del
ar
så
kten
5. NAT URB RUK O C H MI LJ Ö
Publicerat med tillstånd
Spektrum Biologi
Text Fredrik Holm
Liber 2013
5.3
Koldioxidhalt i atmosfären, ppm (miljondelar)
Klimat i förändring
Under många hundra miljoner år har de gröna växterna genom sin
fotosyntes tagit koldioxid ur atmosfären. På några hundra år håller vi
människor nu på att sprida ut samma koldioxid i luften igen genom
att förbränna fossila bränslen. Det är knappast konstigt att det
påverkar klimatet över hela jorden.
Växthuseffekten gör vår planet livsvänlig
Jordens atmosfär liknade från början den på vår grannplanet Venus.
Där är atmosfären fylld av koldioxid. Men från den stund liv uppstod
på jorden har vår atmosfär sakta förändrats. Tack vare fotosyntesen har
mängden koldioxid minskat samtidigt som mängden syre ökat. Mycket
av den koldioxid som en gång fanns i atmosfären finns idag lagrad i
fossila bränslen som stenkol, olja och gas.
Koldioxiden i atmosfären är livsviktig för jorden. Den släpper igenom solens strålar, men släpper inte ut all värme igen. Värmen hålls
istället kvar runt jorden. Det kan liknas vid glasrutorna i ett växthus där
solljus släpps in, men värmen släpps inte ut. När koldioxiden hindrar
värmen från att stråla ut från jorden kallar vi det därför växthuseffekt.
Tack vare växthuseffekten har jorden en medeltemperatur på
+15 °C. Utan den skulle det vara 35 grader kallare och vi skulle inte
kunna leva här. Gaser som på det här sättet håller kvar värmen i atmosfären kallas växthusgaser. Koldioxid är den viktigaste, men även dikväveoxid (lustgas), metan och vattenånga bidrar till växthuseffekten.
Jordens atmosfär syns som en tunn blå
rand mot den svarta rymden. Utan den
skulle jorden vara 35 grader kallare.
Fossila bränslen ökar mängden koldioxid
Under de senaste tvåhundra åren har mängden koldioxid i atmosfären ökat, framför allt på grund av
vår förbränning av fossila bränslen. När vi använder
sådana bränslen släpps den koldioxid som lagrats
under årmiljoner åter fri i luften.
Att vi samtidigt fortsätter att avverka stora
mängder skog gör inte saken bättre. Då blir det
färre träd kvar som kan ta upp koldioxid vid sin
fotosyntes. Det bidrar till att mängden koldioxid i
atmosfären ökar ännu mer.
400
380
360
340
320
300
280
1600
1700
1800
1900
2000
2100
Århundrade
Halten koldioxid i atmosfären har ökat
sedan 1800-talet. Hälften av alla
utsläpp har skett sedan 1970-talet.
Ett förändrat klimat
När det blir mer koldioxid i atmosfären förstärks växthuseffekten och
den är nu högre än den varit de senaste årmiljonerna. Det blir allt
varmare och forskare tror att jordens medeltemperatur kan öka med
mellan 1 och 4 grader fram till år 2100. Det kanske inte låter så mycket,
men kan jämföras med att dagens medeltemperatur bara är cirka 3 grader högre än under den senaste istiden. Dessutom sker förändringarna
nu inom något århundrade, jämfört med de tiotusentals år som är typiska för de naturliga klimatförändringarna.
När det blir varmare stiger havsytan, bland annat beroende på att
stora inlandsisar smälter. Eftersom uppemot 80 % av världens befolkning och många städer finns nära kusterna kan miljontals människor
tvingas flytta. De ökande halterna av koldioxid löser sig också i havet.
Det gör vattnet surare vilket kan drabba plankton och alla djur som
har skal. Och om det blir färre växtplankton kommer ännu mindre
koldioxid att bindas genom fotosyntesen, vilket i sin tur kan påskynda
klimatförändringarna.
En ökande växthuseffekt kan också orsaka mer extremt väder. De
områden som idag är torra kan bli ännu torrare, och regniga områden
ännu blötare. Då ökar risken för svältkatastrofer i exempelvis Afrika,
och regnkatastrofer i Asien. I Sverige kan vi få mildare vintrar och varmare men regniga somrar och höstar, med större risk för översvämningar.
Global temperaturökning,$C
4,8
4,4
4,0
3,6
3,2
2,8
2,4
2,0
1,6
1,2
0,8
0,4
0
– 0,4
– 0,8
1800
1900
2000
2100
Århundrade
Hur mycket jordens medeltemperatur
kan stiga i framtiden är svårt att
beräkna. Diagrammet visar de
högsta och lägsta bedömningar som
klimatforskningen gjort.
