Beskrivande och förklarande text

Beskrivande och förklarande
text
• Två texttyper som används när
man skriver faktatexter
• Används ofta tillsammans
• Vanligt förekommande i skolan
Beskrivande text
Syfte – varför?
 Att förmedla
information
 Beskriva hur något är
eller var
Produkt – vad?
T.ex.
 Personbeskrivningar
 Vetenskapliga
rapporter
 Faktatexter
Struktur – hur?
 Rubrik
 Inledning som
klassificerar
 Beskrivning indelad i
olika stycken efter
innehåll
Språkliga drag
 Presens
 Opersonlig form
 Ämnesspecifika ord
Enhörningen
Näst efter draken är nog enhörningen det mest kända fabeldjuret och liksom draken har
det stor magik innebörd. Enhörningen ansågs också vara det farligaste djuret i naturen,
näst efter vissa sorters drakar. Den står ofta som en symbol för makt och styrka, men
också renhet och godhet.
Enhörningen är lätt att känna igen. Den avbildas för det mesta som en vit häst med ett
långt horn i pannan, men det är bara delvis sant. Enhörningen har inget alls att göra med
hästar. Så länge människan har skrivit böcker om naturen, och det började vi med redan
under antiken (ca 700 f Kr-300 e Kr), har man beskrivit enhörningen. Enligt antikens och
medeltidens naturvetare är enhörningen ungefär så stor som en häst, med hästliknande
kropp och huvud. Benen och klövarna påminner om antilopens. Ett getskägg pryder dess
haka och i pannan sitter ett långt skruvat horn. På många medeltida bilder ser
enhörningen mer ut som en hjort än en häst.
Förklarande text
Syfte – varför?
 Reda ut varför något är
som det är
 Förklara hur något går
till eller fungerar
Produkt
Faktatexter som förklarar
fenomen eller hur något
fungerar.
Struktur – hur?
Språkliga drag
 Rubrik (kan vara en
fråga)
 Presens (med
undantag för
historiska texter)
 Inledning som
presenterar det som ska
förklaras
 Opersonlig form
 Ämnesspecifika ord
 Förklaring i olika steg
 Bilder och diagram som
stödjer texten
 Sambandsord, t.ex.
för tid, orsak och
verkan
Sjörövare på havet
Det har funnits sjörövare lika länge som det har funnits fartyg.
När man förr skulle skicka stora laster mellan fjärran länder, gjorde man
helst det sjövägen. Den som slog till mot en sådan transport kunde man vara
säker på att få tag på ett stort och värdefullt byte. Om lasten bestod av till
exempel guld behövde man inte göra så mycket mer resten av sitt liv - om
man kom undan, vill säga.
Sjörövarnas tid
Både bland vikingarna på 1000-talet och i det gamla romarriket till cirka 500
år efter Kristi födelse hittade man pirater. Men nästan alla av dessa är
bortglömda nu. De människor som man i dag tänker på när man hör ordet
"sjörövare" levde från 1500-talet till ca 1850. De var män, och ibland
kvinnor, som stod utanför lagen och levde på att plundra andra fartyg.
Varför blev man pirat?
Från början hade de flesta varit vanliga sjömän. När deras fartyg blivit
attackerat av pirater hade de kanske fått välja mellan att dö på fläcken, eller
att själva bli pirater. Då var nog valet inte så svårt. Många blev också
frivilligt pirater.
Livet ombord på ett stort fartyg för vanliga sjömän betydde hårt arbete styrt
av hårda befäl, och ofta för en liten lön.
Krafter som jämnar ut jordytan
Allt det som vi kallar jord har faktiskt varit berg en gång i tiden. Under miljontalks år har bergen
brutits ner och smulats sönder till sten, grus, sand och lera.
Berget vittrar sönder
När berget spricker och delas sönder i småbitar, säger man att det vittrar. Det händer t.ex. när
vatten rinner in i en spricka i berget och fryser till is. Isen gör att trycket på berget ökar och till
slut spricker det.
Berget kan också vittra sönder om det är för stora skillnader i temperatur. Heta, soliga dagar hettas
bergetupp, och på nätterna när det blir kallt kyls det ner igen. Skillnader mellan värme och kyla
gör att det blir spänningar i berget som gör att berget vittrar sönder.
I regnvattnet kan det också finnas sura, frätande ämnen som löser upp en del bergarter, t.ex.
kalksten. Då kan det bildas långa gångar och grottor. Växter kan också göra så att berget vittrar,
genom att rötter tränger sig ner i sprickor och trycker sönder berget.
Att skriva fakta text
1. Samla material och fakta
2. Sortera material
3. Strukturera texten
4. Skriva texten
5. Redigera texten
1. Samla material och
fakta
• Samla fakta, t.ex. på
biblioteket eller sök på
internet
• Läs in dig på ditt ämne
• Begränsa ditt ämne
2. Sortera materialet
• Sortera efter område –
vilka delar hör ihop?
• Använd t.ex. en
tankekarta eller skriv
upp fakta på lappar
som du sorterar i
olika högar.
• Ibland upptäcker man
nya frågor när man
sorterar – då får man
forska vidare.
3. Strukturera texten
Placera materialet i en särskild ordning,
t.ex. kronologisk (tidsmässig), eller från
det stora till det lilla.
Följ strukturen
 Rubrik
 Inledning
 Förklaring eller beskrivning uppdelat
efter innehåll
4. Skriv texten
Tänk på att…
• Variera texten – använd inte samma ord för
ofta
• Använd ämnesspecifika ord
• Spräng in intressanta småfakta i texten
• Ställ dig ofta frågan varför, så vet du
vad du ska förklara utförligare
5. Redigera texten
Läs igenom texten noga. Tänk på…
• Går texten att läsa (om du skriver för hand)?
• Stavning
• Skiljetecken (.,?!)
• Styckeindelning
• Saknas något? Behöver något strykas? Sitter allt
under rätt underrubrik?