VÅR VÄRLD – VÅRT ANSVAR
Hållbar utveckling i praktiken
Hållbar utveckling handlar om hur dagens
samhälle bör utvecklas för att inte äventyra
framtiden på jorden.
Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
fördelas och att alla människor har rätt till ett
bra liv. Dessa tre delar måste gå ihop för att en
hållbar utveckling ska vara möjlig.
Ekosystemtjänster
När man talar om hur vi människor på olika sätt använder vår jord, dess
resurser och de organismer som lever där, talar man om olika
ekosystemtjänster. De visar på vilka sätt vi är beroende av jordens ekosystem.
Ekosystemen ger oss mat men även bekvämlighet och nöje, som t.ex. energi
och möjlighet till fritidsaktiviteter.
Exempel på ekosystemtjänster är att vi kan få vatten, mat och råvaror för att
bygga hus och tillverka kläder, mobiltelefoner och andra saker som vi
människor använder. Det kan också vara olika processer som sker i naturen så
som fotosyntesen och vattnets kretslopp.
Ekosystemstjänster är också människors möjlighet
att få upplevelser genom att de kan vistas i
naturen, lyssna och titta på fåglar, bada, plocka
blommor, åka båt i en sjö m.m. m.m.
Energi
Som ni tidigare har läst om så skapar vi energi
genom att använda oss naturen på olika sätt.
Vi tillverkar vindkraft, vattenkraft och
kärnkraft och vi pumpar upp olja ur
berggrunden som vi kan använda till att elda
med eller köra våra bilar på. En del av dessa
energikällor är förnybara och därmed mer
miljövänliga medan andra är icke förnybara.
Här kommer en kort sammanfattning av några för- och nackdelar med olika
energikällor:
SOLENERGI
Fördelar
Är förnybar, går att använda
om och om igen.
Släpper inte ut någon
koldioxid.
Nackdelar
Är inte så effektiv.
Beroende av att solen skiner.
Dyr investeringskostnad i
förhållande till hur mycket
energi det ger.
VINDKRAFT
Fördelar
Är förnybar.
Släpper inte ut någon
koldioxid.
Billig i drift.
Nackdelar
Påverkar det omgivande
landskapet och ger upphov till
buller
Beroende av att det blåser.
Har stora
investeringskostnader.
VATTENKRAFT
Fördelar
Är förnybar.
Är effektivt, ger mycket energi.
Släpper inte ut någon
koldioxid.
Billig i drift.
Nackdelar
Innebär stora
investeringskostnader.
Ger stora ingrepp i naturen där
man väljer att placera
kraftverket. Påverkar
ekosystemet negativt.
BIOBRÄNSELN
Fördelar
Släpper inte ut mer koldioxid
än vad fotosyntesen kan ta
hand om.
Finns god tillgång.
Nackdelar
Inte så effektivt som t.ex.
fossila bränslen.
KÄRNKRAFT
Fördelar
Är effektiv.
Släpper inte ut någon
koldioxid.
Billigt i drift.
Nackdelar
Ger ett farligt avfall som måste
förvaras under lång tid.
Kärnkraftverk är dyra at bygga.
Uranet kommer att ta slut.
OLJA
Fördelar
Är effektiv
Relativ billig i drift.
Nackdelar
Släpper ut mycket koldioxid.
Oljan är inte förnybara utan
kommer antagligen att ta slut.
En del av dessa energikällor bidrar till miljöförstöring av olika slag.
Ni ska nu få lära er lite om några problem som finns på vår jord vad gäller
miljöförstöring.
Växthuseffekten
Runt jordklotet finns ett luftlager, atmosfären. Solenergin som strålar mot
jorden värmer upp jordytan som i sin tur sänder ut värmestrålningen. En del av
denna värmestrålning tas upp av gaser i atmosfären och gör att temperaturen
på jorden är varmare än den skulle varit utan atmosfär. Detta kallas för
växthuseffekt. Exempel på värmefångande gaser som finns i atmosfären är
koldioxid och vattenånga. Finns det mycket av
dessa värmefångande gaser i atmosfären höjs
alltså temperaturen på jorden. En orsak till
växthuseffekten är ökad användning av fossila
bränslen (olja, naturgas m.m.). På grund av det
har halten av koldioxid ökat i atmosfären i en
sådan takt att de gröna växterna inte har
hunnit med att ta hand om den.
Om växthuseffekten fortsätter kommer det att
bidra till att vi får en höjd medeltemperatur på
vår jord och det får följer för livet på jorden. För att undvika detta behöver vi
minska halterna av växthusgaser i atmosfären. Detta kan vi göra genom att bl.a.
minska på utsläppen genom att använda energikällor som inte släpper ut
koldioxid eller öka skogsarealerna på jorden så att fler träd kan ta upp
koldioxid.
Övergödning
För att växter ska kunna växa sig frodiga krävs att de får tillgång till olika
näringsämnen som t.ex. kväve och fosfor. Dessa ämnen, som kallas för
närsalter, finns naturligt i naturen men de kan variera i mängd mellan olika
ekosystem.
Om halterna av dessa ämnen ökar mycket i ett ekosystem så gynnar det vissa
arter så att de kan föröka sig och därmed tränga undan andra arter. Då säger
man att det området har drabbats av övergödning.
Hav och sjöar är de ekosystem som är
svårast drabbade av övergödning. Det beror
på att kvävehaltiga utsläpp från trafik och
kraftverk följer med regnet ner från luften,
närsalter läcker ut från jordbruken och när
dessa ämnen sedan förr eller senare
hamnar i vattendrag, sjöar eller hav bidrar
de till övergödning.
Östersjön är hårt drabbat av övergödning. På grund av att det finns gott om
närsalter där kan bakterier och alger föröka sig kraftigt och det leder till att det
skapas vattenblomning (kallas ibland för algblomning). När de organismer som
orsakar vattenblomning dör sjunker de ner mot bottnen och bryts ner. Vid
nedbrytningen förbrukas stora mängder syre vilket kan leda till att fiskar och
andra vattenlevande varelser dör av syrebrist.
Försurning
Under de senaste femtio åren har utsläppen av kväve- och svavelhaltiga ämnen
ökat stort på vår jord. Dessa utsläpp kommer framför allt från transporter och
industrier. Vid utsläppen sprids dessa ämnen i luften men stannar inte där utan
följer med regnet ner och hamnar i naturen. Detta leder till att PH-värdet i
marker, sjöar och vattendrag sjunker och gör att vissa växter och djur får svårt
att överleva där. Man säger att marken och sjöarna har blivit försurade.
För att minska effekten av det försurade regnet har man under många år kalkat
sjöar och vattendrag. Kalk är ett ämne som är naturligt basiskt så när det
blandas med det försurade vattnet höjer det PH-värdet.
Under de senaste åren har utsläppen av svavelhaltiga ämnen minskat mycket.
Detta tack vara ett internationellt samarbete för att minska andelen
svavelhaltiga ämnen i bl.a. drivmedel. Dock behöver det minska ännu mer för
att artrikedomen i sjöar och vattendrag inte ska påverkas.
Ozonförtunning
Ozon är en gas med dubbelnatur - nära marken är den allt annat än nyttig, men
högt upp i atmosfären skyddar den mot skadlig strålning.
Solens livgivande strålar är en förutsättning för allt liv här på jorden. De ger oss
värme, håller växternas fotosyntes igång och driver vädermaskineriet. Men
solstrålningen innehåller också våglängder som är skadliga för både växter och
djur. I stratosfären finns ozonskiktet som
skyddar oss från dessa skadliga ultravioletta
strålar. Skiktet fungerar som ett filter där de
skadligaste våglängderna av ljuset hejdas.
Vi människor har i decennier förstört en del av
detta skyddande skikt genom att sprida
kemikalier som bryter ned ozonet i atmosfären.
Det har till och med bildats hål i ozonskiktet, något som är mycket illavarslande.
Under 1970-talet upptäckte man att ozonskiktet tunnades ut och man började
undersöka vad det kunde bero på. Ganska snart kom man fram till att den
största boven hette klorfluorkarbon, mer känt som freon. Freon användes
bland annat som kylmedel i kylskåp och luftkonditioneringsanläggningar och
som drivgas i sprayflaskor. Det freon som vi människor i decennier spred här
nere vid marken, nådde stratosfären inom en tidsrymd av några månader till
något år.
Men tack vare att man infört förbud och restriktioner mot de kemikalier som
orsakar nedbrytningen, verkar det som om ozonskiktet kommer att kunna
hämta sig igen. Man gör kontinuerliga mätningar och man har sett att
tjockleken har ökat under de senaste åren.
Skogsskövlingen
När man talar om skogsskövlingen
tänker man framför allt på skövlingen
av regnskogen. När man inom ett
område hugger ner skog betydligt
snabbare än det hinner växa upp ny är
det en stor miljöbov med tanke på att
den koldioxid som har varit bunden i
växterna istället frigörs i luften. Det
bidrar då till den globala
uppvärmningen (växthuseffekten).
Under de senaste 100 åren har häften av all regnskog på vår jord huggits ner.
Träden huggs ner för att t.ex. marken ska bli odlingsmark eller betesmark åt
djur, för att ge bränsle att elda med eller för att ge virke till möbeltillverkning.
Detta påverkar både miljön lokalt, kan leda till jorderosion och minskning av
den biologiska mångfalden och globalt genom ökningen av koldioxid i
atmosfären. Idag pågår fler projekt för att rädda de kvarvarande regnskogarna.
Man har t.ex. skyddat områden genom att bilda nationalparker och genom att
plantera ny skog.
Maten vi äter
Om alla människor på vår jord skulle leva på samma sätt som vi gör i Sverige så
skulle inte jordens resurser räcka till. Då skulle vi behöva 3-4 jordklot till. Det är
bara ca 30% av jordens yta som är land, resten är hav. Denna landyta ska räcka
till mycket och delas av många, både växter, människor och djur. Hur vi
använder den blir därför en viktig fråga för en hållbar framtid.
Matproduktionen på vår jord är viktig och stora ytor används för odling av
spannmål, djurfoder eller som betesmark. Ju fler människor vi blir på vår jord
desto mer måste denna mark kunna
producera. All mark är inte odlingsbar men
för att maten ska räcka i framtiden måste
den mark som finns utnyttjas effektivt. Vi
måste också tänka på vad vi äter. Det går åt
mer resurser för att få fram kött och
mjölkprodukter än vegetariska produkter.
Vi behöver också tänka på hur vi odlar. Det är effektivt att odla stora åkrar med
samma gröda. Att göra detta är dock ganska sårbart. Det är lätt att dessa
områden drabbas av insektsangrepp eftersom den goda tillgången på föda gör
att skadeinsekterna snabbt kan föröka sig. Ett sätt att rädda skördarna blir då
att bespruta med bekämpningsmedel, giftiga kemikalier, som tar död på
insekterna. Tyvärr dödar bekämpningsmedlen inte bara de insekter som skadar
grödan utan också nyttiga
insekter som t.ex. fjärilar,
bin och humlor som behövs
för pollineringen. En del av
bekämpningsmedlen kan
också stanna kvar i själva
skörden vilket innebär att vi
sedan får i oss dessa ämnen
när vi äter maten som har blivit besprutad.
Ett sätt att minska risken för skadeinsekter och därmed behovet av
bekämpningsmedel är att odla mer småskaligt. Det betyder att man odlar på
mindre åkrar men olika grödor. Detta sätt att odla på är dock inte så effektivt
vilket innebär att produkterna man får fram blir dyrare.
Vill man undvika att äta mat som odlats med kemiska bekämpningsmedel bör
man välja ekologiska produkter. Dessa produkter får inte ha behandlats med
bekämpningsmedel och man får inte ha använt
konstgödsel för att få dem att växa snabbare. Vad
gäller kött så finns det regler som styr hur djuren ska
ha det medan de växer upp. De ska t.ex. få ha
möjlighet att vara utomhus och det mesta av fodret de
äter ska ha odlats på den egna gården.
Vill man ha ett miljötänk när man handlar mat bör
man också tänka på var maten kommer ifrån och hur den produceras. En del
mat fraktas långa sträckor innan den hamnar på ditt bord och ju längre sträcka
en matvara har transporterats desto mer utsläpp blir det från olika transporter.
Saker vi använder
En av ekosystemtjänsterna handlar om att vi från naturen kan ta vatten, mat
och de råvaror som vi använder för att bygga hus, tillverka kläder och andra
prylar som vi använder i vår vardag.
För att resurserna på vår jord ska räcka till är det viktigt att vi går tillbaka till
naturen igen i olika kretslopp eller att de på något annat sätt kan återvinnas.
Om du har ätit ett päron och kastar skruttet i naturen bryts den snabbt ner och
kan tas upp i naturens
kretslopp igen. Om du
däremot kastar en spik
på marken tar det lång
tid till dess att den är
nedbruten och har
återgått till kretsloppet.
Även konstgjorda
material som t.ex. plast
är svårt att byta ner i
naturen.
När saker och material inte hyfsat snabbt återgår i olika kretslopp kan det bli
brist på olika ämnen och råvaror och det bildas avfall, sopor. I många länder
finns det enorma sopberg där mycket värdefulla råvaror ligger.
Under de senaste 20 åren har resurserna i våra sopor uppmärksammats allt
mer. Istället för att bara slänga allt på en soptipp sopsorterar de flesta och
lämnar in saker för återvinning. På så sätt kan man återvinna material utan att
de ska gå tillbaka till det naturliga kretsloppet vilket innebär en stor energivinst.
Vill man vara miljömedveten ska man alltså återvinna de saker som man inte
längre behöver men man bör också tänka på vad vi köper och varför. Köper vi
saker som är tillverkade långt bort kräver de transporter som leder till utsläpp.
Man kan också fundera på varför man köper sakerna, är det för att man vill ha
nytt eller för att man verkligen behöver dem?
Ekologiska fotavtryck
När man pratar om hur mycket vår jord påverkas av
det vi gör, pratar men om ekologiska fotavtryck. Ett
ekologiskt fotavtryck visar hur stor yta som krävs för
att ta fram allt vi konsumerar och för att ta hand om
avfallet som bildas. Sverige ligger idag högt upp på
listan över hur stort fotavtryck vi gör per person. Vi i
Sverige behöver alltså tänka på vad vi förbrukar för
att vårt jordklot ska räcka till alla människor som
bor där.
Vad kan man göra själv?
När man läser om miljöförstöring och om att resurserna på vårt jordklot inte
räcker till är det lätt att känna sig maktlös. Det är lätt att känna att det man
själv kan påverka inte kan göra mycket skillnad. Fast så är det inte. Om många
människor tar sitt ansvar för vårt jordklot som kommer det tillsammans att ge
en enorm effekt. Här kommer en lista med några exempel på vad man själv kan
tänka på i vardagen för att minska på sitt ekologiska fotavtryck:
- Minska bilåkningen och ta cykeln istället när det är möjligt.
- Kompostera eller återvinn matavfall så kan det omvandlas till ny energi.
- Handla inte mer saker än de du behöver.
- Släng inte saker du inte längre vill ha utan sälj dem eller skänk dem till
någon som vill ha dem.
- Köp mer ekologisk mat. Om fler kunder efterfrågar varor som är odlade
utan gifter kommer det tillslut bara odlas sådana eftersom inget annat
efterfrågas.
- Odla själv dina grönsaker eller köp närproducerade som är producerade
på ett miljövänligt sätt.
- Använd en energikälla som är miljövänlig för att värma upp ditt boende.
- Sänk värmen någon grad i ditt hus och ta istället på en extra tröja om du
fryser.
- Använd egna återanvändningsbara kassar när du handlar och tacka nej
till kassar i affärer om du redan har en som du kan stoppa ner det du
köpt i.
- Ta inte mer än vad du behöver eller vill ha, kan gälla servetter på
restaurangen, mat i skolmatsalen, toapapper när du har kissat, tvål när
du tvättar händerna.
