Kristendom

Kristendom
Marit Nygårds [email protected]
1
Christos - Mashiach - Messias
• Kristus (grek Christos, övers av
hebr mashiach, jfr Messias)
• Ibland används Kristus som
beteckning för den gudomliga
sidan i Jesu väsen
• Jesus som namn på den
historiska personen
• vanligast används dock Jesus
Kristus utan åtskillnad
Marit Nygårds [email protected]
2
1054
Katolska kyrkan
300-talet Kristendomen statsrel.
Marit Nygårds [email protected]
i romarriket
3
Nattvarden
• Jesu sista måltid
• ”Sedan tog han ett bröd, tackade Gud, bröt
det och gav åt dem och sade: ’Detta är min
kropp som blir offrad för er. Gör detta till
minne av mig.’ Efter måltiden tog han på samma sätt bägaren
och sade: ’Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod,
som blir utgjutet för er.”
(Lukasevangeliet 22:19-20)
Marit Nygårds [email protected]
4
Nattvarden
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Leonardo_da_Vinci_(1452-1519)__The_Last_Supper_(1495-1498).jpg
Hämtad: 2012-02-26
Marit Nygårds [email protected]
5
Korsfästelsen
• Slutakten i Jesu liv kan inte ha varit senare än 33 e.Kr.
• Jesus greps under påskfirandet. Sanhedrin,
judarnas högsta domstol, dömde honom till
döden p g a hädelse.
• P.Pilatus godkände motvilligt dödsdomen
och han avrättades av den romerska myndigheten för uppror
mot den romerska staten.
• Avrättades på fredagsmorgonen.
• Kroppen lades i en klippgrav nära Golgata
Marit Nygårds [email protected]
6
Uppståndelsen
• Tre kvinnor gav sig på söndagsmorgonen till graven. De fann den
öppen och tom.
• Samma dag och några dagar efteråt visade sig Jesus för flera
människor som följt honom.
• Liksom undren är sanningen om Jesu uppståndelse oåtkomliga
för forskningen.
Det finns inga bindande bevis för och emot.
• Lärjungarnas handlande vittnar om total övertygelse. Kristus
hade besegrat döden.
• Ett nytt förhållande mellan Gud och människa hade upprättats.
Ur detta växte det nya förbundet fram. FÖRBUND=TESTAMENTE
Marit Nygårds [email protected]
7
De troendes svåra dilemma
• Var deras tro en variant av judendomen
– förbehållen judar
• Var den en ny religion
– tillgänglig för alla människor
Marit Nygårds [email protected]
8
Saulus Paulus
• Från början förföljde han anhängare till Jesus
• Fick uppenbarelse som övertygade honom om Jesus som
varande Guds son.
• Främste kristne tänkaren efter Jesus.
• Han drev igenom att man skulle ta emot hedningar i
församlingarna och att dessa inte behövde följa den judiska
lagen.
• Gud gjorde inte längre någon skillnad mellan judar och andra
folk.
• Den lag som Gud gett judarna genom Mose hade spelat ut
sin roll.
Marit Nygårds [email protected]
9
Nya testamentet – Nya förbundet
• Från första början använde man GT:s texter.
• Berättade muntligt om Jesu förkunnelse och
verksamhet.
• När kyrkan växte och spreds till olika områden blev det viktigt att
samla den kristna läran i texter.
• De muntliga berättelserna skrevs ner.
• Språket var grekiska (grekiska var i medelhavsområdet vad
engelskan är i västerlandet idag)
Marit Nygårds [email protected]
10
Evangelierna – ”Glatt budskap”
• Fyra olika versioner av Jesu liv
– Markus 60 e.Kr
– Johannes 100 e.Kr
– Matteus
– Lukas
• Jesu verk är en uppfyllelse av Guds löften
i Gamla Testamentet
• GT+NT=Bibeln
Marit Nygårds [email protected]
11
Kyrkan och dess elddop
• Konfrontation med hellenismen
– Hellenism, en blandning mellan orientalisk, romersk och
grekisk kultur
• Grekiskan var det tongivande språket och NT skrevs ner på
grekiska, detta underlättade spridningen av det kristna
budskapet
• Religionssynkretism
– Många olika typer av religion fanns i den hellenistiska
världen ofta sammanblandade.
• Dualism
– två ”krafter” i tillvaron ex. ont och gott
Marit Nygårds [email protected]
12
Kristendomen hotades att ”ätas” upp av andra riktningar
Gnosticism s 1/2
•
•
•
•
•
•
•
•
Gud den över allt upphöjde
Mellan Gud och världen var
ett stort svalg
I tomrummet fanns mellanväsen
samt människor, de senare med något gudomligt i sig, men onda genom
bundenheten till materien
Genom asketism och kunskap, (gnosis) kunde man få frälsning
Kristus placerades in bland de mellanväsen som fanns i svalget
Han framställdes som den som skänkte människorna den frälsande
kunskapen.
Kristus var Gud och endast skenbart människa.
Detta kallas att kristendomen helleniserades p g a den kristna
frälsningstanken sammansmälte med element från hellenistisk religion
Marit Nygårds [email protected]
13
Kristendomen hotades att ”ätas” upp av andra riktningar
Gnosticism s 2/2
Gnostikerna indelade människorna i tre grupper
• Hyliker saknade alla förutsättningar för religiöst liv. De kunde inte frälsas
•
•
•
•
•
•
•
•
Psykikerna var skralt religiöst utrustade
– Gick i kyrkan men saknade sensorium för verkligt religiöst liv
Pneumatikerna var de genuint religiösa människorna
De som nått full insikt, gnosis och vunnit frälsning
Gnosticismen hade ett färdigt kosmologiskt system och en färdig frälsningslära
och sökte häri infoga Kristus som frälsaren
Gnosticismen hotade att upplösa kristendomen så att den förlorade sin
identitet och sin profil.
Gnosticismen var den farligaste utmaningen mot den unga svagt organiserade
kristna kyrkan.
Kanon, ämbeten och teologin blev kyrkans svar på den gnostiska utmaningen.
Marit Nygårds [email protected]
14
Dualism
(till lat dualis 'två-') antagandet att det finns två grundprinciper som inte kan
återföras på varandra eller på något gemensamt (jfr •monism, •pluralism). Etisk
dualism skiljer mellan gott och ont, metafysisk dualism eller kosmologisk
dualism mellan t ex idévärld och sinnevärld eller mellan ande och materia,
kunskapsteoretisk dualism mellan t ex förnufts- och sinneskunskap eller mellan
subjekt och objekt. I religionsvetenskapen betecknar dualism föreställningen att
det från tidens begynnelse existerat såväl en ond som en god makt.
Uppfattningen att det onda endast utgör förnekande eller avsaknad av det goda
är således inte att betrakta som äkta dualism.
• Ur FOCUS 99 © Norstedts
Marit Nygårds [email protected]
15
Trosbekännelser
Apostoliska och Nicenaska – en jämförelse
APOSTOLISKA TROSBEKÄNNELSEN
Den apostoliska trosbekännelsen,
den äldsta av de tre s.k. ekumeniska
universalsymbola, har sitt överallt.
ursprung i den fornkristna församlingen i
Rom, 200-talets början, och dess namn är
tidigast dokumenterat i ett brev från
Ambrosius c:a 390. Den kallas "apostolisk",
eftersom den anses vara en pålitlig
sammanfattning av apostlarnas tro.
Användes ursprungligen framför allt som
dopbekännelse..
Trosbekännelsen är avfattad på
koinégrekiska och fick sin slutgiltiga
språkliga form under 700-talet. I Sverige
förekommer två översättningar, en äldre
och en nyare, som ännu inte slagit igenom
NICEANSKA TROSBEKÄNNELSEN
Den nicaenska (nicenska)
trosbekännelsen
är gemensam för både västliga och östliga
kyrkor. TJärosbekännelsen, som antogs vid
det ekumeniska kyrkomötet i
Konstantinopel 381 kallas även den
nicensk-konstantinopolitanska
trosbekännelsen och är en av de tre
huvudsymbola. Den nicaenska
trosbekännelsen är tydligare och mer
detaljerad än den apostoliska.
En av påven påfordrad förändring i denna
trosbekännelse, under punkt 3 nedan, där
Anden sägs utgå från både Fadern och
Sonen, det s.k. filioque-tillägget, var starkt
bidragande till den avgörande schismen
mellan romersk-katolska kyrkan och den
grekisk-ortodoxa kyrkan.
Marit Nygårds [email protected]
16
Treenigheten
Första artikeln
Apostoliska
Niceanska
Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
Jag tror på en enda Gud,
allsmäktig Fader,
(Monoteismen - en enda Gud)
himmelens (andliga) och jordens
(kroppsliga) skapare.
skapare av himmel och jord,
av allt vad synligt och osynligt
är ;
Marit Nygårds [email protected]
17
Treenigheten
Andra artikeln
Apostoliska
Niceanska
och på en enda Herre,
Vi tror ock på Jesus Kristus,
Jesus Kristus,
hans enfödde Son,
Guds enfödde son,
vår Herre,
född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, I
Matteusevangeliet Matt 3:17 skildras Jesu dop. Himlen öppnade sig och Guds ande sänkte
sig över Jesus; ”detta är min älskade son,
född och icke skapad,
av samma väsen som Fadern,
på honom genom vilket allting är skapat ; Bestämma relationen mellan Jesus och
Fadern. Vänder sig emot den då på 300-400-talen vanliga uppfattningen att Jesus var ett
mellanväsen mellan Gud och människa (”gud av gud”)
vilken är avlad av den helige Ande (gudomlig), född (verklig människa, inte bara en himmelsk gestalt
–eon)av jungfrun Maria,
som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen (antyds att
inkarnationen har ägt rum för oss människor) och tagit mandom genom den Helige Ande av
jungfrun Maria och blivit människa ;
pinad (verklig människa, inte bara en himmelsk gestalt –eon)under Pontius Pilatus,
som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus,
korsfäst död (verklig människa, inte bara en himmelsk gestalt –eon)och begraven,
lidit och blivit begraven
nederstigen till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
som på tredje dagen har uppstått efter skrifterna,
uppstigen till himmelen,
och stigit upp till himmelen
sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, (Jesu fullständiga delaktighet i Guds makt och
härlighet)
och sitter på Faderns högra sida ;
därifrån igenkommande till att döma levande och döda. (Vi lever i mellantid, då Jesus påbörjat
återställandet av Guds rike, men ännu inte fullbordat verket)
därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda,
Marit Nygårds [email protected]
18
Treenigheten
TREDJE ARTIKELN – Anden och kyrkan
Hur skall vi som lever i denna mellantid förhålla oss? Är Gud verksam här och nu?Vi tror ock på den helige Ande (Guds osynliga närvaro,
och på den Helige Ande,
Herren och livgivaren,
som utgår av Fadern och Sonen,
på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras
och som har talat genom profeterna (GT) ;
en helig (Beror på att Gud är verksam i och genom den inte på att dess medlemmar är religiöst
utmärkta och högstående människor. Varje sann kristen är medveten om sin syndighet och
sina brister) allmännelig kyrka,
och på en enda (ett ideal att sträva efter) helig, allmännelig och apostolisk kyrka.
de heligas samfund,
Vi bekänner ett enda dop(helig ande närvarande, på samma sätt som när Jesus döptes. Den gamla
syndiga människan dör och man pånyttföds och har del i Jesu seger över djävulen och
döden.)
syndernas förlåtelse,
till syndernas förlåtelse,
de dödas uppståndelse (Tanken är att hela människan, av kött och blod, skall få en ny tillvaro. När
bekännelsen kom till, var åsikten att kroppen skulle vara något i sig ond, vanlig.)
och förväntar de dödas uppståndelse
och ett evigt liv.
och den tillkommande världens (Den värld Gud tänkt från början: god, fri från sjukdomar och
lidande, utan död och sorg. Ett liv i ständig gudsgemenskap)liv.
Jesus gav ett löfte om en hjälpare, som skulle vara hos lärjungarna för alltid. (Joh 14:16-18). I Apostlagärningarna skildras hur Jesus togs upp till himlen på pingstdagen. (Apg 2:1-6) ”…alla fylldes av helig
Ande….”
Marit Nygårds [email protected]
19