onyanserad debatt om sötningsmedel

ONYANSERAD DEBATT OM
SÖTNINGSMEDEL
ETT HOT MOT FOLKHÄLSAN
FÖRORD
INNEHÅLL
FÖRORD _______________________________________________________________________________________________________ 3
MED SIKTET PÅ SÖTNINGSMEDEL_______________________________________________________________________________ 4
Vill sprida information
Vi måste se hälsotrenden
som en möjlighet
MATLARM I MEDIA SPEGLAR INTE VERKLIGHETEN______________________________________________________________ 6
LIVSMEDELSTILLSATSER I MAT OCH DRYCK _____________________________________________________________________ 7
Hur vet du vad du får i dig?
Tillsatser måste godkännas
Vad är en tillsats?
Hur kontrollerade är tillsatserna?
SÖTNINGSMEDEL_______________________________________________________________________________________________ 9
Naturliga sötningsmedel
Sockerarter
Sockeralkoholer
Stevia
Syntetiska sötningsmedel
FAKTA OM ASPARTAM__________________________________________________________________________________________10
Vad är aspartam (E 951)?
Aspartam den mest testade livsmedelstillsatsen
Varför använder vi aspartam?
11
VAD VISAR FORSKNINGEN? _____________________________________________________________________________________
Klinisk utvärdering
Aspartam i djurförsök
Livsmedelsverkets bedömning
12
VAD SÄGER EXPERTERNA _______________________________________________________________________________________
Vi måste hjälpas åt att stoppa onödiga hälsolarm i media
VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR OM SÖTNINGSMEDEL_____________________________________________________________14
SAMMANFATTNING ____________________________________________________________________________________________16
17
KÄLLFÖRTECKNING ______________________________________________________________________________________________
DET HÄNDER ATT folk frågar mig hur våra drycker kan ingå i
en balanserad livsstil. Ofta ligger underförstått två saker bakom
den frågan som båda söker enkla svar. Den ena är lite förenklat:
”Om jag slutar att dricka läsk, har jag då tagit ett steg mot en
hälsosam livsstil?” eller omvänt att läsk inte kan ingå i en hälsosam livsstil. Båda sätten att närma sig frågan handlar om att
vi människor alltid vill ha enkla svar på komplicerade frågor.
Min syn på saken är att om man har en balanserad livsstil
finns det utrymme för att dricka sockersötad läsk såväl som stilla
drycker, juice och andra drycker med ungefär samma kaloriinnehåll. Om man däremot inte har en balanserad livsstil räcker
det inte att sluta dricka sockersötad läsk, utan då måste man se
över hela sin livsstil och balansen mellan kost och motion.
Vår uppgift som företag är att erbjuda ett brett sortiment
av drycker, som passar olika personer vid olika situationer. I vårt
sortiment ska det finnas en dryck för varje konsument och tillfälle. För att göra det enklare för våra konsumenter att göra upplysta val måste vi också på ett öppet och tydligt sätt informera
dem om innehållet i våra produkter. Ett bra exempel på detta
är den så kallade GDA-märkningen som nu finns på många av
våra produkter. Den visar enkelt och överskådligt hur stor andel
av det dagliga intaget av olika ämnen såsom kalorier, socker,
fett, och natrium, som våra produkter innehåller. På så sätt underlättar vi för konsumenten att välja den dryck som passar just
honom eller henne. Ett annat sätt är att på olika sätt stödja en
aktiv livsstil för att uppmuntra våra konsumenter att hitta en
balans mellan sitt kaloriintag och fysisk aktivitet.
KUNSKAP OM SÖTNINGSMEDEL VIKTIGT
Den senaste tidens larmrapporter och diskussioner i media har
lett till att allt fler blivit mer skeptiska mot sötningsmedel. Okunskap skapar en rädsla och oro hos svenska konsumenter. Vi arbetar därför aktivt för att nå ut med konkret och lättillgänglig
fakta om sötningsmedel.
Generellt sett ser vi nu en trend som pekar på en stark underliggande efterfrågan på naturliga ingredienser. Personligen tror jag att den här trenden kommer att hålla i sig en lång
tid framöver. Globalt arbetar The Coca-Cola Company också
målmedvetet inom dessa områden för att utveckla nya produkter och stödja myndigheters godkännande av nya naturliga
ingredienser. Vår uppgift är att följa marknadens svängningar
proaktivt och hela tiden ligga i framkant för att kunna erbjuda
det som konsumenten vill ha i dag och i morgon.
Göran Holm | VD Coca-Cola Drycker Sverige AB
2
3
Med siktet på
sötningsmedel
MÅNGA ÄR DE RYKTEN som florerar kring sötningsmedel. En
del påstår att de skulle framkalla cancer eller benskörhet, andra
säger att sötningsmedel ger upphov till miljöskador. Men hur är
det egentligen? Finns det någon sanning bakom myterna?
Det vanligaste sötningsmedlet på marknaden är aspartam och det är sötningsmedlet som vi använder i våra produkter som inte är sötade med socker.
Aspartam (E 951) är ett sötningsmedel som är uppbyggt av
de två aminosyrorna fenylanin och asparaginsyra. Aminosyror
finns naturligt som byggstenar i proteiner i vår kost. Aspartam
är cirka 200 gånger sötare än socker och därför behövs bara
väldigt små kvantiteter för att smaksätta en produkt. På Livsmedelsverkets hemsida finns massor av undersökningar omnämnda, där aspartam har testats.
Aspartam är ett av de mest grundligt testade matingredienserna och har godkänts av 100 registreringsmyndigheter
över hela världen, inklusive den europeiska gemenskapens vetenskapliga kommitté för livsmedel (European Union’s Scientific
Committee on Foods) och den gemensamma expertkommittén för livsmedelstillsatser inom FNs Livsmedels- och Jordbruksorganisationen (Joint Expert Committee on Food Additives
of the United Nations Food and Agriculture Organisation) och
Världshälsoorganisationen (World Health Organisation). Alla
studier har kommit fram till samma resultat: att sötningsmedlet
inte medför några hälsorisker.
Eftersom mediebilden är så obalanserad och larmrapporter
samt skrämselpropaganda avlöser varandra, skapar det oro
hos svenskar. Nästan var fjärde svensk uppger att den mest
avgörande parameter till att de väljer bort lågkaloriprodukter,
är att de inte vet tillräckligt om sötningsmedel. Det är en betydligt större okunskap kring sötningsmedel i Sverige än i till
exempel Danmark.
Vill sprida
information
OKUNSKAP I SAMHÄLLET kring sötningsmedel skapar en rädsla.
Coca-Cola Sverige arbetar aktivt för att öka kunskapen i dessa
frågor och för att kommunicera en för omvärlden lättillgänglig
och konkret fakta kring sötningsmedel, såväl proaktiv som reaktiv i de fall där det handlar om att respondera på utspel.
Men varför används sötningsmedel i dryckerna, om det är
så omdiskuterat? Borde det inte vara enklare att bara utesluta
det? Nej, Coca-Cola Sverige arbetar hela tiden med att bredda
produktportföljen, så att det ska vara möjligt för konsumenten
att välja den dryck som passar för tillfället och vi vill kunna er-
4
bjuda konsumenterna olika sorters produkter, med eller utan
socker, och följer naturligtvis alla riktlinjer och lagar för märkning. Det anges tydligt på förpackningarna vilka sötningsmedel
de innehåller. Vi som företag har ett stort förtroende för den
riskanalys som myndigheter gör vid godkännande av tillsatser
och litar på SLV’s och EFTA: s bedömningar av sötningsmedel.
Att värdera säkerheten av sötningsmedel är en myndighetsfråga, inte en industrifråga. Alla tillsatser som används är säkra
och godkända både för människa och för miljö.
5
LIVSMEDELSTILLSATSER
I MAT OCH DRYCK
Matlarm i media speglar
inte verkligheten
Hur vet du vad
du får i dig?
ALLA VET ATT DET FINNS ETT SAMBAND mellan vad vi stoppar i
oss och hur vi mår. Medias ständiga larmrapporterande drabbar
oss direkt och har ökat konstant de senaste åren, vilket har gjort
att många konsumenter är allt mer uppmärksamma på matens
egenskaper. Många kommer nog ihåg larmet om akrylamid, eller kanske det färska larmet om transfetter. Listan kan göras
lång på tillsatser, färgämnen och konserveringsmedel i mat och
dryck som i media beskrivs som farliga för konsumenten.
I dag har larmrapporternas roll i media trissats upp enormt
och människor blir alltmer förvirrade. Skrämselpropagandan
hindrar konsumenten att välja rätt produkter samt att det försvårar för matvaruproducenterna att utveckla bra produkter.
COCA-COLA UPPLYSER KONSUMENTEN MED GDA-MÄRKNING
För att göra det enklare för våra konsumenter att göra upplysta val måste vi på
ett öppet och tydligt sätt informera om innehållet i våra produkter. Ett exempel på detta är den så kallade GDA-märkningen, Guideline Daily Amount,
som översatt blir vägledande dagligt intag, som nu finns på många av våra
produkter. Syftet med märkningen är att ge en tydlig överblick av innehållet
i produkten för att underlätta så att konsumenten kan göra ett välinformerat val. GDA visar produktens antal kalorier, socker, fett, mättat fett och
natrium kopplat i procent till det dagliga intaget.
För två år sedan kom larmet i media om transfetter. En
kvällstidning publicerade en lista på 37 produkter som ansågs
mer eller mindre lämpliga. ”Här finns det farliga fettet – varorna får fortsätta att säljas”, men vid närmare påsyn visade det
sig att det bara var tre produkter som översteg gränsvärdet.
Pendeln svänger fort i media, ena dagen är det nästan
livsfarligt att äta chips och nästa dag är det sockerrik leverpastej det varnas för. Det är inte bra konsumentjournalistik
att skapa rubriker på bekostnad av förvirrade konsumenter.
Självklart ska man ha koll på vad man stoppar i sig, men det
är förmodligen mer skadligt att oroa sig för alla olika matlarm
än att äta lite chips eller annat i rimliga mängder. Det är hög
tid att fakta och vetenskap tränger undan osanningar och opportunistiskt tyckande i media1.
Konsumentföreningen Stockholm
Råd och Rön 2008-03-14
1
Tillsatser måste
godkännas
sägs att en livsmedelstillsats får användas om
den godkänts för livsmedlet i fråga. Det innebär att ett godkännande för en tillsats aldrig kan ges generellt. Den som vill
använda en ny tillsats eller en tidigare godkänd tillsats till en
ny livsmedelsgrupp måste ansöka om godkännande hos EUkommissionen. I en sådan ansökan ska användaren lämna ett
I EU’S DIREKTIV
6
antal uppgifter om livsmedelstillsatsen. Där ska bland annat redogöras för varför man vill använda tillsatsen, i vilket/vilka hänseenden tillsatsen anses vara av värde för konsumenten m m.
Uppgifter ska också bifogas som gör det möjligt att bedöma
ämnets eventuella skadlighet och som visar att det är ofarligt
att konsumera i de mängder som är aktuella i ansökan.
7
LIVSMEDELSTILLSATSER
I MAT OCH DRYCK
SÖTNINGSMEDEL
Vad är en
tillsats?
Sötningsmedel
slag av sötningsmedel - sockerarter,
sockeralkoholer och andra naturliga och syntetiska ämnen som
ger söt smak men inte ger energi.
DET FINNS FLERA OLIKA
NATURLIGA SÖTNINGSMEDEL
De naturliga sötningsmedlen återfinns i naturen och flera
utvinns industriellt till exempel ur naturligt förekommande växter.
Det finns två typer av livsmedelstillsatser – berikningsmedel och
teknologiska tillsatser.
Berikningsmedel
Berikningsmedel är ämnen som används för att
förbättra livsmedels näringsvärde och syftet är att
undvika vissa bristsjukdomar. Exempel på sådana
tillsatser är järn till mjöl, vitaminer till mjöl, margarin, lättmjölksprodukter och barnvälling samt jod
till hushållssalt. Användningen av berikningsmedel
är reglerad i Livsmedelsverkets föreskrifter om
berikningsmedel och behandlas inte vidare här.
Hur kontrollerade
är tillsatserna?
Teknologiska tilsatser
Teknologiska tillsatser är ämnen som tillsätts
livsmedel för att öka hållbarheten (konserveringsmedel, antioxidationsmedel) eller för att påverka
konsistens (emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, förtjockningsmedel, klumpförebyggande
medel), färg eller smak (smakförstärkare, sötningsmedel, aromämnen).
SOCKERARTER
Sockerarterna är vanligt socker (sackaros; utvinns ur sockerbetor eller sockerrör), fruktsocker (fruktos), druvsocker
(glukos), mjölksocker (laktos) och maltsocker (maltos). Socker används för den söta smakens skull och - i höga koncentrationer - som konserveringsmedel för främst frukt och
bär. Fruktsocker är 1,5 gånger sötare än vanligt socker
och används ibland som alternativ till vanligt socker. Sockerarterna betraktas inte som tillsatser, utan som råvaror.
SOCKERALKOHOLER
Sötningsmedlen sorbitol, mannitol, xylitol, isomalt, laktitol och maltitol är inte sockerarter, utan sockeralkoholer.
De betraktas alla som livsmedelstillsatser. Sockeralkoholerna är i allmänhet något mindre söta än vanligt socker. De ger emellertid, liksom vanligt socker, energi och
är därför inget bra alternativ för diabetiker eller bantare.
STEVIA
Stevia är en ört (Stevia rebaudiana) som tillhör krysantemumsläktet. Ur örten utvinns glycosider och är 300 gånger sötare än
socker. Växten har sitt ursprung i norra delarna av Sydamerika,
Brasilien och Paraguay. Stevia sägs inte påverka blodsockret
till skillnad från socker och kemiskt framställda sötningsmedel.
Det finns uppskattningsvis 280 olika arter av Stevia, varav Stevia rebaudiana är den art som fått störst uppmärksamhet för
sina sötande egenskaper. Stevia används som alternativ till
socker och syntetiska sötningsmedel. Accepterat dagligt intag
(ADI- värdet) är 7,9 mg/kg, per dag, men högre doser rekommenderas inte. Idag är Stevia godkänt för användning i hela
världen utom EU och USA. EU:s livsmedelsmyndighet ser nu över ansökningar om att
godkänna Stevia både som livsmedel och
tillsats.
Stevia rebaudiana
SYNTETISKA SÖTNINGSMEDEL
I Sverige: Acesulfamkalium (E 950), Aspartam (E 951), Cyklaminsyra, cyklamater (E 952), Natriumcyklamat , Sackarin, sackarinater (E 954) och Sukralos (E 955)
Dessa sötningsmedel är alla framställda och förekommer inte i
naturen i sin nuvarande form. Högst naturliga substanser sätts
ihop och bildar ett nytt, sött ämne. Dessa sötningmedel har
framställts för att ge en mycket stor sötningseffekt och kan vara
tiotals, hundratals eller tusentals gånger sötare än vanligt socker. De flesta av dessa substanser innehåller lika mycket energi
som socker per gram, men i och med att sötningseffekten är
så god i jämförelse behövs oftast inte mer än några mg för att
ge en utmärkt söt smak att jämföra med motsvarande sockerhaltiga livsmedel.
FÖR ATT EN TILLSATS ska godkännas räcker det inte med att
den är undersökt och testad på företagets egen forskningsenhet. För att en tillsats skall få användas inom EU krävs sedan år
2002 att den har godkänts av European Food Safety Authority (EFSA). Tidigare har EU kommissionens vetenskapliga kommitté för livsmedel ansvarat för godkännanden.
Ett intensivt internationellt samarbete pågår också på området, där JECFA spelar en mycket viktig roll. JECFA (Joint
FAO/WHO Expert Committee on Food Additives) är en oberoende expertgrupp som arbetar under FN-organen FAO och
WHO. Om JECFA har bedömt en tillsats som icke acceptabel
är det mycket osannolikt att EU-kommissionen skulle kunna acceptera den.
8
9
FAKTA OM ASPARTAM
VAD VISAR FORSKNINGEN?
Vad är aspartam
(E951)?
Klinisk utvärdering
expertorganet Centers for Disease Control
(CDC) på begäran av Food and Drug Administration (FDA) ett
antal misstänkta biverkningar som rapporterats av aspartamkonsumenter. Slutsatsen blev att det inte fanns några specifika
symptom som var klart relaterade till konsumtion av aspartam.
De rapporterade symptomen var milda och av sådan karaktär
som är normalt förekommande bland befolkningen. Några
nyare studier som skulle kunna ändra denna bedömning har
inte presenterats.
ÅR 1983 UNDERSÖKTE
• Introducerades i början av 1980-talet.
• ADI-värde (acceptabelt dagligt intag) är 40 mg/kg
kroppsvikt och dag. Det innebär att en person som
väger 60 kg kan konsumera 2.4g aspartam per dag.
Vilket motsvarar ca 10 liters konsumtion av CocaCola light eller någon annan av våra sockerfria
drycker per dag och under hela sin livstid
• Sötningseffekt 100-200 gånger högre än socker.
Aspartam är ett sötningsmedel som används både i
Coca-Cola light och Coca-Cola zero.
och har funnits på den svenska
marknaden sedan början av 80-talet. Aspartam är framställt av
de två aminosyrorna asparaginsyra och fenylalanin. Dessa aminosyror ingår som ”byggstenar” i många proteiner i vår normala kost som tex. fisk, ägg, frukt och ost. Sötningsmedel används
för att ge en söt smak men färre kalorier. Aspartam används inte
bara i läsk utan är även vanligt förekommande i glass, konditorivaror, marmelad, sylt och saft.
ASPARTAM INTRODUCERADES 1965
ASPARTAM DEN MEST TESTADE
LIVSMEDELSTILLSATSEN
JEFCA (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives), som är en oberoende expertgrupp som arbetar
under FN-organen FAO och WHO anser att aspartam
utretts tillräckligt mycket för att bedömas som ofarligt. Aspartam är ett godkänt sötningsmedel av
såväl den svenska Livsmedelsverket som motsvarigheten inom EU och i USA. Aspartam
har testats i över 200 större vetenskapliga studier och alla studier har kommit
till samma slutsats, att aspartam är
ofarligt. Den senaste omfattande
studien som utfördes gällande
aspartam utfördes av EFSA
(European Food Safety Authority) och publicerades
den 5:e maj 2006.
VARFÖR ANVÄNDER VI ASPARTAM?
Aspartam är ett alternativ till socker och främst avsett för
människor som väljer att undvika socker och andra sötningsmedel som ger energi. Eftersom det är 100-200 gånger sötare än vanligt socker behöver endast mycket små mängder
användas för att man ska uppnå tillräcklig sötningseffekt.
Vi använder aspartam som sötningsmedel för att vi vill
att konsumenten ska kunna välja den dryck som passar för tillfället och vi vill erbjuda konsumenten olika
sorters produkter, med socker eller sockerfria alternativ, och följer naturligtvis alla riktlinjer och
lagar för märkning.
ASPARTAM I DJURFÖRSÖK
Aspartam är en av de mest testade av alla livsmedelstillsatser.
Resultat från djurförsök tyder på att aspartam inte är cancerframkallande. Sammantaget har man utfört tre carcinogenicitetsstudier på råtta. I samtliga studier handlar det om s k livslång exponering (två år för råtta) och med doser upp till 8 g
aspartam/kg kroppsvikt och dag. Denna dos, omräknat till en
vuxen människa, motsvarar cirka 2 400 burkar aspartamsötad
läsk varje dag under en livstid. Utvärderingen av JECFA 1981
baserades på en tidig studie utförd på råtta. Slutsatsen blev att
det inte fanns några fynd som talade för att aspartam skulle ha
en cancerframkallande effekt.
Livsmedelsverkets
bedömning
LIVSMEDELSVERKET HAR INGA speciella rekommendationer
vad gäller konsumtion av aspartam, förutom de generella rekommendationerna att det av JECFA föreslagna ADI-värdet inte
bör överskridas. En användning av begränsade mängder aspartam som sötningsmedel kan alltså betraktas som acceptabel
från hälsosynpunkt.
Alla använda tillsatser ska kunna identifieras av konsumenten. Tillsatser ska därför anges i livsmedlens ingrediensförteckning med funktionsnamn, i detta fall sötningsmedel, och identitetsnummer, s k E-nummer. Numret för aspartam är E 951. I
stället för E-numret får namnet aspartam anges. Som en upplysning till personer som lider av fenylketonuri ska livsmedel
som innehåller aspartam även märkas med information om att
de innehåller en “fenylalaninkälla”2.
2
10
www.livsmedelsverket.se
11
VAD SÄGER EXPERTERNA?
VAD SÄGER EXPERTERNA?
måste snabbt åtgärdas.
Kanske kan Sverige när man tar över ordförandeskapet i
EU under andra halvan av 2009 spela en viktig roll genom att
arbeta för införandet av ett Europeiskt Vetenskapsråd med
uppgift att stävja och på sikt eliminera att pseudovetenskap
som oroar människor i onödan presenteras som sanningar
i media. På samma sätt som USA har skapat en nationell
vetenskapsakademi med uppdrag att sprida sanning och
begränsa desinformation, så borde vi i Europa kunna ha en
liknande institution.
Som ett andra steg vore det vara bra om europeiska medier, i nära samarbete med den akademiska världen kunde
utveckla gemensamma kommunikationsriktlinjer för att
säkerställa att vetenskap, risk och osäkerhet kommuniceras
mer korrekt i media. I dagsläget är det bara brittiska BBC
som tagit fram sådana riktlinjer kring hur vetenskapliga rön
och forskning skall och bör kommuniceras, dessa rullas nu
ut över samtliga deras redaktioner. Varför skulle inte andra
medieföretag kunna utveckla liknande riktlinjer och policies? Som tredje och sista steg måste också myndigheterna själva bli bättre på att kommunicera skillnaden på fara,
risk och osäkerhet. Läser man svenska tidningar så får man
lätt intrycket att svenska medier lärt väldigt lite vad gäller
risk- och vetenskapskommunikation sedan akrylamidkrisen
2002.
Till dessa åtgärder har införts så är det vår plikt som
akademiker att arbeta med myndigheter, media och andra
intressegrupper för att hjälpa dem att bättre skilja ut riktig
vetenskap från pseudovetenskap och på så sätt minska antalet onödiga larmrapporter i media.
Vi måste hjälpas åt att stoppa
onödiga hälsolarm i media
- Ragnar Lofstedt PhD, Professor and Director
om mat och folkhälsa i media. Ena dagen är det en löpsedel om att för mycket vitaminer
är skadligt för din hälsa, näst dag säger experterna att nudlar
orsakar cancer. Undersökningar visar att varje dag publiceras
inte mindre än två folkhälsolarm i europeiska medier. Två nya
larm om dagen, varenda dag, inte konstigt att människor oroar
sig. Men, betyder det verkligen att maten vi äter, dryckerna vi
dricker och medicinen vi tar är mindre säkra än tidigare? Om
inte, varför ökar då antalet larmrapporter i media?
Faktum är att verkligheten är helt annorlunda, den mat,
dryck och medicin vi använder är lika säker som den alltid varit,
om inte säkrare. Det som har hänt är att de myndigheter som
reglerar marknaden för dessa produkter i ökande grad tappat
allmänhetens förtroende, oavsett om vi talar om Sverige, andra
europeiska länder eller USA.
De senaste tio åren har vi sett ett antal skandaler som sträckt
sig över förorenat blod i Frankrike, BSE i Storbritannien och andra länder, återkallelse av läkemedel i USA och akrylamid i Sverige. På grund av dessa skandaler och andra har allmänhetens
förtroende för de reglerande och lagstiftande myndigheterna
minskat. Tidigare har dessa myndigheter kunnat kontrollera de
områden de satts att bevaka och begränsa. Informationsflödena var långsammare, forskare var mindre intresserade av att få
medias uppmärksamhet än idag när kampen om forskningsbidrag hårdnat, media var själva mer försiktiga och myndigheterna
åtnjöt större förtroende från alla parter. Detta innebar att om
forskning som visade på en möjlig hälsofara publicerades i en
vetenskaplig tidsskrift kunde de berörda myndigheterna agera
proaktivt och kontrollera vederhäftigheten. På så sätt kunde
VI ÖVERSKÖLJS AV LARMRAPPORTER
12
många onödiga hälsolarm stoppas innan de fått bred medieuppmärksamhet.
Idag når dessa forskningsresultat ofta allmänheten i en
nära nog helt ofiltrerad form. Det har till och med gått så
långt att de reglerande och lagstiftande myndigheterna behandlas som vilken intressegrupp som helst. Det är snarare
akademiker och forskare, de som drar igång larmen eller i
vissa fall andra intressegrupper som får medias uppmärksamhet. Det är dessa grupper som i en ökande omfattning blir de
så kallade ”nya reglerarna”. Det som är oroande med denna
utveckling är att i många fall har dessa aktörer inte allmänhetens bästa som högsta prioritet.
Ett mycket tydligt exempel är forskarna som låg bakom
aspartamlarmet 2005, som var mer intresserade av att skapa
uppmärksamhet kring sig själva än att skydda allmänheten.
Genom att avsiktligt förstärka tveksamma forskningsresultat
på presskonferenser, i intervjuer och i press releaser – samtidigt som man vägrade att vara transparenta med sina resultat – skapades ett informationsvakuum. Detta vakuum
fylldes snabbt av grupper med intressen av att misskreditera
aspartam, vissa politiker och andra intressentgrupper som
samlades i en anti-aspartam-kampanj. Så länge informationsvakuumet bestod ökade kraften i kampanjen i media. När
EU:s reglerande och folkhälsovårdande myndigheter sedan
reagerade och visade att forskarnas uppgifter var felaktiga
blåstes förvisso larmet över men skadan var redan gjord. Än
idag är svenskarna oroade över att sötningsmedel, inklusive
aspartam, är skadliga för hälsan, trots att inga vetenskapliga
belägg finns för detta.
Detta är inte sunt. Allmänheten runt om i Europa har tillräckligt mycket att oroa sig för ändå, särskilt i dessa socialt
och ekonomiskt turbulenta tider. Det sista de behöver är att
oroas av en massa pseudovetenskapliga forskningslarm som
förstärkts av massmedia som sällan eller aldrig har en chans
att belägga larmens vederhäftighet. Dessa missförhållanden
Ragnar Lofstedt PhD, Professor and Director,
King’s Centre for Risk Management,
King’s College London.
13
FRÅGOR OCH SVAR
FRÅGOR OCH SVAR
Vanliga frågor och svar
om sötningsmedel
?
!
?
!
Jag har hört att lågkaloriprodukter stimulerar aptiten och gör att du har lättare
att gå upp i vikt?
Kolsyrad dryck är ett bra komplement till vätskeintaget då den fungerar som törstsläckare
och hjälper till så att du har en bra vätskebalans i kroppen. Dessutom får du i dig kolhydrater
som ger energi. Det viktigaste av allt är att du har
en varierad kost så att du får i dig all näring du
behöver och har koll på det totala intaget av kolhydrater.
Nej, det finns inga vetenskapliga belägg
för att hungern påverkas av att dricka
sockerfria produkter. Problemet med övervikt har inte att göra med vad man äter eller
dricker utan med antalet kalorier man stoppar i
sig. Äter du mer kalorier än vad du förbränner
riskerar du att bli överviktig.
?
!
Är det så att läsk egentligen inte ger
något annat än tomma kalorier?
Angående ”tomma kalorier” så är namnet väldigt
missledande och är en inkorrekt beskrivning av vad
det egentligen handlar om. För kroppen räknas
alla kalorier.
• Två nationella undersökningar i USA visar att läsk
inte är orsaken till att barn blir överviktiga, har en
dålig diet eller har en lägre fysisk aktivitet.
Är det sant att mängden socker och
sötningsmedel i läsk är så hög att du
riskerar att få diabetes om du dricker läsk
dagligen?
• Enligt en studie av mer än 100 000 skolbarn från
34 olika länder finns ingen relation mellan de som
dricker läsk och fetma.
Diabetes uppstår när kroppen inte längre bildar insulin eller när kroppen inte kan ta vara
på din kropps insulin på ett bra sätt. Insulin
är ett hormon som bildas i bukspottkörteln. Det
finns två typer av diabetes; typ 1 och typ 2. Typ 1
upptäcks oftast hos barn och typ 2 hos vuxna. Typ
2 diabetes drabbar oftast personer med fetma.
Enligt National Instituts of Health och American
Diabetes Association är läsk ingen produkt som
listas som orsak till någon form av diabetes3.
Sammanfattningsvis kan man säga att läsk kan vara
en del av en balanserad diet och att kaloriintag
inte ska vara högre än vad din kropp behöver om
du vill ha en hälsosam vikt4.
Sigman-Grant MJ and Hsieh G. Reported use of reduced –sugar foods and beverages reflect high-quality diets, Journal Food Science, 70: S42-46, 2005.
Storey ML, Forshee RA, Weaver AR, Sansalone WR. Demographic and lifestyle factors associated with body mass index among children and adolescents.
International Journal of Food Sciences and Nutrition 2003, 54:491-503.
Janssen I, et al. Comparison of overweight and obesity prevalence in school-aged youth from 34 countries and their relationships with physical activity and
dietary patterns. Obesity Reviews 6:123-132, 2005.
Forshee RA, et al. The role of beverage consumption, physical activity sedentary behaviour, and demographics on body mass index of adolescents. International Journal of Food Sciences and Nutrition, 55: 437-478, 2004.
Kvaavik E, et al. The stability of soft drinks intake from adolescence to adult age and the association between long-term consumption of soft drinks and lifestyle factors and body weight. Public Health Nutrition, 8: 149-157, 2005.
Blum JW, et al. Beverage consumption patterns in elementary school aged children across a two-year period. Journal American Collage Nutrition, 24: 93-98,
2005.
Nweby PK, et al. Beverage Consumption is not associated with changes in weight and body mass index among low-income preschool children in North Dakota. Journal American Dietetic Association, 104: 1086-1094, 2004.
4
National Soft Drink As
sive. June 2004. http://www.nsda.org
Dietary Guidelines Advisory Committee Report (2005), Department of Health and Human Services and Department of Agriculture. http://www.health.gov/dietryguidelines/dga2005/report
Institute of Medicine/National Academy of Sciences. Dietary Reference Intakes for Energy, Carbohydrate, Fiber, Fat, Fatty acids, Cholesterol, Protein and
Amino Acids. 2002. http://www.iom.edu/report.asp?id=4340
American Diabetes Association. http://diabetes.org
American Dietetic Association. http://www.eatright.org
3
14
15
ONYANSERAD DEBATT OM SÖTNINGSMEDEL
- ETT HOT MOT FOLKHÄLSAN
Länkar
Sammanfattning
• Medias uppgift är att granska makthavarna och rapportera
om vad som händer i världen så att medborgarna får ett brett
underlag för att bilda kunskap och ta ställning i olika frågor. Dagens medieklimat har dock gett upphov till att media allt oftare
tenderar att förmedla nyheter av alarmerande karaktär.
• I dag har larmrapporternas roll i media trissats upp. Listan
kan göras lång på tillsatser, färgämnen och konserveringsmedel
i mat och dryck som i media beskrivs som farliga för konsumenten. Konsumenten blir alltmer förvirrad och oro hindrar
konsumenten att välja rätt produkter och försvårar för mat- och
dryckesproducenterna att utveckla bra produkter.
• Nästan var fjärde svensk uppger att den mest avgörande
parameter till att de väljer bort lågkaloriprodukter, är att de inte
vet tillräckligt om sötningsmedel. Ingen annanstans i världen
är okunskapen om och rädslan för sötningsmedel så stor som
i Sverige.
•
Coca-Cola arbetar aktivt med att nå ut med konkret och
lättillgänglig fakta om innehållet i våra produkter, däribland
sötningsmedel, därför att vi vet att kunskap skapar trygghet.
• För att göra det enklare för våra konsumenter att göra upplysta val måste vi på ett öppet och tydligt sätt informera om
innehållet i våra produkter. Ett exempel på detta är den så kallade GDA- märkningen som nu finns på våra produkter. Den
visar enkelt och överskådligt hur stor andel av rekommenderat
dagligt intag av olika ämnen såsom kalorier, socker, fett, och
natrium, som våra produkter innehåller.
KÄLLFÖRTECKNING
•
När det gäller sötningsmedel så är aspartam, det vill
säga det sötningsmedel som finns i våra sockerfria produkter, världens mest testade ersättningsmedel. Oberoende forskningsinstitut har testat aspartam i över 20 år på över 100
marknader. Inga studier visar på negativ inverkan på hälsan.
Det tycker vi är viktig kunskap att förmedla.
KÄLLOR
• Vår uppgift som företag är att erbjuda ett brett sortiment
av drycker, som passar olika personer vid olika situationer. I
vårt sortiment ska det finnas en dryck för varje konsument och
tillfälle. En annan viktigt uppgift som vi har är att på olika sätt
stödja en aktiv livsstil för att uppmuntra våra konsumenter att
hitta en balans mellan sitt kaloriintag och fysisk aktivitet.
Swedish Nutrition Foundation
www.snf.ideon.se/snf/presentation
• Coca-Cola är ett företag som bryr sig om sina konsumenter
och har en stor medvetenhet om hur trender och tankar går i
samhället. Det är av största intresse för oss vad konsumenterna tycker om produkterna. Vi arbetar kontinuerligt med att ta
fram nya produkter och följer på nära håll såväl forskning relaterad till dessa som konsumenternas behov och önskemål.
Livsmedelsverket
www.slv.se
Barndietisten
www.barndietisten.se
Konsumentföreningen Stockholm
www.konsumentforeningenstockholm.se
COCA-COLA COMPANY
www.coca-cola.se
www.thecoca-colacompany.com/citizenship/european_union.html
www.thecoca-colacompany.com/citizenship/well-being.html
www.beverageinstitute.org
EFSA (EUROPEISKA MYNDIGHETEN FÖR LIVSMEDELSSÄKERHET)
www.efsa.europa.eu
EXPERTORGAN
SCF – Europakommissionens vetenskapliga kommitté för livsmedel (Scientific Committee on Food)
ec.europa.eu/food/food/index_en.htm
Senaste bedömningen av aspartam( 2002)
ec.europa.eu/food/fs/sc/scf/out155_en.pdf
JECFA - Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives
www.codexalimentarius.net/web/jecfa.jsp
JECFAs, Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives, bedöming av aspartam (1980):
www.inchem.org/documents/jecfa/jecmono/v16je03.htm
COC – Committee on Carcinogenicity of Chemicals in Food (UK)
www.advisorybodies.doh.gov.uk/coc
FDA – Food and Drug Administration (USA)
www.fda.gov
16
17
KÄLLFÖRTECKNING
Kontaktpersoner
Konsumentkontakt Coca-Cola Drycker Sverige AB
Tel: 020-65 60 70
Peter Bodor, Public Affairs & Communications Director
Tel: 08-500 752 31
E-mail: [email protected]
Anne Lindfeldt, Public Relations Manager
Tel: 08-500 751 16
E-mail: [email protected]
18
Coca-Cola Drycker Sverige AB producerar, distribuerar och säljer icke alkoholhaltiga drycker på den svenska marknaden. Några
av varumärkena är Coca-Cola, Fanta, Sprite, MER, Burn, Nestea, Bonaqua Silver, Powerade och Minute Maid. Cirka 800 personer
arbetar på Coca-Cola i Sverige, varav cirka 600 i Jordbro utanför Stockholm. Här produceras cirka 1 miljon liter dryck varje dag.
Coca-Cola Drycker Sverige AB ägs av The Coca-Cola Company som har verksamhet i mer än 200 länder. Receptet på Coca-Cola
skapades 1886 av apotekaren John S. Pemberton i Atlanta, USA. I Sverige lanserades Coca-Cola 1953. För ytterligare information,
besök gärna www.Coca-Cola.se.