”Narkotikarelaterad
dödlighet”
Under lång tid har man i vårt land årligen följt den så kallade narkotikarelaterade dödligheten. Dödstalen har använts som indikator på
narkotikamissbrukets utbredning och utveckling över tid. Men den
narkotikarelaterade dödligheten är inte något enhetligt och väldefinierat begrepp.
Text Staffan Hasselgren
E
nligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister har den narkotikarelaterade dödligheten
ökat dramatiskt under senare
år, från 462 dödsfall år 2010
till 589 år 2013 (2014 års siffor har
ännu ej redovisats). Ökningen gäller
framför allt förgiftningar, ofta i form
av överdoser och självmord. Statistiken innefattar både förgiftningar med
illegal narkotika och/eller läkemedel
som är narkotikaklassade.
Det finns i Sverige idag åtminstone
tre olika sätt att registrera och redovisa narkotikarelaterade dödsfall.
4
Socialstyrelsens dödsorsaksregister,
där diagnoserna på dödsorsaksintygen kodats till så kallade ICD-koder
(International Classification of
Diseases), redovisar både direkta, så
kallade underliggande, och indirekta
dödsorsaker. Den statistik som Folkhälsomyndigheten årligen skickar till
EU:s narkotikaorgan, EMCDDA, bygger på dödsorsaksregistret och ICDkoder men innefattar endast direkta
dödsorsaker. Det så kallade Toxreg
använder sig inte av ICD-koder utan
sammanställer rättsmedicinskt undersökta dödsfall där narkotikaklassade preparat eller deras metaboliter
eftersökts och påträffats i blodet hos
den avlidne.
Det som benämns narkotikarelaterad dödlighet rymmer i själva verket
flera olika dödsorsaker. Den vanligaste är överdosering av opioider
oftast i kombination med något annat
preparat, företrädesvis bensodiazepiner och/eller alkohol som förstärker
opioidernas andningshämmande
effekter. Men statistiken bygger på
att endast en substans kodas som den
som orsakade dödsfallet. Det innebär
att det utbredda blandmissbruket
förblir dolt i denna statistik.
Alkohol & Narkotika Nr 2/2015
Att göra en gränsdragning mellan överdos och självmord är också
problematisk. Många självmord sker
just genom överdoser eller kanske
mer korrekt förgiftningar. Och ett
antal så kallade narkotikarelaterade
självmord begås av personer som inte
missbrukar narkotika. I det så kalllade Toxreg har man försökt kontrollera för detta faktum, genom att inte
ta med personer som är över 60 år,
eftersom man anser att självmordsfrekvensen ökar med stigande ålder. I
Socialstyrelsens totalsiffra över narkotikarelaterade dödsfall tillämpas
inga åldersbegränsningar. Det innebär att till exempel ett spädbarn som
överdoserats med narkotikaklassade
läkemedel i en vårdsituation kan ingå
i statistiken.
Förutom självmord och överdoser
återfinns i Socialstyrelsens statistik
indirekta dödsorsaker där narkotikamissbruk varit en bidragande faktor.
Det kan till exempel handla om infek-
tioner som man dragit på sig genom
injektionsmissbruk, olycksfall under
narkotikapåverkan eller våldshandlingar mellan personer som missbrukar narkotika. Men de dödsfall man
kategoriserar som narkotikarelaterade
är framför allt sådana som inträffat
som en direkt följd av substansanvändningen. Det beror på att dödsfall på
grund av långtidseffekter av missbruk,
till exempel infektioner, hjärt- kärlsjukdom och leversjukdom, ofta saknar koppling till missbruket på dödsattesten. Det finns med andra ord ett
mörkertal när det gäller de indirekta
narkotikarelaterade dödsorsakerna.
Att man i den avlidnes blod funnit
narkotikaklassade preparat behöver
inte betyda att det är detta preparat
som orsakat dödsfallet. Det innebär
att man i det så kallade Toxreg riskerar att få med ett okänt antal dödsfall
som inte är direkt narkotikarelaterade. Det kan till exempel ifrågasättas om majoriteten av de cirka 60
dödsfall år 2013 där man detekterat
cannabis i kroppen verkligen berodde
på drogen och inte på någon annan
omständighet.
Registrens tillförlitlighet när det gäl-
ler att mäta förändrade trender kan
också ifrågasättas. Ändrade diagnoskoder, förändrad obduktionsfrekvens
och ändrade redovisningsprinciper är
faktorer som kan avspegla sig i statistiken (se artikel s 9).
När Socialstyrelsen presenterar
sin årliga statistik över de narkotikarelaterade dödsorsakerna åtföljs den
inte av någon analys av vare sig innehållet i statistiken eller dess begränsningar. Därmed lämnas fältet fritt för
olika tolkningar. Siffrorna dyker upp i
olika sammanhang och ibland där de
inte hör hemma. Statistiken kan till
exempel inte användas för att dra
slutsatser om dödligheten bland personer med narkotikaberoende. För
att få sådan kunskap krävs studier där
man följer en given population under
längre tid.
DÖDSORSAKER
Dödsorsak är enligt WHOs definition ”alla
de sjukdomar, sjukliga tillstånd eller skador som antingen medförde eller bidrog
till dödsfallet och de omständigheter vid
olycksfallet eller våldshandlingen som
framkallade någon sådan skada”.
Underliggande dödsorsak är enligt
WHO ”(a) den sjukdom eller skadeorsak
som inledde den kedja av sjukdomshän-
delser som direkt ledde till döden eller
(b) de omständigheter vid olyckan eller
våldshandlingen som framkallade den
dödliga skadan”. Det bör noteras att den
underliggande dödsorsak som används i
dödsorsaksstatistiken i cirka 20 procent
av dödsfallen inte är det tillstånd som enligt dödsorsaksintyget inledde händelseförloppet. Detta inträffar om en särskild
instruktion i ICD-10 anger att ett annat
och mer informativt tillstånd som också
nämns på dödsorsaksintyget istället ska
betraktas som underliggande dödsorsak.
Multipla dödsorsaker avser samtliga
dödsorsaker som angivits på dödsorsaksintyget, det vill säga både underliggande dödsorsak, komplikationer och
bidragande dödsorsaker.
ICD-10-koder. I Socialstyrelsens index ingår alla dödsfall med narkotikadiagnos nämnd på dödsorsaksintyget.
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser
F11–16, F18–19
Vård av blivande moder för (misstänkt) skada på fostret av läkemedel
O35.5
Foster och nyfödd som påverkats av bruk av tillvänjande droger hos modern
P04.4
Förgiftning med narkotiska och psykodysleptiska medel (dextropropoxifen ingår ej)
T40.4
Förgiftning med psykostimulantia med missbruksrisk
T43.6
Rehabilitering av läkemedelsmissbrukare
Z50.3
Rådgivning och kontroll vid drogmissbruk
Z71.5
Livsstilsproblem genom drogbruk
Z72.2
Alkohol & Narkotika Nr 2/2015
5
