitik.
Läget i Kina är oroande. För närvarande verkar den kinesiska ledningen leva i en värld som är
avskärmad från verkligheten. Det är emellertid några år kvar, innan utvecklingsländerna också
måste omfattas av bindande avtal. Kanske verkligheten kommer att få Kina att vakna upp.
5
MYCKET OMSKAKANDE HISTORISKA DOKUMENT
Ett stort antal av världens mest kända miljö- och klimatforskare är ansvariga för de vetenskapliga
rapporter som läggs fram inför FN-s klimatpanel - IPCC. Många universitet, högskolor och forskningsinstitutioner över hela världen är inblandade. De varningar som framförs av klimatforskarna
är lindrigt sagt omskakande:

Nordpolens is riskerar mycket snart att försvinna sommartid. Konsekvenserna för det
marina livet på norra halvklotet kommer att bli dramatiska. Allt liv vid polen är anpassat
till isen och det mesta pekar mot en stor ekologisk katastrof.

Huvuddelen av världens korallrev riskerar att dö ut. Stora Barriärrevet utmed Australiens
kuster, korallreven utanför Florida, Bahamas, Indonesien, Maldiverna m. fl. brukar liknas
vid det marina livets motsvarighet till de tropiska regnskogarna på land. Konsekvenserna
för livet i världens varma hav kommer också att bli mycket allvarliga.

Aralsjön, Tchadsjön, Döda havet - mängder av stora sjöar och floder världen över har
redan försvunnit eller är på väg att försvinna. Takten bara ökar. Regnmönstret över hela
jordens yta har ändrats med svår ihållande torka eller översvämning som följd.

Asiens många floder, som idag ger vatten till världens största risodlingar, är allvarligt
hotade. Gula floden, Indus, Brahmaputra, Ganges, Mekongfloden m.fl. får delvis sitt
vatten från nederbörd men till cirka 50 procent kommer vattnet från glaciärerna i Himalaya. Dessa smälter just nu i en takt som oroar. Enligt glaciärforskare riskerar mer än två
tredjedelar av Himalayas glaciärer att vara borta redan om 20 år. Vattentillgångar som
berör över en miljard människor hotar att sina. Detta kan orsaka en hungerkatastrof utan
motstycke i människans historia.

Glaciäravsmältningen över hela jordens yta accelererar i en mycket skrämmande takt.
Mängder av mindre glaciärer har redan försvunnit eller är snabbt på väg att försvinna.
Smältningen av glaciärisarna på Grönland och i Antarktis riskerar att öka lavinartat.
Om inte detta kan stoppas hotas på sikt många stora städer och hela länder att dränkas
av det stigande havet – ett mardrömsscenario.

Permafrostområden i Sibirien och Alaska tinar. Antalet frostdagar har minskat med över
60 procent under de senaste 30 åren. Emissionen av koldioxid och metan från dessa
områden ökar just nu snabbt. Metan är en mycket stark växthusgas. Skulle utvecklingen
fortsätta, vilket är ytterst troligt eftersom uppvärmningen är så hög i Arktis, riskerar dessa
utsläpp i framtiden att ytterligare påskynda jordens uppvärmning.

Tropiska virvelstormar har blivit allt våldsammare. Konsekvenserna för all kustnära
bebyggelse världen över kan bli oöverskådliga.

Golfströmmen riskerar att försvagas genom den omfattande smältningen av nordpolens
is och av glaciärisen på Grönland – ett oroande scenario – speciellt för norra Europa.
Självklart måste världen nu samlas och utarbeta en gemensam handlingsplan. Alla länder måste
vara med i detta arbete. Självklart måste det ske i FN-s regi. Användningen av fossila bränslen
kol, olja och naturgas måste minska snabbt. Någon annan lösning existerar inte.
Men detta är mycket lättare sagt än gjort. Det är näst intill omöjligt!
6
ÄR DET MÖJLIGT ATT FASA UT FOSSILA BRÄNSLEN?
Utsläppen av koldioxid från världens kolkraftverk är gigantiska.
El som produceras i kolkraftverk orsakar väldiga utsläpp av växthusgaser. Skulle vi av miljöskäl
tvingas stänga av denna el skulle stora delar av jorden ”slockna”. Kina blev mörkt liksom Indien
och stora delar av Ryssland. Drygt halva USA-s el skulle slås av. Det investeras mycket stora
belopp i nya kolkraftverk i stora delar av världen. Satsningen på kolkraften i Kina är enorm.
Är det någon som tror att det är enkelt att minska utsläppen från kolkraftverken?
Utsläppen av koldioxid från bilismen i världen är mycket stora.
Cirka 800 miljoner bilar finns idag på jordens yta. Inom en snar framtid passerar vi en miljard
bilar. I många stora utvecklingsländer exploderar bilismen. Vi människor gillar bilar. Bilen ger
oss frihet. Bilarna blir steg för steg miljövänligare, men samtidigt ökar bilismen snabbt.
Är det någon som tror att det är enkelt att minska utsläppen från bilismen?
Utsläppen av koldioxid från världens flygtransporter är också mycket stora.
Huvuddelen av världens stora flygbolag planerar för en fortsatt stark expansion. Det investeras
ofattbara belopp inom flygindustrin. En enda resa tur och retur Sverige – Thailand (eller Kina) ger
per person upphov till flera ton koldioxid i atmosfären. Vi människor älskar att resa. Amerikaner,
européer och asiater – alla älskar vi att resa.
Är det någon som tror att det är enkelt att minska utsläppen från flygtransporterna?
Utsläppen av koldioxid från världens sjötransporter är stora.
Nästan allt vi köper är transporterat runt halva jordklotet. Räkor fiskade utanför Norges kust
rensas och paketeras i Asien. Därefter transporteras de tillbaka till affärsdiskarna i västvärlden.
Fler och fler varor vi köper har i praktiken fraktats tur och retur runt halva jordklotet. Allt prat
om vikten av lokalt producerade varor, har blivit ett tragiskt skämt. Rederierna världen över har
investerat väldiga belopp i nya transportfartyg.
Är det någon som tror att det är enkelt att minska utsläppen från sjötransporterna?
FOSSILA BRÄNSLEN ÖKAR SNABBARE ÄN NÅGONSIN.
Den mycket snabba industrialiseringen, som pågår i många av världens utvecklingsländer
bygger nästan uteslutande på fossila bränslen – i huvudsak kol. Man måste leva i någon form
av fantasivärld, om man inte förstår hur svårt det är att fasa ut fossila bränslen - NU.
Mänskligheten står inför en ödesfråga – kolkraft eller kärnkraft
Elektrifieringen av utvecklingsländerna sker idag med kol, men det finns ett alternativ. Om
klimatet spårar ur riktigt illa under de närmaste åren, tvingas vi att snabbt skära ner utsläppen
av koldioxid. Då måste satsningen på kolkraft i världen upphöra. Även befintliga kolkraftverk
måste fasas ut ett efter ett. Det enda realistiska alternativet idag är kärnkraften. Verkligheten
kommer att tvinga oss att välja mellan en ny ”kolålder” eller en ny ”atomålder”. Valet står
mellan koldioxid från fossila bränslen som hotar att fördärva jordens klimat, eller avfall som
förblir radioaktivt i tiotusentals år. Det blir ett val mellan pest och kolera.
.
I en värld präglad av krig och konflikter kan valet av kärnkraft visa sig vara ödesdigert.
Kärnkraften är oetisk och riskabel – men den är 100 gånger säkrare i en värld med fred än
i en värld i krigstillstånd. En global satsning på kärnkraften är nästan omöjligt utan fred.
Att med entusiasm argumentera för kärnkraft är osmakligt, men vi kanske blir tvungna att
välja denna energi. – tillfälligt. I framtiden blir det förnyelsebar energi, men det dröjer innan
miljövänlig energi kan ersätta de fossila bränslena. Vad gör vi under väntetiden? Kanske blir
det i slutänden jordens klimat de närmaste åren som avgör valet – kol eller uran.
7
EN MONSTERORKAN - ”KATARINA DEN STORA” - KAN TVINGA
OSS ATT MINSKA UTSLÄPPEN AV VÄXTHUSGASER
Värmeböljor kommer inte att tvinga människan att minska utsläppen av växthusgaser.
Europa drabbades 2003 av den värsta värmeböljan i modern tid. Cirka 35 000 människor avled
som en direkt följd av den extrema temperaturen. Bårhusen i Paris blev överfulla och provisoriska
frystält fick iordningställas för att förvara alla döda kroppar. Trots omfattningen av katastrofen
och att det bara var några år sedan den inträffade, kommer allmänheten knappast ihåg den idag.
Världens ledande klimatforskare varnar för att värmeböljor kommer att bli allt vanligare och
att massor av stora städer kommer att drabbas - världen över. Värmeböljorna kommer att bli
”epidemiska” – normala och ständigt återkommande i framtiden. Om detta scenario stämmer,
kommer alla som har ekonomiska möjligheter att installera kylaggregat som kyler bostäderna
sommartid. Detta leder till ännu högre konsumtion av energi. Värmeböljorna kommer i första
hand att drabba svaga, sjuka och fattiga. Det är därför inte troligt att värmeböljorna tvingar
människan att minska utsläppen av växthusgaser.
En monsterorkan ”Katarina den stora”, kan däremot tvinga människan till handling.
Den tropiska virvelstormen ”Katarina” i Mexikanska golfen 2005 krävde över 1000 dödsoffer.
Denna storm väckte hela USA till medvetande. Trots att antalet omkomna bara var en bråkdel
av det antal människor som dog i Europa under värmeböljan 2003, uppmärksammades denna
naturkatastrof enormt i massmedia. De materiella skadorna var förödande.
Världens ledande klimatforskare varnar för att tropiska virvelstormar kan bli allt vanligare i framtiden och att stormarna samtidigt kommer att bli starkare. Mycket noggranna undersökningar av
alla världens tropiska virvelstormar sedan 1970, visar att antalet extremt starka stormar nästan har
fördubblats under denna period. En direktträff av ”Katarina den stora” mot Tokyo, Shanghai eller
New York skulle skaka om världens finanssystem. Då kommer vi att tvingas att snabbt minska
utsläppen av växthusgaser.
VAD KAN VI GÖRA OM NATUREN TVINGAR OSS ATT SNABBT
MINSKA UTSLÄPPEN?
1: USA släpper ut nära 25 procent av världens växthusgaser. Där måste drastiska åtgärder tas
till. USA:s samtliga kolkraftverk måste stoppas så snart som möjligt. Något annat alternativ än
kärnkraft existerar inte idag. Många hundra kärnkraftsreaktorer måste byggas, om kolkraftselen
ska kunna fasas ut och ersättas av kärnkraftsel. Detta tar tid och kostar oerhörda pengar.
2: En ”bil-kulturrevolution” måste äga rum i USA. Miljövänliga bilar måste bli högsta
mode i detta land. Den amerikanska fordonsparken måste bytas ut så fort som det är möjligt.
Omkring en fjärdedel av världens bilar finns i USA – över 200 miljoner - och dessa fordon är
inte i första hand designade för att värna om miljön (lindrigt sagt). Utsläppen av koldioxid från
den amerikanska bilparken är nästan lika stor som utsläppen från hela övriga världens bilism.
Att ställa om till en miljövänligare bilism i USA är ingen enkel uppgift. Det kommer att ta tid.
3: Mycket stora forskningsresurser måste satsas på att ta fram bilar med rekordlåg bränsleförbrukning. Inom något årtionde har vi en miljard bilar på jordens yta, och vi har inte en chans
att skära ner koldioxidutsläppen från bilismen om vi inte satsar intensivt på teknikutveckling.
Många nya tekniker är på väg. Det verkar tekniskt möjligt att skapa enastående miljövänliga
bilar, men det kommer att ta lång tid att byta ut den gamla bilparken.
8
4: En kännbar koldioxidskatt måste läggas på alla fartygstransporter. Detta drabbar Kinas och
Indiens transporter. Det drabbar Wal-Mart i USA, IKEA, Hennes och Mauritz och mängder av
affärskedjor världen över, men det gynnar all form av lokal produktion. Det är absolut nödvändigt
att stimulera alla former av lokal produktion, om vi ska kunna skära ner koldioxidutsläppen från
fartygstrafiken.
5: Flygbränslet måste både beskattas (som allt annat fordonsbränsle) och dessutom koldioxidbeskattas. Priset på flygresor kommer att tredubblas direkt. Rika kommer att kunna fortsätta att
resa som om ingenting hänt, medan vi andra får tänka oss för innan vi beställer en flygresa.
Om naturen tvingar oss att sänka utsläppen av koldioxid, måste vi naturligtvis också minska vårt
resande med flyg. En radikal minskning av antalet resande nationellt och internationellt kommer
att orsaka flygbolagen mycket stora förluster.
6: Kina, Indien och Ryssland – liksom Europa - måste fortast möjligt fasa ut kolkraftselen. Något
annat alternativ än kärnkraft finns inte idag. I hela världen måste vi inleda denna ytterst kostsamma omställning. Kina har nyss invigt sin tionde kärnkraftsreaktor och planerar för 25 – 35 nya
reaktorer fram till 2030. Det behöver byggas flera hundra kärnkraftsreaktorer om alla kinesiska
kolkraftverk ska kunna stängas av. Att ställa om från kolkraft till kärnkraft världen över kommer
att kosta ofattbara belopp.
7: All privat koleldning i världen måste begränsas till ett minimum. I både Kina och Indien äter
man i huvudsak vegetarisk mat. Stora kvantiteter av biomassa (restprodukter från jordbruket)
finns tillgängliga för energiändamål. Biomassan måste förtätas till briketter. Briketterad biomassa
måste ersätta största möjliga mängd kol vid all småskalig eldning i både Kina och Indien.
8: Köp/slit/släng samhället har spårat ur fullständigt när det gäller produkter som TV, datorer,
video, mobiltelefoner etc. Plasten i miljarder elektroniska produkter är gjord av olja. Stora berg av
elektroniska sopor ”E-avfall” deponeras i många länder helt utan kontroll rakt ut i naturen. Det är
oacceptabelt att handskas med oljeprodukter på det sättet. Hela vårt sätt att leva måste förändras i
grunden. Det berör allt i samhället, från hur vi bygger framtidens lågenergistäder till hur vi bär
hem våra matvaror. Vi måsta till exempel sluta att köpa plastkassar varje gång vi handlar. En
miljömedveten konsument ska ha en tygpåse i fickan. Det handlar om många hundra miljarder
plastkassar i världen som varje år köps, slits och slängs fullständigt i onödan. På sikt måste alla
”oljerelaterade” produkter tillverkas på ett sådant sätt att de kan återanvändas.
9: Befolkningsexplosionen måste omedelbart stoppas. Om antalet människor ökar till nio
miljarder fram till 2050 - vilket världens befolkningsexperter tror – kommer miljöflyktingar
att översvämma hela planeten. Detta scenario är inte ”science fiction” – det är oundvikligt.
Befolkningsexplosionen är så förödande och så destruktiv och så ofattbart katastrofal.
Allt liv på hela vår planet, inklusive människan själv, hotas av denna fortplantningshysteri.
Kan det vara så att växthuseffekten är naturens sätt att begränsa Homo sapiens?
DET BEHÖVS INGEN KRISTALLKULA FÖR ATT FÖRSTÅ
Mänskligheten står inför TVÅ avgörande ödesfrågor. Vi måste både snabbt minska utsläppen av växthusgaser och sätta stopp för befolkningsexplosionen. Bägge uppgifterna
hör intimt samman och de måste lösas samtidigt, eljest hotar kaos på jorden.
Om vi inte klarar av detta är det nog snart dags att instämma i Ludvig den
fjortondes (kung Sols) berömda uttalande:
”Efter oss - syndafloden”
9
STORPOLITIK HANDLAR OM FOSSILA BRÄNSLEN

Hälften av den återstående exploaterbara oljan finns i länderna runt Persiska viken.
 Nära en tredjedel av världens naturgastillgångar finns i Ryssland öster om Uralbergen.
 Världens största kolfyndigheter finns i USA. Trots att användningen av kol är väldig,
kan USA fortsätta med dagens utvinning av kol i flera hundra år framöver.
OLJAN
Ingen annan fråga under efterkrigstiden har varit så viktig i amerikansk politik som oljan.
Den amerikanska oljepolitiken är ett tydligt skolexempel på doktrinen ”söndra och härska”.
Denna politik är just nu på väg mot ett historiskt misslyckande. Allt starkare politiska krafter
och mäktiga ekonomiska aktörer vill avsluta detta tragiska kapitel i amerikansk historia.
Länderna runt Persiska viken sitter på det riktigt stora guldägget - halva jordens oljetillgångar. Inte ens allt guld i världen kan glimma så skönt. Ett välstånd utan like på jorden
kan förverkligas i dessa länder när fred äntligen kan skapas i Mellanöstern.
GASEN
Det fossila bränslet gas skapar inte krig lika lätt som oljan. Gasen måste transporteras i pipelines till köparna. Kina och Indien - två snabbt växande jätteekonomier - är mycket beroende
av den ryska naturgasen för sin fortsatta utveckling. Europa är den tredje stora intressenten.
Ryssarna sitter med alla ess i kortleken. Priset på naturgas kommer med stor sannolikhet att
stiga och tillgångarna av naturgas i Sibirien är väldiga. Naturgasen är Rysslands guldägg.
Den ryska naturgasen är en jättefråga för den europeiska politiken. Många länder i Europa
kommer att bli mer och mer beroende av den ryska naturgasen. Kina och Indien är i desperat
behov av energi, och Europa kommer i framtiden att få konkurrera med två mycket starka
ekonomier om samma fossila bränsle.
KOLET
Det fossila bränslet kol kommer att skapa stora politiska konflikter – men knappast krig.
Många länder har kol, men få nationer har så stora tillgångar per person som USA.
Om kolkraftverken i hela USA fasas ut och ersätts av kärnkraftverk, kan det fossila bränslet
kol användas för framställning av drivmedel till hela den amerikanska fordonsparken under
mycket lång tid framöver. Teknik att tillverka syntetisk diesel från kol finns redan. Många av
världens främsta forskare finns i USA, och det är inte den minsta tvekan om att denna teknik
snabbt kommer att kunna bli effektiv och storskalig. Även USA har ett riktigt guldägg – kolet.
Hur går det då med växthuseffekten?
Återigen – endast en global miljökatastrof av mycket stora format - kan tvinga människan att
snabbt minska användningen av fossila bränslen. Det kommer att fattas miljoner politiska
beslut för att minska utsläppen av växthusgaser, men detta hjälper föga om inte de största
utsläppskällorna av koldioxid kan strypas. Detta är emellertid ytterst politiskt kontroversiellt!
De väldiga utsläppen av koldioxid från kolkraftverk och transporter
kommer inte i praktiken att minskas effektivt förrän människan blir
”därtill illa nödd och tvungen” (Biskop Brask – Stockholms blodbad 1520).
10
VARNING - VULKANUTBROTT I ASIEN!
Hälften av världens koleldning sker idag i Kina och Indien
Utvecklingen i Kina kan beskrivas med ett enda ord -”explosion”. Kinas industrialisering är
oerhört storskalig och mycket snabb. När 1 320 miljoner kineser (1,32 miljarder) bygger det
nya Kina i en sådan fart, krävs väldiga mängder energi.
Indiens industrialisering är långsam jämfört med grannen i öster, men den börjar ta fart. Hur
långt industrialiseringen har nått i de två länderna framgår bland annat av elproduktionen. År
2006 producerade Indien 650 kWh el per person. Motsvarande siffra i Kina var 2 150 kWh.
Industrialiseringen i Indien går långsammare än i Kina, men när 1 130 miljoner indier (1,13
miljarder) bygger det nya Indien, krävs också stora mängder energi.
Två tusen fem hundra miljoner (2,5 miljarder) människor bor i Kina och Indien. När dessa
två jätteländer genomgår en snabb industrialisering påverkas hela världens klimat, speciellt
om länderna använder kol för att klara sina ökade energibehov.
Kina förbrukar fem gånger mer kol än Indien, men båda ländernas användning av kol ökar
mycket snabbt. Kina ökade sin konsumtion av kol under fyraårsperioden 2002 – 2006 med
ofattbara 67 procent. Indien ökade sin konsumtion av kol under samma fyraårsperiod med
hela 31 procent. Kolkraftverken, cementindustrierna och stålverken slukar stora berg av kol.
Utsläppen av koldioxid är så storskaliga att det kan liknas vid ett vulkanutbrott.
Att elda högsvavligt kol utan minsta rening är ekologisk kriminalitet.
Huvuddelen av koleldningen i Kina sker helt utan rening. Det kinesiska kolet innehåller höga
halter svavel. Detta är en mycket känslig fråga. Officiell information om svavelinnehåll stämmer inte alltid. Enligt mina erfarenheter stämmer den aldrig. Nya fabriker rostar på nolltid.
Marmorstatyer vittrar sönder. Det regnar syra över stora områden i Asien. Känsliga marina
områden (Japanska sjön m fl) drabbas av svåra försurningar. Till och med den amerikanska
västkusten drabbas hårt av utsläppen från den orena förbränningen av högsvavligt kol i Kina.
Utsläppen av svaveloxider är så omfattande att även detta kan liknas vid ett vulkanutbrott.
Det är svårt att angripa koleldningen som sådan.
Kinas och Indiens snabba industrialisering kräver en oerhörd mängd energi och det billiga
kolet är deras naturliga val. Men - att elda högsvavligt kol utan rening - är oförsvarligt. Detta
är ett av jordens största miljöproblem. Japan har satsat stora belopp på att hjälpa kineserna
med rökgasrening för att slippa de sura regnen över Japan. Flera av dessa reningsanläggningar
är inte i drift. Orsaken är att man inte tjänar pengar på att rena miljön. Det är en stor skam för
Kinas politiska ledning att inte få stopp på det svavelosande eländet i landet.
Är inte USA ”värst”?
USA har under många årtionden varit i särklass vad gäller utsläpp av växthusgaser. Konsumtionen av kol är dubbelt så hög per person i USA jämfört med Kina. Ökningen av kol i Kina
har emellertid antagit sådana proportioner, att koldioxiden i atmosfären kommer att skena även om USA stoppar hela sin kolanvändning inom några få år. Detta är den bistra sanningen.
Under sexårsperioden 2000 – 2006 ökade konsumtionen av kol enbart i Kina ungefär lika
mycket som hela USA-s kolanvändning år 2006. Kolet leder världen in i en återvändsgränd.
När vi möts på nästa stora klimatmöte i Köpenhamn 2009, är det inte USA som är värst vad
gäller utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Kina är då i kapp USA – sannolikt förbi.
11
Den fossila tårtan.
Tänk dig en stor tårta som är bakad av hela mänsklighetens utsläpp av växthusgaser. Två
tårtbitar är jättelika. Nästan en fjärdedel av tårtan är markerad med en liten amerikansk flagga,
och nästan en fjärdedel av tårtan är markerad med en kinesisk flagga. Det finns 192 nationer i
världen. Det hjälper föga om de 190 gästerna, som delar på drygt halva tårtan minskar sina
andelar om inte USA och Kina tar sitt ansvar. Utan USA-s och Kinas medverkan blir det i
praktiken mycket svårt att minska de globala utsläppen av växthusgaser.
KINA BEGÅR EKOLOGISKT SJÄLVMORD.
Jag har under ett årtionde arbetat i Kina och fått många goda vänner i detta ”mittens rike”.
Jag har fått förmånen att se det riktigt gamla Kina, samhällen som ännu inte fått elektricitet.
De mest underbara och friska barn jag någonsin mött, har jag träffat där det var som skitigast.
Kanske leran och skiten från oxar, åsnor och får inte är så farlig. Men läget har förändrats - till
det sämre! Luft, floder och mark är snabbt på väg att förstöras.
Kinas ”svarta guld” – kolet. Under fyraårsperioden 2002 – 2006 ökade kolet i särklass mest
av alla fossila bränslen, hela 26,8 procent! Tre fjärdedelar av denna väldiga ökning av kol i
världen användes i Kina. De kinesiska kolgruvorna kan liknas vid mänskliga slakterier.
Arbetsförhållandena för kinesiska gruvarbetare är obeskrivliga. Omkring 6000 kinesiska kolgruvearbetare dör årligen i arbetsplatsolyckor enligt officiell statistik - betydligt fler än i hela
övriga världens samlade gruvindustrier! Internationella experter hävdar att siffran i verkligheten är mer än dubbelt så hög. I Indien tillåts fria fackföreningar, som bland annat verkar för
ett bättre arbetarskydd. Oberoende fackföreningar är förbjudna i Kina. Om den indiska
kolindustrin drabbades av lika fasansfulla dödstal skulle den indiska regeringen falla.
Kinas pulsådror – floderna. Rakt ut i Kinas floder dumpas industriavfall och avloppsvatten
i en omfattning som ingen människa kan föreställa sig. Runt 60 procent av vattnet i de sju
stora kinesiska flodsystemen är olämpligt för mänsklig kontakt. Förgiftningen av dessa floder, medför att över en halv miljard kineser inte har tillgång till rent vatten. Även Yangtze,
världens fjärde längsta flod, är en ”döende flod”. Dess vatten är enligt vattenexperter cancerogent och utgör ett hot mot dricksvattnet i de närmare 200 städerna längs flodens stränder.
Föroreningen av Kinas floder skadar självklart även det kinesiska jordbruket.
Kinas luft - skadligast i världen. Enligt Världsbanken, finns 16 av världens 20 mest förorenade städer i Kina. Av de 600 miljoner kineser som lever i städer, kan bara en procent andas
luft som är ofarlig enligt EU-s bedömning. Den skitiga luften har gjort att lungcancer blivit
en av de vanligaste dödsorsakerna i Kina. Hundratusentals dör varje år på grund av luftföroreningar. Storstäder med mycket dålig luft har ofta registrerat luftföroreningsindex över 300,
den punkt då luften blir ”livsfarlig”. Att inandas sådan luft motsvarar att röka 40 cigaretter om
dagen. Kina kvävs bokstavligen av den luft, som skapats av landets ekonomiska tillväxt.
Miljöförstöringen i stora delar av Asien har antagit sådana proportioner att många livsviktiga
ekosystem håller på att kollapsa. Nästan samtliga stora floder i Asien börjar likna öppna
kloaker. Färskvattentillgångar som berör miljarder människor, är allvarligt hotade.
Problemen är akuta. Världsbanken har vid upprepade tillfällen varnat för en annalkande
färskvattenkatastrof. Att djupborra efter fossilt vatten, som nu sker i bland annat Peking,
är ytterst riskabelt. Att utnyttja mer vatten än vad naturen tillför håller inte i längden.
12
OROANDE ALARMSIGNALER – Tillägg 1
Det jäser och puttrar i Sibiriens och Alaskas permafrostområden.
Allt organiskt material som finns lagrat i jordens permafrostområden, har skapats genom fotosyntes under tusentals år. Denna frusna biomassa utgör ett väldigt kollager. Bara i Sibirien
kan uppemot ett hundra gånger mera kol finnas i permafrosten, jämfört med den mängd kol
som människan släpper ut genom eldning av fossila bränslen varje år!
Beräkningarna av den totala mängd kol som finns lagrad i jordens permafrostområden är
osäkra, men en fortsatt uppvärmning i Arktis är en mycket farlig ”tidsinställd bomb”. När
lagret av frusen biomassa tinar, ökar den mikrobiella nedbrytningen. Vid låga temperaturer
bildas både koldioxid och metan. Andelen metan är högre än vad vi tidigare trott - en dålig
nyhet. Metan är en synnerligen effektiv växthusgas.
En fortsatt uppvärmning i Arktis verkar oundviklig. En ökad nedbrytning av den lagrade biomassan i Arktis är därför mycket sannolik. Många forskningsrapporter visar att jordens permafrostområden ”puttrar” växthusgaser allt intensivare. Detta är en oroande alarmsignal!
Nordpolens is försvinner mitt framför våra ögon.
Under senhösten 2007 uppmättes istäcket runt nordpolen till drygt 4 miljoner kvadratkilometer. En miljon kvadratkilometer motsvarar en yta som är 100 mil lång och 100 mil bred.
Informationen chockerade forskarna. Det tidigare minimirekordet från 2005 var strax under
5,5 miljoner kvadratkilometer. Även detta var sensationellt. Ingen klimatmodell har ens varit
i närheten av att kunna förutsäga en så dramatisk minskning av nordpolens is.
Bara för något år sedan förutspådde FN-s klimatpanel IPCC att isen runt Arktis kunde vara
borta sommartid om 100 år. En forskningsrapport publicerad i Geophysical Research Letters
förra vintern, visade att detta kunde inträffa så tidigt som 2040. Den avsmältning av nordpolens is som nu pågår, är mycket snabbare än vad någon klimatforskare kunnat förutsäga.
Om avsmältningen fortsätter i samma takt, kan nordpolens is vara borta under sensommaren
och hösten redan om 10 år. Detta är ännu en oroande alarmsignal!
Havsytan kan stiga MYCKET MERA än vad klimatpanelen förutspått.
Enligt den senaste rapporten från FN-s klimatpanel IPCC, kommer havsytan att höjas med
uppskattningsvis 18 till 58 centimeter det närmaste seklet. Detta påstående är kontroversiellt.
IPCC har räknat med en lugn avsmältning av olika glaciärer, samt att världens hav expanderar
när vattnet i haven värms. Klimatpanelen räknar däremot inte med att glaciärerna på Grönland och i Västantarktis rör sig allt snabbare ner mot havet. Med hjälp av satelliter har vi nu
en nästan komplett bild av isens hastighet längs hela Grönlands och Antarktis kuster. Allt fler
mätdata visar att glaciärernas hastighet ökar!
En av USA-s mest kända klimatforskare, James Hansen, har länge hävdat att glaciärernas
acceleration är av långt större betydelse för havsytans höjning än den pågående smältningen
av isarna. Hans farhågor har fått ytterligare stöd av en grupp forskare från Storbritannien,
USA och Tyskland. Förra gången jorden blev två grader varmare (för cirka 120 000 år sedan)
höjdes havsytan i genomsnitt 1,6 meter på ett hundra år.
Om vi lyckas över förväntan kan vi begränsa jordens uppvärmning till två grader – det är
målet för världens nya klimatpolitik. När detta senast inträffade steg emellertid världshaven
med hela 1,6 meter på ett hundra år. Detta är en ytterst oroande alarmsignal!
13
DEN FOSSILA ENERGINS TIDSÅLDER MÅSTE FÅ ETT SLUT
En expertgrupp med internationellt erkända vetenskapsmän tillsattes av FN-s klimatpanel,
för att konkret besvara en helt avgörande fråga för mänskligheten:
”Hur stora kan de mänskliga koldioxidutsläppen vara, om vi ska ha en realistisk
chans att förhindra en global miljökatastrof – som vi till varje pris måste undvika?”
Det handlar bland annat om att förhindra att glaciärisarna på Grönland och i Antarktis smälter i en sådan omfattning att världshaven stiger utom kontroll. En stor del av låglänt kustnära
bebyggelse världen över måste överges, däribland många stora städer, länder och öar, om
inte issmältningen på Grönland och i Antarktis kan bromsas upp inom rimlig tid.
Denna grupp forskare lämnade sin rapport till FN i slutet av februari 2007. För första gången
gavs ett konkret svar på frågan om - framtida maximalt acceptabla koldioxidutsläpp - en fråga
som kommer att påverka världens energipolitik under lång tid framöver.
En kort sammanfattning:
 Ökningen av mänskliga koldioxidutsläpp måste upphöra senast 2015.
 Efter 2015 måste utsläppen skäras ned 50 – 80 procent (!) fram till 2050.
Rapporten slår fast att de fossila bränslena måste minskas dramatiskt och snabbt.
Endast om detta sker kan en för människan helt oacceptabel miljökatastrof undvikas.
KOLDIOXIDSKATT – KONTROVERSIELLT MEN ABSOLUT NÖDVÄNDIGT.
Allt som produceras har en köpare. Ingenting produceras som inte kan säljas i marknaden.
I slutänden är det alla världens konsumenter som avgör vad som produceras. Priset för varor
och tjänster avgör i mycket stor utsträckning konsumenternas val. Miljömedvetenhet hjälper
emellertid inte långt. Vi är alla – nästan utan undantag - oss själva närmast.
Det finns bara en lösning, koldioxid måste kosta pengar. Koldioxidutsläppen måste beräknas
och tas med i all form av prissättning - både av varor och tjänster. Endast en prislapp där koldioxiden tas med i priset, kan styra konsumenternas val av miljövänliga varor och tjänster.
Om en sådan åtgärd ska bli effektiv, måste priset sättas så högt att vi tvingas att välja
produkter med lägsta möjliga utsläpp av koldioxid – verkligt miljövänliga produkter.
Frågan om koldioxidskatten blir detta århundrades största politiska miljöfråga. Den berör
alla former av elproduktion baserad på fossila bränslen – i första hand kolkraftverken. Den
berör hela transportsektorn (landtransporter, lufttransporter och sjötransporter) i grunden.
DEN FÖRNYELSEBARA ENERGINS TIDSÅLDER
I framtiden hamnar vi i ett samhälle där huvuddelen av energin är förnyelsebar. Det är bara en
fråga om tid. Även kärnkraften kommer att bli en historisk parentes. För att klara målet att
skära ner utsläppen av koldioxid med 50 – 80 procent fram till år 2050, måste kärnkraften
tillfälligt byggas ut i stora delar av världen. Några andra realistiska möjligheter existerar inte.
Stenåldern tog inte slut för att det tog slut sten. Järnåldern tog inte slut för att det tog slut järn.
Den fossila åldern kommer inte heller att ta slut för att det tar slut fossila bränslen. Den fossila
åldern kommer att ta slut på grund av att en alltför stor användning av fossila bränslen medför
en miljökatastrof – en global miljökatastrof som människan till varje pris måste undvika.
Under detta århundrade föds en ny tidsålder - Den Förnyelsebara Energins Tidsålder.
14
VANLIGA FRÅGOR OM VÄXTHUSEFFEKTEN
Är den tropiska regnskogen jordens ”lunga” – en biotop som skapar syre i atmosfären?
SVAR: Allt som växer och ökar i vikt skapar syre i atmosfären. Normalt är fotosyntesen
(som binder koldioxid från atmosfären och avger syre till atmosfären) och nedbrytningen
(som förbrukar syre från atmosfären och avger koldioxid till atmosfären) i den tropiska
regnskogen i balans. Både koldioxid och syre avges till och upptas från atmosfären lika
mycket – ett nollsummespel. All biomassa som dör bryts ned av mikroorganismer ”mikrober”
fullständigt. Ingen humus nybildas. Därför ökar inte en orörd regnskog i vikt. Det innebär att
den tropiska regnskogen normalt inte skapar syre i atmosfären.
Den tropiska regnskogen väger mycket per hektar, och den totala arean av denna biotop är
mycket stor. Därför är den tropiska regnskogen ett väldigt lager av kol skapad genom fotosyntes av atmosfärens koldioxid. Arean av den tropiska regnskogen på jorden avtar år efter år
genom avverkning. Detta innebär att lagret av kol bundet i regnskogen minskar. Kolet hamnar
så småningom som koldioxid i atmosfären. Under de senaste 50 åren har arean av världens
regnskogar minskat snabbt. I verkligheten har därför regnskogarna under denna period
förbrukat en hel del syre och avgett stora mängder koldioxid till atmosfären.
Den snabbt stigande koldioxidhalten i atmosfären stimulerar samtidigt fotosyntesen i den tropiska
regnskog som inte avverkats. Det ökade upptaget av koldioxid genom denna allt intensivare fotosyntes,
kompenserar endast marginellt utsläppen av koldioxid som orsakas genom avverkning.
Vilka biotoper skapar syre i atmosfären?
SVAR: Alla biotoper som ökar i vikt skapar syre i atmosfären. Att en biotop ökar i vikt
betyder att den biomassa som dör inte bryts ned fullständigt - humus nybildas. Så har alla
fossila bränslen uppkommit. Torvmarkerna i Kanada, Sverige, Finland och Ryssland är en
biotop som skapar syre i atmosfären. Gräset på de väldiga tundraområdena i Sibirien och
Alaska skapar också stora mängder syre i atmosfären. Gräset som varje sommar växer upp
trycks ner av snön på vintern och konserveras – år efter år i lager efter lager. Nedbrytningen
av denna biomassa är minimal. Det kol som bundits vid fotosyntesen lagras i mycket stor
utsträckning i marken. Den snabba uppvärmningen runt Arktis är ett stort hot mot denna
viktiga biotop.
Vad händer med all frusen biomassa i permafrostområden som tinar?
SVAR: Nedbrytningen av biomassan kommer igång. När nedbrytningen sker vid låga temperaturer avges stora mängder koldioxid och metan. Metan är en mycket stark växthusgas.
Jordens höga uppvärmning runt norra polen orsakar stora utsläpp av växthusgaser.
Kan vi inte släppa ut kylande gaser i atmosfären som håller tillbaka uppvärmningen?
SVAR: Det är kanske möjligt att finna gaser som kyler effektivt utan att skada miljön. Svaveloxider har en enastående förmåga att kyla jorden, men oxiderna försurar samtidigt miljön.
Utsläppen av svaveloxider från högsvavlig olja och kol ökade explosivt efter andra världskriget. De mycket stora utsläppen av svaveloxider bidrog till att hålla nere jordens temperatur
– samtidigt som svaveloxiderna skapade sura regn över hela jordens yta.
Utsläpp av svaveloxider högt uppe i atmosfären är en möjlighet som studeras noga. Tyvärr
skulle detta utlösa ett globalt surt regn, som ytterligare skulle påskynda försurningen, som
skapas av den ökande koldioxidhalten i atmosfären. Svaveloxider är därför inget bra val.
Om klimatet helt spårar ur kan detta bli en tillfällig nödlösning.
15
Det jättelika Pinatuboutbrottet i Filippinerna 1991 vräkte upp så mycket svaveloxider och
stoft i atmosfären att hela jorden kyldes i några år. Ett sådant vulkanutbrott vartannat år skulle
möjligen kunna hålla tillbaka jordens uppvärmning.
Efter varje istid har temperaturen i atmosfären normalt stigit först och koldioxiden
senare. Hur kan detta fenomen förklaras?
SVAR: Cirka 70 procent av jordens yta består av hav eller sjöar. Vatten innehåller gaser
som syre, kväve och koldioxid. Hur mycket gas som absorberas i vattnet beror på vattnets
temperatur. Kallare vatten absorberar mer gas från atmosfären än varmare vatten.
När jordens temperatur stiger, sker detta först i atmosfären och på land. Så småningom påverkas även havens temperatur. När haven värms avges koldioxid till atmosfären. Halten av
koldioxid i atmosfären stiger därför först när haven hunnit värmas. När en istid är över och
temperaturen på jorden stiger, ökar därför koldioxiden i atmosfären ofta något ”försenat”.
För första gången i jordens historia är det mänskliga utsläpp av koldioxid i atmosfären, som
leder till en uppvärmning av jorden. Uppvärmningen av jordens atmosfär kommer så småningom att medföra att vattnet i världshaven värms. Redan idag har ytvattnets temperatur
stigit mätbart. Så småningom minskar därför havens förmåga att lagra koldioxid.
Allt större del av det mänskliga utsläppet av koldioxid kommer sannolikt i framtiden att
tillföras atmosfären, medan allt mindre del av det mänskliga utsläppet kommer att lösas i
världshaven. Detta riskerar att ytterligare påskynda jordens uppvärmning.
Varför är inga klimatprognoser absolut säkra?
SVAR: Det är absolut säkert att atmosfärens halt av koldioxid i över sjuhundra tusen år har
pendlat mellan cirka 180 och 280 ppm. Omkring år 1920 passerades 300 ppm och omkring år
2015 passeras 400 ppm. Fyrtio till sextio år senare kommer sannolikt 500 ppm att passeras.
Koldioxiden skenar uppåt helt utom kontroll. Jorden håller på att bli ett allt effektivare
växthus, och dagens kunskaper inom klimatforskningen säger oss att detta kommer att
medföra en stor global miljökatastrof – en katastrof som vi till varje pris måste undvika.
Hur snabbt det kommer att gå beror på hur stora de mänskliga utsläppen av koldioxid kommer
att vara i framtiden. Många andra osäkerheter påverkar också klimatmodellernas resultat:
 hur kommer den stigande temperaturen att påverka molnbildningen
 hur snabbt kommer stoft- och svaveloxidutsläppen i Asien att minska
 hur påverkas Golfströmmen av issmältningen i Arktis och på Grönland
De olika klimatmodellerna KAN därför inte ge absolut säkra svar. Att av denna anledning
dra slutsatsen att vi lugnt kan invänta tills exakta resultat visar sig är mycket oansvarigt.
Om vi känner oss sjuka, besöker vi läkare för att få en bra vård som kan göra oss friska.
Om moder jord börjar bli sjuk, måste världens klimatexperter tillkallas som läkare. Deras
diagnos är klar - människan måste snabbt minska användningen av fossila bränslen.
Forskare kan väldigt mycket inom de områden där de är specialiserade. När marina biologer,
glaciärforskare, specialister på vatten, atmosfärsfysiker och klimatexperter av alla slag varnar
oss för ett nytt klimat, som människan inte är anpassad till – då måste vi lyssna.
16
FN-s klimatpanel skriver att det är 90 procents säkerhet att mänskliga utsläpp av
växthusgaser är huvudorsaken till jordens uppvärmning - varför inte 100 procent?
SVAR: Idag upplever vi något helt unikt på jorden - koldioxiden i jordens atmosfär bryter
igenom sina naturliga gränser och skenar uppåt! Ingen forskare ifrågasätter att det är människans omfattande förbränning av fossila bränslen som är orsaken till den snabbt stigande
koldioxidhalten i atmosfären. Ett litet antal forskare anser emellertid att detta inte är huvudorsaken till den stigande temperaturen på jorden.
Eftersom en mycket stor majoritet av forskarna är övertygade om att det är mänskliga utsläpp
av växthusgaser i atmosfären som nu orsakar jordens uppvärmning, valde FN-s klimatpanel
att uttrycka sig försiktigt – att detta till 90 procent är säkert.
Är det 10 procents chans att den stigande koldioxidhalten INTE är huvudorsaken
till jordens uppvärmning?
SVAR: Alla vet att koldioxid är en växthusgas. Alla accepterar också det faktum att koldioxiden i atmosfären ökar snabbt. All rimlig logik borde därför leda till att den stigande
koldioxidhalten i jordens atmosfär kommer att bidra till jordens fortsatta uppvärmning.
De forskare som inte är överens med FN-s klimatpanel menar att andra faktorer är huvudorsaken till uppvärmningen – inte koldioxiden. Av den anledningen menar dessa forskare
att det inte finns någon orsak att minska användningen av fossila bränslen.
För tio år sedan var många klimatforskare osäkra. Idag är en överväldigande majoritet av
forskarna överens. Människans användning av fossila bränslen orsakar den mycket snabba
ökningen av koldioxid i atmosfären – och detta är huvudorsaken till den snabba temperaturstegring, som nu kan uppmätas överallt på jordens yta.
Hur påverkas haven av den snabba ökningen av koldioxid i atmosfären?
SVAR: Ju mera koldioxid som finns i luften desto mera koldioxid löses i hav, sjöar och i
regndroppar. Koldioxid som löses i vatten sänker vattnets Ph-värde (gör vattnet surare). Den
snabba höjningen av koldioxid i atmosfären leder till en global försurning som på sikt riskerar
att döda en stor del av det marina livet. En internationell forskningskonferens med världens
främsta marina biologer fastslog nyligen att 60 – 80 procent av alla världens fiskyngel kommer att dö före 2100, om höjningen av koldioxidhalten i atmosfären fortsätter att stiga som nu.
Nästan alla kalkbildande organismer och korallrev kommer också att dö ut.
En global ”surstöt” kommer att skapas på grund av den stigande koldioxidhalten i atmosfären.
Den globala uppvärmningen kommer därför att kombineras med en tilltagande försurning.
Detta kommer att drabba allt organiskt liv på land, i sjöar och i haven. Många växtarter,
fiskar, fåglar och däggdjur hotas av oåterkallelig utrotning. Detta får bara inte ske.
Hur kommer vi tydligast att känna av växthuseffekten?
SVAR: Om regnmönstret över hela jorden fortsätter att förändras, kommer torka, bränder
och översvämningar att bli allt vanligare. Nederbörden kommer med stor sannolikhet att bli
alltmer oregelbunden. Långa torrperioder kommer att orsaka omfattande bränder. Skyfall
orsakar översvämningar. Även om medelnederbörden inte förändras särskilt mycket, kan en
alltför oregelbunden nederbörd skapa väldiga problem. Många länder kommer att drabbas.
Norrbotten upplevde sommaren 2006 en av sina absolut torraste försommarperioder. Hela
länet är täckt med skogar och skogarna var farligt kruttorra. Branden i Bodträskfors drabbade
17
över 1900 hektar skogsmark. Om det hade börjat blåsa ordentligt när det brann i skogen, hade
sannolikt en mycket stor och förödande skogsbrand varit ett faktum. Norrbotten var farligt
nära en riktigt stor katastrof. Regnet kom – men det kom sent på eftersommaren.
Det är inte ändringar av medelnederbörd eller medeltemperatur som vi kommer att känna av
tydligast. Det är i stället vädrets oregelbundenhet som kommer att märkas. Extrema variationer av jordens klimat kommer att drabba oss hårdast. Detta bevisas tydligast av den snabba
ökningen av” väderrelaterade naturkatastrofer”. Dessa har mer än fyrdubblats under de senaste tjugo åren. Vi är nu uppe i fler än 500 sådana katastrofer per år – vädret löper amok.
Den i särklass största miljökatastrof som på lite längre sikt hotar mänskligheten är sannolikt
Himalayas snabbsmältande glaciärer. Världens största risodlingar hotas av vattenbrist inom ett
årtionde. Över en miljard människor är direkt beroende av vattnet i alla de floder som har sitt
ursprung i Himalayas glaciärer. Vetenskapliga undersökningar visar att mindre än en tredjedel
av glaciärerna återstår om 20 år. Endast en ny istid kan återskapa glaciärerna i Himalaya.
Kommer människan i praktiken att kunna undvika eller mildra växthuseffekten?
SVAR: Hela världen befinner sig i en krigsliknande situation. Striden om världens marknader,
råvaror, energi, vattentillgångar mm blir allt intensivare. I en sådan värld finns inget större
utrymme för miljöhänsyn. Politiker kommer att prata om detta i all oändlighet, men det krävs
mycket radikala handlingar för att stoppa växthuseffekten – vackra ord hjälper inte.
Hela världsopinionen måste väckas för att radikala ändringar ska bli möjliga. Absolut viktigast är att den amerikanska opinionen väcks ur sin slummer. Det är helt omöjligt att ena världen i en så viktig fråga, om en nation med färre än 5 procent av världens befolkning ska förbe
hålla sig rätten att orsaka nära 25 procent av mänsklighetens utsläpp av växthusgaser. I stället för att motarbeta och splittra FN-s miljöarbete, måste USA ta sitt globala miljöansvar.
Finns det vinnare och förlorare på växthuseffekten?
SVAR: Låt oss ta ett mycket konkret och realistiskt exempel: Jordens uppvärmning leder till
en snabb minskning av isen vid nordpolen samtidigt som Himalayas glaciärer smälter bort.
När isen vid nordpolen minskar, kommer det att bli lättare att borra efter olja och gas i Arktis.
En krympande polaris kommer samtidigt att öppna nya lönsamma transportvägar för sjöfarten
När glaciärisarna i Himalaya smälter, kommer det att skapa brist på färskvatten i stora och
tättbefolkade områden i Asien. En hungerkatastrof kommer med hög sannolikhet att inträffa.
Om ett antal företag är vinnare och miljarder människor är förlorare - samtidigt som en
marin ekologisk katastrof i Arktis är ett faktum – vilka är vinnare och vilka är förlorare?
Det är djupt ovärdigt att prata om vinnare och förlorare – det finns bara förlorare.
Kan värmen från mänsklig energianvändning påverka jordens temperatur?
SVAR: Jordens temperatur kan enkelt beräknas om vi vet hur mycket solenergi som absorberas av jorden. Vår planet är mycket gammal och har naturligtvis uppnått vad vi kallar
termisk jämvikt. Jorden strålar därför ut lika mycket energi i form av långvågig värmestrålning, som jorden absorberar i form av kortvågig strålning från solen.
Den av jorden absorberade solenergin är väl känd. Med enkla fysikaliska lagar kan jordens yttemperatur beräknas. Svaret blir minus 18 grader C. Jorden skulle vara en död isklump om
inte växthusgaser fanns i atmosfären. Dessa gaser är helt avgörande för jordens temperatur.
18
Det är växthusgaserna koldioxid och vattenånga i jordens tunna atmosfär som gör att vår
planet är beboelig. När halten av växthusgaser i atmosfären ökar stiger jordens temperatur.
Knappast någon klimatforskare i världen hävdar att värmen orsakad av mänsklig energianvändning är orsaken till jordens uppvärmning. Det vore nästan lika galet som att påstå
att jorden är platt.
Kan variationer hos solen ligga bakom jordens stigande temperatur?
SVAR: En av anledningarna till varför FN-s klimatpanel väljer att formulera sig, att det till 90
procents säkerhet är människans utsläpp av växthusgaser, som är huvudorsaken till jordens
uppvärmning är denna svåra fråga.
Framför allt är kunskaperna om molnbildningen bristfällig:
 Hur påverkas molnbildningen av kosmisk strålning
 Hur påverkas molnbildningen av den s.k. solvinden (laddade partiklar från solen)
 Hur påverkas molnbildningen av variationer hos solens magnetiska fält
Kunskaperna om solens inverkan på jordens klimat är bristfälliga. Det kan mycket väl vara
så att något fysikaliskt fenomen, som är direkt eller indirekt kopplat till solen, kan påverka
jordens klimat i större utsträckning än vad som idag är känt.
Att av den anledningen hävda att vi lugnt kan fortsätta att öka användningen av fossila
bränslen – precis som nu sker - utan att ta hänsyn att detta ytterligare stegrar halten av
växthusgaser i atmosfären, verkar alldeles oerhört likgiltigt. Det är helt obegripligt.
Står vi inför en ny istid?
Forskningen om orsakerna till istiderna på jorden är något av en science-fiction historia.
Milutin Milankovic, född 1879, jugoslavisk astronom, matematiker och professor vid
Belgrads Universitet, var den första person som publicerade en korrekt vetenskaplig förklaring till istiderna på jorden. Hans matematiska analyser gjordes för hand före datorns
tidevarv. Under en trettioårsperiod pågick hans mödosamma arbete med ständiga omräkningar, allt eftersom nya och mer precisa data om planeternas rörelser blev kända.
Milankovic arbete uppmärksammades först, men glömdes sedan nästan bort tills man plötsligt
kunde ställa hans teorier mot verkligheten. Genom studier av bottensediment kunde forskare
så småningom avgöra hur istider kommit och gått under många miljoner år tillbaka. Dessa
nya istidsdata visade anmärkningsvärt god överensstämmelse med de beräkningstabeller som
Milankovic publicerat – idag kallade ”Milankovics cykler”. Numera är hans teorier allmänt
accepterade som en korrekt huvudförklaring till de regelbundna istiderna.
I den vanliga pressen, men även i populärvetenskapliga tidskrifter, var frågan om en ny istid
aktuell på 70-talet. Vetenskapliga publikationer, som lanserade någon ny teori som visade att
en istid var nära förestående, publicerades däremot aldrig i några rena vetenskapliga tidskrifter. Ingen känd forskare hävdade heller något sådant. Påståendet att istidsforskare bara för
några årtionden sedan hävdat, att vi står inför en ny istid är helt felaktigt.
Den debatt som nu pågår om att smältningen av nordpolens is och av isen på Grönland skulle
kunna försvaga Golfströmmen är av senare datum. Jordens klimatsystem är känsliga och överraskande skeenden kan inträffa. Den starka uppvärmningen runt Arktis kan orsaka störningar
av Golfströmmen, men att detta skulle kunna trigga fram en ny istid i Europa tror knappast
någon känd klimatforskare på.
19
EN FYSIKALISK FÖRKLARING TILL VÄXTHUSEFFEKTEN
Växthuseffekten kommer att bli ett viktigt ämne i våra skolor. Många pedagoger jobbar
med att ta fram lämplig litteratur. Jag har haft förmånen att under många år få undervisa
i ämnet på avdelningen Energiteknik vid Luleå Tekniska Universitet. Att fysikaliskt förklara växthuseffekten, så att det logiskt går hem hos studenterna, är inte så enkelt.
En viss elementär kunskap i fysik är nödvändig. Den fysik vi läser på gymnasiets naturvetenskapliga program är mer än tillräcklig, för att rent fysikaliskt förklara fenomenet.
För de lärare som undervisar i fysik vid gymnasieskolan som vill ta upp ämnet, tror jag
mig kunna ge ett bra pedagogiskt tips.
* Låt eleverna först räkna ut den värmeenergi som krävs för att smälta isen på en sjö som
är femton mil lång och en mil bred – om isens tjocklek är 1,0 meter.
Att beräkna smältvärmen klarar eleverna enkelt. Svaret blir ofattbara 130 TWh.
Eleverna tror ofta att det har blivit något fel med storleksordningen - 130 TWh motsvarar
nämligen nästan hela Sveriges elproduktion (TWh – TeraWatt-timmar).
* Lägg fram en svensk karta på OH-apparaten och peka på en blå fläck i norr – Torneträsk –
som inte ser ut större än en flugskit på kartan och ställ frågan:
”Menar ni att hela Sveriges elproduktion knappt räcker till för att smälta isen på Torneträsk?
Att smälta isen klarar ju solen under våren på några veckor!” (Torneträsk är inte exakt femton
mil lång och en mil bred – men detta spelar ju ingen roll).
Efter intensiva kontroller enas eleverna till slut – DET BLIR 130 TWh – helt ofattbart!
Detta måste innebära att den energi som jorden absorberar från solen måste vara oändligt
mycket större än den energi som skapas genom mänsklig teknik. Jorden absorberar i själva
verket tio tusen gånger mera energi från solen jämfört med all mänsklig energianvändning.
Det är roligt att vara lärare och säga: ”Man måste vara spritt språngande galen om man tror att
en så liten energianvändning kan påverka hela jordens klimat – det är fullständigt omöjligt växthuseffekten är en bluff.”
Om växthuseffekten verkligen existerar måste den bero på något alldeles utomordentligt
märkligt. Den direkta värmen orsakad av mänsklig energianvändning kan under inga som
helst omständigheter leda till att hela planeten värms upp – detta är helt orimligt!
Eleverna brukar invända och säga att det är ”växthusgaser” i jordens atmosfär som förklarar
detta mirakel – att mänsklig energianvändning kan påverka hela jorden temperatur. Människans eldning av fossila bränslen påverkar halten av växthusgaser i atmosfären – säger dom.
* Beräkna jordens temperatur med en enkel fysikalisk lag (Stefan Bolzmanns strålningslag).
Jorden strålar nämligen ut lika mycket värmeenergi som jorden absorberar från solen.
Eleverna kommer att få fram ännu ett förvånande svar – minus 18 grader Celsius. Detta svar
är väldigt överraskande. Jorden hade varit en isplanet om den saknat växthusgaser. Livet hade
aldrig uppkommit på jorden utan dessa ”växthusgaser”.
20
Växthusgaserna i jordens atmosfär – i första hand vattenångan och i andra hand koldioxiden –
släpper igenom det kortvågiga ljuset från solen men reflekterar delvis tillbaka den långvågiga
värmestrålningen från jorden. Så fungerar också vanligt glas i ett växthus. När halten av
växthusgaser i atmosfären ändras påverkas jordens temperatur. Växthusgaserna, som utgör
mindre än en procent av jordens atmosfär, är så effektiva att jorden är drygt 30 grader varmare
än vad jorden hade varit utan dessa växthusgaser.
* Därefter visar man kurvan med koldioxiden som nu skenar uppåt helt utom kontroll.
(Denna fysikaliska förklaring är allmänt accepterad bland världens klimatforskare).
Alla forskare är överens om att det är mänsklig eldning av fossila bränslen som orsakar den
snabbt stigande halten av koldioxid i atmosfären. Jorden håller på att bli ”ett allt starkare
växthus” tack vare att växthusgaserna i jordens atmosfär ökar. Den ökande koldioxidhalten
driver fram en temperaturhöjning. Den stigande temperaturen ökar avdunstningen av vatten.
Vattenångan stiger i atmosfären – bägge växthusgaserna ökar.
Trots att all mänsklig energianvändning bara motsvarar en tiotusendel av den absorberade
solenergin klarar vi av att ändra hela jordens klimat. Detta är ”utomordentligt märkligt”,
men det har att göra med den gas som bildas vid förbränningen – koldioxiden – inte med
den direkta värmen orsakad av mänsklig energianvändning.
”JORDEN OCH VÄXTHUSET”
En liknelse - jorden och växthuset – brukar också gå hem hos studenterna.
Människans energianvändning är en tio-tusendel av jordens absorberade solenergi. Huvuddelen av människans energianvändning och den absorberade solenergin omvandlas till värme.
Jorden värms av två värmekällor – den ena är tio tusen gånger starkare än den andra.
Låt oss likna jorden vid ett stort växthus som värms med två värmekällor. En serie värmelampor på sammanlagt 10 000 Watt håller växthuset varmt. Därefter tänder vi en lampa från en
julgransbelysning i samma växthus. Denna lampa har normalt en effekt på 3 Watt – men anta
att den har gått sönder och lyser jättesvagt med effekten 1 Watt. Kommer denna oerhört
svaga lampa att påverka växthusets temperatur? Självklart – men väldigt väldigt lite.
Anta att den svaga lampan avger en gas som på sikt påverkar glaset i växthuset. Långsamt
ökar glasets förmåga att stänga inne värmestrålningen från växthuset. Då börjar temperaturen
stiga inne i växthuset. Den stigande temperaturen är inte ett resultat av den svaga värme som
lampan avger, utan ett resultat av den gas som hela tiden avges från lampan.
Det är precis på samma sätt med människans utsläpp av koldioxid.
Koldioxiden i atmosfären, som nu ökar lavinartat, är en effektiv växthusgas. Atmosfärens
förmåga att stänga inne jordens värmestrålning ökar därför. Detta är huvudorsaken till
den temperaturstegring som nu kan uppmätas överallt på jorden.
Hela vår planet utsätts nu för ett experiment som aldrig genomförts tidigare. Ingen vet med
säkerhet vad som kommer att ske. Men dagens kunskaper inom klimatmodellering säger att
det ”kommer att gå åt helvete” – på ren primitiv svenska. Så illa tror vi idag att det kommer
att gå, om vi inte klarar av att snabbt minska användningen av fossila bränslen.
21
1: VAD ÄTER DINA TRÄD?
Jag gick till en granne som har många stora träd på sin mark och frågade - vad äter alla dina
träd? Dom äter väl jord svarade grannen. Vi tittade ut genom fönstret och beundrade de grova
trädstammarna. Borde det inte bli en grop runt varje stam om träden åt jord - frågade jag.
Dom äter väl jorden nere i backen svarade grannen.
Vi började bli osäkra, för om träden åt jord i marken borde jorden sätta sig runt träden. Vi tog
en spade och började gräva. Det fattades inte en gnutta jord runt de väldiga rötterna! Vad i allsin dar är detta – sa grannen. Vi måste gå in och kolla på datorn.
Sagt och gjort. Vi öppnade Google.se och sökte på ”trädmat”. Där stod det att träden äter gas
från luften och vatten. Gasen koldioxid i luften och vattnet blir till virke. Mindre än en enda
procent av trädets massa kommer från jorden. När man eldar trädet blir aska kvar – och denna
aska kommer från jorden. Det var som fan äter mina träd luft - sa grannen. Han lät nästan besviken. Vi går och snackar med träden i stället föreslog grannen.
Intervju med tallskogen.
Hur är det att vara tall frågade jag. Vi tallar är mycket stolta - svarade tallen. Våra stammar
sågas till virke och blir till hus och möbler. Hela Europa är full med virke från mina kusiner.
Innan människan kom föll vi bara omkull och mikroorganismer i marken omvandlade oss till
koldioxid och vatten. Vi bara försvann. Numera blir vi till nytta för människorna. Var rädd
om allt trämaterial och elda inte upp det, för då blir det koldioxid igen. Kasta inte bort möbler
som är gjorda av trä och se framför allt till att inga hus brinner upp, för då går mycket virke
upp i rök. Vi tackade för intervjun och gick bort till björkskogen.
Intervju med björkskogen.
Hur känns det att vara björk frågade grannen. Vi björkar växer fort och vi har värmt alla hus
åt människorna under många hundra år. Galna människor försökte ta ihjäl oss för några
decennier sedan, men vi överlevde. Numera sågas de mest rakryggade björkarna till virke.
Även vi björkar börjar därför lagra koldioxid från luften långa tider. En hel del möbler
tillverkas av virke från björk, men det är klart att när människorna eldar oss blir vi till koldioxid igen. Glöm inte att alla pappersindustrier älskar björkar numera. Vi är väldigt glada
över att vi har blivit till så stor nytta. Vi tackade för oss och började gå hem. När vi passerade
bondens äng föreslog jag att vi även skulle intervjua ängen.
Intervju med ängen.
Hur är det att vara gräs frågade jag och grannen samtidigt. Det blev ett väldigt surr för alla
grässtrån svarade samtidigt. Till slut tog ett grässtrå över snacket. Vi grässtrån växer många
ton per hektar varje år. Vi blir till mat till människornas djur och ger er både mjölk och kött.
Vi grässtrån är mycket stolta. Blir ni inte till koldioxid när djuren äter er - frågade vi. Javisst
blir vi det, men våra näringsämnen gör att djuren växer och blir stora. När ni människor äter
upp djuren bildas också koldioxid. Alla som äter avger koldioxid till luften.
All koldioxid som gräs äter när det växer under sommaren blir väl till koldioxid varje vinter frågade vi. Ja så är det svarade grässtrået. Det är liksom en rundgång eftersom människor inte
sparar gräs någon längre tid. Vi tackade för oss och återvände till grannen och kokade kaffe.
22
”Jag har det” ropade grannen vid kaffebordet.
Jag ska plantera fyra hektar äng full med tallar. Oj vad jag ska binda koldioxid från luften.
Dom där fyra hektaren som jag ändå inte behöver, ska jag göra om till tallskog. Det ska bli en
skog som efter 100 år har bundit över 1000 ton koldioxid från atmosfären. Då blir jag fullständigt ”koldioxidneutral” - även om jag reser till Thailand varje år. Fy fan - vilken smart ide.
Man ska hålla landskapet stängt. Det är helt galet att hålla landskapet öppet. Grannen var helt
euforisk. Vad ska Sankte Per säga när han får syn på mig – det blir raka spåret till himmelen!
Hos Sankte Per.
Vi beslöt att dela på skogens infångning av koldioxid och därefter drog vi iväg både jag och
grannen till Thailand. Det blev något fel på ett landningsställ så vi hamnade samtidigt hos
Sankte Per. Han slog upp en stor liggare med texten ”Carbon footprints” (våra personliga
utsläpp av koldioxid). Sankte Per tog till orda: Det var nära – hade inte älgarna ätit upp så
många plantor så hade skogen hunnit äta så mycket koldioxid att ni hade klarat landningen.
Grannen frågade om vi fick syna Sankte Pers beräkningar av koldioxidutsläpp. Det går alldeles utmärkt svarade han. Varför har du multiplicerat med tre här och varför har du lagt på
20 procent här - frågade vi Sankte Per. När ni släpper ut koldioxid högt uppe i atmosfären så
verkar det tre gånger effektivare som växthusgas, jämfört med om ni släppt ut samma mängd
gas nära marken. Dessutom måste vi beräkna utsläppet per passagerare och inte per säte i
flygplanet. Ert plan var inte fullsatt. För er flight måste vi lägga till 20 procent. Sankte Per
log så vackert och vänligt mot oss. Det var nog ingen ide att ifrågasätta hans beräkningar.
Då måste man ju plantera en hel skog för att kunna flyga på semester - sa grannen högt.
Ni kommer att kunna flyga hur mycket som helst i framtiden, men just nu är er teknik inte
bra. Ni måste flyga med vätgas svarade Sankte Per. Vätgasen kan ni skapa miljövänligt och
tekniken med vätgasdrift utvecklas snabbt. Det handlar om teknisk utveckling och det kommer att ta lite tid. Ni ska se framtiden an och vara optimistiska.
Därefter vaknade vi upp ur vår dagdröm. Att vi inte frågade Sankte Per hur man kan göra
virke av koldioxid, vatten och en nypa jord. Vi hade kunnat bli stormrika – sa grannen.
2: LIVETS MOLEKYLER - VATTEN OCH KOLDIOXID
Vatten.
* Nästan alla vätskor blir lättare när temperaturen stiger. Vatten är ett utomordentligt märkligt
undantag. Värms vatten från noll grader blir vattnet först tyngre! Vid +4 grader är vattnet som
tyngst. Värms vattnet ytterligare blir det lättare när temperaturen stiger. Denna egenskap hos
vattnet stabiliserar temperaturen nära botten i alla hav och sjöar. Utan denna mirakelegenskap
hos vattnet, hade nästan inga livsformer som existerar på jordens yta uppkommit.
* Nästan alla vätskor blir tyngre när de kyls ner och stelnar - övergår i fast form. Vatten är ett
mycket märkligt undantag. Vatten som fryser till is blir lättare och flyter ovanpå (!) vattnet.
Om inte isen flöt på vattnet hade liv på jorden inte existerat.
* Vatten har en fullständigt enastående förmåga att leda värme och att lagra värmeenergi.
Dessa unika egenskaper gör att vattnet på jorden kan lagra väldiga mängder energi, trots att
temperaturen bara varierar mellan noll och cirka 25 grader. Vattnet kan därigenom stabilisera
hela jordens klimat – både i hav och på land. Vattnets förmåga att skapa ett stabilt klimat är
avgörande för alla fantastiska variationer av liv som utvecklats på jorden .
23
* Vattnets ångbildning kräver en nästan ofattbar mängd energi. Ingen annan vätska kan mäta
sig med vatten. Att förånga vatten är extremt energikrävande. Temperaturregleringen hos alla
kallblodiga och varmblodiga djur, hade varit omöjlig utan denna egenskap hos vattnet. Krokodilen andas med öppen mun för att reglera temperaturen. Kängurun slickar sina framben för
att de tunna blodkärlen ska kunna kyla ner kroppen när saliven förångas. Människan svettas.
Vattnets unika förmåga att kyla när det förångas har haft stor betydelse för livets utveckling.
* Vattnet har kommit till jorden från kometer. När vi dricker vatten dricker vi smält komet.
Vilken science fiction historia – det låter som en saga, men sagan är sann.
Koldioxid.
Historien om den raka stavformiga koldioxidmolekylen är lika fantastisk. Koldioxiden i
jordens atmosfär har inte kommit från yttre rymden utan från vulkaner. Utan koldioxid i
atmosfären hade allt vatten på vår planet frusit till is. Koldioxid och vattenånga är jordens
växthusgaser. Jorden hade varit – 18 grader Celsius utan dessa gaser. Livet på jorden hade
aldrig uppkommit om inte båda dessa gaser funnits i atmosfären.
Fotosyntesen.
Fotosyntesen bygger allt organiskt liv av de två gudomliga molekylerna vatten och koldioxid.
Den ena har förts till jorden av kometer och den andra har släppts ut i atmosfären av vulkaner.
Fotosyntesen är så enastående komplicerad att varje biokemist som försöker tränga in i området häpnar. Man får en slags religiös vördnad för naturen, när man studerar fotosyntesen.
Människan måste lära sig mera om naturen. Först när vi får en djupare kunskap, börjar vi inse
att vi bara är en liten del av biosfären. Då blir det också lättare att leva i harmoni med naturen.
I själva verket lever vi på naturens villkor. Det är många som inte förstår detta.
Som genom ödets ironi är det just de två gaserna koldioxid och vattenånga som bygger allt
liv, som nu tvingar människan att ändra sin energiförsörjning och överge de fossila bränslena.
3: VÅRT HEM JORDEN – EN LITEN RUND PLANET I UNIVERSUM
Hela vårt solsystem föddes i värmen efter en exploderande supernova för drygt 4,5 miljarder
år sedan. Denna astronomiska födelse skapade även vår planet jorden liksom vår egen måne.
Låt oss göra en exakt men liten kopia av jorden. Om vi låter en millimeter motsvara en mil
blir jorden en rund boll med diametern 127,5 cm mätt vid ekvatorn.
Känner vi på ytan av denna förminskade jord är världens högsta bergskedja Himalaya lägre än
en millimeter. Även luften vi andas är mycket tunn. På en enda millimeters höjd över ytan
förmår vi inte andas. Om vi vill plocka upp Titanic från havets djup behöver vi bara sticka
ner en pincett 0,4 millimeter någonstans mitt i Atlanten.
Drygt 70 procent av jordens yta är täckt med vatten. Endast tre procent är färskvatten - resten
är saltvatten. Två gaser dominerar helt i atmosfären - kväve och syre. Bara någon procent av
atmosfären består av andra gaser som koldioxid och vattenånga.
Fotosyntesen, som skapar organiskt liv av koldioxid och vatten, startade för över två miljarder
år sedan. Syret som skapades genom fotosyntesen, steg så småningom till så höga nivåer i
atmosfären att ett tunt ozonlager bildades. Detta lager filtrerar bort kortvågigt ultraviolett ljus
24
från solljuset. Livet som först utvecklades i haven, kunde äntligen börja ta sig upp på land.
Detta skedde för ungefär 500 miljoner år sedan. Under den följande tidsperioden har alla
landlevande växter, djur och fåglar utvecklats i alla sina fantastiska variationer.
Dag och natt – sommar, höst, vinter och vår.
Livsformerna har anpassats till hur jorden rör på sig runt solen. Jorden spinner runt en egen
osynlig axel medan jorden samtidigt snurrar runt solen. Drygt 365 varv hinner jorden rotera
innan jorden hinner ett varv runt solen. Natt och dag avlöser varandra 365 gånger varje år –
varje varv runt solen. Jordens axel lutar något i förhållande till jordens cirkulära bana runt
solen. Denna lutande axel skapar årstiderna på jorden. Sommar följs av höst och vinter följs
av vår. Allt liv som utvecklats på jorden har anpassats till dygnsrytmen och årstidscyklerna.
Homo sapiens, den senaste varianten av tvåbenta varelser som vi kallar den moderna människan, har inte funnits så länge på jorden – sannolikt under 100.000 år. Många hävdar att vi är
en genetisk succé. Vi har tagit jorden i besittning, men hur framgångsrika är vi egentligen?
Hela mänsklighetens hittillsvarande historia är en enda primitiv orgie av krig och blodbad.
Detta påstående är naturligtvis en väldig förenkling men i stora drag är den helt korrekt. Vi
har krigat med varandra i flera tusen år för att ”besitta” jorden – så illa är det. Människans
historia är minsann ingen framgångssaga. Vi har inte ens klarat av att leva tillsammans i fred.
Kan fred på jorden bli verklighet?
Engelskan har blivit ett gemensamt språk över hela världen. Vi kan äntligen kommunicera
med varandra både i tal och skrift. Informationen via Internet och mobiltelefonin når alla
jordens hörn. Kunskapen om olika kulturer och religioner ökar. Miljoner ungdomar reser
jorden runt, får vänner och lär sig förstå andra människors värderingar. Internationellt
samarbete inom FN-s regi, mellanstatligt samarbete, regionalt samarbete, samarbete inom
forskning och vetenskap – på alla plan ökar samarbetet. Allt detta verkar i riktning mot fred.
Sist men inte minst har vi äntligen fått en gemensam fiende – klimathotet. Kanske var det inte
så dumt att utdela Alfred Nobels fredspris till just FN-s klimatpanel och Al Gore. Freden
verkar just nu avlägsen – men flera viktiga historiska skeenden äger nu rum som alla pekar
mot att fred kan bli verklighet i framtiden.
Människan måste lära sig att leva i harmoni med naturen.
Det ryms över en miljard människor både i Kina och Indien om nästan alla bor på landsbygden, har låg konsumtion och äter vegetarisk mat. Hur många människor ryms i Kina
och Indien om den västerländska livsstilen kopieras – ett masskonsumerande köp/slit/släng
samhälle? Om man har fått den gudagåvan att kunna lägga ihop ett plus ett, förstår man att
det västerländska sättet att leva inte kommer att hålla i längden.
Det ryms långt över en miljard människor i Afrika om nederbörden fungerar normalt. Alla
olika klimatmodeller, som simulerar vad som händer när koldioxiden fortsätter att stiga,
visar samma scenario – svår torka kommer att drabba stora tättbefolkade delar av Afrika.
Klimatändringarna i norra Afrika är redan en realitet. Gång på gång inträffar svår torka och
hungerkatastrofer. Mitt framför våra ögon ser vi verkligheten. Människor flyr från flera länder
i Nordafrika på allt som kan flyta. En ny typ av flyktingar – miljöflyktingar – flyr från ett
mänskligt helvete. Det kan lätt bli hundratals miljoner miljöflyktingar när klimatet ändras.
Om vi inte klarar av att minska utsläppen av växthusgaser och lära oss leva i harmoni med
naturen hotas vårt hem jorden av kaos – bortom varje tvivel!
25
4: EN FEMINISTISK RYMDSAGA
I mitt förra liv reste jag under hela min yrkesverksamma tid i Vintergatan för att studera hur
organiskt liv hade utvecklats på olika planeter. Vi som deltog i dessa rymdexpeditioner hade
ett spännande jobb. Höjdpunkterna var alltid de gånger vi upptäckte någon form av intelligent
varelse, som lärt sig förstå vetenskap och utveckla teknik. Detta hände sällan.
Vi hade alltid med oss noggrann dokumentation från tidigare expeditioner, vart vi än reste.
En plats i vintergatan som vi en gång skulle besöka, hade våra förfäder besökt 5 miljoner år
tidigare. På en planet Tellus, fanns gott om vatten och rikligt med syre i planetens atmosfär.
Planeten låg på lämpligt avstånd från den sol runt vilken planeten roterade. Vattnet hade inte
frusit till is som på de yttre planeterna, och inte heller förångats som på en planet närmare
solen. Förhållandena var idealiska.
Vid det förra besöket vandrade ryggradsdjur på land och haven var fulla med liv. Vi var
emellertid mest intresserade av några apor som klättrade i träd - apor vars hjärna efter födseln
kunde expandera och bli större än hjärnan var vid födseln.
En fantastisk händelse.
När vi närmade oss planeten satte vi på rymdskeppets skanner, som letade igenom alla tänkbara elektromagnetiska våglängder. Till vår ofattbara lycka pågick kommunikation inom ett
flertal våglängdsområden, vilken enastående lyckträff. Någon eller några av djurarterna hade
gjort ett tekniskt genombrott. Vår rymdstation kontrollerade om månen runt Tellus var orörd.
Spår av varelser, sannolikt från den planet vi just skulle undersöka, fanns redan på månens
yta, men nu var månen övergiven och vi beslöt oss för att landa.
Dags för analys av kommunikationen på planeten.
Vi kopplade på datorns analysator. Snabbt dechiffrerades över ett hundra olika språk. Vi hade
gjort en mycket stor upptäckt i denna del av Vintergatan - vilken underhållning. Behagligt tillbakalutade i rymdskeppets stolar kopplades översättaren in till vårt eget språk. Sådana här
ögonblick tillhör rymdforskningens absoluta höjdpunkter.
En obehaglig chock.
 Amerikanska och Ryska kärnvapen finns utplacerade runt hela planeten.
 Indien, Pakistan, Kina, England, Frankrike - kärnvapen finns i många länder.
 Krig om oljetillgångar i mellanöstern skapar massdöd och fördrivning av folk.
 Etniska och religiösa konflikter är spridda över hela planeten.
 Planetens atmosfär förändras så att många olika livsformer är på väg att utrotas.
Läget var kritiskt.
Innehållet kom som en chock för rymdbesättningen. Vart är den varelse som gett sig namnet
Homo Sapiens på väg? Rymdskeppets trendanalysator kopplades in. Kanske konflikterna trots
allt är på väg att minska? Svaret var om möjligt ännu mera skrämmande.
 Rasmotsättningar och religiösa konflikter ökar snabbt.
 Narkotikamissbruk, kriminalitet och terror ökar snabbt.
 Föroreningar av land, vatten och atmosfär ökar snabbt.
Analysatorn sammanfattade - utvecklingen har nått en ”farlig nivå”. Homo Sapiens hotar
hela planetens organiska liv. ”Åtgärder måste vidtas” – var analysatorns entydiga order.
Rymdskeppets huvuddator kopplades in. Innehållet i samtliga databaser på planeten Tellus
matades in och länkades samman för åtgärdsanalys. Vi höll andan.
26
Datorns svar – en mycket glad överraskning.
”Inga åtgärder behöver vidtas – klart slut”. Datorns besked gladde oss mycket. Det är alltid
sorgligt att tvingas likvidera vissa djurarter, som hotar att förstöra en miljö där livet har utvecklats. Trots det allvarliga läget på planeten var vi tvungna le åt några av den mansdominerade planetens religiösa urkunder. Mannen var skapt som en kopia av gud, medan kvinnan
hade gjorts av ett revben från mannen. Det var en ny variant vi aldrig hört tidigare. Denna
historia väckte stor munterhet ombord på rymdskeppet.
Kvinnan har en historisk mission – hon kan skapa fred.
Hela den mansdominerade historien kan mycket enkelt sammanfattas som ”en enda orgie av
blodbad och övergrepp”. Det naturliga urvalet har premierat män med mycket stark revirinstinkt. Denna instinkt har tydligen under många miljoner år varit avgörande för gruppens eller
klanens överlevnad. Evolutionen har helt uppenbart format en man vars egenskaper inte är
optimerade för fredlig konfliktlösning. De historiska bevisen är överväldigande.
Genom det naturliga urvalet har kvinnan fått just de egenskaper som är avgörande för Homo
Sapiens överlevnad. Kvinnan kan skapa fred på jorden. Endast när fred råder kan miljöfrågorna lösas. Kvinnan måste komma med i politiken på alla plan - så löd datorns råd.
Så var denna feministiska saga slut.
5: DET VAR EN GÅNG EN LITEN STAD I NORR
Staden värmdes först med ved.
Vedkaparna tjöt i varje kvarter. Sågställare slipade klingor. Det var vedtravar och vedbodar
vart än man såg. Vedeldade pannor fanns i varje hus – både i stora och små. Ved värmde den
lilla staden ända fram till 50-talet.
Staden värmdes sedan med olja.
Så kom oljan till staden. Ut åkte de gamla vedpannorna och in åkte oljepannorna. I varje
källare svetsades oljetankar. Tankbilarna körde skytteltrafik dygnet runt. Till slut fanns inte
många vedeldare kvar. Till och med bönder med eget vedskifte sviktade. Oljan var nästan
gratis. Vedkaparna hördes mera sällan. Oljan tog över och värmde den lilla staden ända fram
till 80-talet.
Två stora prishöjningar på olja skakade om hela västvärlden. Den första prishöjningen kom
1973. Ytterligare en stor prishöjning kom 1979 - samma år som shahen av Iran störtades.
Sveriges oljeberoende började bli mycket kostsamt.
Stadens villaområden blev elvärmda.
Sverige storsatsade på kärnkraften. Under åren 1972 – 1985 startades hela 12 reaktorer, och vi
hamnade i särklass i hela världen. Ingen annan nation producerade så många kilowattimmar el
från kärnkraft per person och år. Elkonsumtionen stimulerades med bryska metoder och elpriset sattes mycket lågt. Oljetankar sanerades och skars i bitar. Rondellerna ylade i varje källare.
Ut ur villorna åkte oljetankarna och oljepannorna. In åkte elpannor och elelement.
27
Staden anslöts till fjärrvärme.
Grävskopor fyllde hela innerstan. Det grävdes kulvertar överallt. Snart var hela centrala stan
anslutet till fjärrvärmen. Villaägarna fick heller aldrig någon lugn eller ro. Elpriserna steg och
steg. Till slut blev elen dyrare än fjärrvärmen. Då började även villaområdena att anslutas till
fjärrvärmen. Grävskoporna invaderade villakvarteren. Så var det dags för ännu ett pannbyte.
Elpannor och elelement åkte ut. Värmeväxlare för fjärrvärme och vattenburen värme åkte in.
Snart var nästan hela villabeståndet också anslutet till fjärrvärmen.
En enda ”panna” blev kvar i staden – och den eldades med biobränsle.
Endast röken från en stor skorsten syntes över staden – den på fjärrvärmeverket. Ett enda
värmeverk värmde hela staden - både innerstan och villaområdena. Nu var staden fullständigt
befriad från olja för uppvärmning. Rökgaserna från den stora skorstenen var enastående rena.
Jag har undervisat i förbränningsteknik i många år och är väl informerad om detta. Röken från
stadens enda skorsten är alldeles utomordentligt ren – i absolut världsklass!
Röken från de ålderdomliga vedpannorna, som fyllde staden fram till 50-talet är borta. Ved är
visserligen ett biobränsle, men förbränningen i de gamla pannorna var usel. Miljöfarliga gaser
låg ständigt över stan. Röken från många tusen oljeeldade pannor, som värmde staden ända
fram till 80-talet är också borta. Alla svaveloxider är ett minne blott – liksom all koldioxid
från det fossila bränslet olja. Hela staden värms nu av biobränslen. Detta är mycket unikt i
världen. Flera sådana städer finns i Norrbotten – den förnyelsebara energins hemland.
Staden får till slut sin ´elpanna´ och alla stadsbor levde lyckliga.
En ny panna tas i bruk vid fjärrvärmeverket - en panna som producerar el för tusentals villor.
Vilken historisk milstolpe för staden. Stadsborna var så stolta över att de kunde skapa både
värme och el av biobränslen i sin miljövänliga stad. Vilken ”fördel” att få bo här tyckte alla.
Situationen i Norrbotten är helt osannolik. En kvarts miljon invånare på en yta som nästan
exakt är 100 000 kvadratkilometer. Så liten befolkning i ett så stort län fyllt med skogar.
Det är inte att undra på att alla städer i norr har sin egen framgångssaga - om bioenergi.
Det är i städerna de viktigaste klimatbesluten fattas i vårt län.
I början av 50-talet bodde 260 000 personer i Norrbotten. Idag sextio år senare bor 250 000
personer i länet. Nästan alla har flyttat till städerna. Landsbygden har tömts på folk. Urbaniseringen har varit nästan total. Det är i städerna som de stora klimatfrågorna avgörs i norr.
Uppvärmningen av städerna, reningsteknik vid fjärrvärmeverken, hanteringen av brännbart
avfall, biogas från komposterbart avfall, kollektivtrafikfrågor, belysningsfrågor mm – alla
dessa frågor som i första hand berör städerna, är avgörande för miljön. Det är på kommunal
nivå som de viktigaste klimatbesluten fattas. Så är det – speciellt i vårt län.
Kommunerna i norr har en intressant miljöhistoria.
Varje kommun bör skriva sin egen miljöhistoria. Det har varit rena ”vilda västern” ur miljösynpunkt ända fram till 80-talet, men vi har skärpt oss en hel del. Många utvecklingsländer
har liksom Sverige också biobränslen. Historien om hur vi hanterat klimatfrågorna här uppe
i norr är därför av stort internationellt intresse. Även för oss som bor här uppe och är lite
hemmablinda är det viktigt att lära känna sin egen miljöhistoria.
28
6: MÖRKA MOLN I HORISONTEN
Den ryska naturgasen.
Vi närmar oss snabbt en situation när den globala oljeproduktionen inte kan öka längre.
Vi kommer i framtiden att få leva i en värld med successivt minskad utvinning av olja.
Efterfrågan av olja ökar samtidigt i takt med industrialiseringen i utvecklingsländerna.
Minskat utbud i kombination med ökad efterfrågan leder till att priset på olja kommer att
skjuta i höjden. Priset på naturgasen kommer därefter att stiga snabbt. Kina, Indien och
Europa tävlar om samma bränsle – den ryska naturgasen. Vilken guldsits för de ryska
makthavarna. Det handlar bara om något årtionde innan detta blir verklighet.
Både i södra och norra Europa projekteras/byggs just nu nya pipelinesystem som kommer
att knyta samman hela Europa till de väldiga Sibiriska naturgasfälten. Detta innebär risker.
Nationalismen är på frammarsch i Ryssland medan demokratin är på tillbakagång. Länder
som i hög grad är beroende av den ryska naturgasen, utsätts för både ekonomisk och politisk
utpressning. Plötsliga tredubblingar av priserna på naturgas har blivit en effektiv rysk utrikespolitik. Detta är ett mörkt moln som tornar upp i horisonten – sett ur europeiskt perspektiv.
Både Kina och Indien riskerar snart att bli instabila.
De ”nyrika” i både Kina och Indien tänker inte i första hand på miljön. Korruptionen i bägge
länderna är massiv. I sådana länder är det svårt att få stopp på miljöförstöringen. Investeringar
i reningsverk kan inte stoppas i egna fickor. Det skapar en ovilja mot att investera tillräckligt
med kapital för att rädda miljön. Sådant sker endast om man är ”illa nödd och tvungen”.
Både Kina och Indien är helt beroende av vattnet i Asiens stora floder, som alla har sitt
ursprung i Himalayas glaciärer. Dessa smälter just nu bort i en mycket skrämmande takt.
Ofantliga mängder miljöfarligt avfall dumpas rakt ut i floderna i stora delar av Asien.
Befolkningsexplosionen fortsätter samtidigt ohämmat i första hand i Indien men även i Kina.
Vi har tre samtidiga skeenden som alla pekar i samma dystra riktning:
 Att stoppa snabbsmältningen av glaciärerna är nästan omöjligt.
 Att stoppa dumpningen av miljöfarligt avfall i floderna är mycket svårt.
 Att stoppa befolkningstillväxten verkar helt omöjligt.
Både Kina och Indien riskerar inom en snar framtid att bli instabila och hundratals miljoner
miljöflyktingar kan bli ett faktum. Detta är ett annat mörkt moln som tornar upp i horisonten.
Omfattningen av denna katastrof är så stor att den kommer att beröra hela världen.
Jorden hotas av en ny feberstöt.
Kinas ledare planerar inte att ruinera landet och sedan fly till västvärlden med sitt stöldgods.
Detta är absolut säkert. Av den anledningen kommer den politiska ledningen i Kina att tvingas skära ner utsläppen av svaveloxider från koleldningen ganska snart. Skadorna efter de
sura regnen, som i första hand drabbar Kinas eget territorium, är redan idag helt oacceptabla.
När detta sker riskerar jordens temperatur att stiga snabbt, precis så som skedde när OECDländerna skar ner sina svavelutsläpp under 1980-talet. De gigantiska kinesiska utsläppen av
svaveloxider maskerar jordens uppvärmning effektivt. Inom några få år kommer verkligheten
att ge oss svaret. Det kan bli en obehaglig överraskning. Jordens temperatur kan plötsligt stiga
mer än någon klimatmodell kunnat förutspå. Detta är ännu ett mörkt moln i horisonten.
29
7: OM VI INTE ENS TAR HAND OM VÅRA EGNA BARN, HUR SKA VI
DÅ KUNNA LÖSA JORDENS MILJÖFRÅGOR?
Ryssland är fullt med barn som lever under obeskrivliga förhållanden i avloppssystem!
Situationen i många större städer, från Sankt Petersburg i väster till Ulan Bator i öster, är
hårresande. Putin satsar astronomiska belopp på att bygga ett nytt imperium och att stoppa
ett fortsatt sönderfall av det som en gång i tiden var Sovjetunionen. Att satsa pengar till barnomsorg och elementär välfärd verkar uteslutet. Nya robotsystem går i första hand.
I vissa delar av Pakistan och Indien pågår en systematisk genetisk utrotning av flickebarn.
I många ”ungkarlsbyar” på landsbygden existerar knappt det kvinnliga könet - förutom
mammorna som fött gossebarnen. Sjukvårdskliniker tjänar stora pengar på detta barbariska
genetiska urval. Bägge länderna satsar samtidigt väldiga summor på sin kärnvapenarsenal.
Arbetsförhållandena inom stora delar av den indiska textilindustrin är helt groteska. Många
textilindustrier kan inte beskrivas i andra termer än barnkoncentrationsläger. Även i södra
Kinas textilprovinser utnyttjas underåriga flickor som billig arbetskraft, men förhållandena
kan inte jämföras med situationen i Indien. Skrupelfria affärskedjor i den rika världen pressar
priserna och bidrar till att ytterligare försämra förhållandena.
I Sydamerika och många länder i Sydostasien lever massor av föräldralösa barn på soptippar.
Knappast någon TV-kanal visar verkligheten. Vi orkar inte och vill inte se denna ytterst beklämmande verklighet. Äldre barn bär omkring småsyskon på ryggen. Barnen sniffar för att
inte känna hunger och stjäl för att överleva. Inga mänskliga ord finns tillgängliga för att
beskriva så vidriga förhållanden.
I flera länder i Afrika tvångsrekryterar ”krigsherrar” mängder av barn till privata armeer.
Tidigare var det nästan enbart affärsmän i västvärlden som gjorde stora förmögenheter på
vapenförsäljningen till dessa mördarband. Idag har affärsmän världen över upptäckt denna
lukrativa marknad. Förutom alla tusentals barn som dött i krigen har flera hundra tusen barn
skadats svårt av sina traumatiska upplevelser. Väldiga kapital investeras i vapen i ställer för
i skolor och sjukvård.
USA-s president Bush använder sitt presidentveto för att stoppa ett förslag om bättre barnhälsovård för fattiga familjer. Barnhälsovården blir för dyr. Pengarna behövs till krig.
Listan tar aldrig slut! Över hela jordens yta finns det barn som lever i en obeskrivlig misär.
Denna verklighet är ännu en ”obekväm sanning” – en mycket obekväm sådan.
Någon gång i framtiden måste mänskligheten ta en tyst minut och i stillhet sörja över
den mörka period i människans historia när vi inte ens tog hand om våra egna barn.
EN BERÄTTIGAD FRÅGA
Är det inte naivt att tro att de imperiebyggande psykopater, som nu styr flera länder i världen
skulle bry sig det minsta om klimatfrågor? Dessa politiska ledare saknar ju fullständigt alla
former av normal mänsklig moral.
Imperiebyggande krigare är mänsklighetens värsta gissel. De utgör ett stort hot mot klimatet
på den planet som är vårt hem. Moder jord mår bäst om människorna visar respekt för jordens
ekosystem och lär sig leva i harmoni med naturen. Moder jord behöver definitivt inga vapen.
30
EN MYCKET MÄRKLIG HISTORIA
För cirka 10 år sedan blev jag inbjuden till Kina av ett kinesiskt pannföretag ”Laowan koncernen”, som tillverkade små kolpannor. Uppdraget var att försöka få bort synlig rök från skorstenen när det brann i kolpannorna.
I västvärlden hade vedeldningstekniken utvecklats så att all synlig rök från skorstenen var ett
minne blott. I moderna vedeldade pannor syns bara rök när pannan tänds, men när elden tagit
sig syns ingen rök från skorstenen. Endast vattenånga är synlig om det är kallt ute.
Jag var helt säker på att den förbränningsteknik som utvecklats i väst skulle fungera även vid
småskalig koleldning i Kina. Efter en veckas arbete dygnet runt lyckades vi över förväntan.
Servetten blev en PR-succe.
Företagets VD blev ”eld och lågor” och bjöd in journalister från när och fjärran. Vi satte in
vita servetter inne i skorstenen när det brann för fullt, och efter tio minuter var servetterna
fortfarande vita. Allt filmades och dokumenterades. I sju tättbefolkade provinser i Kina visades på bästa sändningstid succen med ”kolpannor utan rök”. Folkets dagblad publicerade en
rapport på helsida om de nya pannorna. Jag har aldrig varit med om något liknande – vilket
enastående ”flyt”. Det var som att vinna högsta vinsten på Bingo Lotto.
Brage Laboratory.
Ett samarbetsprojekt mellan Luleå Tekniska Universitet och Laowan koncernen organiserades
ett år senare. Projektet finansierades av Statens Energimyndighet. Vid mitt nästa besök i Kina
möttes jag av synen av mitt laboratorium. På något sätt kändes det overkligt. Min bedrift var
inte särskilt märkvärdig. Jag känner många förbränningsexperter som hade klarat av samma
uppgift, men jag råkade vara först. För mig känns detta som ”en mycket märklig historia”.
31
FÖRELÄSNINGAR - UTBILDNING - INFORMATION
Det är inga vanliga domedagsprofeter som varnar för att växthuseffekten kommer att bli
detta århundrades i särklass största fråga. Mycket ansedda och högt respekterade forskare i hela världen är övertygade om detta. Politiska beslutsfattare, religiösa organisationer, företagsledare, ideella organisationer – frågan berör egentligen alla.
Jag arbetar i egen regi som konsult med frågor som rör växthuseffekten.
Företaget nås via mail; [email protected]
Ett mindre formellt CV (Brage Norin)











Doktor i teoretisk fysik vid Umeå Universitet 1978
Undervisat i 30 år i Energiteknik och Fysik vid Luleå Tekniska Universitet
Forskat med småskalig förbränningsteknik av biobränslen i cirka 20 år
Jobbat ett tiotal år i Kina med teknikutveckling i koleldade pannor
Utsedd till hedersmedborgare i Kina 2000
Honorerats med ett eget laboratorium ”Brage Laboratory” i Shanxi-provinsen
Koordinerat ett treårigt Svensk-Kinesiskt forskningsprojekt om askrik biomassa
Erhållit ABB-s stora energistipendium ”Gunnar Engström-stipendiet” 1996
Undervisat under många år vid Luleå Tekniska Universitet om alternativa
energiformer (vind, sol, tidvatten, värmepumpar, geotermisk energi mm)
Undervisat många år om den allt starkare växthuseffekten
Hållit föreläsningar om växthuseffekten vid ett antal forskningskonferenser
FÖRELÄSNINGAR: Växthuseffekten är inte bara skrämmande – den är också mycket
spännande. Knappast någon fråga är av så stort allmänintresse. Offentliga föredrag, föreläsningar för bildningsförbund, skolor, kommuner och företag - det finns många varianter.
Jag medverkar gärna vid föreläsningar.
UTBILDNING: Växthuseffekten berör många områden: alternativa energiformer, vad är
växthusgaser, hur beräknas ett lands koldioxidutsläpp, vad skiljer de fossila bränslena åt,
hur har de fossila bränslena uppstått, vad skiljer naturliga utsläpp av växthusgaser från
mänskliga utsläpp, vilka biotoper binder mera kol ur atmosfären än de släpper ut, vilka
biotoper innebär ett nollsumme-spel med koldioxid, kan biotoper svänga över och
emittera mer koldioxid jämfört med vad de absorberar, vad är koldioxidsänkor etc.
Vad innebär Kyotoavtalet, vad händer efter 2012, hur slår koldioxidbeskattning inom olika
sektorer, vilka nya tekniker kan påverka våra möjligheter att skära ner koldioxidutsläpp etc.
Jag medverkar gärna vid utbildningar av olika slag.
INFORMATION: Det finns knappast något område där informationen är så motsägelsefull.
Det vimlar av medveten eller omedveten desinformation. Kol-, olje- och gasindustrin har
under lång tid öst pengar till olika lobbygrupper och tankesmedjor för att finna svagheter
eller direkta felaktigheter i miljöforskarnas rapporter. Detta är inte omoraliskt på något sätt.
Självklart måste vetenskapliga rapporter utsättas för granskning och ifrågasättande.
Jag medverkar gärna med att ta fram tillförlitlig information.
Dr Brage Norin
32