1(3)
SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY
Henriksson, Nils
Tel: 010-698 11 41
[email protected]
BESLUT
2016-06-17
Ärendenr:
NV-02943-16
Klagande
Saxån-Braåns
Fiskevårdsområdesförening
Överklagande av Länsstyrelsens i Skåne län beslut om skyddsjakt efter
storskarv, länsstyrelsens dnr 218-1253-2015
Beslut
Naturvårdsverket visar ärendet åter till Länsstyrelsen i Skåne län för prövning av
Saxån-Braåns Fiskevårdsområdesförenings ansökan om skyddsjakt utifrån
23 a § första stycket 4 p jaktförordningen (1987:905).
Naturvårdsverket avslår överklagandet i övrigt.
Bakgrund
Länsstyrelsen i Skåne län beslutade den 16 mars 2016 att avslå Saxån-Braåns
Fiskevårdsområdesförenings (föreningen) ansökan om skyddsjakt efter storskarv
i Saxån-Braåns vattenområde. Beslutet motiverades bl.a. enligt följande. Av
23 a § första stycket 3 p jaktförordningen följer att beslut om skyddsjakt får
meddelas för att hindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske
vatten eller annan egendom. Enligt svensk lagstiftning kan skyddsjakt tillämpas
för att minska skador på näringar av skilda slag. Det måste således finnas en
påvisbar skada för att instrumentet skyddsjakt ska kunna användas. Trots
omfattande forskningsinsatser under senare år finns det inga studier som visar på
några påtagliga effekter av skarv på naturliga fiskbestånd. Se exempelvis den
studie av skarvens påverkan på fisket som genomförts av SLU och Uppsala
Universitet (Östman m.fl. 2013). Naturvårdsverket har 2013 och 2014 avvisat
krav på generell skyddsjakt på storskarv i Stockholms skärgård. Av
Naturvårdsverkets bedömning framgår att skäl för att bevilja skyddsjakt på skarv
är att förhindra allvarlig skada på fisket. Det krävs en stark koppling mellan
skarvens sökande efter föda och den orsakade eller riskerade skadan på fisket.
Enligt Naturvårdsverket finns sådana starka samband när det gäller
utsättningsplatser för fisk och vid fasta och rörliga fiskeredskap samt
– V A L H A L L A V Ä G E N 195
– F O R S K A R E N S V Ä G 5, H U S U B
P O S T : 106 48 S T O C K H O L M
T E L : 010 -698 10 00
F A X : 010 -698 10 99
E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET .SE
INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE
BESÖK: STOCKHOLM
ÖSTERSUND
NATURVÅRDSVERKET
2(3)
fiskodlingar, men det finns inte vid naturliga fiskpopulationer så som i den
aktuella ansökan. Länsstyrelsen finner med hänsyn till ovanstående att skäl inte
föreligger för beviljande av skyddsjakt.
Föreningen överklagar beslutet och anför bl.a. följande. De forskningsrapporter
länsstyrelsen hänvisar till i sitt beslut rör de facto inte Saxån. Uttalandet om
naturliga vattendrag kan starkt ifrågasättas på grund av de förhållandena som
föreligger i Saxån. Vattendraget har de senaste tre åren drabbats av fiskdöd
under sensommarperioden vilket lockat in storskarv i ån för att äta döende fisk.
Ibland har skarvar kvävts när de ätit stora fiskar med uttorkat slemskikt. För
föreningen är frågan principiellt viktig – föreligger skäl att investera miljontals
kronor av skattemedel för bevarande av ålen och fortsatt rödlistning, eller ska
predatorer ha fritt spelrum.
Skäl
Aktuella bestämmelser m.m.
Enligt 23 a § första stycket jaktförordningen får, om det inte finns någon annan
lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam
bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde,
meddelas beslut om skyddsjakt bl.a.
- för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske,
vatten eller annan egendom, eller
- för att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana
djur eller växter.
I Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt (s. 15 f.) anges att med
skada bör avses påverkan av vilt på egendom som medför ekonomiska förluster
eller ökade kostnader. I begreppet bör såväl förluster och kostnader på kort sikt
som långsiktiga konsekvenser inkluderas. Det krävs dock att skadan är allvarlig
för att skälet ska vara uppfyllt
I det av Naturvårdsverket framtagna dokumentet Nationell förvaltningsplan för
skarv 2014 uttalas bl.a. följande om just skyddsjakt efter skarv. Till fiske räknas
för det första yrkesfiskets fångster, förädling och försäljning av fisk inklusive de
platser där verksamheten bedrivs, för det andra fiskodlingar (vattenbruk) och för
det tredje fritidsfiske (husbehovsfiske, sportfiske, fiskeklubbars verksamhet,
kommersiella Put&Take-vatten m.m.). Det bör understrykas att det är det
ekonomiska bortfallet exempelvis genom utebliven eller skadad fångst, skador
på redskap och liknande, som utgör motivet till beslut om skyddsjakt för att
förhindra allvarlig skada, inte skarvens predation på fiskbestånden i sig.
Skarvens effekter på fiskbestånden måste bedömas från fall till fall och kan
förväntas skilja mellan arter, platser och tidpunker. Skarvens predation kan ha
negativa effekter på fiskbestånden i vissa mindre avgränsade områden, medan
den i andra miljöer såsom större, öppna system inte har kunnat påvisas även om
uttaget av fisk kan vara lika stort eller till och med större (a.a. s. 21 f. och 34).
3(3)
NATURVÅRDSVERKET
Naturvårdsverkets bedömning
Det framgår av det överklagade beslutet att länsstyrelsen endast prövat
föreningens ansökan om skyddsjakt utifrån kriteriet att förhindra allvarlig skada
(23 a § första stycket 3 p jaktförordningen).
Såvitt framgår av utredningen i ärendet är det enligt Naturvårdsverkets
uppfattning inte visat att det föreligger risk för allvarlig skada orsakad av skarv i
detta fall. Länsstyrelsen har således haft fog för sin bedömning att det inte finns
förutsättning för skyddsjakt enligt 23 a § första stycket 3 p jaktförordningen.
Överklagandet ska därför avslås i denna del.
Föreningen har emellertid som skäl för sin ansökan anfört att Saxån-Braån har
ett betydande bestånd av blankål som utvandrar från vattendragen och hänvisat
till att ålen är en rödlistad art vars överlevnad i vattendragen inte är säkerställd.
Naturvårdsverket anser att vad föreningen anfört i denna del även borde föranlett
en prövning av om det finns förutsättningar för skyddsjakt utifrån kriteriet att
skydda vilda djur eller bevara livsmiljöer för sådana djur (23 a § första stycket
4 p jaktförordningen). Naturvårdsverket kan inte som första instans göra denna
prövning. Ärendet ska därför visas åter till länsstyrelsen för prövning om det
finns förutsättning för skyddsjakt enligt 23 a § första stycket 4 p
jaktförordningen.
Detta beslut får enligt 58 § 1 jaktförordningen inte överklagas.
_______
Beslut i detta ärende har fattats av biträdande avdelningschefen Rikard Janson.
Vid den slutliga handläggningen i övrigt har deltagit handläggaren Per Risberg,
sektionschefen Gunilla Ewing Skotnicka samt juristen Nils Henriksson, den
sistnämnde föredragande.
För Naturvårdsverket
Rikard Janson
Nils Henriksson
Kopia till:
Länsstyrelsen i Skåne län
