Begränsad klimatpåverkan
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med
FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras
på en nivå som innebär att människans påverkan på
klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett
sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och
andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige
har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det
globala målet kan uppnås.
8
Då vi bränner fossila bränslen – olja, kol, bensin, naturgas
och diesel stiger koldioxidhalten i atmosfären. Detta innebär
att solvärmen får svårare att lämna atmosfären – temperaturen
stiger på jorden. Om vi fortsätter att använda fossila bränslen i samma takt som vi gjort kommer klimatförändringarna
att bli dramatiska. Vi ser redan början på dessa förändringar.
Vi har häftiga regn – vägbankar rasar, vi får stormar – hustak
som slits av, vi får översvämningar. Vädret blir oberäkneligt.
Skillnad på koldioxid från fossila bränslen
och koldioxid från biobränslen
Växthuseffekten är i grunden ett naturligt fenomen. Det är
en process som är en av förutsättningarna för liv på jorden.
Utan den naturliga växthuseffekten skulle medeltemperaturen vara –18ºC istället för 15ºC grader som den är nu.
Alla gröna växter lever av koldioxid och vatten. Koldioxiden binds i växten. Då växten förmultnar frigörs åter
koldioxid till luften. Det som hänt under jordens utveckling
är att många växter och djur inte förmultnat helt utan
lagrats i marken och så småningom pressats samman och
bildat kol, olja och naturgas – fossila bränslen. I och med att
växterna inte förmultnat helt har de ”gömt undan” en massa
koldioxid. Halten av koldioxid i atmosfären har på det här
sättet minskat och gjort livsbetingelserna så goda att djur
och människor kunnat utvecklas.
Bensin, diesel, olja, naturgas och kol – när vi använder
dessa fossila bränslen frigör vi den ”undangömda” koldioxiden och halterna stiger i atmosfären. Vi skapar förutsättningar
för en växthuseffekt som drastiskt kan förändra vårt klimat.
Fossila bränslen finns under jordskorpan. Över jordskorpan
finns det vi kallar för biobränsle som vi kan använda utan att
de höjer koldioxidhalten. Då vi eldar ved, pellets, etanol,
energiskog, med mera frigörs exakt lika mycket koldioxid
som om växten skulle ha förmultnat. Vi får inte någon förhöjning av koldioxidhalten.
Klimatet, ett oerhört känsligt system
Det råder nu samstämmighet om att klimatet förändras på
grund av människans utsläpp och aktiviteter. I åttahundra år,
från vikingatiden fram till 1800-talets början, var koncentrationerna av växthusgaser mycket stabila i atmosfären. Men
sedan industrialismens början har vi spätt på halterna av koldioxid, metan, lustgas och aerosoler i luften. Halten av
växthusgaserna är nu högre i atmosfären än vid något annat
tillfälle under de senaste 20 miljoner åren. Någon enstaka
forskare, som ofta får stora rubriker, menar att klimatförändringarna bara är naturliga svängningar.
I Sverige har vi haft stora översvämningar. Ute i Europa
har vi haft kraftiga värmeböljor. Den 26 mars 2004 hände det
som tidigare betraktades som omöjligt. En orkan, döpt till
Catarina, uppstod på södra Atlanten. Här är vattnet normalt
växthusgaser
så kallt att inga tyfoner kunnat bildas. Tyfonen Ivan som i
september 2004 var på väg in över Florida hade de kraftigaste vindstyrkor som någonsin uppmätts. Om femtio år
semestrar vi inte i Medelhavsländerna. Där räknar man med
återkommande värmeböljor på uppemot femtio grader.
Kanske får vi klimatflyktingar. Hos oss räknar man inte med
så drastiska förändringar men nederbörden kommer att öka
och temperaturen att stiga. Vi får oberäkneliga stormar,
skadeinsekterna kommer att öka och hur går det med snön
Växthuseffekten – enkelt illustrerad
och vintern?
Kyotoavtalet
I Kyotoavtalet har världens länder kommit överens om att
minska utsläppen av växthusgaser. Sverige har lovat att
minska utsläppen med fyra procent under åren 1990 till
2010. För länet är målet 8 %. Detta är dock bara ett första
steg mot de kraftiga utsläppsminskningar som krävs. För att
klara klimatet måste vi ner till en utsläppsnivå på i genomsnitt 0,8 ton per person.
Koldioxidläget i Skellefteå
Skellefteå kommun genomförde 2001 en koldioxidinventering. Här syns en minskad användning av eldningsolja. Dieselförbrukningen minskar men bensinförbrukningen ökar.
Totalt har koldioxidutsläppen i kommunen ökat något de
sista åren. En utveckling som inte är bra. Vi ligger dock fortfarande under riksgenomsnittet som är ungefär 7 ton per
person och år. Skelleftebon släpper ut 5 ton. Våra största
utsläppskällor är trafiken, arbetsfordon och uppvärmningen
av byggnader. Rönnskär är största utsläppskällan med
170.000 ton koldioxid per år. Elförbrukningen bidrar också
då det vid höga toppar importeras kolkondenskraft.
Som exempel kan nämnas att en bensindriven bil släpper
ut ungefär 2 kg koldioxid per mil. En oljeeldad villa släpper
ut ca 8 ton per år.
ton
310 000
300 000
290 000
Det finns även el- och bensindrivna bilar med genomsnittligt låg bensinförbrukning. Ytterligare ett alternativ är
biogasdrivna bilar men några sådana rullar ännu inte inom
vår kommun.
Goda förutsättningar i Skellefteå
Råvaran och förutsättningarna för biobränsle finns i Skellefteå
kommun. Det finns goda möjligheter för oss att bli biobränsleshejker. Här finns skog som råvara till etanol, pyrolysolja, pellets m m. Här finns nedlagd åkermark för odling av
energigrödor. Vi kan framställa biogas genom rötning av
organiskt avfall. Etanol och biogas är ett fullvärdigt alternativ till bensin som drivmedel. Pyrolysolja kan ersätta eldningsolja. Diesel kan ersättas med en syntetisk diesel som BioPar.
Den kan tillverkas av förnyelsebara material som träflis, biomassa och biogas.
Villkoren att göra kommunen betydligt mindre beroende
av fossila bränslen är mycket goda. Att placera en anläggning
för etanolproduktion i Skellefteå är helt realistiskt.
BioFuel Region
Projektet BioFuel Region är en regional samverkan i Västernorrland och Västerbotten och syftet är att göra en industriell produktion av biobränslen möjlig. Det största projektet i
kommunens klimatsatsning är uppförandet av en biogasanläggning, som producerar biogas för fordonsdrift. I en
biogasanläggning gör man gas av komposterbart avfall.
Fjärrvärme
280 000
Utsläpp av koldioxid i Skellefteå exklusive Rönnskär
Källa: Skellefteå kommuns koldioxidinventering 2001
Skellefteå Kraft AB satsar mycket på biobränslen och infrastruktur kring fjärrvärmen. All fjärrvärme inom stan är biobränsleeldad. Vid riktiga köldknäppar stödeldas med olja. I
tätorterna har ett antal pelletseldade värmecentraler byggts.
Byta bil?
Värmepumpar och pellets
Eftersom trafiken står för så stor andel av koldioxidutsläppen
är det viktigt att var och en tar sig en funderare då man byter
bil. Priset på bensin och diesel kommer att öka. En bensinsnål
bil är ett bra alternativ men en etanoldriven är naturligtvis att
föredra. Än så länge finns bara ett märke på den svenska
marknaden. Hittills har 80 etanolbilar sålts här i stan och
etanol finns att tanka på en bensinstation.
Många installerar värmepumpar, pelletsbrännare eller ansluter sig till fjärrvärmenätet. Vi ligger långt framme med att på
detta sätt minska elförbrukningen och att avveckla oljeeldade
pannor. Alla skolor utanför tätorten värms med pellets.
Mer finns att läsa i den nyligen antagna energiplanen för
Skellefteå kommun.
270 000
1990
1993
1995
1997
1998
2000
2001
9
