Romarriket – Imperium Romanum
Se en interaktiv modell över Rom
http://www.dragondebris.com/burning_man_2006/ancient_rome/ancient_rome.htm
Marit Nygårds 2004
2
Roms tillkomst - karta
http://fr.wikipedia.org/wiki/Latins
Marit Nygårds 2004
3
Romarrikets utbredning 214 fkr – 117 -karta
Marit Nygårds 2004
4
Tusenårsriktet 500f.kr-500
•
•
•
Imperium – imperialism sv
Imperium – imperialism eng
– Imperialism=stater som vidgar
sitt inflytande utöver sina egna
gränser och bli en världsmakt.
– Napoleon,
– Europeiska stater under 1800talet (England, Frankrike),
– Tyskland, Japan (”de hungriga
staterna”) under andra
världskriget
Vilka stater i vår tid kan kallas
imperialiststater?
Marit Nygårds 2004
5
Hur Rom blev till
•
•
Sägnen – myten
Vad är en myt?
Varginnan som räddade
tvillingpojkar – varginnan –
dödar. Pojkarna togs om hand
av en herdefamilj.
–
Fick namnen Romulus och
Remus
–
De byggde en stad där de
räddats
–
Remus roade sig på sin
brors bekostnad och
hoppade över den mur de
byggt runt staden
–
Romulus ursinnig –
dödade sin bror
”Så må det gå var och en som
försöker ta sig över mina
murar”
Myten i tecknad
form
Marit Nygårds 2004
Faustulus hittar vargen med tvillingarna.
Rubens, på Kapitolinska museerna
6
Hur Rom blev till 2
•
Verkligheten:
– Äldsta bebyggelsen tillbaka till
700-talet f.kr
– Sju kullar vid Tibern –
bebyggelse på kullarna från
början – herdar – senare
utvecklades detta till
handelsplats –
– 500 f.kr förenadas till en
stadsstat Rom
Mest kända kullarna är
Palatinen och Capitoleum
– Kullarna:
• Skydd mot fiender och mot
den råa luften från
sankmarkerna
• Tibern segelbar från kusten
– vägar och varor möttes
här
Marit Nygårds 2004
• Saltsaliner
7
Salt – history of salt
Marit Nygårds 2004
8
Etruskerna
•
Gåtfull historia
– Högt utvecklad kultur
– Romarna lärde sig
bygga vägar,
välbyggda hus,
fungerande
dränerings- och
avloppssystem
”Cloaca Maxima”. (se
bild överst höger)
•
På 500-talet f.kr. avsattes
den siste etruskiske kungen
av romarna
Marit Nygårds 2004
9
Den romerska republiken (ingen från födelsen bestämd statsledare)
Konstitutionen - författningen
•
•
•
• Senaten (regering)
Konsuler
– 300 medlemmar (senare 600) och har
– (mer än en) skulle styra
den viktigaste rådgivande makten.
– Ordförande i senaten och
Medlemmarna väljs på livstid och
rekryteras från de mäktiga familjerna,
folkförsamlingen
som tillhör patricierklassen.
– Oinskränkt makt – begränsades
Huvudsysslor är ekonomi, krigsmakt
och uppsikt över underkuvade
• Varje konsul hade vetorätt över
folk
den andre och kunde ändra beslut
– Avgörande maktorgan
• Satt bara ett år
– Man kan mycket förenklat säga att
Folkförsamlingen (riksdag)
senaten således hade den styrande
makten
Alla fria män som fyllt 17 år
– Satt på livstid
– Valde ämbetsmän, antog el.
• Censorerna
förkastade lagar, dömde i
– Övervakade att romarna gjorde
brottsmål
krigstjänst
Folktribunerna
– Betalade skatt
– Såg till att vägar, akvedukter m m
– -föra fattigt folks talan
byggdes
– Efternad styrda från senaten
• Diktator
– Maktdelningen mellan konsulerna
kunde ibland bli ett hinder
– Maktperioden begränsad tll sex män
Marit Nygårds 2004
10
Senaten
Representation of a sitting of the Roman Senate: Cicero attacks Catilina,
from a 19th century fresco
Marit Nygårds 2004
11
Republik i ca 500 år
•
Diktator ersatte
konsulerna i händelse av
ytterta fara
– Obegränsad makt
– Endast i sex mån. –
kunde ställas till
ansvar för sina beslut
•
Alla ämbetsmän hade en
kollega
Korta ämbetsperioder
SKRÄCK FÖR ATT EN
MAN SKULLE FÅ FÖR
MYCKET MAKT
•
•
Marit Nygårds 2004
12
•
Samhällsklasser i Rom
Fria medborgarna
– Patricier
Jordadel – ägde stora jordegendomar
De flesta ämbetsmännen rekryterades ur
dessa led
• Equestrian – ”riddare”
Tillhörde överklassen i Rom
– Plebejer
Småbönder – enkla hantverkare
Majoriteten
Rösträtt i folkförsamlingen
Missnöjda med att inte ha tillträde till
senaten
Folktribuner-plebejernas repr i senaten
– Hade vetorätt – sätta stopp för beslut
i senaten
300 f.kr. de flesta ämbeten öppna och de två
klasserna närmat varandra
Marit Nygårds 2004
13
Bröd och skådespel
•
•
Proletariatet i Rom (många
tidigare småbönder/soldater)
– få arbetstillfällen
– Småbönder konkurrerades ut
– imp billigt spannmål
– stor tillgång på slavar
– gårdarna förstörda efter lång
krigstjänstgöring
– ägde i princip endast en sak –
sin rösträtt
– politiker som ville vinna
röster delade ut spannmål
och bjöd på olika nöjen
Myntat uttryck ”sälja sin rösträtt
för bröd och skådespel”
http://www.bbc.co.uk/history/ancient/romans/launch_gms_gladiator.shtml
Gladiatorspel BBC
Marit Nygårds 2004
14
Patronus – klient system
•
•
•
•
De fattigaste ägde i princip endast sin rösträtt och den
kunde göra dem till någon förmögen mans klient.
I motsats till vad som var fallet i den grekiska
folkförsamlingen (där man lottade) utsågs nämligen de
viktiga ämbetena genom röstning i den romerska
folkförsamlingen.
En förmögen man kunde alltså agera beskyddare, vara
patronus för klienter, vars röster han sedan kunde räkna
med i folkförsamlingen.
På detta sätt kom makten att koncentreras till ett fåtal, trots
att alla romerska medborgare hade rösträtt.
Marit Nygårds 2004
15
Proletariatet
Marit Nygårds 2004
16
Jämför synen på homosexualitet under antiken
http://en.wikipedia.org/wiki/Homosexual
ity_in_Ancient_Rome
http://en.wikipedia.org/wiki/Homosexual
ity_in_ancient_Greece
http://www.rfsu.se/
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande
Marit Nygårds 2004
17
Slavarna
•
Flera uppror
– 73 fkr
– Spartacus – slavledare
– Fattiga bönder och slavar – 100
000
– Efter tre år kuvades upproret
– 6000 tillfångatagna korsfästes –
200 km längs vägen söderut
från Rom
Marit Nygårds 2004
18
Italien erövras
•
•
•
Romarna erövrade område efter område
Till sist de grekiska kolonierna på
sydkusten
– De grekiska utvandrarna ”ropade på
hjälp till moderlandet”
– Pyrrhus kom med toppmoderna
armé (legohär, stridselefanter)
– Segrade två ggr och myntade
uttrycket ”en sådan seger till och jag är
förlorad”
Romarna segrade och behärskade
”stöveln” 270 f.kr.
Marit Nygårds 2004
19
Karta över Roms expansion
Kan vara lite
förvirrande,
eftersom
det inte finns
någon info
om vilka år som
är f kr.
Marit Nygårds 2004
20
Kampen om Medelhavet s.1/3
•
•
•
•
Vem skulle behärska handeln i
Medelhavet??
Kartago eller Rom
Kampen (de puniska krigen)
pågick i mer än hundra år
(med vissa avbrott)
Första omgången
– Kartago lämna ifrån sig
Sicilien
Marit Nygårds 2004
21
Kampen om medelhavet s.2/3
•
Andra omgången
– Hannibal (kartag) – slå
romarna i deras eget land
– Genom Spanien och över
Alperna och ”tog romarna i
ryggen”
– Slaget vid Cannae 216 f.kr.
– en lysande seger för
Hannibal – ett av
krigshistoriens mest
berömda förintelseslag.
Romarna förlorade nästan
hela sin här.
– Romarna reste sig dock och
tvang Kartago till fred 201
Marit Nygårds 2004
22
Kampen om medelhavet s. 3/3
•
Tredje omgången
– Kartogo återhämtade sig till
viss del
– Många romerska köpmän
oroades
– I senaten slutade alltid Cato
med orden ”för övrigt anser
jag att Kartago ska
förstöras”
– Krig och 146 f.kr. brändes
staden och jämnades med
marken.
– Salt i jordfårorna för att
ingenting skulle kunna
växa och förse staden med
livsmedel
Karthago
Marit Nygårds 2004
23
Romarna och de besegrade
•
•
•
Folken i Italien
– Bundsförvanter
– Fick behålla sina lagar
och slapp betala skatt
– Istället för skatt måste
de göra krigstjänst
Provinser
– Romerska ståthållare ( de fick
ingen lön, de fick behålla det
överskott som blev efter den
romerska skatten)
– Ingen krigstjänstgöring
– Betala skatt istället
Söndra och härska
– Inte möjligt med vapenmakt att
kontrollera det väldiga riket.
– Gav de olika områdena olika
rättigheter/skyldigheter, motverka
att områden allierade sig mot
Marit Nygårds 2004
Rom
http://www.aftonbladet.se/vss/nyhe
ter/story/0,2789,245908,00.html
Cicero försvarar bl a Verres
24
Kris för de fria bönderna
•
•
Konkurrens från provinserna (spannmål
– vin)
Lång frånvaro under krigstjänstgöring
–
Gårdarna förföll
–
tvingades sälja/ge bort till rika
uppköpare (storgodssystem växer
fram – familjejordbruk försvinner)
–
Latifundier
Ge sig själv som slav för skulder
Flytta till sta’n
http://en.wikipedia.org/wiki/Military_of_ancient_Rome
Marit Nygårds 2004
25
Bröderna Gracchus jordreform
•
Rädsla för att den fria bondeklassen
skulle försvinna – svårare att få
soldater till hären
– Tiberius Gracchus föreslog att
stora jordegendomar dras in till
staten och delas ut till fattiga
– Senatorer rädda att förlora sina
jordagods
– Tiberius dödad
– Gaius Tiberius försökte tio år
senare fullfölja broderns förslag
men stötte på motstånd och tog
sitt liv
– Ledde till hundra år av
konflikter mellan å ena sidan
försvarare av senatsfamiljernas
intressen och å andra sidan de
som förde folkets talan
Marit Nygårds 2004
http://de.wikipedia.org/wiki
/Bild:Tiberius-gracchus-wird-volkstribun
_1-640x454.jpg
26
Legohär(yrkesoldater) istället för bondehär
•
•
•
Svårt rekrytera soldater ur en
sinande bondeklass
Samtidigt behövdes fler soldater
– Gränserna ökade
Värvade soldater ur
trasproletariatet
– Stred för lön och hoppet om
rikt krigsbyte
– Fältherren viktig för
soldaterna
– Soldaterna kände större trohet
till den fältherre som betalade
ut lön än till den romerska
staten
– Härförare började blanda sig i
politiken och med vapnens
hjälp skaffa sig mer makt
Marit Nygårds 2004
SPQR är en förkortning för Senatus
Populusque Romanus, d.v.s. ”senaten
och det romerska folket”.
27
Julius Caesar tar makten 1
Han behärskade både armén och och det politiska spelet i Rom
•
Tre konsuler slog sig
samman och bildade det
första ”triumviratet”
– Caius Julius
– Pompejus
(framgångsrik
fältherre
– Grassus (slagit ner
slavupproret och
mycket rik)
Crassus
Pompejus
Gauis Julius
Marit Nygårds 2004
28
Julius Caesar 2
– Förnäm släkt
– Rik – bjöd på bröd och skådespel som ingen
annan före honom
– Förste konsul
– Ståthållare och fältherre över de galliska
styrkorna (södra Frankrike, norra Italien)
– Erövrade hela Gallien, landstigningar i
England
– Krigsbytet gav god utdelning
– Trogen armé – främsta redskapet för en
romersk politiker
– Senaten såg med oro på hans växande makt
– 49 f.kr. fick han order att lägga ner sitt befäl
och återvända till Rom
– ”Handsken är kastad” sa G. Julius när han
med sin armé, tågade mot Rom
Marit Nygårds 2004
29
Julius Caesar 3
•
•
•
•
•
Jag kom, jag såg, jag segrade
Pompejus och flera senatorer flydde till
Grekland för att sätta ihop en här
G. Julius följde efter och vann en
fullständig seger
Pompejus flydde till Egypten där han
mördades (blev ej utrett – G. Julius
starkt misstänkt – inga bevis)
G. Julius gjorde sig själv till diktator på
livstid och tog titeln Caesar
Marit Nygårds 2004
30
Julius Caesar 4
•
•
•
•
Knöt an till Graccernas politik och
delade ut jord till fattiga
Större kontroll på ståthållarna så de
inte tog ut för mycket skatt
Medborgarrätt till många provinsbor
Införde det egyptiska solåret, men
lade till en skottdag vart fjärde år
– Julianska kalendern (använders i
Sverige fram till 1753, numer den
gregorianska
Marit Nygårds 2004
•Många fiender i
senatsfamiljerna
•Rädsla för ett enmansstyre
•Sammansvurna senatorer
mördade gemensamt G.Julius
•”Caesar måste dö för att
republiken ska kunna leva
vidare”
•Myntat uttryck ”Även du min
Brutus/barn”
•G. Julius adoptivson/arvinge
Octavianus tar över
31
Erövrade områden 100 eKr
Marit Nygårds 2004
32
Romarriket och Cleopatra
Marit Nygårds 2004
33
Slaget vid Actium 31 fkr
Marit Nygårds 2004
34
Nu börjar kejsartiden
•
Octavianus
– Gauis Julius Caesars
adoptivson och arvinge
– Gick försiktigare fram än
Caesar
– Undvek att framställa sig som
envåldshärskare
– Avsade sig själv makten och menade
att republiken var återställd
– Senaten utnämnde honom dock till
Augustusden vördnadsvärde (Rädslan var stor över
att ett inbördeskrig ”stod för dörren”.)
– Han lät dock utnämna sig till konsul,
princeps, och imperator. Erhöll också
folktribunernas vetorätt.
Marit Nygårds 2004
35
Pax romana – den romerska freden
•
•
•
•
Fred inom italienska halvön i ca
tvåhundra år
Krig fördes dock vid gränserna
och uppror slogs ner
Välståndet steg och även i
provinserna fick man det bättre
Arbetslösheten minskade
– Egendomslösa placerades
som jordbrukare i Italien
och i provinserna
– Intensiv
byggnadsverksamhet
– legohär
Marit Nygårds 2004
36
Näringsliv och samfärdsel s.1/2
•
Den långa freden gynnade näringslivet –
uppsving för handeln
– Stor import av spannmål (delvis skatt)
– Vinimport från Gallien
– Ylleimport från Gallien
– Lyximport (siden och kryddor)
– Vardagskeramik exporterades
– Metallföremål exporterades
– Penninghushållning ( (även
byteshållning)
– Använde sig av samma mått och myntenhet
– Utmärkta vägar (för dåtiden), i första hand
för förflyttning av trupper
•http://darkwing.uoregon.edu/~atlas/europe/interactive/map32.html
•http://darkwing.uoregon.edu/~atlas/europe/interactive/map27.html
Vägnätet
•http://artemis.austincollege.edu/acad/history/jmoore/RomanTradeRoutesMap.jpeg
Marit Nygårds 2004
37
Näringsliv och samfärdsel 2/2
•
Svaghetstecken
– Jordbruket gick tillbaka (ej
självförsörjande)
– Priserna sjönk på inhemskt spannmål p g
a billig import
– Bördig åker mark förvandlades till
betsmark
– Övergick till att odla vin och oliver
– Utflyttade romare böjade odla vin och
oliver och även här konkurrerades
moderlandet ut
– Ca 100 försökte en romersk kejsare
förbjuda nyplanteringar av vingårdar i
provinserna för att skydda inhemsk
produktion
Marit Nygårds 2004
38
Väg och vatten 1/3
skickliga tekniker
•
Akvedukterna förser ännu en del av
Roms många fontäner med vatten
– Kanaler av vattentät cement
– Enorma mängder friskt vatten
fördes från bergen till sta’n
– Leddes genom blyrör
fram till bostadshusen
– Badanläggningarna och tusentals
fontäner
– Offentliga toaletter
Marit Nygårds 2004
39
Väg och vatten 2/3
•
Berömda vägar (Via Appia)
– Först i vår har man byggt vägar
som överträffar de romerska
– Även i kuperad terräng
lyckades man göra vägarna
raka och fria från backar
– Tunnlar (utan att förfoga över
sprängämnen)
– Anlade serpentinvägar för att
besegra bergshöjderna
– Konsten att slå valv utvecklades
till mästerverk
– Akvedukter
Marit Nygårds 2004
40
Väg och vatten 3/3
•
Hamnar och fyrtorn
– Största delen av handeln
försigick till sjöss
– Av cement som kunde stelna
under vatten gjorde man
bastanta hamnanläggningar
– Fyrtorn stod vid inloppet
http://www.ostia-antica.org/portus/claudius.htm
Marit Nygårds 2004
41
Romersk rätt
Romarnas viktigaste gåva
•
•
•
Rättssystemet i de flesta europeiska länder
har utvecklats på grundval av de romerska
lagarna
Corpus juris civilis
– Sammanfattning av den romerska
rättsutvecklingen – gavs ut 534 e.kr.
Exempel på framträdande drag i den
romerska rätten
– Båda parter höras i en tvist
– Bevisbördan vilar på den som kommer
med en anklagelse – inte på den som
nekar
– Ingen handlar felaktigt då han utnyttjar
sin rätt
– Den välvilligaste tolkningen bör alltid ha
företräde i tvivelaktiga fall
Marit Nygårds 2004
42
Kristendomen
•
s.1/2
63 f.kr lade romarna Palestina under sig
– Judarna upppror gång på gång
– 67-70 belägrades Jerusalem
– 70 förstördes templet och
judarna tvingades ut i diáspora
(förskingringen)
– Monoteistisk (engudsdyrkan)
spreds i medelhavsområdet
– En judisk riktning hävdade att Jesus
var Guds son (en styggelse enl.
renlärig judendom), riktningen blev
att kallas jude-kristna (underjordisk
rörelse)
– När anhängare av riktningen inte
behövde följa typiska judiska seder,
som omskärelse, koscher m m, så
avgränsades riktningen från det
typiskt judiska och anhängarna blev
att kallas kristna
Marit Nygårds 2004
43
Kristendomen s.2/2
•
•
•
Slavar, fattiga och kvinnor anslöt
sig till kristendomen, men även
från högre samhällsklasser
Från början ingen större
uppmärksamhet
– Under kejsar Neros tid
förföljelse 60-talet
–
”
” Decius och
Diocletcianus förföljelse 200talet
Kejsar Konstantin försöker ena
det splittrade Romarriket genom
att göra en enda religion tillåten kristendomen
Marit Nygårds 2004
44
Orsaker till västroms fall
Den ekonomiska krisen
•
•
s.1/3
Statens inkomster sjönk, som en följd av oredan
Kejsaren höjde skatten och försökte pressa ut pengar på andra sätt till staten
– Sänkte silverhalten och tillverkade dem i stora mängder
Ett berömt exempel är inflationen under kejsartiden i det gamla
romarriket - särskilt under 200-talet. Härskarna blandade in mera
billig koppar i silvermynten och kunde på så sätt ge ut mer pengar
än vad som kom in i skatt.
Priserna steg kraftigt, då det rådde brist på vissa varor under
inbördeskrigen. För att få stopp på den kraftiga prisökningen
infördes dödsstraff för de som höjde priserna – men när inte mynten
motsvarade det värde som fanns att handla för, ledde det till att alla
romerska mynt förlorade mycket av sitt värde, inflation
– Ledde till inflation, som i sin tur ledde till att man förlorade tilltron till
pengar och började byta vara mot vara
– Det lätthanterliga betalningsmedel, som hade stimulerat handeln
försvann
– Den omfattande handeln, framförallt runt medelhavet gjorde att
städerna mer och mer förlorade i betydelse och började förfalla
– Det ekonomiska livet koncentrerades till landsbygdens storgods
– Dessa storgods blev mer eller mindre självförsörjande (undantag
metaller och salt) och kom att bli stora isolerade enheter
http://www.channel4.com/history/microsites/H/history/guide03/part02.html
Marit Nygårds 2004
45
Orsaker till västroms fall
Militära- och politiska krisen
s.2/3
• Gränserna för stora – försvaret krävde större
resurser
– Anfölls i norr av germaner
– Afrika – stammar räder in på romersk
mark
– Partherriket (nuvarande Iran, fast
större), utvidgade sina gränser
ytterligare och blev ett än större hot
– Behovet av soldater ökade – samtidigt
minskade rekryteringsbasen
• Soldaternas ökande betydelse ledde till att
– fick de inte vad de ville, gjorde de
uppror och utropade sin befälhavare
till kejsare
– vid ett tillfälle hade man inte mindre
än sex kejsare samtidigt
• Inbördeskrig och oreda ledde till att
kejsarmakten förlorade i betydelse
Marit Nygårds 2004
46
Orsaker till västroms fall
s.3/3
Jordbrukskrisen
•
•
•
•
•
•
•
•
De små självägande bönderna, som tidigare utmärkt italienska
halvön, hade i stort sett upphört att existera
Jordägandet hade obönhörligt samlats på ett fåtal händer
Bördiga områden i Italien och också i det till Romarriket
tillhörande Spanien, hade förvandlats till betesmarker
Skogarna hade huggits ner för att förse Rom och andra städer
med ved och träkol
Boskapen kom att kalbeta jorden
Jordförstöring blev följden
Sumpmarker bredde ut sig, då man försummade att dränera
jorden
– Malarian ett stort problem
Man urholkade själva grunden till romarikets försörjning – den
produktiva jorden
Marit Nygårds 2004
47
Från by – storstad – by - storstad
Modell över Rom
http://www.dragondebris.com/burning
_man_2006/ancient_rome/ancient_ro
me.htm
Marit Nygårds 2004
48
Antikens slut 476
Den siste romerske kejsaren,
Romulus Augustus, avsätts,
vilket markerar det definitiva
slutet för det västromerska
riket, som därmed formellt
upplöses, 1229 år efter det
romerska rikets grundläggning
753 f.Kr.
Odovakar, ledare för en
germanskt legotrupp, störtade
Romulus Augustus. Odovakar
blev den förste germanske
kejsaren
Marit Nygårds 2004
Odoacer solidus
Romulus
Augustulus
49
Militären
Länkar - militären
http://commons.wikimedia.org/
wiki/Category:Roman_Legion
Marit Nygårds 2004
50
Timeline
Marit Nygårds 2004
51
Timeline - kejsartiden
Marit Nygårds 2004
52
Roman Emperors
Trireme
http://en.wikipedia.org/wiki/Trireme
Marit Nygårds 2004
53
Romersk trireme
Marit Nygårds 2004
54
Marit Nygårds 2004
55
Länkar
•
http://www.slu.edu/colleges/AS/cmrs
/midterm011.html
•
•
http://eawc.evansville.edu/index.htm
http://www.firstnethou.com/annam/c
osthist.html/index.html
– Modets historia
http://www.crystalinks.com/romegod
s.html
http://www.bible-history.com/bka/
http://www.idg.se/ArticlePages/20050
9/26/20050926095310_IDG.se610/2005
0926095310_IDG.se610.dbp.asp
http://www.euratlas.net/eon/dacia.ht
m
– Rätt att använda bilderna
http://en.wikipedia.org/wiki/JulioClaudian_family_tree
http://www.bbc.co.uk/history/ancient
/romans/fallofromanrepublic_article_
01.shtml
http://www.bbc.co.uk/history/ancient
/romans/rome_timeline.shtml
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
http://en.wikipedia.org/wiki/Forum
_Romanum
http://www.bible-history.com/
http://www.roman-empire.net/
http://nautarch.tamu.edu/class/489502/lecture%2010.htm
•
http://home.vxu.se/nbjfr94/Roma
rriket.ppt
•
http://oskorei.motpol.nu/?p=87
– Romulus Remus myt
http://www.romanempire.net/cards/card.html
http://web.clas.ufl.edu/users/marksj
/relig/religstudygds/relig_SG2.html
– Quizz
•
•
•
•
•
•
Marit Nygårds 2004
http://www.mrstott.com/
http://www.bbc.co.uk/history/an
cient/
http://en.wikipedia.org/wiki/Ho
mosexuality_in_Ancient_Rome
http://www.costumes.org/classes
/fashiondress/ancientrome.htm
56
Länkar
•
•
•
•
•
•
•
http://www2.siba.fi/~kkos
kim/rooma/pages/MCIVIL
TA.HTM
http://www.capitolium.org
/eng/virtuale/donne.htm
Kvinnor, män + virtuella
turer
http://www.brynmawr.ed
u/Acads/Cities/wld/wcapts
1.html
http://wings.buffalo.edu/A
andL/Maecenas/rome/reco
nstructions/section_conten
ts.html
http://www.dragondebris.
com/burning_man_2006/a
ncient_rome/ancient_rome
.htm
http://www.photo.net/pho
to/pcd0795/ancient-romemodel-2
•
http://sv.wikipedia.org/wi
ki/Corpus_juris_civilis
•
http://www.thecolosseum.net/images/oldrome
map.jpg
Marit Nygårds 2004
57
