UTVECKLINGSSTÖD TILL
SOCIALT FÖRETAGANDE
En slutrapport från Samordningsförbundet
Östra Östergötland
ETT SAMARBETE MELLAN
Förord
Tack för att du tar dig tid att läsa om det arbete som gjorts för Östra Samordningsförbundets
räkning. Det finns många faktorer som bidragit till de utvecklingsprocesser som skett och som
fortsatt pågår, och jag är övertygad om att betydelsen av Samordningsförbundets satsning har ökat
både kunskapen och medvetandet om sociala företag inom Samordningsförbundets geografiska
område. Jag vill påstå att det genom detta arbete har det skett en spridning på nationell nivå vilket
sätter både kommunerna som regionen på kartan i utvecklingsfrågan. Det kommer att bli fler
strateger i Sverige med liknande uppdrag.
Samordningsförbundet Östra Östergötland - ni är värda uppmärksamheten för ert tänk.
Samordningsförbundet Östra Östergötland är finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.
Förbundet består av Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner samt
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget i Östergötland. Syftet med den finansiella
samordningen är att underlätta en effektiv resursanvändning för insatser som syftar till att den
enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete.
Satsningen på att ha ett utvecklingsstöd till sociala företag kopplat till näringsliv är ett nytt grepp
som förutom att stödja de sociala företagen och det offentliga också har vidgat synen på socialt
företagande. Rapporten speglar lite av komplexiteten med socialt företagande samt alla de olika
roller som bärs av både det offentliga men också de sociala företagen och nätverken runt omkring.
Ett stort tack till alla som jag mött i mitt arbete och som på olika sätt bidragit till kunskap och
förståelse och som medverkat till den utveckling som skett.
Tack!
Veronica Höijer
Norrköping 2015-09-18
3
Sammanfattning
Rollen består i att vara kunskapsbärare, lots
och förmedlare, en kommunikativ brygga och
”översättare” mellan individer, sociala företag,
handläggare och beslutsfattare. Funktionen
har bland annat inneburit att skapa stödjande
strukturer som ska hålla över tid och där
den politiska förankringen kan brytas ner i
kommunala handlingsplaner och riktlinjer.
Politikens diskussion och beslut om hur man
ser på socialt företagande är viktig och ligger
till grund för det fortsatta arbetet med socialt
företagande.
Sociala företag är betydelsefulla för en komplett
arbetsmarknad - det ska finnas arbete för alla.
De flesta människor förstår vikten av att ha ett
jobb att gå till, vara behövd och känna sig som
en del av samhället.
Arbetsintegrering innebär att ha en daglig
sysselsättning som genererar egen försörjning,
vilket ger, förutom skatteintäkter, också
förbättrad hälsa, egenmakt och livskvalitet.
Försörjare blir goda förebilder för sina barn
och de människor som finns i nätverket och i
omgivningen.
För att kunna erbjuda en stödjande
struktur krävs kunskap, vilket har
varit en huvudinriktning för strategen.
Informationsinsatser har skett på flera
nivåer inom kommunala förvaltningar
och nämnder, till arbetsgrupper samt till
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det
har genomförts ett antal informationsinsatser
till Bildningsförbunden, organisationer och
föreningar av olika slag, speciellt inom den
sociala ekonomins sektor.
Det finns olika typer av socialt företagande och
socialt entreprenörskap med olika sätt att jobba
på men alla har samhällsförbättring för ögonen
med det gemensamma målet att på olika sätt
stödja människor till delaktighet i arbete och
samhälle.
Funktionen och rollen som strateg för
socialt företagande är komplex, där kunskap
om de kommunala och övriga offentliga
system och regelverk är viktig samtidigt
som kunskap och förståelse för det sociala
företagandets förutsättningar är nödvändig.
Ännu en parameter är att förstå vad individer
med särskilda behov behöver för att nå en
arbetsmarknad som idag ställer höga krav.
Sociala företag är en väg in för att bredda
arbetsmarknaden.
Näringslivet har varit ett mål för information
om socialt företagande men också om
upphandlingar enligt Lagen om Offentlig
Upphandling (LoU) med sociala hänsyn och
om sociala krav. Upphandling som stödjande
struktur är ett arbetsområde som nu också tagit
fart.
4
kan skapa mervärden i alla dessa organisationer.
Strategen har påbörjat flera insatser av
samverkan med flera aktörer och ser ett fortsatt
behov att tillgodose.
Det är en väg till mer hållbar utveckling av
affärsmässiga relationer mellan kommuner,
näringsliv och sociala företag. Det offentliga
måste börja våga ställa krav och näringslivet i sin
helhet behöver förstå varför kommunerna och
det offentliga ställer dessa krav. Upphandling
som styrmedel för att skapa arbetstillfällen är
inte ett särskilt riktat instrument till sociala
företag utan mer som samhällsåtgärd mot
långvarig arbetslöshet. Ett socialt företag som
underleverantör eller samarbetspartner är ett sätt
att nå målen och för att möjliggöra detta kan
kommunerna bidra med informationsinsatser
även fortsättningsvis.
Även inom de sociala företagens egen sfär finns
samverkansvinster att göra. Det har till exempel
startats ett nätverk för de sociala företagen i
Östergötland. Erfarenhetsutbyte samt stöd
av varandra är en bra modell för utveckling
och samarbete har växt fram mellan de sociala
företagen.
Omvärldsbevakning och uppdatering på vad
som händer i Sverige och i Europa med socialt
företagande och upphandlingsfrågor har varit en
källa till utveckling. SKL (Sveriges Kommuner
och Landsting) som organisation har stöttat
ett nationellt nätverk för kunskapshöjning
och delande av erfarenheter. Nätverket
har haft dialog med Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan och Tillväxtverket och flera
andra centrala organisationer för att försöka få
en bild av och påverkan på det framtida arbetet
med arbetsintegrerande sociala företag.
Många företag är idag väldigt intresserade
och gör redan en del för att ta ett större
socialt ansvar. CSR (Corporate Social
Responsibility) är ett vanligt begrepp som
det finns verktyg att använda sig av. Det
finns ett ökat samhällsintresse av att veta hur
produkter har tillverkats, var och under vilka
arbetsförhållanden. Det gör att nästa steg, att
jobba på den lokala marknaden, inte är så stort.
Samverkan är ett nyckelord i sammanhanget
kring socialt företagande. Det finns många
aktörer som på olika sätt har ansvar för och vill
förbättra situationen som arbetslöshet innebär.
Det som oftast saknas är en samordning av dessa
aktörer då de alla har en egen modell att jobba
utifrån men där vinsterna på gemensamt arbete
Socialt företagande är i allra högsta grad
aktuellt då det är återkommande punkter på
dagordningen på SKL:s Arbetsmarknads – och
Näringslivsdagar i Uppsala. Det visar vikten av
en breddad arbetsmarknad där det finns plats
för alla.
5
Innehåll
Förord 3
Sammanfattning 4
Bakgrund 8
Syfte 8
Mål 9
Definitioner och begrepp10
Sociala företag - något att räkna med
12
Strategens roll och uppgift13
Hur har man gått till väga?
14
Resultat: stöd till sociala företag 20
Kommunernas röster om utfallet 32
Reflektioner 34
Bakgrund
Behovet av mer information och kunskap om socialt företagande och hur kommunerna kan och får
stödja den här formen av företagande är stort. Det finns också ett behov av att förstå skillnaderna
mellan de olika former av sociala företag som finns, så att rätt insats kan ges till de olika företagen
eller att de kan bli lotsade till rätt instans. Vidare finns ett behov av att tydligt kunna ge information
utåt mot både medborgare, näringsliv, föreningsliv och myndigheter.
Östra Östergötlands samordningsförbund inriktar sig på strukturella förändringar via projekt.
Samordningsförbundets strategi är att bygga upp och finansiera verksamhet till de grupper som står
längst ifrån arbetsmarknaden och har behov av samordnade insatser.
Lokala, långsiktiga, behovsanpassade och över tid föränderliga plattformar ska byggas upp i de tre
kommuner där förbundet verkar. Kunskaper och erfarenheter från plattformarna ska sedan spridas
och tas tillvara i de ordinarie organisationerna med målsättningen att färre personer ”hamnar mellan
stolarna”.
Samordningsförbundet satsade på projektet ”Utvecklingsstöd till sociala företag”, under tiden
december 2012 till november 2014, och en strateg för socialt företagande anställdes. Strategen
fick i uppgift att arbeta i alla tre kommuner med placering på näringslivskontoret i Norrköpings
kommun.
Satsningen kom till mot bakgrund av den regionala rapporten ”Arbete för alla” där den sociala
ekonomin generellt och sociala företag speciellt beskrivs som vägar för fler i arbete. Genom att ha
en strateg anställd med placering på näringslivskontoret lyfts de sociala företagens företagande och
dess affärsmässighet. Det ger en struktur till hur man i kommunen kan få hjälp och stöd för den
enskilde medborgaren som har frågor om socialt företagande och det ger en kunskapsplattform för
kommunen och dess egna verksamheter att stå på.
Syfte
Syftet med att anställa en strateg för socialt företagande är att öka och bredda kunskapen inom
området socialt företagande inom Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommun, öppna
upp för samverkan kring och för sociala företag genom samordning samt hitta stödstrukturer för
fortsatt utveckling av området socialt företagande som en naturlig del vid etablering av nya företag.
8
Mål
Målet med tjänsten är att öka och bredda kunskapen om sociala företag och även se till så att
dessa inte blir en tillfällig lösning, samt utveckla samverkan mellan berörda aktörer och skapa
stödstrukturer. Målsättningen med tjänsten är att bidra till:
arbete och fler arbetstillfällen, dels genom tillväxt av sociala företag och fler i arbete genom befintliga sociala företag
•
ansvarstagande i enlighet med social hållbarhet kopplat till näringslivet, det vill säga CSR
•
mervärden, så som delaktighet och ansvarstagande, skapa nätverk för sociala företag i regionen,
•
att hitta strategier för framtiden som håller över tid. Att ha bidragit till stödstrukturer i form av policys, inriktningsdokument, riktlinjer eller andra kommunala dokument som stödjer den kommunala processen
•
•
att nå ut med information och öka kunskapen om socialt företagande till alla delar inom kommunerna, näringslivet samt det civila samhället i den sociala ekonomin och övriga som efterfrågar information.
Tjänsten präglas av den mäklande och kunskapsbärande roll som övriga tjänstemän på
näringslivskontoret har. Det finns en förväntan att samverka med andra, att vara ute och besöka
både organisationer och företag samt att fungera som både lots och bollplank.
9
Definitioner och begrepp
Vad är skillnaderna?
”Sociala innovationer bidrar till att lösa
samhällsutmaningar, fylla sociala behov
och skapa ett attraktivt Sverige, och har
historiskt visat sig vara avgörande för
samhällsutvecklingen. Det handlar om idéer
som i förlängningen förbättrar människors
välstånd och förnyar sättet att tänka som
individ, organisation, samhälle.”
Samhällsentreprenörskap och sociala
innovationer tar sin utgångspunkt i viljan
att förbättra sådant man anser saknas eller
inte fungerar i samhället, och bidra till att de
gemensamma, samhällsnyttiga funktionerna
utvecklas.
Det finns ett ökande intresse i samhället att
driva företag med samhälleliga och sociala mål.
Ett vanligt begrepp i dessa sammanhang är
socialt företagande.
(Vinnova, 2015)
Arbetsintegrerande sociala företag
Socialt företagande är en rubrik för fler
benämningar av företagande med sociala värden.
Sociala entreprenörer med sociala innovationer,
arbetsintegrerande sociala företag och sociala
arbetskooperativ är några av de begrepp som
används. Sociala företag, med sina dubbla
affärsidéer, har lika stort fokus på människor
som företagandet men återinvesterar vinsten för
utveckling av medarbetarna eller affärsutveckling
för att kunna skapa fler arbetstillfällen.
Social innovation
Grunden för arbetsintegrerande sociala företag
är, liksom för vilket företag som helst, en
affärsidé. Förutom affärsidén bygger företaget
också på integrering till arbete och samhälle.
Skillnaden är mest tydlig i valet av anställda som
oftast består av de som inte har fått möjlighet att
erhålla anställning i ett traditionellt företag och
som på olika sätt står utanför samhället.
Arbetsintegrerande sociala företag är enligt
Tillväxtverkets definition ett företag som driver
näringsverksamhet (producerar och säljer varor
och/eller tjänster):
•
Sociala entreprenörer driver förändring. De är
ofta engagerade i att förbättra livsvillkoren för
enskilda människor och verka för samhällets
bästa. Sociala innovationer har en social
intention både i sitt innehåll och i sitt syfte. Det
kan exempelvis handla om nya sociala relationer
och samverkansformer. En social innovation
är bra för samhället och kan även innebära
att den har ökat samhällets förmåga att gå till
handling. Sociala innovationer stimuleras av
en gränsöverskridande samverkan mellan den
sociala ekonomin, offentlig och privat sektor
samt enskilda individer. Exempel på en social
innovation är till exempel vårdcentraler.
•
•
•
10
med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle
som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väldokumenterat sätt
som i huvudsak återinvesterar sina vinster i de egna eller liknade verksamheter
som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet.
Sociala arbetskooperativ
Många sociala företag drivs i form av ett socialt
arbetskooperativ. Ett kooperativ drivs och
ägs av de som arbetar där. Då medlemmarna
tillsammans äger verksamheten styrs
kooperativet enligt principen ”en medlem en
röst”. På så vis skapas delaktighet med både
inflytande och ansvar. I kooperativets styrelse
bör kooperatörerna vara i majoritet. I sociala
arbetskooperativ är vinstmotivet underordnat
syftet att utveckla och göra bruk för var och ens
arbetsförmåga och medbestämmande i företagets
angelägenheter.
Socialt ansvarstagande handlar om den
potentiella och faktiska påverkan en organisations beslut och aktiviteter har, och därför
utgör organisationens dagliga verksamhet
det viktigaste området att hantera. Socialt
ansvarstagande bör vara en integrerad del
av den övergripande strategin, där ansvarsområden och ansvarighet är fördelade på
alla lämpliga nivåer i organisationen.”
CSR-aktiviteter kännetecknas av att de sträcker
sig utanför det ansvar som företag är skyldiga
enligt lag. De kan exempelvis omfatta följande:
•
Corporate Social Responsibility, CSR
eller social hållbarhet
Att kräva att leverantörer respekterar mänskliga och fackliga rättigheter.
Samarbete med leverantörer för att förbättra sociala och miljömässiga förhållanden.
•
Corporate Social Responsibility (CSR) avser
företagens frivilliga insatser för att integrera
sociala och miljömässiga hänsyn i sin
verksamhet. Det finns många namn för att
beskriva samma sak. Ibland benämns CSR även
som ”företagens samhällsansvar”.
Att systematiskt förbättra miljö- och klimatarbete.
•
•
Att arbeta för att förbättra arbetsmiljön och arbetsförhållanden för de anställda.
Att utveckla nya produkter eller tjänster utifrån en social eller miljömässig dimension.
•
Enligt EU-kommissionen innebär begreppet
”ett koncept där företag integrerar sociala och
miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin
samverkan med intressenterna.”
CSR blir allt viktigare i företagens vardag,
då företag världen över arbetar tvärs över
landgränserna.
Definition av socialt ansvarstagande enligt ISO
26 000:
”Socialt ansvarstagande innebär ett transparent och etiskt uppförande som bidrar
till hållbar utveckling, som följer tillämplig
lag och är förenligt med internationella
uppförandenormer. Det innebär också att
socialt ansvarstagande är integrerat i hela
organisationen, att det praktiseras i organisationens relationer och att organisationen
tar hänsyn till intressenternas intressen.
11
Sociala företag - något att räkna med
Där kan arbetsintegrerande sociala företag
registrera sig. Informationen riktar sig till
myndigheter och arbetsintegrerande sociala
företag.
Under de senaste 15 åren har antalet
arbetsintegrerande sociala företag stadigt ökat i
Sverige. 1997 fanns cirka 35 företag, 2010 cirka
150 företag och 2014 närmare 350 företag. De
sysselsätter när denna kartläggning görs cirka
10 000 personer, varav ungefär en tredjedel är
anställda. I Östergötland finns det 33 företag
som tillsammans sysselsätter drygt 830 personer
varav drygt 430 är anställda i företagen.
Tillsammans spänner de över nästan 120 olika
verksamhetsområden.
SKL:s roll
De flesta sociala företag tar emot personer från
arbetsförmedlingen i arbetsträning och utgör,
förutom arbete och sysselsättning, också en
möjlig väg med rehabilitering/habilitering till
arbete och hälsa. Ytterligare effekter så som nya
sociala mönster, där exempelvis föräldrar som får
jobb blir förebilder för kommande generationer
finns också. Integrationen skapar förståelse
för det samhälle vi lever i vilket bidrar till att
individen blir mer benägen att vilja påverka.
I Östra Östergötlands Samordningsförbunds
geografiska avgränsning finns idag minst 13
företag med sammanlagt 54 verksamheter. 147
personer är anställda och ca 400 personer i
sysselsättning/arbetsträning.
På www.sofisam.se finns mer information
och kunskap om arbetsintegrerande socialt
företagande.
12
För Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är
det viktigt att alla människors arbetsförmåga tas
till vara. SKL har en roll i att på olika sätt stödja
det växande intresset i många kommuner för
arbetsintegrerande sociala företag. Kommunerna
kan både vilja stimulera bildandet av nya
företag och omvandla existerande kommunala
arbetsverksamheter till fristående företag. SKL
har till uppgift att bistå med information,
kunskap och kontakter.
Inom SKL drivs ett nätverk bestående av
personer inom offentlig sektor som på olika
sätt arbetar strategiskt med utveckling av
arbetsintegrerande socialt företagande. Där
finns representanter från samordningsförbund
och kommuner men också från regioner.
Genom nätverket sker omvärldsbevakning, goda
exempel sprids och erfarenheter utbyts. Det är
dessutom ett forum för dialog och frågor och
förslag kan föras vidare till politiken eller andra
berörda parter. Mer information finns på
www.skl.se.
Strategens roll och uppgift
Utvecklingsstöd till sociala företag
Huvuduppgiften för funktionen som strateg är att sprida kunskap om sociala företag och stimulera
tillväxten av arbetsintegrerande sociala företag till personer som har svårigheter att få plats på den
ordinarie arbetsmarknaden. Funktionen är placerad vid näringslivskontoret i Norrköpings kommun
men riktar sig även till Söderköpings och Valdemarsviks kommuner.
I uppdraget ingår att:
vara sakkunnig, drivkraft och stödresurs till kommunerna i frågor som rör möjligheter till skapande av arbetsintegrerande sociala företag och nyttjande av sociala kriterier vid upphandlingar samt i frågor som rör grundstruktur i kommunerna avseende policys och riktlinjer
•
•
ansvara för information och marknadsföring om arbetsintegrerande sociala företag både inom och utom kommunerna
bygga upp en stödstruktur och kontaktnät med berörda myndigheter, organisationer och näringsliv
•
vara stödresurs och driva frågan om socialt ansvarstagande mot näringslivet
•
stödja och lotsa de personer samt föreningar/organisationer som är intresserade att starta arbetsintegrerande sociala företag.
•
Verksamheten hålls ihop av verksamhetsledaren från Samordningsförbundet Östra samt en
styrgrupp bestående av representanter från de tre kommunerna.
13
Hur har man gått tillväga?
Strategen som sakkunnig,
drivkraft och stödresurs
Samverkan mellan näringslivssamordnare och
arbetsmarknadschefen är dock betydelsefull.
Näringslivskontoret ansvarar direkt mot
kommunstyrelsen och därmed ger placeringen
tillträde till kommunens olika förvaltningar
liksom till de politiskt tillsatta nämnderna.
Placeringen av tjänsten som ska stödja
utvecklingen av sociala företag har lagts
på näringslivskontoret i Norrköpings
kommun. Även i Valdemarsviks och
Söderköpings kommuner var frågan från
start näringslivsinriktad men på grund av
personalförändringar blev det istället en
arbetsmarknadsfråga. Frågan har efterhand
kommit att bli gemensam för både
arbetsmarknad och näringsliv. I Söderköping
var intentionen från start att arbetet
med sociala företag och sociala kriterier i
upphandling skulle vara en fråga för både
arbetsmarknads - och näringslivskontoren men
i praktiken kom frågorna att hanteras inom
arbetsmarknadsområdet.
För att stödja det sociala företagandet på
kommunal nivå är det också viktigt med det
politiska ställningstagandet i frågan. Genom att
i de styrande dokumenten visa att kommunen
tar sociala företag på allvar så går det att göra
handlingsplaner för hur kommunen kan och
vill stödja processen till nya sociala företag
samt som stöd till de som redan finns och deras
utveckling.
14
Policys och riktlinjer
Norrköpings kommun har i de styrande
dokumenten (måldokument och
inriktningsdokument) skrivit att socialt
företagande ska vara en del av kommunens
näringslivsstrategi för att arbete för alla ska
kunna tillgodoses.
Policys och inriktningsdokument har stor
betydelse. Syftet med att ha en policy är att
visa på fördelarna med sociala företag och
deras möjligheter att påverka och utvidga
arbetsmarknaden genom att de som står
längst från arbetsmarknaden kan öka sin
egenförsörjning, förbättrad hälsa och minska
sitt bidragsberoende genom arbete och
sysselsättning. En policy kan också tydliggöra
kommunens roll i relation till offentlig sektor
i övrigt men även i relation till näringslivet.
Det är oerhört viktigt att förhindra eventuella
oklarheter när det gäller näringslivets tolkning
av otillbörlig konkurrens, som sociala företag
ofta anklagas för.
Kommunens övergripande måldokument 20152018, del av dokumentet:
”Norrköping ska ha ett positivt näringslivsklimat där vi underlättar att starta, utveckla
och etablera företag.
Måluppfyllelse: bl. a…
Antalet nystartade sociala företag har ökat
varje år.
Policyn gör det möjligt för respektive förvaltning
och verksamhet att se sin roll i arbetet med
sociala företag och individer som kan omfattas
av dessa.
Riktlinjerna i policyn ska även möjliggöra för
de olika verksamheterna att koordinera det egna
arbetet och ta fram egna handlingsplaner för
arbetet att främja sociala företag.
Med höjd utbildningsnivå följer ökade
möjligheter till jobb och framför allt jobb
med bra villkor. Samtidigt får inte tröskeln
till arbetsmarknaden vara så hög att den
blir oöverkomlig för vissa. Därför är det
viktigt se socialt företagande som en del av
näringslivspolitiken.
främja arbete och sysselsättning för människor som står långt ifrån dagens arbetsmarknad
•
•
Inriktningsdokument näringslivskontoret:
”En arbetsmarknad för alla. På riktigt.
För kommunen finns följande motiv till att ha
en policy i syfte att främja sociala företag:
•
Minst 300 företag har besökts av näringslivskontoret varje år för utbyte av information som bland annat kan användas i
kommunens förbättringsarbete.”
Bättre upphandlingar
stärka och utveckla människors egenmakt, Att upphandlingsregler följs är avgörande
självkänsla och förmåga till ett självständigt för att få schyssta villkor för företagen som
liv genom att öka egenförsörjningen och vill delta i dessa upphandlingar. Upphandminska bidragsberoendet
lingarna bör i största möjliga mån utformas
stärka kommunens arbete med integration så att mindre företag har möjlighet att
och bostadsförsörjning, som syftar till att delta.”
minska och förhindra människors utanförskap i vårt samhälle.
15
I Söderköpings och Valdemarsviks kommuner
fanns inga skrivelser alls om vare sig
inriktning eller policys för hur stöd kan vara
till sociala företag och vilken viljeinriktning
dessa frågor har. Efter information hos
nämnderna gjordes ett förslag till policy och
till inriktningsdokument. I samarbete med
respektive kommuns kontaktperson diskuterades
och arbetades förslag till underlag fram. Dessa
förslag är nu upp till kommunerna att hantera.
Informationsinsatser
En stor del av arbetet har handlat om att sprida
kunskap om socialt företagande och informera
om strategens funktion inom de kommunala
förvaltningarna och nämnderna, men även ut
till de organisationer och aktörer som finns runt
omkring - det civila samhället inte minst. Inom
det offentliga syftar informationen till att via
ledningsfunktionerna inom kommunen sprida
att det finns en resurs att tillgå i frågor som
kan beröra och tangera olika sakfrågor kring
socialt företagande. Till övriga, utanför, syftar
informationen till att skapa kännedom om att
det finns stöd att tillgå.
ger mer förståelse för socialt företagande som
alternativ och företeelse på arbetsmarknaden.
Upphandling med sociala krav
Upphandling är ett styrmedel för att stödja
processen med stöd till små och medelstora
företag, inkluderat sociala företag. Kraven
kan ställas på olika sätt och det är viktigt
att ställa krav med relevans till uppdraget.
Det måste också vara i proportion till
storleken på uppdraget och omfattas av
likabehandlingsprincipen.
Förutsättningarna ligger i ILO:s åtta
kärnkonventioner. Internationella
arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan
för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor och har
som grundläggande mål att bekämpa fattigdom
och befrämja social rättvisa. I uppgifterna ligger
att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i
hela världen, samt att värna om fackliga fri- och
rättigheter.
ILO:s konventioner om rätten till arbete
innebär:
främjande av ”möjligheter till anställning”
•
Under 2013-2014 planerades och genomfördes
besök i de olika nämnderna inom kommunerna
samt hos verksamhetskontoren med dess
ledningsgrupper. Målet med informationen
var att sprida kunskap om strategens roll och
funktion för att personal inom kommunen ska
veta vem de ska ta hjälp av och hänvisa till. Det
kan röra sig om frågor kring upphandlingar,
människor som vill starta ett socialt företag eller
i möten med de sociala företagen. Dels som
leverantörer eller där de sociala företagen är
arbetsplatser för de som har behov av stöd till
arbete. Information och kunskap ut till många
olika grupperingar och på flera nivåer
•
främjande av ”anständigt arbete”
•
främjande av överensstämmande med ”sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter”
•
att stödja ”social integration” och främja den sociala ekonomins organisationer
främjande av ”tillgänglighet och design för alla”
•
•
att främja ” små och medelstora företag”
•
att ta hänsyn till frågor som har med ”etisk handel” att göra
16
•
att sträva efter högre grad av frivilligt åtagande när det gäller företagens sociala ansvar (CSR)
att bekämpa kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
•
Exempel på hur sociala krav kan ställas:
anställer eller anordna utbildning för personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden
•
Syftet med utredningsuppdraget var att hitta
strategier för att skapa fler arbetstillfällen. En
tydlig inriktning för utredningen var att lägga
förslag som kan bidra till att bryta utanförskap,
genom att boende i ett socialt utsatt
bostadsområde också får möjlighet att arbeta
i området. De förslag och rekommenderade
åtgärder som förts fram i utredningen när det
gäller att utveckla socialt ansvarstagande kan
sammanfattas under begreppen upphandling,
information och samverkan.
främjar mångfald i fråga om kön, ålder, funktionsnedsättning och etniskt ursprung
•
•
tillgodoser tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
säkerställer att kommuninvånares synpunkter tas tillvara samt
•
erbjuder praktik- eller lärlingsplatser
•
upphandlingar ska utformas så att de underlättar för och uppmuntrar till fler
•
•
Frågan lyftes vid ett informationstillfälle till
kommunstyrelsen, vilket ledde till en utredning
om ”socialt hänsynstagande vid ombyggnation
och renoveringar i bostadsområden”. Gruppen
innehöll representanter från olika delar
av kommunen så som tekniska kontoret,
stadsbyggnadskontoret, arbetsmarknadskontoret,
näringslivskontoret (strateg för sociala företag)
samt Hyresbostäder. Utredningen pågick under
perioden januari till juni- 2014.
anbudsgivare, bland annat små och medelstora företag och sociala företag.
Utredningsuppdrag
Upphandlingsfrågorna fick en central roll och
sågs i Norrköping som den viktigare strukturförändrande frågan att komma vidare med. Trots
nya riktlinjer som tydligt anger den politiska
viljan har det inte hänt så mycket efter att de
nya riktlinjerna införts 2012. Brist på kunskap
och erfarenhet samt rädsla för att använda sociala krav blev tydligt då förvaltningarnas inköpare
och Upphandlingscenter inte visste hur de ska
tolka riktlinjerna, eftersom det är ett komplext
område.
17
Utredningen förordade att åtgärder i första
hand riktas mot verksamhetsområdena
fastighetsskötsel samt drift och underhåll, av
det skälet att det troligtvis är enklare att där
nå framgång att rekrytera (då det är enklare
utifrån arbetsuppgifter och kompetens),
vilket gör att insatserna kan nå fler individer.
I ett senare skede bör ombyggnationer
och renoveringar omfattas. Rekryteringen
ska ha ett fokus på personer som står till
arbetsmarknadens förfogande, som finns i det
området där renoveringar och ombyggnationer,
alternativt fastighetsskötsel samt drift och
underhåll, ska ske. Kompetens ska beaktas
utifrån arbetsuppgifter och urvalet sker i
samverkan med Arbetsförmedlingen samt lokala
arbetsmarknadskontor.
Samverkan med externa parter
•
Samverkan som berör utvecklingen av
stödstrukturer i Östergötland, främst
Norrköping, har skett mellan flera aktörer.
De rådgivare som får stöd av det offentliga
(Coompanion, Nyföretagarcentrum, Almi och
Norrköping Science Park Startup) har varit
inbjudna till träffar för att se vad som kan
generera framtida insatser och hur vi kan hjälpas
åt i de olika specifika riktningarna.
•
•
utbildningsstöd, vara en plattform för utbildning inom olika områden
utvecklingsmedel, på olika sätt bidra till stöd vid start och/eller utveckling av affärsidéer. I Norrköping skulle exempelvis den sociala investeringsfonden kunna vara en väg, eller som i Göteborg där
kommunen har gått med i Mikrofond Väst
Stödstrukturer och kontaktnät
•
”En stödstruktur för arbetsintegrerande
sociala företag är ett nätverk av organisationer, myndigheter och personer som alla
bidrar till och underlättar för fler företag
att starta och överleva. En väl fungerande
stödstruktur består både av ett internt nätverk av företag samt ett externt nätverk av
myndigheter och organisationer.
•
•
Det interna nätverket kan betyda att flera
kooperativ går samman i en paraplyorganisation/kooperativ som sköter/administrerar
gemensamma tjänster. Det externa nätverket innebär ett nära samarbete med de
myndigheter som deltagarna har kontakt
med och får sin ersättning ifrån”.
handledarstöd, vid start av sociala företag och som resurs vid behov
support med plattformar, IT-stöd, länk
samlingar, expertis samt evenemang
externa stödfunktioner så som
Coompanion, Mikrofonder,
Nyföretagarcentrum, andra större sociala företag i regionen, IOP (idéburet
offentligt partnerskap), uppdrag (köpa tjänster) och bidrag.
En strategi för att stödja de befintliga sociala
företagen i Östra Östergötland var att skapa
nätverk i regionen. Erfarenheter runt om i
Sverige visar att mötesplatser och forum med
gemensamma frågor är av stor betydelse för
utveckling. De flesta sociala företag sliter med
samma frågeställningar och möter väldigt ofta
samma svårigheter. Med stöd i form av nätverk
växer ofta nya tankar och idéer fram som kan
leda till fler företag och/eller fler affärsidéer som
kan generera fler arbetstillfällen.
Stödstrukturer kan bestå av ett antal olika
konkreta funktioner. Exempel på vad de kan
innehålla är:
samverkansstöd, vara den samlande
kraften för nätverksträffar
•
Olika offentliga myndigheter så som
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och
Landstinget har ingått i olika träffar där
samverkan har varit målet.
•
upphandlingsstöd vid Lagen om Offentlig Upphandling (LoU),
användandet av sociala krav vid
upphandlingar samt anbudsskrivning
kontaktperson/lots/stödperson från kommunen som kan stödja utifrån ett utvecklingsperspektiv, till exempel en person på näringslivssidan
18
”
Väldigt många människor, enskilda eller tillsammans med andra, bär idéer där de kan göra en samhällelig insats.
mobilisering kring arbetslösheten. Det
övergripande målet för Portalens verksamhet
var att öka graden av självförsörjning utifrån ett
perspektiv ”där drömmar blir till verklighet”.
CSR och näringslivet
Samverkan är ett nyckelord för utveckling
och behövs på alla fronter för att frågor som
rör socialt företagande ska hitta lösningar,
speciellt där det offentliga är involverat.
Samordningsförbunden är viktiga, eftersom
de innefattar de myndigheter som på olika rör
individen. De har möjlighet att utifrån sina
respektive organisationer stödja individers
processer och vara påtryckare till förändring,
även när det gäller socialt företagande.
Inom det offentliga finns ofta ett ”stuprörstänk”
avseende frågor om ekonomi. Det gemensamma
behovet inom en kommun att finna lösningar
med försörjning, behandling eller stöd till arbete
kan sträcka sig över flera förvaltningsområden.
Vid samverkan med olika förvaltningar inom
samma kommun samt externa parter är chansen
större för lyckat resultat. Ofta är fler externa
aktörer inom civilsamhället inkopplade när det
kommer till ovanstående behov. Civilsamhället
består här av behandlingsaktörer, föreningar
eller sociala företag som erbjuder arbetsträning,
sysselsättning eller arbete. Olika studieförbund
och kyrkor som på olika sätt kan vara
involverade i aktörernas behov av utveckling kan
också ingå i civilsamhället.
Allmännyttans bostadsbolag tar ofta ett
ansvar för sociala frågor. Hyresbostäder AB i
Norrköping har tagit flera initiativ till samverkan
mellan olika parter, däribland Portalen i
Hageby. Portalen är ett samverkansarbete mellan
Hyresbostäder AB, Marieborgs Folkhögskola,
ABF, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket
och Norrköpings kommun vars utgångspunkt
var att gemensamt få till stånd en samhällelig
19
Kopplingen mellan sociala företag och
näringslivet är begränsad. De sociala företagen
är underrepresenterade i de befintliga företagsforum som finns (till exempel Företagarna)
och en del av arbetet har varit att försöka
skapa intresse och förståelse för deras plats i
näringslivet. Likaså att hitta kontaktytor inom
det branschområde som det sociala företaget
verkar. Tanken är att de sociala företagen ska
bredda sina nätverk, hitta kopplingar och nya
marknader. Näringslivet i stort är redo att ta ett
större samhällsansvar och genom att knyta ihop
de sociala företagen med övriga näringslivet blir
det en väg att jobba med CSR.
Stimulera till tillväxt med stödoch lotsfunktion
Genom möten och träffar med individer och
grupper som vill, är på väg att starta, har startat
eller bara vill veta mer om sociala företag, finns
stöd att få. Många personer bär idéer där de kan
göra en samhällelig insats. För en del är det bara
en idé som inte är möjlig att förverkliga, men
de vill ändå veta mer eller bolla med någon som
förstår deras tankegångar - det kan ju vara idéer
som faktiskt kan putsas lite på eller passa ihop
med någon annans idé.
Strategen har agerat som en lots inom kommunens olika förvaltningsområden och varit
företrädare för de sociala företagen vid behov.
Likaså vid samverkan med och lots till olika
intresseorganisationer och rådgivare, exempelvis
Coompanion eller Nyföretagarcentrum.
Resultat: stöd till sociala företag
utveckling och tillväxt i etablerade företag
och att underlätta för företag att starta i
eller flytta till Norrköping.”
Effekterna av att det har funnits en person
som har kunskap inom området har lett till ett
efterfrågat behov av bland annat studieförbund,
arbetsmarknadsaktörer, enskilda personer med
frågor samt föreningslivet som vill utveckla sina
idéer. Det fanns ett större behov av att ha någon
att vända sig till än vad som var förväntat. Även
inom näringslivet har det funnits många frågor
som handlar om hur man kan bidra med olika
samhällsinsatser eller liknande - en dialog som
lever i allra högsta grad. De större företagen
inom näringslivet jobbar idag med hållbarhet,
även inom det sociala området. Många har egen
personal för dessa frågor men för de mindre
och medelstora företagen som också vill ta ett
större samhällsansvar finns ett behov av att få
stöd i sin utveckling i dessa frågor. Strategens
roll har inneburit att erbjuda tillgång till
nätverk och kunskap samt att lotsa och föra
samman olika aktörer med liknande idéer. Fler
verksamheter och företag har sin utgångspunkt
i samhällsförbättring men som inte ligger inom
ramen för arbetsintegrerande sociala företag.
Dessa företag är dock ofta samarbetspartners
för de arbetsintegrerande sociala företagen.
En viktig utgångspunkt är att också förstå just
skillnaderna mellan att vara en samhällsaktör
eller ett arbetsintegrerat företag.
I Söderköpings kommun har förslag om
policys och inriktningsdokument lämnats
till de kommunala tjänstemännen för vidare
bearbetning inom den egna organisationen.
I Valdemarsviks kommun landade
förslagen om policys och riktlinjer samt
inriktningsdokumenten hos politiken.
Där tog det dock stopp på grund av
personalförändringar och förändringar inom
politiken. Följden blev att arbetsprocessen inom
kommunen avstannade. I början av 2015 kunde
dock arbetet återtas, ny muntlig information
hölls för kommunstyrelsen om hur kommunen
kan fortsätta sitt arbete med styrande dokument,
och näringslivsrepresentanten blev inkopplad.
Idag ligger frågan hos kommunchefen.
Avtalsstöd
I ett fall ställde strategen upp som biträde vid
avtalsskrivning mellan kommun och ett socialt
företag. Genom innesittande kunskap om det
sociala företagandets förutsättningar fungerade
strategen en brygga mellan kommunen och
det sociala företaget, vilket ledde till fortsatt
avtalsförhållande mellan kommun och
leverantör, det vill säga det sociala företaget.
Arbetet som sakkunnig, drivkraft
och stödresurs till kommunerna
I Norrköpings kommun har det sedan projektets
början funnits styrande dokument, vilket
har varit en framgångsfaktor för att nå ut till
kommunens alla förvaltningar och nämnder;
”Näringslivspolitiken ska genomsyra all
kommunal verksamhet. Det betyder att
samtliga nämnder och förvaltningar inom
ramen för sina uppdrag ska sträva efter att
aktivt bidra till goda förutsättningarna för
20
Upphandling med sociala krav
I januari 2014 fick kommunstyrelsens kansli
i Norrköpings kommun ett uppdrag om
”utredning av att utveckla ett utökat socialt
ansvar i samband med ombyggnationer och
renoveringar”. Utredningen pågick från januari
fram till juni 2014 då ett förslag skickades
till kommunstyrelsen. Förslaget antogs och
gick vidare till kommunfullmäktige där det
kommunen. Strategens roll är bland annat att
vara sakkunnig.
klubbades igenom den 26 augusti 2014. Det
beslutades att kommunstyrelsen ska leda
utvecklingsarbetet med att sprida information
och öka kunskapen om socialt ansvarstagande
och sociala hänsyn hos företag, kommunala
förvaltningar och bolag. Uppdraget har
landat hos bland annat strategen att utveckla.
Kommunstyrelsen har också som uppdrag
att beskriva socialt ansvarstagande och
sociala hänsyn i ekonomiska termer samt
initiera en studie, alternativt uppföljning, av
utredningsuppdraget. Det uppdraget ligger hos
ekonomi- styrningskontoret och bedrivs med
stöd av strategen.
Ett konkret samarbete mellan näringslivskontoret, strategen och Upphandlingscenter
påbörjades under 2014. En lista över kommande
upphandlingar fastställdes, för att sedan
göra gemensamma informationsinsatser till
beställarna i kommunens olika förvaltningar, för
att lägga ett större tryck på kraven med sociala
hänsyn.
Praktiskt stöd och information erbjuds i direkt
koppling till aktuella upphandlingar för att
skapa vana och kunskap inom kommunen.
Bland annat har information gått till den
centrala inköpsgruppen inom kommunen.
Kommunalförbundet Fjärde storstadsregionen
(Upphandlingscenter) gavs ett förstärkt
uppdrag att utveckla sociala hänsyn vid
upphandlingar. Uppdraget ska ske i
samverkan med kommunens förvaltningar
och bolag samt eventuella externa parter, som
Arbetsförmedlingen.
I det fortsatta arbetet har fem upphandlingar
genomförts, dels på tekniska kontoret för
drift och skötsel av Gata-park, samt genom
kultur- och fritidsförvaltningen för drift av
Himmelstalunds camping. Det har också ställts
krav med sociala hänsyn för drift och utveckling
av Sörsjöns fritidsområde. Under våren 2015
samarbetade strategen med kommunens
städcontroller samt Upphandlingscenter kring
en städupphandling där sociala krav har lagts
in. 70 % av alla utförare som leverantören
ska anställa för uppdraget ska stå långt från
arbetsmarknaden. Även inom kommunens
transporter pågår förberedelser för upphandling
där krav på sociala hänsyn ska ställas.
”En målsättning för kommunen och dess
bolag är att krav på sociala hänsyn ska
ställas i 50 procent av alla tjänsteupphandlingar år 2020.”
Kraven med sociala hänsyn har börjat ställas, till
en början lite försiktigt men det har utökats.
I arbetet med upphandlingsfrågorna har
strategen jobbat med information internt
inom kommunen, för att riktlinjerna ska
användas, samt varit drivande gentemot
Upphandlingscenter. Det har funnits stor
okunskap om riktlinjernas innehåll och
osäkerhet kring hur de ska användas och tolkas.
Som ett resultat av upphandlingarna har en
person under projekttiden fått en anställning
i driftsupphandlingen av Gata-park. Sörsjöns
friluftsområde och Himmelstalunds camping
hade två säsongsarbetare eller skolungdomar
per respektive verksamhet som krav. I Sörsjön
var det två personer i bolaget för driften av
campingen.
Efter utredningsuppdraget från
kommunstyrelsen i Norrköping, där strategen
medverkade, har arbetet konkretiserats till
större informationsinsatser i samverkan med
Upphandlingscenter och beställare inom
21
Innan de kom igång ordentligt för säsongen
delade dessa två på sig och den som
slutade var den som hade kontakten med
Arbetsförmedlingen. Resultatet blev till slut en
skolungdom som jobbade deltid (50 %) och
att en ungdom, som varit arbetslös i två år, fick
arbeta heltid. Under säsongen ökade behovet
och det anställdes ytterligare två personer till
reception och städ.
Vi behöver också inom kommunen ha en dialog
om kraven, så att de blir rimliga i förhållande till
uppdraget.
Insatsen vid Himmelstalunds camping har lett
till fyra personers anställning (tre årsarbeten).
Tre av dessa fyra personer anställdes med ett
lönestöd från Arbetsförmedlingen, två på halvtid
och en på heltid. Den fjärde personen anställdes
som ansvarig och ordinarie på heltid.
I Söderköping gjordes en upphandling där
ansvarig utformade en egen modell, för att
testa att ställa sociala krav vid upphandlingen.
Resultatet blev att en leverantör anställde tre
personer som stod långt från arbetsmarknaden.
Upphandlingscenter har också jobbat fram en
ny mall där krav om sociala hänsyn finns med,
på samma sätt som gäller för miljökrav.
Skrivningen till höger kommer från
städupphandling som lades ut i juni 2015.
I städupphandlingen är inte avtalet påskrivet
än och resultatet ser vi först år 2016, då avtalet
träder i kraft 1 januari 2016.
Till följd av de skarpare kraven ser vi ett behov
av att stödja den/de leverantörer som vinner
uppdraget, vilket har lett till ett nytt gemensamt
arbete mellan Upphandlingscenter, kommunens
arbetsmarknadskontor, näringslivskontor
samt Arbetsförmedlingen. Det innebär att vi
har skapat en arbetsgrupp för att jobba med
frågorna:
Hur kan vi stödja leverantören så kravet kan bli
uppfyllt genom processen? Vad är rimligt till
uppdraget?
Städupphandlingen har lett till att Norrköpings
kommun tillsammans med Upphandlingscenter
ska ha en informationsdag för leverantörer
hösten 2015, där kommunens mål och syfte
med sociala krav presenteras. Det är också ett
sätt att söka dialog med leverantörer för att hitta
en konkret arbetsmodell för hur rekryteringen
kan bli så bra som möjligt.
22
”SÄRSKILT KONTRAKTSVILLKOR
Norrköping kommuns mål är att ”Upphandlingar med social hänsyn ska öka”. Det innebär
att främja sysselsättningsmöjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden. De
prioriterade grupperna är ungdomar, personer med utländsk bakgrund och personer med
funktionsnedsättningar. Syftet med insatserna är att ge personer möjligheter att närma
sig arbetsmarknaden och bli självförsörjande genom arbete samt att främja den sociala
integrationen. Förhoppningen är att det även ska bli en attraktiv väg för stadens leverantörer
att hitta arbetskraft.
Entreprenören ska, vid varje tidpunkt under den pågående avtalsperioden, antingen genom
egen anställd personal, via underleverantör eller genom anställning i arbetsintegrerade
socialt företag, ha minst 70 % av utförande personal från de prioriterade grupperna. Vidare
ska denna personal minst ha en allmän visstidsanställning (AVA) i högst 720 dagar eller den
maximala tid som centrala kollektivavtal stadgar. Anställningarna ska omfatta en anställning
på 100 % av individens förmåga, till exempel 50 % arbetsförmåga och 50 % sjukersättning.”
Resultat i siffror för hela perioden december 2012 till juni 2015:
Upphandlingar med specifika sociala hänsyn/krav
Antal upphandlingar
5
Anställda5
Säsongsanställda 7
Varav skolungdom
2
Nätverk
- Nationellt:
8 träffar, ca 60 kommuner
- Regionalt:
8 träffar, 15 företag 214, deltagare
23
Rollen Strateg
Lots inför affärsrådgivning
Bilden beskriver projektets organisatoriska
resultat, med de olika roller och funktioner som
växt fram utifrån uppdraget tillsammans med
efterfrågan på tjänsten samt den samverkan som
byggts upp.
För att stödja tillväxten av fler sociala företag är
det mycket viktigt att fånga in goda affärsidéer
och lotsa dessa vidare så att så många som
möjligt omvandlas till företag. Rollen som
kommunikativ brygga har också visat sig vara
av värde, då avståndet mellan de offentliga och
de sociala företagen kan vara långt vad gäller
kunskap och förståelse för varandras uppdrag
och språkbruk.
Lotsfunktion – Strateg socialt företagande
Rollen strateg har formats utifrån uppdraget
med behov av kunskapsspridning,
nätverksbyggande och hållbara strukturella
strategier för att kunna möjliggöra tillväxt av
sociala företag inom Samordningsförbundet
Östras upptagningsområde. Målgrupp för
strategen är internt mot offentlig verksamhet
och externt mot övriga aktörer i samhället.
Under projektperioden har 82 företagsbesök
genomförts. Lotsfunktion och stöd till individer
samt grupper har under uppdragsperioden fram
till juni 2015 uppgått till 104 möten. Se tabell
till höger.
Information/kunskapsbärare
Nämnder,
förvaltningar
Politiken, strategiska
dokument och policys
Upphandling, LoU
Stöd till kommunala
verksamheter
B
R
Y
G
G
A
INTERNT
Lots
EXTERNT
Finansiering,
resurser
Strateg socialt
företagande
Omvärldsbevakning,
nätverk, SKL
Östsam
Östgötamodellen
Nätverk sociala
företag
Samverkan offentliga
aktörer
Näringslivet,
företagare
Sociala
entreprenörer
Övriga samarbetspartners,
ex Hyresbostäder, IOGT
Universitet
Upphandlingscentrum
Föreningar
24
Rådgivare: Coompanion,
Nyföretagarcentrum,
Almi
Projektresultat i siffror till och med juni 2015
Aktivitet201320142015Totalt
Företagsbesök/möten
10
48
24
Samverkansmöten offentliga
65
43
17
Samverkansmöten externa
26
36
24
86
Nätverksträffar regionala
0
6
3
9
Nätverksträffar nationella
3
3
1
7
18
25
8
51
Informationsinsatser extern
0
31
18
49
Stöd till individ/grupp
19
Informationsinsatser internt
Total antal aktiviteter
55 30
I december 2013 invigdes ett socialt företag i
Valdemarsvik och under våren 2014 hände det
som ingen vill ska hända, verksamheten fick
läggas ner.
Det samarbete som de två parterna (en
entreprenör och ett redan befintligt socialt
företag) diskuterade och satsade på höll
tyvärr inte, då förväntningarna inte stämde
med verkligheten. Trots lång introduktion
och diskussion mellan parterna uppstod
missförstånd kring vad som kan förväntas av den
andre.
Parterna valde att dela på sig och i och med det
försvann också förutsättningarna för att driva
det vidare. Det blev också svårigheter i dialogen
med Arbetsförmedlingen vilket avgjorde ett
definitivt avslut.
I Söderköping har det funnits tre personer som
haft en företagsidé men som har haft behov av
stöd för start för att ha någonstans att vara på
82
125
104
513
samt lära sig mer om socialt företagande. Ett
sätt att ge möjlighet till den utvecklingen var att
koppla ihop de tre personerna med ett befintligt
socialt företag. Möjligheternas Hus utvecklades
och satsade på fler arbetsområden för att
göra plats för fler. Bland annat har de anställt
personer som handledare, med kompetens inom
bland annat design inom textil, snickeri och
tryckeri. Möjligheternas hus invigde i december
2014 en butik där de lättare kan synliggöra sin
produktion inom textilarbetet samt att deras ITpersonal blir mer lättillgängliga. De har en lokal
för större snickeriarbeten för att också kunna
utveckla den verksamheten, samt en önskan
om att kunna utöka verksamheten med bageri
och kafé. Möjligheternas Hus tog sig an de tre
personerna och två av dem fick anställning i
verksamheten. En av dem flyttades över i sin
sysselsättningsfas från Arbetsförmedlingen.
I Norrköping har stöd och rådgivning till ett
socialt företag bland annat handlat om att
25
skapa tillit till deras verksamhet som ett socialt
företag, eftersom deras bolagsform gett dem
svårigheter att få förtroende från kommunens
sida. Deras bolagsform anger dock att de är
ett arbetsintegrerande socialt företag som
återinvesterar i företagets verksamhet samt i
de anställda för utveckling. Till stor del har
företaget haft förväntningar som inte infriats
när kommunen inte köper tjänster i form av
arbetsträning/rehabilitering av externa parter
utan har tillgång till platser utan kostnad.
Strategen har i detta fall bidragit till att få de
båda parterna att förstå varandras behov och
vilja.
gått ut till verksamheter gruppvis inom
arbetsmarknadsförvaltningen. I Söderköping
och i Valdemarsvik har det skett via
direktkontakt med handläggare.
Information och kontakt knöts även med
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Kontaktpersoner utsågs i respektive
organisation med syfte att vara sakkunnig
med stöd av kommunstrategen. Ett flertal
informationsinsatser inom Arbetsförmedlingen
har också skett, dels i personalens egna forum
samt i specifika enheters forum.
Under projektets tid har information
om socialt företagande gått ut till flera
föreningar och organisationer, bland
annat HSO (Handikapporganisationens
Samordningsförbund), Internationella
föreningen och Mötesplats civila samhället. Det
har kommit förfrågningar efter att någon eller
några ur olika organisationer har förstått eller
hört om att funktionen finns. En del har sett på
Norrköping kommuns hemsida när de sökt efter
information och stöd. Oftast vill de ha generell
information om vad socialt företagande är men
också om hur de kan gå vidare om de har idéer
de vill förverkliga. Flera vill ha stöd och hjälp
med nätverk.
Information och marknadsföring av
socialt företagande
Genom strategen, vars uppdrag är att svara på
frågor som rör socialt företagande, skapas en
kontaktyta mellan kommunen, näringslivet och
de sociala företagen. Funktionen är en del av
stödstrukturen samtidigt som den lotsar vidare
till andra parter. Funktionen står för kunskap
och kontakter in mot kommunen och ut mot
övriga samhället. Vid besöken i kommunernas
nämnder har upphandling kommit i fokus då
sociala företag kan vara utförare av tjänster. Det
är en viktig fråga, speciellt för de förvaltningar
och nämnder där innehållet är av en ”hårdare”
karaktär, till exempel Stadsplaneringsnämnden/
kontoret och Tekniska nämnden/kontoret.
Sociala företag ses som en ”mjuk” fråga då syftet
är att människor ska komma in i arbetslivet.
Informationsinsatser har även riktats till
olika arbetsmarknadsaktörer såsom Eductus,
Jobbverket, Arbetsfabriken med flera,
som velat ha information till deltagare i
deras verksamheter. Bildningsförbunden i
Östergötland har fått information i samverkan
mellan strateg och Regionförbundet
Östergötland efter avslutat projekt En
Östgötamodell. Några enskilda studieförbund
har fått mer djupgående information
efter önskemål. Vid de tillfällena har även
information varit med deras deltagare i
verksamheten.
Oro har funnits att genom upphandling ställa
krav som inte känns relevanta för den speciella
upphandlingen och hur konkurrenssituationen
ska uppfattas hos leverantörer. Det blev en
fråga att ta vidare till Upphandlingscenter för
att öka samt bredda kunskapen kring sociala
hänsyn. I Norrköping har även information
26
”
Ett långsiktigt För att kunna enas krävs gränsöverskridande
utvecklingsarbete kräver forum där möten sker och där de olika
både vision och mål som sektorerna och deras företrädare kan dela
olika aktörer kan enas om.
erfarenheter. Samverkan stimuleras av att
någon ges uppdrag att ta ansvar för att
sammankalla berörda. En av nyttan med
samverkansfunktionen har varit att strategen
haft ett helikopterperspektiv och har kunnat
belysa nyttan av gemensamma insatser och
aktiviteter. Ofta hamnar de enskilda aktörerna i
en konkurrenssituation då de söker ekonomiska
medel från samma fond eller organisation.
Hageby är en stadsdel i Norrköping med fler
än 8 000 invånare. Portalen i Hageby har varit
en given plats att regelbundet komma till för
information där många människor passerar.
Socionomprogrammet vid Linköpings
universitet har också varit mottagare av
information vid ett par tillfällen.
Nätverket för de sociala företagen i Östergötland
har fått sina respektive hemkommuner att
fundera på hur de kan vara ett stöd till de sociala
företagen i sin kommun. Det har bidragit
till en del informationsinsatser runt om i
Östergötland. Samordningsförbundet Östra har startat upp
Plattformen Norrköping och Plattformen
Valdemarsvik/Söderköping och även där har det
gjorts informationsinsatser.
Innehållet i informationen har varit skiftande,
beroende på vad åhörarna haft för syfte
och behov. Det har varit allt ifrån generell
information till mer vardagsnära konkret hur ett
socialt företag kan startas, vilken hjälp man kan
få och hur det fungerar i praktiken. En stor del
har varit lotsning till andra aktörer och rådgivare
som kan stödja utvecklingsprocessen.
Informationsinsatser kan summeras till 49
tillfällen externt och 51 tillfällen internt inom
Samordningsförbundets parter.
Samverkansansvar
Ett långsiktigt utvecklingsarbete kräver både
vision och mål som olika aktörer kan enas om.
27
Sedan starten december 2012 har 125
samverkansträffar ägt rum med personer från
det offentliga och 86 träffar med externa parter.
Omvärldsbevakning
Att ta in ny kunskap och hålla sig uppdaterad
med vad som händer internationellt, nationellt,
regionalt och lokalt är viktigt för att hålla sig
ajour med utvecklingen inom området generellt.
Inte minst inom upphandlingsområdet. Sedan
funktionen kom till i december 2012 har ett
nationellt nätverk startat utifrån att personer
med liknande funktion, med inriktning av stöd
till socialt företagande, såg behov av kunskapsoch erfarenhetsutbyte. Personerna fanns i
Norrköping, Gotland, Östra Södertörn och
Jönköping. Dessa ställde en förfrågan till SKL
med önskan om deras medverkan för att ge
nätverket mandat att också ha en påverkan på
nationell nivå. Nätverket omfattas numera av
20-25 personer som stödjer sociala företag inom
drygt 60 kommuner. Flertalet representerar olika
samordningsförbund, några är anställda inom
kommuner och några är knutna till regioner.
Under projektperioden, fram till juni 2015, har
åtta träffar ägt rum.
En kommunikativ brygga
I komplexa frågor behövs personer som har
gränsöverskridandet som en kompetens. När
offentlig verksamhet ska möta den idéburna
sektorn, när den idéburna sektorn ska möta
näringslivet och när näringslivet ska möta
kommunen i frågor som rör sociala företag i sina
olika former, är denna funktion mycket viktig.
underlättat för de inblandade parterna att förstå
förutsättningarna i upphandlingen.
Regionalt skulle en motsvarande funktion kunna
handla om att nå ut med information om vad
sociala företag är, omvärldsbevaka samt ha ett
strukturellt uppdrag om att få stödjande aktörer
att samverka och överlappa varandra.
Stödstrukturer och kontaktnät
Ett område som varit aktuellt har varit
avtalsförhandling mellan kommunen och ett
socialt företag som leverantör. Genom att vara
en kunskapsbärare ifråga om förutsättningarna
för de olika parterna, så som leverantör och
kommun, har avtalsförhållandet kunnat
fortsätta. Även vid upphandlingar där
leverantörer har haft frågor kring kraven med
sociala hänsyn har strategens ”bryggfunktion”
Den renodlade rollen som strateg för socialt
företagande upphör, men Norrköpings kommun
har valt att fortsätta med stöd till socialt
företagande genom utvecklingsarbetet som ska
ske i kommunen med områdesutveckling. En
stor del av områdesutveckling omfattar personer
som står långt från arbetsmarknaden och
arbetslösa generellt.
28
Målet med områdesdelegationens uppdrag är:
•
Möjligheten till egenförsörjning.
Människor ska ges möjlighet till arbete eller studier oavsett var i kommunen de bor.
•
Alla människor bör ges förutsättningar att efter egen förmåga delta i arbetslivet. Fler människor kan inkluderas i arbetslivet genom att stimulera sociala innovationer. Kommunen kan stimulera utvecklingen av sociala företag och göra upphandlingar med sociala hänsyn för att skapa fler arbetstillfällen.
•
•
Arbetslivet ställer krav på människors kompetens och kunskap. Att erbjuda utbildning hör till kommunens kärnverksamhet. Utbildningsutbud och former för vägledning och validering bör anpassas till de olika behov som finns.
Arbetsförmedlingens regelverk samt övriga
frågor från nationell nivå och som ligger i de
sociala företagens intresse. Programpunkterna
har innehållit externa föreläsare där innehållet
dels har formats utifrån deltagarnas egna
önskemål och behov, dels utifrån vad vi har mött
i de sociala företagen och sett vilka frågor som
lyfts som kunskapsbehov, bland annat följande:
•
mediastrategi
•
konflikthantering
•
försäljning och att vara en försäljare
•
prissättning och marknad
•
information från SKOOPI (nationella intresseorganisationen för sociala företag) och arbetsgivarföreningen KFO
dialog med och information om och av Arbetsförmedlingen, representanter från Linköping
•
två träffar med projektdiskussioner inför ESF-utlysning.
I detta nya uppdrag finns fortsatt möjlighet till
stöd för socialt företagande.
•
Efter en tids arbete med besök på olika sociala
företag uppdagades ett behov av samordning,
kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan de
olika företagen. De mindre företagen verkar
i en begränsad värld och har svårt att själva
se möjligheter genom nätverkande, framför
allt att ta första klivet. Nätverksträffar för de
sociala företagen startades i projektet ”En
Östgötamodell, för stöd, start och stimulans
av sociala företag”. Eftersom det var ett projekt
i Regionförbundet Östsams (nuvarande
Region Östergötland) regi bjöds alla för
oss kända sociala företag i hela regionen in.
Nätverksträffarnas innehåll har varit av generell
information om vad som händer nationellt,
bland annat vad olika projektstöd via ESF
(Europeiska Social Fonden) kan göra och
utmynna i. Nätverksträffarna har också kunnat
förmedla när det skett förändringar inom
Efter projektets slut i november 2014 fortsatte
träffarna med strategen som ansvarig, i
samverkan med Region Östergötland. Målet är
att gruppen själv ska fortsätta men ingen anser
sig ha kapacitet att arrangera träffarna. Alla
inblandade anser att det är bra och viktigt att
mötesverksamheten kan fortsätta. Förutom att
det ges tillfälle för kunskapsinhämtning finns
det tid för erfarenhetsutbyte och möjligheter
att hitta samverkan mellan varandra. I det här
forumet finns det också möjlighet att vidga
frågorna i socialt företagande i ett regionalt
perspektiv och sätta Östergötland på kartan.
Sedan starten februari 2014 har vi haft
åtta träffar med sammanlagt 214 deltagare,
representerande av 15 sociala företag. Efter
Region Östergötlands projekts slut finns det fyra
rapporter att hämta på Region Östergötlands
hemsida.
29
CSR och näringslivet
Informationsträffar har ägt rum om socialt
företagande, CSR och sociala hänsyn
tillsammans med Upphandlingscenter. Det har
varit frukostmöten och korta informationsträffar
där information om framför allt upphandling
med sociala hänsyn har varit i fokus. Vid
ett tillfälle våren 2013 hade SKL en lokal
information i Norrköping där sociala hänsyn
var i fokus för små och medelstora företag. Där
blev en ingång för dessa företag att få vetskap
om funktionen strateg på näringslivskontoret
för stöd i upphandlingsfrågor och om socialt
företagande. Det finns ett stort intresse för
att ta samhällsansvar hos många av de lokala
företagen. Flera företag har varit på besök på
näringslivskontoret för mer information samt
flera företagsbesök har gjorts utifrån önskemål.
Ekonomi och finansiering
Finansiering för start av nya sociala företag
samt utveckling av befintliga är en svår nöt
att knäcka. De sociala företagens ekonomiska
villkor är inte de samma som för andra
nystartade företag. Startkapital för målgruppen
som vill starta socialt företag i normalfallet, är
inte möjligt att finansieras genom medlemsavgift
- eller insatser.
Projektet En Östgötamodell har bidragit till
en kartläggning av finansieringsbehov och
svårigheter samt möjligheter.
I Norrköpings kommun finns en social
investeringsfond och det har funnits tankar
om att en del av den skulle kunna vikas för
stöd till start av socialt företagande eller för
utveckling, med mål om återbetalning och
nyskapande av arbetstillfällen. Socioekonomiskt
skulle samhället tjäna på detta men problemet
är att återföringen av pengarna ska ske genom
en kommunal förvaltning. Det är inte alltid
kommunen som är den stora vinnaren,
det kan lika gärna kan vara landstinget,
försäkringskassan eller rättsväsendet som gör de
stora besparingarna.
I Östergötland har det under 2015 pågått ett
arbete för start av en mikrofond.
Mikrofonder
Mikrofonder är en finansieringsmöjlighet som
kan gynna de sociala företagen. På ett flertal
håll i landet pågår diskussioner om att starta
regionala mikrofonder, enligt Ulla Herliz
som driver ett projekt för etablering av fler
mikrofonder i landet. Projektet “Regionala
mikrofonder – kreditgarantiföreningar för social
ekonomi och lokal utveckling” drivs av rörelsen
“Hela Sverige ska leva” och finansieras av EU/
Jordbruksverket samt Landsbygdsprogrammet.
Organisationer som “Hela Sverige ska leva”,
Coompanion och sociala ekonominätverk och
plattformar möter ofta lokala grupper och
företag med intressanta idéer och viktiga projekt
som har problem att komma vidare. De kanske
har svårt att hitta mer projektfinansiering.
Dessutom finns svårigheter att få lån i bank för
att starta eller utveckla verksamheten. Det kan
bero på att det inte finns tillräcklig säkerhet eller
finansiella muskler. En Mikrofond skall kunna
hjälpa till med kapitalförsörjning genom att ge
garantier för lån i bank men också investera i
till exempel förlagsinsatser, medlemsinsatser,
aktiekapital och mikrolån. Kapitalet i
Mikrofonden kan komma både från privat och
offentligt håll.
Det har under de senaste åren vuxit fram en ny
modell för stöd till samhällsnyttiga företag. Ett
sådant stöd kan vara individer/verksamheter som
går in som sociala investerare och inkubatorer.
30
”
I Norrköping finns sedan några år ett företag
som heter Idéfabriken . Syftet är att hjälpa
goda samhällsförbättrande affärsidéer till start
av livgivande företag. Genom företagande nå
samhällsmål utan att göra avkall på önskan
och behovet av vinst. Flera av de verksamheter
Idéfabriken har stöttat har det sociala
företagandets principer, och där företagandet
som metod och modell är en väg ut till egen
försörjning.
31
Vi har idag i stort sett den kunskap som krävs för kunna tillhandahålla den stödjande struktur som behövs för att stimulera tillväxt inom området.
Kommunernas röster om utfallet
Norrköping
Placeringen på näringslivskontoret har också
varit en inträdesbiljett för strategen till arenor
och nätverk inom näringslivet, som inte hade
varit möjligt annars.
Behovet av mer information och kunskap om
socialt företagande, och hur vi som kommun
kan stödja den ökade trenden av socialt
företagande, är stort. För att kunna ge rätt och
adekvat information till medborgare, näringsliv,
föreningsliv och myndigheter har vi själva haft
ett behov av att öka vår kunskap inom området.
Utmaningen nu är att på ett framgångsrikt sätt
implementera och använda den kunskap vi
skaffat oss, ut till den ordinarie verksamheten.
Anne Revland
En strateg finansierad av projektmedel från
Östra Östergötlands samordningsförbund
anställdes den 1 december 2012 till november
2014 med placering på näringslivskontoret.
Syftet med placeringen på näringslivskontoret
var för att lyfta och fokusera på det sociala
företagens behov av affärsmässighet och
marknadsperspektiv. Tanken och ambitionen
var och är att den enskilde medborgaren ska
kunna vända sig till näringslivskontoret även
med frågor som rör socialt företagande, på
samma sätt som frågor som rör mer traditionellt
företagande.
Näringslivsdirektör, Norrköpings kommun
Söderköping
Undertecknad startade sin tjänst under senare
halvan av år 2013. Då hade i stort sett ett år gått
av den projektangivna tiden på två år för social
strateg. Enligt information och egna iakttagelser
hade den sociala strategen då arbetat med;
•
Det vi kan se idag, två och ett halvt år senare när
vi följer upp denna satsning, är att vi idag har
en mycket mer komplett bild av aktörer, roller
och funktioner som idag finns både internt och
externt och som utgör den stödjande strukturen.
Denna bild är av stor vikt för att kunna greppa
och förstå helheten.
Vi har idag i stort sett den kunskap som krävs
för kunna tillhandahålla den stödjande struktur
som behövs för att stimulera tillväxt inom
området. Vad denna struktur och kunskap
innebär finns väl beskrivet i sin helhet i
slutrapporten.
information och spridning av kunskap om socialt företagande bland tjänstemän och politiker
informationsinsatser på en av verksamheterna inom Arbetsmarknadsenheten
•
•
direkt handledning och uppföljning av tre personer som var intresserade av att starta socialt företag.
Tack vare den sociala strategens
informationsinsatser bland tjänstemännen
genomförde Söderköpings kommun sin
första upphandling med sociala kriterier.
Upphandlingen blev lyckad, med resultatet att
tre arbetslösa personer säsonganställts utöver
ordinarie personal hos entreprenören.
De tre personer som strategen arbetat med
individuellt har fått förankring på ett större
socialt företag i Söderköping och kan nu
utveckla sin affärsidé i lagom takt.
En av framgångsfaktorerna har definitivt varit
placeringen på näringslivskontoret. Det har gett
en tyngd till rollen och arbetet och ett fokus på
vikten av företagen som företag om än med en
social agenda.
32
”
Strategen har starkt bidragit till att kunskapsnivån kring frågorna har ökat i kommunen.
Den sociala strategen har, tillsammans med
undertecknad, uppmärksammat avsaknaden av
policys, riktlinjer och rådgivande dokument som
är politiskt förankrade i Söderköpings kommun.
Underlag från andra kommuner har överlämnats
till undertecknad från den sociala strategen.
Av värde har även varit de workshops och den
modell som den sociala strategen tagit fram för
vad detta område står för.
Sammanfattningsvis kan sägas att den sociala
strategen tillsammans med Östgöta modellen
fört arbetet ytterligare ett steg framåt, skapat
en större förståelse, samordnat information
och utbildningsinsatser samt väckt intresse
bland politiker, tjänstemän och företagare i
Söderköping.
Strategen har under projekttiden också arbetat
aktivt med att informera om vad socialt
företagande innebär och vilka möjligheter som
finns. Detta har bland annat skett i samarbete
med kommunens arbetsmarknadsenhet och
arbetsförmedlingen. Strategen har också haft
kontakt med en del av kommunens företagare
och informerat.
En annan del av uppdraget har handlat
om att till politiken informera om socialt
företagande men också kring vikten av att i
upphandlingspolicys och andra styrdokument
titta på möjligheterna att använda sociala
kriterier och hänsyn vid kommunala
upphandlingar. Strategen har även aktivt lämnat
tankar och idéer kring hur dokument skulle
kunna vara utformade. Valdemarsviks kommun
har ännu inte fattat beslut kring dessa frågor.
Det sista uppdraget kopplat till kommunen
var att informera och stötta kommunens
integrationsenhet kring ett projekt kopplat till
ekologisk odling. Detta projekt skulle framöver
kunna bli ett socialt företag i kommunen.
Gry Andersson
Enhetschef Arbetsmarknadsenheten, Söderköpings
kommun
Strategen har varit ett stort stöd i arbetet med
aktuella frågor i Valdemarsviks kommun. Hon
har alltid på ett mycket positivt sätt ställt upp
och stöttat kring de frågor som varit aktuella.
Hon har starkt bidragit till att kunskapsnivån
kring frågorna har ökat i kommunen. Kanske
skulle vi kunnat utnyttja resursen ännu mer och
då främst kring upphandlingsfrågor.
Valdemarsvik
Strategen har sedan hösten 2012 i sitt arbete
via Samordningsförbundet Östra Östergötland
fungerat som ett stöd till kommunen gällande
socialt företagande samt frågor gällande
upphandling med koppling till social hänsyn.
Under den första projekttiden arbetade
strategen aktivt med att stötta några personer
och organisationer som hade idéer kring start
av sociala företag i Valdemarsviks kommun.
Detta ledde också till att Kooptima startade upp
verksamhet i kommunen. Strategen var i detta
arbete ett stort stöd till alla inblandade.
33
Det har varit ett stort nöje att samarbeta med
Veronica och vi hoppas att kommunen även
fortsättningsvis får möjlighet att på olika sätt ta
del av hennes kunskaper.
Sven Tholén
Arbetsmarknadschef, Valdemarsviks kommun.
Reflektioner
Politisk viljeriktning
rehabilitering i fokus, samt gett möjlighet
till individen att få referenser, erfarenhet och
kunskap om sin förmåga. Därmed inte sagt
att det inte har varit viktigt. Med anledning av
detta sprids budskapet och fler får förståelse för
skillnaden mellan socialt entreprenörskap och
socialt företagande inklusive arbetsintegrering.
I Norrköping har inriktningsdokument
funnits, som tydligt uttrycker vikten av
en arbetsmarknad för alla och att sociala
företag är en väg för uppfyllelse. En av
framgångsfaktorerna i arbetet med stöd till
sociala företag har varit just de politiska
dokumenten. Tillsammans med placeringen
på näringslivskontoret har det möjliggjort en
bred ingång till kommunal verksamhet samt till
näringslivets representanter. Eftersom frågan
har fått ett värde inom näringslivsperspektivet,
lyfts vikten av företagandet, och inte enbart de
sociala värdena. Utifrån de möten som skett på
näringslivskontoret har även social hållbarhet
och CSR blivit ett område att nå ut med.
Genom nätverkande och möten har nya
kontakter kunnat knytas vilket lett till
nya samarbeten och tjänsteutbyte. Socialt
företagande i sin helhet är lite mer komplext om
man väljer att se ur alla perspektiv. När en social
entreprenör förstår att arbetsintegrering handlar
om att skapa faktiska jobb och arbetstillfällen
utifrån individens förutsättningar, tillfälliga
eller varaktiga, så har fler dörrar öppnats för
nya tankar och affärsidéer. För flera har idéerna
om att vara en aktör för arbetsträning ändrats
till tankar om hur en större delaktighet kan
ge mervärden såsom egenmakt och riktigt
företagande.
Projekt
Ytterligare framgångsfaktorer har varit projektet
”En Östgötamodell - för stöd, start och
stimulans till sociala företag”. Genom projektet
har det funnits material att ta del av samt
kollegor att bolla med. Projektets resultat bygger
till stor del på strategens arbete i samarbete
med de projektdeltagare som ingått i projektet.
Tidigare projekt och erfarenheter var en
bidragande faktor till utvecklingen.
Företagsformen
De flesta arbetsintegrerande sociala företag är
ekonomiska föreningar där hög delaktighet
sker genom medlemskap. Som medlem har
man rösträtt på stämman och har möjlighet att
påverka val av styrelse.
Socialt företagande i brett
perspektiv
Ekonomiska föreningar behöver, precis som
vilket företag som helst, tjäna pengar. För
vinsten som uppstår återinvesteras pengarna
sedan tillbaks in i verksamheten för vidare
utveckling och/eller nyanställningar. Detta
gäller för alla de företag som registrerar sig
som arbetsintegrerade sociala företag oavsett
företagsform.
Socialt företagande med samhällsförbättrande
fokus utgör ett brett arbetsspektra. Att enbart
jobba med arbetsintegrerande sociala företag
inom näringslivskontoret har inneburit
utmaningar. Det har varit fler aktörer som sökt
stöd och information men som inte har haft
arbetsintegrering, på det sätt som Tillväxtverket
anger i sin definition, i huvudsyfte. Dessa
företag har ofta haft arbetsträning och
Det finns också ett antal sociala företag som
jobbar med arbetsintegrering men som är i
formen Aktiebolag. Dessa företag har samma
34
Det vore önskvärt om det dessutom fanns
en resurs hos organisationer som får ett
aktivt uppdrag att jobba med sociala företag.
Ett förslag är att Coompanion (kooperativ
rådgivare) som idag har erfarenhet med socialt
företagande får ett förstärkt uppdrag med
konkret stöd till sociala företag (start och
utveckling för grupper) men inte enbart till de
som vill bilda kooperativ.
målsättning som de ekonomiska föreningarna
med att skapa nya arbetstillfällen för personer
som står utanför arbetsmarknaden, och även
dessa företag jobbar med delaktighet och
påverkan. I deras bolagsform finns möjligheter
att skriva in att vinsten ska återinvesteras
för verksamhetsutveckling. Dessa företag får
kämpa för förtroendet hos de offentliga och
hos en del aktörer. Till deras fördel är att de ses
som ”riktiga” företag inom näringslivet där de
möts av en annan förståelse och hittar andra
samarbetspartners.
Finansiering och upphandling
Oavsett vilken företagsform det sociala företaget
har är det viktigt att se hur principerna tillämpas
i enlighet med arbetsintegrering och egenmakt
till de personer som är i verksamheten. Det
är ett pedagogiskt dilemma och något som
insatser i form av utbildning kan bidra till en
höjning av kunskap. De små företagen har dock
sällan ekonomi eller tidsutrymme till att själva
uppdateras i detta.
Kontaktperson i kommunen
Som en del av en stödstruktur finns ett stort
värde för de sociala företagen att kommunen
har en kontaktperson som kan lotsa till rätt
stöd och vara ett bollplank, precis som för vilket
företag som helst. En viktig kunskap är också att
det stöd som finns att tillgå behöver en bredd
i kompetens, både vad gäller hur kommunen
kan och får stödja men också kunskapen om
de sociala företagens förutsättningar. Eftersom
de sociala företagens dubbla affärsidéer och
deras villkor till stor del styrs av de offentligas
beslut (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan,
regionen samt kommunen) är de extra sårbara
vid förändringar. En kontaktperson kan
också vara navet i nätverk och spridning av
information utifrån de förändringar som sker på
regional, nationell och även internationell nivå.
35
En del av stödstrukturen handlar om
upphandlingar. Sociala hänsyn och sociala
krav är något som kommer att öka, vilket
kommer kräva mer resurser för att tillgodose
kunskapsbehov, både internt inom kommunerna
men också till näringslivet. En regional
stödfunktion för dessa frågor skulle vara en
enorm resursförstärkning till alla kommuner,
inte minst till de kommuner som idag inte
har ett samordningsförbund eller samverkan
på något sätt som stödjer arbetet med socialt
företagande. Strategen har varit en resurs i
den mån det har funnits tid men det är långt
ifrån tillräckligt. Regionen tillsammans med
samordningsförbunden skulle gemensamt kunna
bidra till ökad tillväxt inom socialt företagande.
Kommuner kan köpa tjänster av de sociala
företagen, genom upphandling med sociala krav
eller genom direktupphandling. Det kan vara
produkter eller tjänster företaget erbjuder eller
arbetsträningsplatser. Det finns olika lösningar
på hur det kan se ut men det viktiga är att det
upprättas reella avtal.
Däremot skulle kommunen kunna avsätta medel
med riktat stöd till socialt företagande, till den
nystartade Mikrofond Östergötland. Därigenom
skulle det kunna vara möjligt att rikta stödet till
sociala företag som leder till arbetsintegrering
och egen försörjning.
Yttre stödstruktur
Om en samverkan blir till mellan de
rådgivare som finns hos Coompanion,
Nyföretagarcentrum och Almi samt
studieförbunden, så finns det stora möjligheter
till ett växande klimat för sociala företag.
Ytterliga stödstrukturer är det yttre nätverk
av olika aktörer så som Coompanion, Almi,
Nyföretagarcentrum samt större sociala företag.
Dessa organisationer stöds idag av staten och
kommunerna och kan därför ge kostnadsfri
rådgivning. De flesta arbetsintegrerande
sociala företag har formen ekonomisk förening
och Coompanion har bred erfarenhet och
kunskap om dessa företagens specifika behov.
Under projektperioden involverades även
Nyföretagarcentrum och Almi som en möjlig
stödfunktion för sociala företag med stöd av
strategen. Idag har de större kunskap om de
sociala företagens förutsättningar vilket ger fler
företag stöd i sina frågor. Det vore önskvärt om
ett fortsatt samarbete där de sociala företagen,
oavsett företagsform, har möjligheter att få stöd
av dessa organisationer vid start och utveckling
av sitt företag.
För att möjliggöra en sådan utveckling
krävs att de olika aktörerna skapar en
gemensam målbild och en förståelse för
samverkanskraften och att de behöver kliva ur
”konkurrensbubblan”. Kanske ett projekt att
genomföra via Region Östergötland tillsammans
med Samordningsförbunden i länet? Även
kommunerna kan bidra till kunskapshöjning
i de sociala företagen genom att ge uppdrag
till någon av aktörerna/organisationerna att ha
utbildningsinsatser riktat till sociala företag.
Bildningsförbunden i Östergötland har också
en viktig stödjande funktion. Flera av de
studieförbund och folkhögskolor som finns
i Östergötland har intresse av att genom
studiecirkelform erbjuda utbildning och stöd
till de som vill starta sociala företag men också
stödja utvecklingsprocesser de sociala företagen
står inför. Några studieförbund har också
verksamheter som de vill ska kunna drivas vidare
fast i annan form än genom studieförbundet.
36
PRODUKTION: NORRKÖPINGS KOMMUN, SEPTEMBER 2015.
AVSÄNDARE:
NÄRINGSLIVSKONTORET
Adress: Laxholmstorget 3,
601 81 Norrköping
Tel: 011-15 15 01
E-post: [email protected]
www.norrkoping.se
