Romarriket Bildspel Powerpoint

Romarriket – Imperium Romanum
Från by (700 f kr) – miljonstad (100 e kr) – by (400
e kr) - miljonstad (1500 e kr)
Modell över Rom
http://www.dragondebris.com/burning
_man_2006/ancient_rome/ancient_ro
me.htm
Marit Nygårds 2004
2
Interaktiv modell över Rom
http://www.dragondebris.com/burning_man_2006/ancient_rome/ancient_rome.htm
Hämtad: 8 juli 2012
Marit Nygårds 2004
3
Uppkomst – myt - historiskt
• Myt
– 21 april 753 fkr – Livius
– Varginna räddar tvillningarna Romulus och Remus från
att drunkna
– Mamman – kungadotter/Pappa- krigsguden Mars
– Tvillingarna växte upp – herdefamilj på Palatinen
– Romulus och Remus osams – Romulus dödade Remus
– Romulus – förste kungen i Rom
• Verkligheten
– 900 fkr – herdar bosatta – kullarna – lerhyddor
– Tibern segelbar
– Vadställe nedanför kullarna
– Utmärkt för handelsplats
– Saltsaliner – salt viktig handelsvara
– 600 fkr växte kullarnas byar till en stad
Marit Nygårds 2004
4
Roms tillkomst - karta
http://fr.wikipedia.org/wiki/Latins
Marit Nygårds 2004
5
Romarrikets utbredning 214 fkr – 117 -karta
Marit Nygårds 2004
6
Tusenårsriktet 500f.kr-500
• Imperium – imperialism sv
• Imperium – imperialism eng
– Imperialism=stater som
vidgar sitt inflytande utöver
sina egna gränser och bli en
världsmakt.
– Napoleon,
– Europeiska stater under 1800talet (England, Frankrike),
– Tyskland, Japan (”de
hungriga staterna”) under
andra världskriget
• Vilka stater i vår tid kan kallas
imperialiststater?
Marit Nygårds 2004
7
Hur Rom blev till
Sägnen – myten
Vad är en myt?
•
•
Varginnan som räddade tvillingpojkar – varginnan –
dödar. Pojkarna togs om hand av en herdefamilj.
– Fick namnen Romulus och Remus
– De byggde en stad där de räddats
– Remus roade sig på sin brors bekostnad och
hoppade över den mur de byggt runt staden
– Romulus ursinnig – dödade sin bror
”Så må det gå var och en som försöker ta sig över
mina murar”
http://www.youtube.com/watch?v=wA1D9wd29jI&feature=related
The story of Romulus and Remus
Tecknad Språk Engelska
Se myten i tecknad form. Engelska. Lite drygt 6 min
Marit Nygårds 2004
8
Hur Rom blev till 2
• Verkligheten:
– Äldsta bebyggelsen tillbaka till 700-talet
f.kr
– Sju kullar vid Tibern – bebyggelse på
kullarna från början – herdar – senare
utvecklades detta till handelsplats –
– 500 f.kr förenadas till en stadsstat Rom
Mest kända kullarna är Palatinen
och Capitoleum
– Kullarna:
• Skydd mot fiender och mot den råa
luften från sankmarkerna
• Tibern segelbar från kusten – vägar
och varor möttes här
• Saltsaliner
Marit Nygårds 2004
9
Salt – history of salt
(Artikeln behöver förbättras. Behandlar till störstsa delen den engelskspråkiga världen)
Marit Nygårds 2004
10
Etruskerna
• Gåtfull historia
• Högt utvecklad kultur
• Lärde romarna bygga
– vägar
– välbyggda hus
– fungerande dränerings- och
avloppssystem
”Cloaca Maxima”
• På 500-talet f.kr. avsattes den
siste etruskiske kungen av
romarna
Marit Nygårds 2004
11
Etruskerna
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Invandring från Mindre Asien
Herodotos
Erövrade Rom under 100 år
Dikade ut sumpmarker
Cloaca Maxima
Marknadsplats – Forum Romanum
Capitolium – de första kungarna
Byggde tempel
Järnhantering
– Fe på ön Elba – tråkol i skogarna norr om Rom
• Nu lyckats tyda etruskiskan, men inskriptionerna är
korta och innehåller bara namn på de döda eller namn
på ägare till föremål
Marit Nygårds 2004
12
Den romerska republiken (ingen från födelsen bestämd statsledare) s 1/2
• Konsuler
– (mer än en) skulle styra
– Ordförande i senaten och folkförsamlingen
– Oinskränkt makt – begränsades
• Varje konsul hade vetorätt över den andre och
kunde ändra beslut
• Satt bara ett år
• Folkförsamlingen (riksdag)
Alla fria män som fyllt 17 år
– Valde ämbetsmän, antog el. förkastade lagar,
dömde i brottsmål
• Folktribunerna
– -föra fattigt folks talan
– Efternad styrda från senaten
Marit Nygårds 2004
13
Den romerska republiken (ingen från födelsen bestämd statsledare) s 2/2
• Senaten (regering)
• 300 medlemmar (senare 600)
• Medlemmarna väljs på livstid
• Rekryteras från de mäktiga familjerna
patricierklassen
• Ekonomi
• Krigsmakt
• Uppsikt över underkuvade
folk
• Avgörande maktorgan
• i praktiken hade senaten
den styrande makten
• Satt på livstid
• Censorerna
• Övervakade att romarna gjorde krigstjänst
• Betalade skatt
• Såg till att vägar, akvedukter m m byggdes
• Diktator
• Maktdelningen mellan konsulerna
kunde ibland bli ett hinder
Marit Nygårds 2004
• Maktperioden begränsad tll sex mån
14
Senaten
Representation of a sitting of the Roman Senate: Cicero attacks Catilina,
from a 19th century fresco
Marit Nygårds 2004
15
Republik i ca 500 år
• Diktator ersatte konsulerna i
händelse av ytterta fara
– Obegränsad makt
– Endast i sex mån. – kunde
ställas till ansvar för sina
beslut
• Alla ämbetsmän hade en kollega
• Korta ämbetsperioder
• SKRÄCK FÖR ATT EN MAN
SKULLE FÅ FÖR MYCKET
MAKT
Marit Nygårds 2004
16
Samhällsklasser i Rom
Fria medborgarna
Patricier
• Jordadel – ägde stora jordegendomar
• De flesta ämbetsmännen rekryterades ur dessa led
• Equestrian – ”riddare”
–Tillhörde överklassen i Rom
Plebejer
• Småbönder – enkla hantverkare
• Majoriteten
• Rösträtt i folkförsamlingen
• Missnöjda med att inte ha tillträde till senaten
• Folktribuner-plebejernas repr i senaten
– Hade vetorätt – sätta stopp för beslut i senaten
• 300 f.kr. de flesta ämbeten öppna och de två klasserna
närmat varandra Marit Nygårds 2004
17
Bröd och skådespel
• Proletariatet i Rom (tidigare
småbönder/soldater)
• Få arbetstillfällen
– Utkonkurrerade bönder
– imp billigt spannmål
– stor tillgång på slavar
– gårdarna förstörda efter lång
krigstjänstgöring
• Ägde i princip endast en sak – sin rösträtt
• Politiker som ville vinna röster delade ut
spannmål och bjöd på olika nöjen
• Myntat uttryck ”sälja sin rösträtt för bröd och
skådespel”
http://www.bbc.co.uk/history/ancient/romans/launch_gms_gladiator.shtml
Gladiatorspel BBC
Marit Nygårds 2004
18
Patronus – klient system
• I den romeska folkförsamlingen utsågs ämbeten genom
röstning
• Jämför den grekiska folkförsamlingen, där alla viktiga
ämbenten lottades
• Alla romerska medborgare hade rösträtt
• Var man fattig kunde man trots allt försörja sig genom
att bli klient (försörjd) åt någon rik romare ibland s k
patronus
• En patronus som hade många klienter kunde räkna
med deras röst i den romerska folkförsamlingen
• Makten kom på så sätt att koncentreras till ett fåtal
Marit Nygårds 2004
19
Proletariatet
• Proletariat är ett kollektiv
av proletärer (av franskans prolétaire, av latinets proles, barn)
• Proletarii kallades i antikens Rom den fattigaste klassen
av romerska medborgare
• Beteckningen kommer sig av att den enda nytta de ansågs
göra för staten var att avla barn (proles))
Marit Nygårds 2004
20
Jämför synen på homosexualitet under antiken
http://en.wikipedia.org/wiki/Homosexual
ity_in_Ancient_Rome
http://en.wikipedia.org/wiki/Homosexual
ity_in_ancient_Greece
http://www.rfsu.se/
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande
Marit Nygårds 2004
21
Slavarna
• Flera uppror
– 73 fkr
– Spartacus (tredje
slavupproret) – slavledare
– Fattiga bönder och slavar –
100 000
– Efter tre år kuvades upproret
– 6000 tillfångatagna korsfästes
– 200 km längs vägen söderut
från Rom
Marit Nygårds 2004
22
Italien erövras
• Romarna erövrade område efter
område
• Till sist de grekiska kolonierna
på sydkusten
– De grekiska utvandrarna
”ropade på hjälp till
moderlandet”
– Pyrrhus kom med
toppmoderna armé (legohär,
stridselefanter)
– Segrade två ggr och myntade
uttrycket ”en sådan seger till
och jag är förlorad”
• Romarna segrade och
behärskade ”stöveln” 270 f.kr.
Marit Nygårds 2004
23
Karta över Roms expansion
Kan vara lite
förvirrande,
eftersom
det inte finns
någon info
om vilka år som
är f kr.
Marit Nygårds 2004
24
Kampen om Medelhavet s.1/3
• Vem skulle behärska
handeln i Medelhavet??
• Kartago eller Rom
• Kampen (de puniska
krigen) pågick i mer än
hundra år (med vissa
avbrott)
• Första omgången
– Kartago lämna ifrån
sig Sicilien
Marit Nygårds 2004
25
Kampen om medelhavet s.2/3
• Andra omgången
– Hannibal (kartag) – slå
romarna i deras eget land
– Genom Spanien och över
Alperna och ”tog romarna i
ryggen”
– Slaget vid Cannae 216 f.kr. – en
lysande seger för Hannibal –
ett av krigshistoriens mest
berömda förintelseslag.
Romarna förlorade nästan hela
sin här.
– Romarna reste sig dock och
tvang Kartago till fred 201
Marit Nygårds 2004
26
Kampen om medelhavet s. 3/3
•
Tredje omgången
– Kartogo återhämtade sig till
viss del
– Många romerska köpmän
oroades
– I senaten slutade alltid Cato
med orden ”för övrigt anser
jag att Kartago ska
förstöras”
– Krig och 146 f.kr. brändes
staden och jämnades med
marken.
– Salt i jordfårorna för att
ingenting skulle kunna
växa och förse staden med
livsmedel
Karthago
Marit Nygårds 2004
27
Romarna och de besegrade
• Folken i Italien
– Bundsförvanter
– Fick behålla sina lagar och slapp betala skatt
– Istället för skatt måste de göra krigstjänst
• Provinser
– Romerska ståthållare ( de fick ingen lön, de fick
behålla det överskott som blev efter den romerska
skatten)
– Ingen krigstjänstgöring
– Betala skatt istället
• Söndra och härska
– Inte möjligt med vapenmakt att kontrollera det
väldiga riket.
– Gav de olika områdena olika rättigheter/skyldigheter,
motverka att områden allierade sig mot Rom
Marit Nygårds 2004
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter
/story/0,2789,245908,00.html
Publicerad: 2003-01-02
28
Cicero försvarar bl a Verres
Kris för de fria bönderna
•
•
Konkurrens från provinserna (spannmål – vin)
Lång frånvaro under krigstjänstgöring
–
Gårdarna förföll
tvingades sälja/ge bort till rika uppköpare
(storgodssystem växer fram – familjejordbruk
försvinner)
Latifundier
Ge sig själv som slav för skulder
Flytta till sta’n
http://en.wikipedia.org/wiki/Military_of_ancient_Rome
Marit Nygårds 2004
29
Bröderna Gracchus jordreform
Rädsla för att den fria bondeklassen skulle försvinna – svårare
att få soldater till hären
• Tiberius Gracchus föreslog att stora jordegendomar dras
in till staten och delas ut till fattiga
• Senatorer rädda att förlora sina jordagods
• Tiberius dödad
• Gaius Tiberius försökte tio år senare fullfölja broderns
förslag men stötte på motstånd och tog sitt liv
• Ledde till hundra år av konflikter mellan å ena sidan
försvarare av senatsfamiljernas intressen och å andra
sidan de som förde folkets talan
http://de.wikipedia.org/wiki
/Bild:Tiberius-gracchus-wird-volkstribun
_1-640x454.jpg
Marit Nygårds 2004
30
Legohär(yrkesoldater) istället för bondehär
• Svårt rekrytera soldater ur en sinande
bondeklass
• Samtidigt behövdes fler soldater
– Gränserna ökade
• Värvade soldater ur trasproletariatet
– Stred för lön och hoppet om rikt
krigsbyte
– Fältherren viktig för soldaterna
– Soldaterna kände större trohet till den
fältherre som betalade ut lön än till den
romerska staten
– Härförare började blanda sig i politiken
och med vapnens hjälp skaffa sig mer
makt
Marit Nygårds 2004
31
Julius Caesar tar makten 1
Han behärskade både armén och och det politiska spelet i Rom
• Tre konsuler slog sig
samman och bildade
det första
”triumviratet”
– Grassus (slagit
ner slavupproret
och mycket rik)
– Pompejus
(framgångsrik
fältherre)
– Caius Julius
Crassus
Pompejus
Gauis Julius
Marit Nygårds 2004
32
Julius Caesar 2
• Förnäm släkt
• Rik – bjöd på bröd och skådespel som ingen
annan före honom
• Förste konsul
• Ståthållare och fältherre över de galliska
styrkorna (södra Frankrike, norra Italien)
• Erövrade hela Gallien, landstigningar i England
• Krigsbytet gav god utdelning
• Trogen armé – främsta redskapet för en romersk
politiker
• Senaten såg med oro på hans växande makt
• 49 f.kr. fick han order att lägga ner sitt befäl och
återvända till Rom
• ”Handsken är kastad” sa G. Julius när han med
sin armé, tågade mot Rom
Marit Nygårds 2004
33
Julius Caesar 3
• Jag kom, jag såg, jag segrade
• Pompejus och flera senatorer
flydde till Grekland för att sätta
ihop en här
• G. Julius följde efter och vann
en fullständig seger
• Pompejus flydde till Egypten
där han mördades (blev ej
utrett – G. Julius starkt
misstänkt – inga bevis)
• G. Julius gjorde sig själv till
diktator på livstid och tog titeln
Caesar
Marit Nygårds 2004
34
Julius Caesar 4
• Knöt an till Graccernas politik
och delade ut jord till fattiga
• Större kontroll på ståthållarna
så de inte tog ut för mycket
skatt
• Medborgarrätt till många
provinsbor
• Införde det egyptiska solåret,
men lade till en skottdag vart
fjärde år
– Julianska kalendern
(använders i Sverige fram
till 1753, numer den
gregorianska
•Många fiender i
senatsfamiljerna
•Rädsla för ett enmansstyre
•Sammansvurna senatorer
mördade gemensamt
G.Julius
•”Caesar måste dö för att
republiken ska kunna
leva vidare”
•Myntat uttryck ”Även du
min Brutus/barn”
•G. Julius
adoptivson/arvinge
Octavianus tar över
Marit Nygårds 2004
35
Erövrade områden 100 eKr
Marit Nygårds 2004
36
Romarriket och Cleopatra
Marit Nygårds 2004
37
Slaget vid Actium 31 fkr
Marit Nygårds 2004
38
Nu börjar kejsartiden
• Octavianus
– Gauis Julius Caesars
adoptivson och arvinge
– Gick försiktigare fram än
Caesar
– Undvek att framställa sig som
envåldshärskare
– Avsade sig själv makten och menade
att republiken var återställd
– Senaten utnämnde honom dock till
Augustusden vördnadsvärde (Rädslan var stor
över att ett inbördeskrig ”stod för
dörren”.)
– Han lät dock utnämna sig till konsul,
princeps, och imperator. Erhöll också
folktribunernas vetorätt.
Marit Nygårds 2004
39
Pax romana – den romerska freden
• Fred inom italienska halvön i ca
tvåhundra år
• Krig fördes dock vid gränserna och
uppror slogs ner
• Välståndet steg och även i provinserna
fick man det bättre
• Arbetslösheten minskade
– Egendomslösa placerades som
jordbrukare i Italien och i
provinserna
– Intensiv byggnadsverksamhet
– legohär
Marit Nygårds 2004
40
Näringsliv och samfärdsel s.1/2
Den långa freden gynnade näringslivet – uppsving för
handeln
• Stor import av spannmål (delvis skatt)
• Vinimport från Gallien
• Ylleimport från Gallien
• Lyximport (siden och kryddor)
• Vardagskeramik exporterades
• Metallföremål exporterades
• Penninghushållning ( (även byteshållning)
• Använde sig av samma mått och myntenhet
• Utmärkta vägar (för dåtiden), i första hand för
förflyttning av trupper
http://artemis.austincollege.edu/acad/history/jmoore/RomanTradeRoutesMap.jpeg
Hämtad: 8 juli 2012
Marit Nygårds 2004
41
Näringsliv och samfärdsel 2/2
Svaghetstecken
• Jordbruket gick tillbaka (ej självförsörjande)
• Priserna sjönk på inhemskt spannmål p g a billig import
• Bördig åker mark förvandlades till betsmark
• Övergick till att odla vin och oliver
• Utflyttade romare böjade odla vin och oliver och även
här konkurrerades moderlandet ut
• Ca 100 försökte en romersk kejsare förbjuda
nyplanteringar av vingårdar i provinserna för att skydda
inhemsk produktion
Marit Nygårds 2004
42
Väg och vatten 1/3
skickliga tekniker
• Akvedukterna förser ännu en del
av Roms många fontäner med
vatten
– Kanaler av vattentät cement
– Enorma mängder friskt vatten
fördes från bergen till sta’n
– Leddes genom blyrör
fram till bostadshusen
– Badanläggningarna och
tusentals fontäner
– Offentliga toaletter
Marit Nygårds 2004
43
Väg och vatten 2/3
Berömda vägar (Via Appia)
• Först i vår har man byggt vägar
som överträffar de romerska
• Även i kuperad terräng
lyckades man göra vägarna
raka och fria från backar
• Tunnlar (utan att förfoga över
sprängämnen)
• Anlade serpentinvägar för att
besegra bergshöjderna
• Konsten att slå valv
utvecklades till mästerverk
• Akvedukter
Marit Nygårds 2004
44
Väg och vatten 3/3
Hamnar och fyrtorn
• Största delen av handeln försigick
till sjöss
• Av cement som kunde stelna under
vatten gjorde man bastanta
hamnanläggningar
• Fyrtorn stod vid inloppet
http://www.ostia-antica.org/portus/claudius.htm
Marit Nygårds 2004
45
Romersk rätt
Romarnas viktigaste gåva
• Rättssystemet i de flesta europeiska länder har
utvecklats på grundval av de romerska lagarna
• Corpus juris civilis
– Sammanfattning av den romerska
rättsutvecklingen – gavs ut 534 e.kr.
• Exempel på framträdande drag i den romerska
rätten
– Båda parter höras i en tvist
– Bevisbördan vilar på den som kommer med
en anklagelse – inte på den som nekar
– Ingen handlar felaktigt då han utnyttjar sin
rätt
– Den välvilligaste tolkningen bör alltid ha
företräde i tvivelaktiga fall
Marit Nygårds 2004
46
Kristendomen
s.1/2
• 63 f.kr lade romarna Palestina under sig
– Judarna upppror gång på gång
– 67-70 belägrades Jerusalem
– 70 förstördes templet och
judarna tvingades ut i diáspora
(förskingringen)
– Monoteistisk (engudsdyrkan)
spreds i medelhavsområdet
– En judisk riktning hävdade att Jesus var Guds son (en
styggelse enl. renlärig judendom), riktningen blev att kallas
jude-kristna (underjordisk rörelse)
– När anhängare av riktningen inte behövde följa typiska
judiska seder, som omskärelse, koscher m m, så avgränsades
riktningen från det typiskt judiska och anhängarna blev att
kallas kristna
Marit Nygårds 2004
47
Kristendomen
s.2/2
• Slavar, fattiga och kvinnor
anslöt sig till kristendomen,
men även från högre
samhällsklasser
• Från början ingen större
uppmärksamhet
– Under kejsar Neros tid
förföljelse 60-talet
–
”
” Decius och
Diocletcianus förföljelse
200-talet
• Kejsar Konstantin försöker ena
det splittrade Romarriket
genom att göra en enda
religion tillåten - kristendomen
Marit Nygårds 2004
48
Orsaker till västroms fall
Den ekonomiska krisen
s.1/3
• Statens inkomster sjönk, som en följd av oredan
• Kejsaren höjde skatten och försökte pressa ut pengar på
andra sätt till staten
• Sänkte silverhalten och tillverkade dem i stora mängder
Priserna steg brist på vissa varor under inbördeskrigen
• Dödsstraff för de som höjde priserna
• Ledde till inflation, som i sin tur ledde till att man förlorade
tilltron till pengar och började byta vara mot vara
• Det lätthanterliga betalningsmedel, som hade stimulerat
handeln försvann
• Den omfattande handeln, framförallt runt medelhavet gjorde
att städerna mer och mer förlorade i betydelse och började
förfalla
• Det ekonomiska livet koncentrerades till landsbygdens
storgods
• Dessa storgods blev mer eller mindre självförsörjande
(undantag metaller och salt) och kom att bli stora isolerade
enheter
Marit Nygårds 2004
49
http://www.channel4.com/history/microsites/H/history/guide03/part02.html
Orsaker till västroms fall
Militära- och politiska krisen
• Gränserna för stora – försvaret krävde större resurser
– Anfölls i norr av germaner
– Afrika – stammar räder in på romersk mark
– Partherriket (nuvarande Iran, fast större),
utvidgade sina gränser ytterligare och blev ett än
större hot
– Behovet av soldater ökade – samtidigt minskade
rekryteringsbasen
• Soldaternas ökande betydelse ledde till att
– fick de inte vad de ville, gjorde de uppror och
utropade sin befälhavare till kejsare
– vid ett tillfälle hade man inte mindre än sex kejsare
samtidigt
• Inbördeskrig och oreda Marit
ledde
till 2004
att kejsarmakten
Nygårds
förlorade i betydelse
s.2/3
50
Orsaker till västroms fall
s.3/3
Jordbrukskrisen
• De små självägande bönderna, som tidigare utmärkt
italienska halvön, hade i stort sett upphört att existera
• Jordägandet hade obönhörligt samlats på ett fåtal händer
• Bördiga områden i Italien och också i det till Romarriket
tillhörande Spanien, hade förvandlats till betesmarker
• Skogarna hade huggits ner för att förse Rom och andra
städer med ved och träkol
• Boskapen kom att kalbeta jorden
• Jordförstöring blev följden
• Sumpmarker bredde ut sig, då man försummade att dränera
jorden
– Malarian ett stort problem
• Man urholkade själva grunden till romarikets försörjning –
den produktiva jorden
Marit Nygårds 2004
51
Antikens slut 476
Den siste romerske kejsaren,
Romulus Augustus, avsätts,
vilket markerar det definitiva
slutet för det västromerska
riket, som därmed formellt
upplöses, 1229 år efter det
romerska rikets
grundläggning 753 f.Kr.
Odovakar, ledare för en
germanskt legotrupp, störtade
Romulus Augustus. Odovakar
blev den förste germanske
kejsaren
Marit Nygårds 2004
Odoacer solidus
Romulus Augustulus
52
Militären
Länkar - militären
http://commons.wikimedia.org/
wiki/Category:Roman_Legion
Marit Nygårds 2004
53
Timeline
Marit Nygårds 2004
54
Roman Emperors
Trireme
http://en.wikipedia.org/wiki/Trireme
Marit Nygårds 2004
55
Romersk trireme
Marit Nygårds 2004
56
Marit Nygårds 2004
57
Länkar
•
http://www.slu.edu/colleges/AS/cmrs/m
idterm011.html
•
•
http://eawc.evansville.edu/index.htm
http://www.firstnethou.com/annam/cos
thist.html/index.html
– Modets historia
http://www.crystalinks.com/romegods.h
tml
http://www.bible-history.com/bka/
http://www.idg.se/ArticlePages/200509/
26/20050926095310_IDG.se610/200509
26095310_IDG.se610.dbp.asp
http://www.euratlas.net/eon/dacia.htm
– Rätt att använda bilderna
http://en.wikipedia.org/wiki/JulioClaudian_family_tree
http://www.bbc.co.uk/history/ancient/r
omans/fallofromanrepublic_article_01.s
html
http://www.bbc.co.uk/history/ancient/r
omans/rome_timeline.shtml
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Marit Nygårds 2004
http://en.wikipedia.org/wiki/Forum
_Romanum
http://www.bible-history.com/
http://www.roman-empire.net/
http://nautarch.tamu.edu/class/489
-502/lecture%2010.htm
http://home.vxu.se/nbjfr94/Romarri
ket.ppt
http://oskorei.motpol.nu/?p=87
– Romulus Remus myt
http://www.romanempire.net/cards/card.html
http://web.clas.ufl.edu/users/marks
j/relig/religstudygds/relig_SG2.html
– Quizz
http://www.mrstott.com/
http://www.bbc.co.uk/history/ancie
nt/
http://en.wikipedia.org/wiki/Homos
exuality_in_Ancient_Rome
http://www.costumes.org/classes/f
58
ashiondress/ancientrome.htm
Länkar
•
•
•
•
•
•
•
http://www2.siba.fi/~kkos
kim/rooma/pages/MCIVIL
TA.HTM
http://www.capitolium.org
/eng/virtuale/donne.htm
Kvinnor, män + virtuella
turer
http://www.brynmawr.ed
u/Acads/Cities/wld/wcapts
1.html
http://wings.buffalo.edu/A
andL/Maecenas/rome/reco
nstructions/section_conten
ts.html
http://www.dragondebris.
com/burning_man_2006/a
ncient_rome/ancient_rome
.htm
http://www.photo.net/pho
to/pcd0795/ancient-romemodel-2
•
http://sv.wikipedia.org/wi
ki/Corpus_juris_civilis
•
http://www.thecolosseum.net/images/oldrome
map.jpg
•
http://arkiv.hig.se/pinst/religion/AB/1999/redo
vismom8/uppsatser/sofie.
masapars.rtf
–
Marit Nygårds 2004
Hur kunde kristendomen
spridas i romarriket
59