Växthuseffekt och klimat
Nv åk 1 2010
Karolinska skolan/Rudbecksskolan
Atmosfären
” The atmosphere is not
as thick as the peel of
an orange. It´s as thin
as the skin of an
onion!”
Astronaut C. Bolden
Växthuseffekten möjliggör liv på
jorden
Solens ljusstrålning tar sig in
i atmosfären,
omvandlas till värme, som
inte tar sig ut igen.
Vatten är den viktigaste
växthusgasen!
Utan växthuseffekt blir
medeltemperaturen ~ -18°C.
Klimat studeras inte från
vecka till vecka (då är det
väder) - utan i långa
mätserier - ofta 30 år eller
mer.
1
Utsläppen förstärker växthuseffekten klimatet förändras
2
Koldioxid (CO2), metan (CH4) och
dikväveoxid (N2O) är viktiga växthusgaser.
Fossila bränslen, skogsbränder, vissa
industriprocesser, transporter, deponier och
jordbruk ger utsläpp.
Koldioxidkoncentrationen i atmosfären är
högre än den någonsin varit under de
senaste 20 miljoner åren.
Klimatet har redan blivit varmare värmeslag i sikte
Jordens medeltemperatur steg med
0,74°C från 1906 till 2005.
Människans aktivitet är med mycket
stor sannolikhet orsaken.
Om vi fortsätter att använda fossila
bränslen stiger temperaturen 2,4-6,4°C
till 2095 (AR4, IPCC 2007, scenario A1F1).
Havsytan kan stiga med 0,26-0,8 m
inom hundra år
(AR4,
IPCC 2007, scenario A1F1
3
).
Medeltemperatur på norra halvklotet
under de senaste 1300 åren
Temperaturen jämfört med medeltalet för perioden 1961-1990
Direkta
temperaturmätningar
Indirekta
temperaturmätningar
som gjorts efteråt
från t.ex. koraller och
glaciärer.
Källa: IPCC 2007
4
Klimatförändringen för med sig orkaner,
sjukdomar och hungersnöd
Klimatförändringen förutsägs:
• smälta glaciärer
•Redan
förorsaka
vattenbrist
en värmestegring
1,5°C
kan utsätta 50
•på
höja
havsytan
miljoner människor för
• öka och förstärka extrema väderfenomen
hungernöd, 200
•miljoner
öka spridningen
av tropiska
för malaria
och sjukdomar som
malaria
2 miljarder för
vattenbrist.
• försämra
skördarna
• minska naturens mångfald
• öka mängden miljöflyktingar
5
Temperaturen i Sverige stiger till
2100, speciellt på vintern
Källa: SWECLIM. Swedish Regional Climate
Modelling Program och Naturvårdsverket
6
Sveriges medeltemperatur
3-5°C högre till 2080.
Regnmängden kan stiga med
upp till 25 %.
Slut på skidandet i mellersta
Sverige?
Skånskt klimat i Norrland?
En grad i medeltemperatur är
skillnaden mellan centala
Tyskland och södra Sverige.
Många arter är känsliga för
klimatförändringar, särskilt i
fjällen.
Arter kan försvinna helt och hållet
även i Sverige
Klimathotade:
• Fjällräv
• Fjälluggla
• Harr och laxöring
– trivs i näringsfattiga miljöer.
• Torsk
• Vikaresäl och gråsäl
– förökar sig på havsis
• Fjällämmel
7
Klimatuppvärmningen kan slita sig lös
8
Feedback, t.ex:
Självförstärkande cykel.
• Permafrosten smälter, så att metan frigörs.
Temperaturen kan stiga
• Havsvattnet värms upp, så att koldioxid
snabbt och mycket vilket
frigörs.
skulle få mycket stora och
• Förekomsten av skogsbränder ökar, så att
oförutsägbara
konsekvenser.
koldioxid
frigörs
Men även att havsvatten försuras av kolsyra och
kiselalger och andra skalbildande organismer
minskar sin produktion.
ton koldioxid / invånare
Har varje människa lika rätt att
producera utsläpp?
Världens medeltal
USA
Finland
Japan
Polen
Sverige
Kina
Brasilien
Indien Tanzania
Källan: Statistikcentralen 2004
9
Klimatet är också en rättvisefråga
Klimatuppvärmningen behandlar inte alla jämlikt.
Industriländerna står för 80% av den hittills skedda
uppvärmningen.
Människor i u-länderna lider mest.
• U-länderna ligger oftast i varma regioner, där även en liten
temperaturstegring kan förorsaka stor skada.
• U-länderna är beroende av jordbruket, som lider direkt av
klimatuppvärmingens effekter.
• Fattiga länder har inte råd att skydda sig från
klimatförändringens skadliga effekter.
10
U-ländernas utveckling kan skadas av
utsläppsbegränsningar.
Utsläppen måste skäras ner drastiskt
Globalt 50-85% (till 2050)
I Sverige 60%
I Finland, som producerar mycket växthusgaser,
är kravet ännu större: 75–95 %.
Hur ska vi göra det på ett rättvist sätt?
11
Källan: Lammi & Tynkkynen 2001 och IPCC
Naturen med sina ekosystem är viktig för oss
…men har vi verkligen förstått?
