Riskerna förknippade med finansiella instrument

Investerarens
FAKTAPAKET
1
Innehållsförteckning
INFORMATION OM TJÄNSTELEVERANTÖREN OCH VÅRA TJÄNSTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
UPPGIFTER ENLIGT KAPITEL 7 OCH 8 I KREDITINSTITUTSLAGEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
UPPGIFTER ENLIGT KAPITEL 3 I LAGEN OM FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING . . . . . . . . . . . . . 4
INSPELNING AV SAMTAL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
ERSÄTTNINGSFONDEN FÖR INVESTERARE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
FÖRHANDSINFORMATION VID DISTANSFÖRSÄLJNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
DEPONERING AV KUNDMEDEL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
PRINCIPERNA FÖR UNDVIKANDE OCH HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER . . . . . . . . 5
PRINCIPERNA FÖR UTFÖRANDE AV UPPDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
KATEGORISERING AV KUNDER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
ALLMÄNT OM FINANSIELLA INSTRUMENT OCH PLACERINGSTJÄNSTER
SAMT RISKER FÖRKNIPPADE MED DESSA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
INVESTERINGSKATEGORIER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
BESKRIVNING AV FINANSIELLA INSTRUMENT OCH PLACERINGSTJÄNSTER. . . . . . . . . . . 10
RISKER FÖRKNIPPADE MED FINANSIELLA INSTRUMENT
OCH PLACERINGSVERKSAMHET. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
WEBBPLATSENS ALLMÄNNA ANVÄNDARVILLKOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Gällande version av Investerarens faktapaket publiceras
på Taaleris webbtjänst på adressen www.taaleri.com
DATASKYDDSBESKRIVNING FÖR KUNDREGISTRET. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
DATASKYDDSBESKRIVNING FÖR MARKNADSFÖRINGSREGISTRET . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
2
INFORMATION OM TJÄNSTELEVERANTÖREN OCH VÅRA TJÄNSTER
TJÄNSTELEVERANTÖR
Huvudsaklig tjänsteleverantör:
Taaleri Förmögenhetsförvaltning Ab
(FO-nummer 2080113-9) (nedan ”Taaleri”)
Värdepappersföretag
Adress: Glogatan 3 A, 00100 Helsingfors
Telefon: 046 714 7100
Övriga tjänsteleverantörer:
Taaleri Fondbolag Ab (FO-nummer 2062840-1)
(nedan ”Taaleri Fondbolag”)
Fondbolag och förvaltare av alternativa fonder
Adress: Glogatan 3 A, 00100 Helsingfors
Telefon: 046 714 7100
Taaleri Private Equity Funds Ab
(FO-nummer 2264327-7) (nedan ”Private Equity
Funds”)
Förvaltare av alternativa fonder
Adress: Glogatan 3 A, 00100 Helsingfors
Telefon: 046 714 7100
Taaleri Skattetjänster Ab
(FO-nummer 2504066-6) (nedan ”Taaleri Skattetjänster”)
Försäkringsombud
Adress: Glogatan 3 A, 00100 Helsingfors
Telefon: 046 714 7100
Adresserna till Taaleris verksamhetsställen finns
tillgängliga på Taaleris webbplats på adressen
www.taaleri.com
SPRÅK
Investerare kan uträtta ärenden hos oss på finska
och vi tillhandahåller dokument och annan information på finska.
ÄRENDEHANTERING
Investeraren kan sköta ärenden med Taaleri genom personligt besök eller besök av ett ombud
vid Taaleris verksamhetsställen, per post eller fax
eller efter uttrycklig överenskommelse via e-post
eller webbtjänsten. Uppdrag gällande finansiella
instrument kan lämnas skriftligt, per telefon eller
via webbtjänsten.
VERKSAMHETSTILLSTÅND OCH
KONTAKTUPPGIFTER TILL DEN MYNDIGHET
SOM BEVILJAT VERKSAMHETSTILLSTÅNDET
Taaleri har verksamhetstillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i lagstiftningen om in-
vesteringstjänster för de placeringstjänster som
anges i verksamhetstillståndet. Taaleris verksamhetstillstånd har beviljats av Finansinspektionen,
vars adress är Snellmangatan 6, PB 103, 00101
Helsingfors, www.finanssivalvonta.fi.
persföretag på sina webbsidor informera om hur
de efterlever bestämmelserna i 1–5 § i kapitel 7
och i kapitel 8 i kreditinstitutslagen. I det följande
beskrivs hur Taalerikoncernen (nedan ”Koncernen”) efterlever dessa bestämmelser.
Taaleri Fondbolaget har verksamhetstillstånd
att bedriva verksamhet som ett fondbolag som
avses i lagstiftningen om placeringsfonder och
som förvaltare av alternativa fonder som avses
i lagstiftningen om förvaltning av alternativa investeringsfonder. Taaleri Fondbolagets verksamhetstillstånd har beviljats av Finansinspektionen,
vars adress är Snellmangatan 6, PB 103, 00101
Helsingfors, www.finanssivalvonta.fi.
ALLMÄNNA KRAV GÄLLANDE BOLAGETS
FÖRVALTNINGS- OCH STYRSYSTEM
Private Equity Funds har verksamhetstillstånd
att bedriva verksamhet som förvaltare av alternativa fonder som avses i lagstiftningen om
förvaltning av alternativa investeringsfonder.
Taaleri Fondbolagets verksamhetstillstånd har
beviljats av Finansinspektionen, vars adress är
Snellmangatan 6, PB 103, 00101 Helsingfors,
www.finanssivalvonta.fi.
Taaleri Skattetjänster bedriver verksamhet som
ett ombud som avses i lagstiftningen om försäkringsförmedling och bolaget är infört i försäkringsförmedlarregistret. Försäkringsförmedlarregistret upprätthålls av Finansinspektionen, vars
adress är Snellmangatan 6, PB 103, 00101 Helsingfors, www.finanssivalvonta.fi.
ANVÄNDNING AV ANKNUTNA OMBUD
Taaleri kan använda anknutna ombud vid tillhandahållandet av placeringstjänster och sidotjänster
enligt lagstiftningen om investeringstjänster. I detta fall ges uppgifterna om det anknutna ombudet
i marknadsföringsmaterialet för den produkt som
det anknutna ombudet marknadsför.
RAPPORTERING
Taaleri tillhandahåller kunden rapporter om de
placeringstjänster som erbjuds. Om rapporteringen avtalas alltid i detalj i avtalet om den aktuella
placeringstjänsten som kunden och Taaleri ingår.
INCITAMENT
Information om incitament som Taaleri erhållit av
tredje parter eller betalat ut finns tillgängliga på
webbtjänsten på adressen www.taaleri.com
UPPGIFTER ENLIGT KAPITEL 7 OCH 8
I KREDITINSTITUTSLAGEN
Enligt kapitel 7 och 8 i kreditinstitutslagen
(610/2014) ska ett kreditinstitut och värdepap-
Koncernens förvaltnings- och styrsystem beskrivs
på webbplatsen i avsnittet Förvaltning. Koncernens principer för samhällsansvar beskrivs i avsnittet Samhällsansvar.
Koncernen har en strategi som Taaleri Abp:s styrelse har godkänt. Koncernens affärsverksamhet,
riskhantering och förvaltning sköts enligt denna
strategi effektivt och enligt försiktiga affärsprinciper. Koncernen har även verksamhetspolicyn
som styrelsen godkänt och som fungerar som
centrala principer för riskhanteringen och internrevisionen. Härutöver har Koncernen en avsevärd mängd andra interna instruktioner som
stöd för ordnandet av förvaltningen och riskhanteringen. Policyn om intressekonflikter innehåller
de centrala principerna för hantering av intressekonflikter.
Koncernens principer för risk- och solvenshantering, internrevision och ekonomisk rapportering
samt en beskrivning av Koncernens förvaltningsoch styrsystem återges årligen i anslutning till
Taaleri Abp:s bokslut. Årsberättelser, inklusive
bokslut, finns tillgängliga på webbplatsen.
KRAV SOM GÄLLER SAMMANSÄTTNINGEN AV
OCH ARBETET FÖR TAALERI ABP:S STYRELSE
Taaleri Abp:s styrelse har godkänt verksamhetsprinciper för Koncernen som tar hänsyn till
främjande av mångfalden i styrelsens sammansättning och målet att könen är jämlikt representerade i styrelsen.
Koncernen efterlever till tillämpliga delar den
Finska koden för bolagsstyrning (Corporate Governance) 2010.
Den verkställande ledningen ser tillsammans
med styrelseordföranden till att nya styrelsemedlemmar får tillräcklig introduktion i uppdraget
som styrelsemedlem, Koncernens affärsverksamhet och verksamhetsrisker.
Som del av god förvaltningssed har styrelsen
fastställt en princip enligt vilken styrelsearbetet
sköts oberoende och med beaktande av Koncernens och alla aktieägares intressen.
KRAVEN PÅ KONCERNLEDNINGENS
TILLFÖRLITLIGHET OCH KOMPETENS
Innan slutgiltigt val av styrelsemedlemmar och
medlemmar till ledningsgruppen samt tillträde
i uppdraget utförs alltid en bedömning av personens tillförlitlighet och kompetens enligt de
separata bestämmelser som stadgas i Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar.
KONCERNLEDNINGENS TIDSDISPOSITION
Taaleri Abp:s styrelse sammanträder regelbundet och alltid då brådskande ärenden kräver det.
Antalet styrelsemöten under kalenderåret publiceras i samband med årsberättelsen.
Styrelsemedlemmarnas huvudsysslor och medlemskap i andra samfunds styrelser/beslutsorgan publiceras årligen i det förslag på styrelsesammansättning som finns bifogat till inbjudan
till bolagsstämman. Inbjudan till bolagsstämman
jämte bilagor finns tillgänglig på webbplatsen.
Koncernen har dessutom en ledningsgrupp
som sammanträder regelbundet, minst en gång
i månaden. Verkställande direktören och ledningsgruppens medlemmar har sitt uppdrag
inom Koncernen som huvudsyssla. Ledningsgruppens medlemmar presenteras på webbplatsen i avsnittet Personer.
ERSÄTTNINGAR
I fråga om ersättningar efterlever Koncernen
bestämmelserna enligt kapitel 8 i kreditinstitutslagen samt andra, kompletterande föreskrifter.
Bolaget använder ett ersättningssystem, som
Taaleri Abp:s styrelse godkänner årligen och vars
principer beskrivs på webbplatsen i avsnittet Förvaltning samt ett optionssystem för nyckelpersoner vars innehåll beskrivs i anslutning till bokslutet. Bokslutet finns tillgängligt på webbplatsen i
avsnittet Ekonomiska rapporter. I ersättningssystemet beaktas att systemet inte får uppmuntra
till risktagning som står i strid med Koncernens
affärsmässiga mål eller mål för riskhanteringen.
Taaleri Abp:s styrelse övervakar och utvärderar
regelbundet ersättningssystemens funktion och
efterlevandet av de fastställda verksamhetsprinciperna och förfarandena. Koncernen upprätthåller en förteckning över personerna i dess tjänst,
vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på
Koncernens riskprofil. Koncernens compliancefunktion bedömer årligen huruvida principerna
i det ersättningssystem som styrelsen godkänt
efterlevs i utbetalningen av ersättningar.
3
UPPGIFTER ENLIGT KAPITEL 3
I LAGEN OM FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING
Taaleri Skattetjänster äger varken direkt eller indirekt några andelar som överstiger 10 procent
av något försäkringsbolags röstetal eller kapital,
och inget försäkringsbolag äger varken direkt eller indirekt en andel som överstiger 10 procent
av Taaleri Skattetjänsters röstetal eller kapital.
En kund som är missnöjd med Taaleri Skattetjänsters verksamhet kan göra en reklamation
direkt till Taaleri Skattetjänster, ett försäkringsbolag som Taaleri Skattetjänster representerar eller
med hjälp av de rättsskyddsmedel som nämns
längre ner i detta dokument.
Taaleri Skattetjänster representerar följande
försäkringsbolag:
• LokalTapiola Ömsesidigt Livförsäkringsbolag
• SEB Life International Assurance Company Limited
• Swiss Life S.A. société anonyme
• Försäkringsaktiebolaget Fennia Liv
INSPELNING AV SAMTAL
Taaleri spelar in uppdragssamtal med kunderna
i enlighet med lagstiftningen om investeringstjänster. Taaleri kan även spela in andra samtal, till
exempel samtal där andra rättshandlingar mellan
Taaleri och en kund utförs. Samtalsinspelningarna används för verifiering av uppdragsinnehåll,
riskhantering, utveckling av kundtjänsten och
som bevis vid avgörande av eventuella tvister.
ERSÄTTNINGSFONDEN FÖR
INVESTERARE
Ersättningsfonden för investerare har grundats för
att trygga investerarens tillgodohavanden om ett
värdepappersföretag som är medlem i ersättningsfonden inte kan betala ut investerarens tillgodohavanden enligt avtal. I första hand ligger ansvaret för
investerarnas tillgodohavanden hos det värdepappersföretag hos vilket investeraren är kund. Skyddet i Ersättningsfonden för investerare gäller bland
annat mottagning och förmedling av uppdrag, förmögenhetsförvaltning och emissioner. Placeringsfondsverksamhet och placeringsbundna försäkringar faller utanför skyddet från ersättningsfonden.
Vid insolvens tryggas återbetalningen av bankde-
den behandlar även företagares och yrkesutövares försäkringsärenden. Försäkringsnämnden
behandlar emellertid inte ärenden som gäller utländska försäkringsbolag, som inte har filial i Finland. Rekommendationerna till avgörande gäller
tillämpning av lag, myndighetsbestämmelser
och avtalsvillkor samt tjänsteleverantörens agerande. De kan också gälla ersättningens belopp.
positioner i regel från insättningsgarantifonden.
Medlemmar i ersättningsfonden är alla finländska värdepappersföretag och finländska kreditinstitut som tillhandahåller placeringstjänster.
Medlemsavgifterna som medlemmarna betalar
samt de årliga understöds- och förvaltningsavgifterna används för att samla in kapital för eventuella ersättningssituationer och för att täcka kostnaderna för förvaltning av ersättningsfonden.
Ersättningsfondens skydd omfattar icke-professionella investerare och investerare som inte är
kategoriserade som godtagbara motparter.
erhållna prestationer, till exempel likvida medel,
finansiella instrument eller annan egendom. Taaleri kan ta ut en ersättning från de medel som
återbetalas för tjänster som utförts innan meddelandet om frånträde mottogs.
Ersättningsfonden för investerare ersätter investerarens förluster då en medlem i fonden inte har
erlagt klara och ostridiga fordringar enligt avtal
till en investerare som skyddas av fonden. Förutsättningen är att medlemmen är insolvent. Ersättningsfonden ersätter till exempel inte förluster
på grund av kursändringar eller dåliga investeringsbeslut. Ersättningsbeloppet till en och samma investerare är 9/10 av investerarens tillgodohavande hos ett värdepappersföretag, dock
högst 20 000 euro. Ersättningen beräknas enligt
marknadskursen den dag, då Finansinspektionen fattade beslut om ersättningsskyldighet eller
den dag då värdepappersföretag försattes i likvidation, företagssanering eller konkurs – den dag
som kommer först är avgörande.
Om inget annat föranleds av tjänstens avtalsvillkor, avgörs tvister som inte kan lösas genom
förhandlingar utifrån Taaleris val antingen vid
Helsingfors tingsrätt eller vid den allmänna underrätten på den ort inom vars domkrets kunden
har sin hemortskommun. En konsumentkund har
dock alltid rätt att kräva att ärendet behandlas
vid den allmänna underrätten på den ort i Finland inom vars domkrets han eller hon har sin hemortskommun. Om en konsumentkund inte har
hemortskommun i Finland, behandlas tvister vid
Helsingfors tingsrätt.
En konsumentkund har dessutom till sitt
förfogande följande rättsskyddsmedel
utanför domstol:
Kontaktuppgifter: Tavastvägen 3, PB 306, 00531
Helsingfors; www.kuluttajariita.fi
Följande bolag i Taalerikoncernen är medlemmar i Ersättningsfonden för investerare: Taaleri
Förmögenhetsförvaltning Ab och Taaleri Fondbolag Ab (i oktober 2014).
Värdepappersnämnden
Värdepappersnämnden ger rekommendationer
till avgörande om meningsskiljaktigheter mellan
icke-professionella kunder och tjänsteleverantörer som lämnas till nämnden för behandling.
DEPONERING AV KUNDMEDEL
FÖRHANDSINFORMATION VID
DISTANSFÖRSÄLJNING
ÅNGERRÄTT
En konsumentkund har rätt att frånträda ett avtal
som ingåtts via ett medel för distanskommunikation genom att meddela detta till Taaleri inom 14
dagar efter det att avtalet ingicks eller den senare tidpunkt då kunden fått denna förhandsinformation och tjänstevillkoren i varaktig form.
RÄTTSSKYDDSMEDEL
På tjänster som tillhandahålls av Taaleri tillämpas
finsk lag, denna förhandsinformation har getts
utgående från finsk lag och förhandsinformationen samt avtalsvillkoren för tjänsterna finns tillgängliga på finska.
Värdepappersnämnden behandlar ärenden mellan tjänsteleverantörer och icke-professionella
kunder som rör sådana placerings- och fondtjänster som avses i lagen om värdepappersföretag och lagen om placeringsfonder. Rekommendationerna till avgörande gäller tillämpning av
lag, myndighetsbestämmelser, god värdepappersmarknadssed och avtalsvillkor samt tjänsteleverantörens agerande. De kan också gälla ersättningens belopp.
Ångerrätten gäller dock inte sådana tjänster eller finansiella instrument, vars pris eller värde är
beroende av sådana förändringar på finansmarknaden som Taaleri inte kan påverka eller till vilka
anknutna skyldigheter redan utförts i sin helhet.
Ångerrätten gäller därmed inte till exempel uppdrag i anslutning till handel med värdepapper
eller andelar i placeringsfonder.
Kontaktuppgifter: Porkalagatan 1,
00180 Helsingfors; www.fine.fi
Parterna ska utan dröjsmål och senast 30 dagar
efter meddelandet om frånträde återbetala alla
Försäkringsnämnden behandlar ärenden som
gäller frivilliga försäkringar. Försäkringsnämn-
Försäkringsnämnden
Försäkringsnämnden ger rekommendationer till
avgörande om meningsskiljaktigheter mellan
kunder och tjänsteleverantörer som lämnas till
nämnden för behandling.
Kontaktuppgifter: Porkalagatan 1,
00180 Helsingfors; www.fine.fi
Konsumenttvistenämnden
Konsumenttvistenämnden kan lösa meningsskiljaktigheter gällande konsumtionsvaror, där köparen är konsument och säljaren näringsidkare.
Konsumenttvistenämnden är ett opartiskt och
oavhängigt organ, vars centrala värderingar är
rättvisa och lätt tillgång till rättsskipning. Dess
medlemmar företräder i lika mån såväl konsumenter som näringsidkare. Nämnden stakar ut
linjer för och styr konsumenträtten genom sin
etablerade beslutspraxis och sina nya pleniavgöranden.
ALLMÄNT
Investerarens likvida medel deponeras alltid antingen på ett konto som öppnats med stöd av
ett avtal mellan kunden och kreditinstitutet eller
på ett kundmedelskonto vid kreditinstitutet som
Taaleri har öppnat för investeraren i fråga eller
för bestämda investerare. Finansiella instrument
deponeras alltid på ett värdeandelskonto, som
öppnats med stöd av ett avtal mellan kunden
och förvaringsinstitutet eller i annan förvaring.
Taaleri strävar efter att vid öppnande av ett kundmedelskonto omsorgsfullt välja det kreditinstitut
där kundmedelskontot finns, men ansvarar dock
inte för eventuella skador som åsamkas kunden
på grund av kreditinstitutet, dess verksamhet, försummelser eller insolvens. Taaleri ansvarar inte
heller för eventuella skador som åsamkas kunden
på grund av kreditinstitutets eller förvaringsinstitutets, med vilket investeraren ingått avtal om
konto eller deponering, eller deras underförvarares verksamhet, försummelser eller insolvens,
även om Taaleri skulle ha rekommenderat ifrågavarande kreditinstitut eller förvaringsinstitut.
Taaleri och depositionsbanken/förvaringsinstitu4
tet håller alltid sina egna tillgångar och kundmedel samt andra investerares medel åtskilda på de
sätt som fastställs i lagstiftningen om värdepappersmarknaden och i Finansinspektionens anvisningar.
INVESTERARES KONTANTA MEDEL
Investerares kontanta medel deponeras på det
ovan beskrivna sättet på ett konto som öppnats
vid kreditinstitutet. Investerarens insättningar är
fordringar på kreditinstitutet. Alla betalningar
som investeraren gör i anslutning till placeringsverksamheten går via detta konto, om inget annat avtalats i ett specifikt fall.
INVESTERARES VÄRDEPAPPERSINNEHAV
Inhemska värdeandelar och fondandelar
Inhemska värdepapper i värdeandelsform förvaras alltid på ett värdeandelskonto i kundens
namn. Värdeandelskontona är helt fristående
från förvaringsinstitutets balansomslutning. Investerarens och förvaringsinstitutets ömsesidiga
ansvar definieras i lagstiftningen om värdeandelssystemet och om värdeandelskonton samt
i avtalet om värdeandelskontot och tillhörande
kontovillkor.
Placeringsfondens förmögenhet ägs av fondandelsägarna. Placeringsfondens fondandelar
upprätthålls i ett register över alla fondandelsägare som förs av fondbolaget. Om det är fråga om börsnoterade fondandelar, förvaras de i
värdeandelssystemet. Placeringsfondens förmögenhet i sin tur deponeras vid placeringsfondens
förvaringsinstitut åtskilt från andra placeringsfonders, fondbolagets och förvaringsinstitutets
medel.
UTLÄNDSKA VÄRDEANDELAR OCH
FONDANDELAR
Ägande och omsättning av utländska värdepapper är förenat med juridiska och skattemässiga risker. Utländska finansiella instrument kan
på grund av internationell praxis vanligtvis inte
registreras i kundens namn. Deponering på ett
utländskt deponeringskonto sker då i förvaringsinstitutets namn för dess kunders räkning.
Värdepapper som deponeras registreras för deponering tillsammans med värdepapper som
ägs av andra investerare. Den utländska förvaringsparten deponerar kundens värdepapper på
ett samkonto, som allmänt kallas för ”omnibus
account”. Den lokala lagstiftningen bestämmer
kundens ställning och relationerna mellan den
utländska förvaringsparten och det finländska
förvaringsinstitutet till exempel vid konkurs. Investerarens ställning kan således bli en annan än
i Finland. Det är möjligt att förluster på grund av
förvaringspartens insolvens tillfaller kunden. På
grund av den utländska lagstiftningen, en myndighetsbestämmelse eller självreglering kan det
vara omöjligt för den utländska förvaringsparten
att hålla investerarens värdepapper åtskilda från
förvaringspartens eller bankens egna tillgångar.
Av denna anledning kan investerarens medel vid
en konkurs höra till förvaringspartens tillgångar. Förvaringsparten eller en tredje part kan ha
panträtt eller kvittningsrätt till investerarens värdepapper eller andra rättigheter eller fordringar på värdepappren. I synnerhet kan finansiella
instrument som förvaras utanför det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet omfattas av
lagstiftning som väsentligt skiljer sig från den
finländska lagstiftningen. Taaleri strävar efter att
välja förvaringsinstitutet omsorgsfullt. Taaleri kan
även själv agera som förvaringsinstitut. Taaleris
och det utomstående förvaringsinstitutets ansvar
bestäms enligt finsk lag.
Taaleri kan med stöd av avtalet om placeringstjänster eller villkoren för det finansiella instrumentet ha panträtt, kvittningsrätt eller retentionsrätt till investerarens investeringstillgångar för att
täcka Taaleris fordringar. Också förvaringsinstitut
eller depositionsbanker kan ha pant- och kvittningsrätt till investerarens förmögenhet som säkerhet för sina fordringar.
ANDELAR I KOMMANDITBOLAG OCH
MASSKULDEBREVSLÅN SOM DESSA
EMITTERAR
Andelar i kommanditbolag och masskuldebrevslån som dessa emitterar, som inte är anslutna
till värdeandelssystemet, deponeras hos Taaleri.
Finansiella instrument som deponeras hos Taaleri registreras enligt ägare och hålls åtskilt från
Taaleris tillgångar. Investerarens och Taaleris ömsesidiga ansvar definieras i förvaringsavtalet och
dess avtalsvillkor.
PRINCIPERNA FÖR UNDVIKANDE
OCH HANTERING AV
INTRESSEKONFLIKTER
En intressekonflikt kan uppstå då Taaleri, dess
anställda eller en annan investerare har en fördel
eller ett intresse med koppling till det erbjudna
finansiella instrumentet eller den erbjudna placeringstjänsten, som skiljer sig från investerarens
fördel.
Taaleri erbjuder sina kunder bland annat
följande tjänster där intressekonflikter
eventuellt kan uppstå:
• Förmedling av uppdrag
• Investeringsrådgivning
• Förmögenhetsförvaltning
Taaleri har vidtagit de åtgärder som bolaget ansett rimliga för att identifiera och förebygga intressekonflikter. Taaleri strävar efter att i första
hand aktivt identifiera och förebygga potentiella
intressekonflikter bland annat med hjälp av interna utbildningar, instruktioner och befogenheter.
För att förebygga och övervaka intressekonflikter
finns det interna instruktioner för Taaleris anställda som gäller handel för deras egen räkning och
för närståendes räkning samt en policy för intressekonflikter som beskriver förfaranden som följs
vid intressekonflikter. Om det trots ovan beskrivna åtgärder uppstår en intressekonflikt, ges kunden tillräcklig information om intressekonfliktens
karaktär och orsaker innan en transaktion utförs.
Investeraren överväger självständigt om han eller hon trots den beskrivna intressekonflikten vill
att transaktionen utförs. På Taaleris eller investerarens initiativ kan man även avstå från att utföra
transaktionen för att undvika intressekonflikten.
PRINCIPERNA FÖR UTFÖRANDE AV
UPPDRAG
TILLÄMPNING AV PRINCIPERNA FÖR
UTFÖRANDE AV UPPDRAG
Taaleri agerar enligt dessa principer för utförande av uppdrag vid hantering av uppdrag från
investerare. Principerna tillämpas på:
• Kunder inom förmögenhetsförvaltning och
handel med värdepapper
• Behandling och utförande av uppdrag som
Taaleri själv genomfört och som Taaleri förmedlat till andra värdepappersförmedlare för
utförande
• Icke-professionella och professionella kunder
Verksamhetsprinciperna tillämpas inte om investeraren är kategoriserad som godtagbar motpart
eller om investeraren är en professionell kund
och motparten i handeln med värdepapper är
Taaleri, eftersom Taaleri i detta fall lägger fram
anbudet för egen räkning och inte genomför
uppdraget för investeraren. Verksamhetsprinciperna tillämpas inte heller på teckning eller inlösen av andelar i placeringsfonder, emission eller
återköp av aktier eller förvärvsanbud riktade till
aktieinnehavare.
Investeraren godkänner dessa principer för utförande av uppdrag då han eller hon ger ett
uppdrag till Taaleri. Principerna för utförande av
uppdrag tillämpas på alla finansiella instrument,
med vilka Taaleri själv genomför ett uppdrag
eller förmedlar ett uppdrag till en annan värdepappersförmedlare för utförande, med beaktande av nedan presenterade skillnader i fråga om
olika finansiella instrument. När Taaleri förmedlar
ett uppdrag till en annan värdepappersförmedlare för utförande, tillämpas på uppdraget även
den andra värdepappersförmedlarens principer
för utförande av uppdrag.
PRINCIPERNA FÖR UTFÖRANDE AV UPPDRAG
Med omsorgsfullt utförande av uppdrag avses
att Taaleri vidtar alla åtgärder som bolaget anser
vara rimliga för att utföra investerarens uppdrag
med finansiella instrument så att investeraren får
bästa möjliga slutresultat i betraktande av förhållandena.
När en investerare ger särskilda anvisningar om
utförandet av ett uppdrag, genomför Taaleri
uppdraget i första hand i enlighet med de givna anvisningarna. I detta fall kan det vara omöjligt för Taaleri att helt eller delvis efterleva dessa
principer för utförande av uppdrag.
Vid val av metod för utförande av uppdraget beaktar Taaleri följande för att åstadkomma det för
kunden bästa slutresultatet:
• Pris och kostnader (totalvederlag)
• Uppdragets omfattning och karaktär
• Snabbhet
• Sannolikheten för utförandet och avvecklingen
• Uppdragstyp och uppdragets omfattning
• Övriga faktorer som Taaleri anser väsentliga
Viktningen av dessa faktorer varierar
• Utifrån huruvida kunden är icke-professionell
eller professionell
• Enligt rådande marknadsomständigheter
• Enligt uppdragets omfattning och dess karaktär
• Enligt det värdepapper eller övrigt finansiellt
instrument som uppdraget berör
• Enligt särdragen förknippade med eventuella
handelsplatser
I de flesta fallen är totalvederlaget den viktigaste
faktorn som påverkar utförandet. Något annat än
totalvederlaget kan bli den viktigaste faktorn om
uppdraget är exceptionellt stort, gäller ett illikvitt
finansiellt instrument eller om det finns någon
annan särskild anledning för detta.
För att säkra kundens fördel kan Taaleri skjuta
upp utförandet av uppdraget eller genomföra det i omgångar, om de särskilda anvisningar
5
kunden gett, uppdragets storlek eller karaktär,
de allmänna marknadsomständigheterna eller
andra särskilda skäl förutsätter det.
Vid störningar på handelsplatser kan man avvika
från de ovan nämnda principerna för utförande
av uppdrag, om Taaleri anser detta erforderligt.
VAL AV UTFÖRARE AV UPPDRAG OCH
HANDELSPLATTFORMAR
Val av utförare av uppdrag
Taaleri väljer som utförare av uppdrag som bolaget förmedlar sådana aktörer som det bedömer
vara kapabla till att utföra uppdraget i enlighet
med de skyldigheter som hör samman med omsorgsfullt utförande av uppdrag. De utförare av
uppdrag som Taaleri valt ut använder något eller
några av följande handelsplattformsalternativ:
• Reglerade marknader
• Handelsplattformar som motsvarar reglerade
marknader (börser utanför EES)
• Multilaterala handelssystem (MTF)
• Utförande utanför reglerade marknader och
andra marknader
• Utförande mot en tredje parts tradingposition.
En förteckning över förmedlare som Taaleri använder vid olika tidpunkter fås hos Taaleri.
HANDELSPLATTFORMAR
Om Taaleri undantagsvis utför ett uppdrag själv,
följer Taaleri följande principer vid val av handelsplattform:
Taaleri väljer de handelsplattformar där man, enligt en bedömning som regelbundet revideras,
med största sannolikhet uppnår bästa utförande.
Investerarens uppdrag genomförs alltid i enlighet med de ovan nämnda principerna för utförande av uppdrag.
Vid val av handelsplattformar fäster Taaleri vikt
vid utförandet av handeln, men även vid införskaffande av prisinformation. Taaleri använder informationen som erhållits även vid direkt handel
med sina kunder. Taaleris val av handelsplattform
baserar sig på likviditet, kostnader och sannolikheten för uppdragets utförande. Om ett finansiellt instrument är till salu på flera handelsplattformar, väljer Taaleri den handelsplattform som har
den bästa likviditeten.
Om det finansiella instrumentet som uppdraget
gäller har fler än en handelsplattform, väljer Taaleri i enlighet med principerna för utförande av
uppdrag de handelsplattformar där man med
största sannolikhet uppnår bästa utförande.
UTFÖRANDE OCH FÖRMEDLING AV
UPPDRAG
Hantering och sammanläggning av investerarnas uppdrag
Taaleri utför eller förmedlar investerarnas uppdrag i den ordning de mottagits, med beaktande av uppdragets storlek, prisgränser eller andra
villkor för uppdraget som investeraren fastställt
samt sättet på vilket uppdraget getts, om inte det
med investeraren uttryckligen överenskommits
att uppdraget utförs vid en tidpunkt som Taaleri
anser vara bäst eller vid någon annan tidpunkt.
finnas ett anbud som motsvarar hela uppdraget, kan uppdraget ofta utföras till en del.
• Taaleri kan vänta en erforderlig tid innan uppdraget överlåts för utförande i sin helhet eller
i omgångar och/eller sammanlägga uppdrag
och sedan överlåta det sammanlagda uppdraget för utförande på en lämplig marknad, om
detta enligt Taaleris bedömning är det bästa
alternativet för kunden med beaktande av
marknadsomständigheterna, likviditeten eller
uppdragets storlek och karaktär.
Taaleri kan sammanlägga investerarens uppdrag
med en annan investerares uppdrag och utföra
uppdraget själv eller förmedla det för utförande.
Taaleri kan sammanlägga uppdrag och utföra eller vidareförmedla ett uppdrag för att utföras i en
eller flera omgångar, om flera uppdrag på grund
av efterfrågan kan avvecklas till ett genomsnittligt pris som Taaleri allmänt anser vara gynnsamt.
För ett enskilt uppdrag kan sammanläggningen i
detta fall också vara ogynnsam.
B. Masskuldebrev (inkl. strukturerade produkter)
Utförda sammanlagda uppdrag fördelas till investerarna med det kalkylerade genomsnittliga
priset för affären. Om de sammanlagda uppdragen kan utföras endast delvis, fördelar Taaleri
den utförda delen till deltagarna enligt den relativa andelen för deras uppdrag. En andel som
utförts för Taaleri själv kan fördelas till Taaleri endast förutsatt att alla investerares uppdrag som
deltagit i det sammanlagda uppdraget först har
utförts till fullo.
C. Övriga finansiella instrument
SÄRSKILDA VILLKOR FÖR OLIKA TYPER AV
FINANSIELLA INSTRUMENT
ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING OCH
ÄNDRINGAR
A. Aktier och andra börshandlade produkter (ETF,
ETC, ETN osv.), exklusive masskuldebrevslån
Följande principer gäller för utförande av uppdrag avseende aktier och andra börshandlade
produkter, till exempel ETF-, ETC- och ETN-produkter, samt andelar i placeringsfonder som
är till salu på reglerade marknader, oreglerade
marknader samt utanför dessa:
• Taaleri överlåter uppdraget så fort som möjligt för utförande till handelsplattformen eller
förmedlar uppdraget till en värdepappersförmedlare för utförande. I detta fall bestämmer
oftast ifrågavarande värdepappersförmedlare
sättet för uppdragets utförande. På uppdragets utförande tillämpas även andra regler
som gäller på den ifrågavarande marknaden.
Uppdrag kan utföras endast om de har konträra köp- och säljorder. Även om det inte skulle
Uppdrag avseende masskuldebrev avvecklas
vanligtvis på så sätt att Taaleri själv fungerar som
motpart i utförandet, det vill säga som köpare
eller säljare. Vid handel med masskuldebrevslån
erbjuder Taaleri själv köp- eller säljpriset, som
baseras på de priser som andra värdepappersförmedlare meddelat via allmänt använda datasystem.
När Taaleri utför uppdrag på finansiella instrument som inte finns till salu på reglerade eller
oreglerade marknader eller som inte kan överlåtas via emission, inlösen eller återköp, fungerar
Taaleri själv som motpart i uppdragets utförande. Prissättningen motsvarar priser som uppnåtts
tidigare med beaktande av uppdragets tidpunkt,
mängd och andra handelsomständigheter.
Taaleri övervakar och utvärderar kontinuerligt
effektiviteten hos sina principer för utförande av
uppdrag och gör vid behov korrigeringar eller
ändringar i dem utifrån sina utvärderingar.
Taaleri utvärderar även kontinuerligt de värdepappersförmedlare, handelsplattformar och affärspartner som bolaget använder för att förvissa
sig om att dessa uppfyller kraven enligt policyn
för utförande av uppdrag. Om verksamheten inte
uppfyller kraven enligt principerna för utförande
av uppdrag, gör Taaleri nödvändiga ändringar.
Taaleri meddelar alla ändringar i bolagets principer för utförande av uppdrag på sin webbplats.
MER INFORMATION
Mer information om utförande av uppdrag fås
hos Taaleri.
KATEGORISERING AV KUNDER
ICKE-PROFESSIONELLA KUNDER
Andra än professionella kunder eller godtagbara
motparter.
PROFESSIONELLA KUNDER
1. Sammanslutningar
Sammanslutningar som med stöd av ett verksamhetstillstånd bedriver verksamhet på finansmarknaden eller reglerade sammanslutningar
och med dem jämförbara under myndighetstillsyn stående utländska sammanslutningar:
• Värdepappersföretag
• Kreditinstitut
• Fondbolag
• Optionssammanslutningar
• Börser
• Clearingorganisationer
• Värdepapperscentraler
• Försäkringsbolag enligt försäkringsbolagslagen
• Arbetspensionsförsä ringsbolag, pensionsstiftelser och pensionskassor
• Sammanslutningar enligt 1 § 3 mom.
• Punkterna 6 och 7 i lagen om värdepappersföretag
• Företag som för egen räkning köper och säljer
• Nyttigheter och nyttighetsderivat
• Andra institutionella investerare
2. Storföretag
Företag som enligt bokslutet för den senast avslutade fulla räkenskapsperioden uppfyller minst
två av följande tre krav:
a) Balansomslutningen är minst 20 000 000 eur
b) Omsättningen är minst 40 000 000 eur
c) Kapitalbasen är minst 2 000 000 eur
3. Stater, kommuner och deras enheter
a) Finska staten
b) Statskontoret och statliga affärsverk
c) Finländska kommuner och samkommuner
d) Landskapet Åland
e) Utländska stater
f) Organ som sköter statsskulden
g) Regionala förvaltningsenheter i
utländska stater
4. Centralbanker
a) Europeiska centralbanken
b) Finlands Bank
c) Utländska centralbanker
d) Internationella valutafonden, Världsbanken
och andra med dem jämförbara interna
tionella institutioner och organisationer
6
5. Institutionella investerare
Institutionella investerare, vars huvudverksamhet
är investering i finansiella instrument.
6. På basis av kundens ansökan
Förutsättningar:
6.1. Investeraren ansöker med en skriftlig ansökan om att kategoriseras som professionell kund.
6.2. Investeraren uppfyller minst två av följande
krav:
• 1) Investeraren har på den aktuella marknaden utfört i genomsnitt 10 transaktioner av betydande storlek per kvartal under de närmast
föregående fyra kvartalen
• 2) Värdet av investerarens investeringsportfölj
överstiger 500 000 euro
• 3) Investeraren arbetar eller har arbetat professionellt minst ett år inom finanssektorn
6.3. Taaleri har gjort den bedömningen att kunden har förutsättningar att fatta självständiga investeringsbeslut och är införstådd med de risker
som är förenade med besluten, och Taaleri godkänner kundens ansökan.
6.4. Taaleri meddelar kunden skriftligt att kunden
inte omfattas av skyddet enligt alla procedurbestämmelserna i kapitel 4 i värdepappersmarknadslagen och inte heller av skyddet från Ersättningsfonden för investerare.
6.5. Investeraren meddelar Taaleri skriftligt att
han eller hon är medveten om att skyddet från
procedurbestämmelserna och Ersättningsfonden för investerare upphör att gälla.
GODTAGBAR MOTPART
1. Sammanslutningar
Sammanslutningar som med stöd av ett verksamhetstillstånd bedriver verksamhet på finansmarknaden eller reglerade sammanslutningar
och med dem jämförbara under myndighetstillsyn stående utländska sammanslutningar:
a)Värdepappersföretag
b)Kreditinstitut
c)Fondbolag
d)Optionssammanslutningar
e)Börser
f)Clearingorganisationer
g)Värdepapperscentraler
h) Försäkringsbolag enligt försäkringsbolagslagen
i) Arbetspensionsförsäkringsbolag, pensions
stiftelser och pensionskassor
j) Sammanslutningar enligt 1 § 3 mom.
punkterna 6 och 7 i lagen om värdepap-
persföretag
k) Företag som för egen räkning köper och
säljer nyttigheter och nyttighetsderivat
l) Andra institutionella investerare
2. Storföretag
2.1. Företag som enligt bokslutet för den senast
avslutade fulla räkenskapsperioden uppfyller
minst två av följande tre krav:
• 1) Balansomslutningen är minst 20 000 000
euro
• 2) Omsättningen är minst 40 000 000 euro
• 3) Kapitalbasen är minst 2 000 000 euro
2.2 Företag som ger sitt uttryckliga godkännande
till att bli behandlad som en godtagbar motpart.
3. Stater, kommuner och deras enheter
a) Finska staten
b) Statskontoret och statliga affärsverk
c) Finländska kommuner och samkommuner
d) Landskapet Åland
e) Utländska stater
f) Organ som sköter statsskulden
g) Regionala förvaltningsenheter i utländska
stater
4. Centralbanker
a) Europeiska centralbanken
b) Finlands Bank
c) Utländska centralbanker
d) Internationella valutafonden, Världsbanken
och andra med dem jämförbara internatio
nella institutioner och organisationer.
5. Ansökan från en kund som kategoriserats som
godtagbar motpart om att bli behandlad som
professionell kund
Förutsättningar:
5.1. En motpart som avses ovan under punkterna 1, 3 och 4 ansöker skriftligt om tillämpning av
procedurbestämmelserna på de transaktioner
som görs med den, antingen allmänt eller för en
enskild transaktion.
5.2. Taaleri godkänner investerarens ansökan.
6. Ansökan från en kund som kategoriserats som
godtagbar motpart om att bli behandlad som
icke-professionell kund
Förutsättningar:
6.1. En motpart som avses ovan under punkterna 1, 3 och 4 ansöker skriftligt om tillämpning av
procedurbestämmelserna på de transaktioner
som görs med den, antingen allmänt eller för en
enskild transaktion.
6.2. Taaleri godkänner investerarens ansökan.
6.3. Om behandling av investeraren som
icke-professionell kund ingås ett skriftligt avtal,
ur vilket det framgår att avtalet tillämpas på en
eller flera tjänster eller transaktioner eller på ett
eller flera slags värdepapper eller transaktioner.
7. Ansökan från en kund, som på ansökan kategoriserats som professionell kund, att bli behandlad som godtagbar motpart
Förutsättningar:
7.1. Investeraren ansöker med en skriftlig ansökan om att kategoriseras som godtagbar motpart.
7.2. Investeraren uppfyller minst två av följande
krav:
• Investeraren har på den aktuella marknaden
utfört i genomsnitt 10 transaktioner av betydande storlek per kvartal under de närmast
föregående fyra kvartalen
• Värdet av investerarens investeringsportfölj
överstiger 500 000 euro
• Investeraren arbetar eller har arbetat professionellt minst ett år inom finanssektorn
7.3. Taaleri har gjort den bedömningen att investeraren har förutsättningar att fatta självständiga
investeringsbeslut och är införstådd med de risker som är förenade med besluten, och Taaleri
godkänner investerarens ansökan.
7.4. Taaleri meddelar investeraren skriftligt att
investeraren inte omfattas av skyddet enligt alla
procedurbestämmelserna i värdepappersmarknadslagen och inte heller av skyddet från Ersättningsfonden för investerare.
7.5. Investeraren meddelar Taaleri skriftligt att
han eller hon är medveten om att skyddet från
procedurbestämmelserna och Ersättningsfonden för investerare upphör att gälla.
Byte av kundkategori och ändringens effekter
Investeraren har rätt att begära byte av kundkategori antingen för alla eller en del placeringstjänster. Investeraren ska ställa en fritt formulerad och
specificerad skriftlig begäran om byte av kundkategori till Taaleri. Vid överenskommelse om
byte av kundkategori avtalar man om tillämpning
av kundkategorin på en eller flera tjänster eller
transaktioner eller på ett eller flera slags värdepapper eller transaktioner.
Om en icke-professionell kund begär att hans eller hennes kundkategori ändras till professionell
kund eller godtagbar motpart, eller om en professionell kund begär att hans eller hennes kundkategori ändras till godtagbar motpart, går kunden miste om skyddet från Ersättningsfonden för
investerare (läs mer om Ersättningsfonden för
investerare ovan) och omfattas inte av skyddet
enligt alla procedurbestämmelserna i värdepappersmarknadslagen.
Om en professionell kund eller en godtagbar
motpart begär att hans eller hennes kundkategori ändras till icke-professionell kund, omfattas
kunden av skyddet från Ersättningsfonden för
investerare och på kunden tillämpas procedurbestämmelserna i värdepappersmarknadslagen.
ALLMÄNT OM FINANSIELLA
INSTRUMENT OCH PLACERINGSTJÄNSTER SAMT RISKER
FÖRKNIPPADE MED DESSA
RISKER
Införskaffande av finansiella instrument och placeringstjänster är alltid förenat med ekonomisk
risk. Också investeringskategorier och finansiella
instrument som allmänt anses vara lågriskinvesteringar är alltid förenade med risker. Om risken
realiseras betyder detta att kunden kan förlora
det investerade kapitalet helt eller delvis, att eftersträvad avkastning uteblir eller utfaller sämre
än avkastningen från andra finansiella instrument
eller placeringstjänster under motsvarande tidsperiod. Riskerna förknippade med placeringar
varierar bland annat enligt investeringskategori, finansiellt instrument, bransch och geografisk region. Risken hos ett finansiellt instrument
är inte enbart kopplad till risken hos en viss typ
av finansiella instrument. Med samma finansiella
instrument kan man göra placeringar inom flera
investeringskategorier och också investeringskategorin påverkar risken hos det finansiella instrumentet. Risken vid placeringsverksamhet består
av flera olika risker, varav en del är gemensamma
för alla finansiella instrument och en del kopplade enbart till ett visst finansiellt instrument.
Kunden ska innan investeringsbeslutet fattas sätta in sig i villkoren som gäller för det finansiella
instrumentet, dess egenskaper och de skyldigheter som härrör från dessa. Detta för att kunna
förstå riskerna kopplade till det finansiella instrumentet och hur dessa eventuellt påverkar hans
eller hennes ekonomiska ställning. Kunden ska
noga överväga huruvida det finansiella instrumentet är lämpligt för det tilltänkta syftet även
om omständigheterna förändras. Då beslut fattas
ska kunden alltid basera dessa på sin egen be7
dömning av Taaleri, placeringstjänsten, investeringsobjekten och de risker som är förknippade
med investeringsbeslutet. Investeraren ansvarar
alltid själv för de ekonomiska följderna av sina
investeringsbeslut, sin verksamhet och sina uppdrag avseende finansiella instrument och är inte
berättigad till ersättning från Taaleri för eventuella skador eller förluster, även om Taaleri i en
viss situation skulle ha bedömt lämpligheten av
placeringstjänsten eller ett finansiellt instrument
för kunden.
Volatiliteten hos ett enskilt finansiellt instrument
är ett sätt att skaffa sig en uppfattning om risken,
men det bör beaktas att den endast beskriver
svängningarna i värdet hos det finansiella instrumentet och inte tar hänsyn till andra risker
förknippade med det finansiella instrumentet
som påverkar eller kan i framtiden påverka värdeutvecklingen hos det finansiella instrumentet.
Volatiliteten beskriver alltså bara en del av den
risk som är förknippad med det finansiella instrumentet. Förenklat kan man säga att risken som
är förknippad med ett finansiellt instrument inte
kan mätas med någon enskild mätare, utan alltid
är en bedömning av olika riskers samverkan.
stiftelsens Placerarens skatteguide som finns tillgänglig på adressen www.porssisaatio.fi.
LÅNEFINANSIERING
Finansiella instrument kan även införskaffas med
lånat kapital. Lånefinansiering är en möjlighet
att få större avkastning på eget kapital än enbart
med det egna kapitalet, eftersom avkastningen
vid positiv kursutveckling påverkas av både det
egna kapitalet och lånekapitalet. Om kursutvecklingen emellertid är negativ hos de finansiella
instrument som införskaffats med lånekapital,
kan både det egna kapitalet och lånekapitalet
försvinna helt eller delvis.
Oberoende av hur kursen för det finansiella instrumentet utvecklas återstår skyldigheten att
återbetala skulden, eftersom lånet och det finansiella instrumentet som införskaffats med
lånekapitalet är separata. Skulden måste återbetalas även om intäkterna från försäljningen av
det finansiella instrumentet inte skulle täcka hela
skuldbeloppet. Den som överväger att göra placeringar med lånekapital ska alltid uppskatta sin
återbetalningsförmåga oberoende av utvecklingen hos placeringen som gjorts med lånekapital.
BESKATTNING
Kunden bör beakta att inköp, innehav och försäljning av finansiella instrument är förenat med
skattepåföljder. Kunden ska se till att skaffa sig
tillräcklig information om beskattningen redan
innan investeringsbeslutet fattas. Vid behov
ska kunden vända sig till en skatteexpert för att
få information om hur skattepåföljderna enligt
skattelagstiftningen i Finland eller i något annat
land påverkar kundens ekonomiska situation. Utländska investeringar, placeringsverksamhet och
finansiella instrument kan vara förknippade med
skatter eller avgifter av skattenatur, som uppbärs
av en myndighet i ett annat land och kanske inte
kan återkrävas eller krediteras i den finska beskattningen.
Investeraren ansvarar alltid för sin egen beskattning och för sina skatter som bestäms utifrån varje kunds individuella förhållanden. Till beskattning hör alltid en risk för framtida förändringar
utan föregående meddelande. Taaleri ansvarar
inte för skattepåföljder som placeringsverksamheten åsamkar kunden och är inte skyldig att underrätta kunden om ändringar i beskattningen.
Taaleri tillhandahåller inte skatterådgivning för
sina kunder. Grundläggande information om
beskattningen av finansiella instrument och placeringstjänster finns på Skatteförvaltningens
webbplats på adressen www.vero.fi och i Börs-
INVESTERINGSKATEGORIER
PLACERINGSTJÄNSTER
• Diskretionär kapitalförvaltning
• Konsultativ kapitalförvaltning
FINANSIELLA INSTRUMENT ENLIGT
INVESTERINGSKATEGORI
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ränteplaceringar med en löptid på högst ett år
Ränteplaceringar med en löptid på över ett år
Strukturerade produkter
Aktieplaceringar
Placeringar med absolut avkastningskrav
Nyttigheter och nyttighetsderivat
Hävstångsprodukter
Produkter med speciell intäktslogik
Kapitalinvesteringar
ALLMÄNT
I det följande presenteras olika investeringskategorier och finansiella instrument och de vanligaste riskerna som dessa är förenade med. Investeraren bör observera att presentationen inte
är uttömmande.
Investeringskategorierna är Taaleris sätt att kategorisera och beskriva investeringar som gjorts
med olika finansiella instrument. Investeringar
i finansiella instrument i en viss investeringskategori har eller kan ha gemensamma drag vad
gäller varaktigheten, det finansiella instrumentets struktur, risk, förväntade avkastning och så
vidare. För investeraren är både investeringskategorin och det finansiella instrumentet av
betydelse vid bedömning av en investering
som gjorts, dess egenskaper och riskerna förknippade till den. Med ett tekniskt sett likadant
finansiellt instrument, till exempel en fondandel
i en placeringsfond, kan man göra investeringar
som är vitt skilda vad gäller karaktären och risken. Inom ramen för varje investeringskategori
investerar investeraren dock alltid i ett enskilt
finansiellt instrument. Finansiella instrument och
riskerna som dessa är förenade med presenteras
nedan under rubrikerna Beskrivning av finansiella instrument och placeringstjänster samt Risker
förknippade med finansiella instrument och placeringsverksamhet.
DISKRETIONÄR KAPITALFÖRVALTNING
Med diskretionär kapitalförvaltning avses en
placeringstjänst som tillhandahålls av ett värdepappersföretag, där investeraren befullmäktigar
tjänsteleverantören att självständigt, utan att höra
med investeraren förvalta investerarens tillgångar efter bästa förmåga och att bedriva handel
med värdepapper för kundens räkning. I avtalet
mellan kunden och tjänsteleverantören fastställs
de tillgångar som avtalet omfattar samt ramvillkoren och risknivån för placeringsverksamheten.
Investeraren äger de finansiella instrumenten
som används vid diskretionär kapitalförvaltning
och dessa deponeras i det förvaringsinstitut som
används. Tjänsteleverantören kan vid förvaltning
av kapitalet själv välja de finansiella instrument
som används och valet av finansiella instrument
begränsas inte av den av kunden angivna risktoleransen. Risknivån vid diskretionär kapitalförvaltning varierar utifrån de ramvillkor som fastställts för placeringsverksamheten. Generaliserat
kan det sägas att när aktieviktningen ökar, växer
även risken.
KONSULTATIV KAPITALFÖRVALTNING
Med konsultativ kapitalförvaltning avses en placeringstjänst som tillhandahålls av ett värdepappersföretag, där investeraren befullmäktigar
tjänsteleverantören att föreslå åtgärder för de
tillgångar som avtalet omfattar och att bedriva
handel med värdepapper för kundens räkning i
enlighet med kundens anvisningar. I avtalet mellan kunden och tjänsteleverantören fastställs tillgångarna som avtalet omfattar samt ramvillkoren
och den risknivå som eftersträvas. Investeraren
äger de finansiella instrumenten som används
vid konsultativ kapitalförvaltning och dessa deponeras i det förvaringsinstitut som används.
Vid konsultativ kapitalförvaltning fattar investeraren självständigt alla investeringsbeslut och kan
fritt avvika från tjänsteleverantörens förslag. Vid
konsultativ kapitalförvaltning kan man endast
använda finansiella instrument som är lämpliga
för kunden och investeraren ansvarar själv för att
följa sin risktolerans och för placeringsverksamhetens risknivå.
Ränteplaceringar med en löptid på högst ett år
Vid ränteplaceringar med en löptid på högst ett
år binder sig emittenten att betala det investerade kapitalet och en förutbestämd ränta på placeringens förfallodag, som är högst ett år efter
emissionsdagen. Med ränteplaceringar med en
löptid på högst ett år avses placeringar i bland
annat bankdepositioner, penningmarknadsfonder, statens skuldförbindelser, bank-, företagsoch kommuncertifikat och andra kortvariga penningmarknadsplaceringar. Placeringens emittent
betalar ut kapitalet och/eller en förutbestämd
ränta på förfallodagen och placeringen avslutas.
Den vanligaste ränteplaceringen med en löptid
på högst ett år är en tidsbunden bankdeposition.
Placeringens korta löptid kan vanligtvis anses
minska riskerna jämfört med längre investeringar. Lägst kan risken anses vara hos bankdepositioner där hela insättningsbeloppet omfattas av
insättningsgarantin. Dock är inte ens bankdepositioner helt riskfria, eftersom det till dem kopplas en risk för bankens insolvens.
RÄNTEPLACERINGAR MED EN LÖPTID PÅ
ÖVER ETT ÅR
Ränteplaceringar med en löptid på över ett
år kan göras i bland annat bankdepositioner,
masskuldebrevslån, perpetualer, kapitallån, konvertibler och placeringsfonder. Vid ränteplaceringar med en löptid på över ett år binder sig
emittenten att betala det investerade kapitalet
och en förutbestämd ränta på placeringens förfallodag, som är tidigast ett år efter emissionsdagen. Perpetualer och placeringsfonder har dock
ingen förfallodag, utan de pågår tillsvidare. Med
andra instrument än bankdepositioner kan man
vanligtvis bedriva handel på andrahandsmarknaden, varvid det finansiella instrumentet kan realiseras före förfallodagen.
Ränteplaceringar med en löptid på över ett år
kan kategoriseras enligt risken förknippad med
emittenten: lån hos en emittent med hög kreditklassificering (Investment Grade) och lån hos en
emittent med låg kreditklassificering (High Yield).
Olika emittenters kreditklassificering kan anses
8
beskriva risken hos det finansiella instrumentet
på så sätt, att ju högre kreditklassificering, desto
lägre risk och tvärtom. Kreditklassificeringen kan
dock inte ses som den enda riskmätaren för att
mäta risken hos ränteplaceringar med en löptid
på över ett år.
Oftast är bara emittenten ansvarig för utförande
av en prestation enligt villkoren för det finansiella instrumentet. I vissa produkter har lånekapitalet getts en separat säkerhet. Detta anses allmänt
minska risken som är kopplad till investeringen.
En längre löptid för placeringen kan i sin tur vanligtvis anses öka riskerna jämfört med korta placeringar. Ränteplaceringars värde ändras i takt med
räntan och kan sjunka avsevärt om räntan stiger.
Ränteplaceringarnas prioritet kan variera betydligt om emittenten går i konkurs. Allmänt talas
det om en indelning i så kallade seniorlån med
hög prioritet och juniorlån med låg prioritet. Investeraren ska alltid innan investeringsbeslutet
fattas kontrollera i villkoren för en enskild produkt dess prioritet vid emittentens insolvens. I juniorlån kan emittenten också vara ett specialföretag grundat specifikt för emissionen, till exempel
en trust registrerad i USA. Investeraren ska alltid
noga bekanta sig med investeringens villkor innan investeringsbeslutet fattas.
Risken hos en placeringsfond som investerar i
ränteplaceringar med en löptid på över ett år är
tack vare utspridningen vanligtvis mindre än hos
en enskild placering i masskuldebrevslån. Risken
hos en placeringsfond är emellertid alltid beroende av fondens investeringsfilosofi.
Strukturerade produkter (kapitalskyddade, ickekapitalskyddade och hävstångsprodukter) Strukturerade produkter kan delas in i kapitalskyddade respektive icke-kapitalskyddade placeringar
och hävstångsprodukter. Denna indelning förklaras närmare nedan under rubriken Beskrivning
av finansiella instrument och placeringstjänster.
Som investeringskategori avses med strukturerade produkter finansiella instrument som
skräddarsytts antingen i fråga om avkastning,
kapitalrisk eller bådadera. Genom att skräddarsy
produkten kan man konstruera mycket olika avkastningsprofiler för investeraren. Avkastningen
från investeringen och/eller det kapitalbelopp
som återbetalas på förfallodagen beror vanligtvis på hur den underliggande tillgången som
valts för en enskild investering utvecklas under
investeringens löptid. En strukturerad produkt
kan också endast vara av derivatkaraktär även
om den till sin struktur är en skuldförbindelse.
Skuldförbindelser är ett exempel på sådana finansiella instrument som används för att sammanställa strukturerade produkter.
Strukturerade produkter kan vara kapitalskyddade. Med kapitalskydd avses emittentens löfte att betala en andel enligt produktvillkoren av
skuldbrevets nominella värde på förfallodagen.
Kapitalskyddet innefattar alltid en emittentrisk
som realiseras om den instans som gett löfte om
kapitalskydd drabbas av likviditetsproblem.
Det är viktigt att den som investerar i strukturerade produkter är införstådd med logiken bakom
och riskerna förknippade med hur avkastningen
och kapitalåterbetalningen för den strukturerade produkten bildas, samt med lämpligheten av
strukturerade produkter i investerarens investeringstillgångar som helhet. Investeraren ska noga
bekanta sig med villkoren för den aktuella strukturerade produkten innan investeringsbeslutet
fattas, eftersom olika strukturerade produkter
är mycket olika konstruerade och kan innehålla
strukturer som är svårbegripliga. Beroende på
produktstrukturen kan en ogynnsam utveckling
av den underliggande tillgången som valts för
den strukturerade produkten medföra en betydlig minskning av det investerade kapitalet eller
förlust av kapitalet.
AKTIEPLACERINGAR
En aktie är ett värdepapper i form av eget kapital
som ett aktiebolag emitterar. En aktie ger rätt till
en andel av aktiebolagets aktiekapital, utdelning
som bolaget betalar och rösträtt vid bolagsstämman. Aktier kan tas upp till handel på börsen eller
en multilateral handelsplattform eller också är de
inte föremål för offentlig handel. Aktiens värde
baserar sig på den rådande uppfattningen om
värdet på det aktiebolag som gett ut aktien. På vissa aktiebolag kan värdet variera betydligt, medan
värdet på aktierna i andra aktiebolag har historiskt
sett varit relativt stabilt. Vid likvidation eller konkurs av ett aktiebolag kan aktien dock bli värdelös. Aktieplaceringar kan göras bland annat som
investeringar genom direkt köp av aktier, i form av
depåbevis eller genom att köpa fondandelar i en
placeringsfond som investerar i aktierna.
Aktier kan kategoriseras på många olika sätt. En
mycket vanlig indelning är indelningen i aktier
som är föremål för offentlig handel och sådana
som inte är det. Aktier som är föremål för offentlig handel anses innebära mindre risk, eftersom
handeln med dessa är flexiblare och tillgången
till information om bolaget som gett ut aktien
mer reglerad.
Aktier kategoriseras även utifrån hur stort bolaget är (large cap, mid-cap, small-cap). Av dessa
anses risken vanligtvis vara lägre ju större bolag
det handlar om. Aktier kategoriseras även enligt
bransch och utifrån den ekonomiska utvecklingsgraden i det land som bolaget kommer ifrån.
Vanligtvis anses en aktie vara förknippad med
desto lägre risk, ju högre den ekonomiska utvecklingsgraden är i det land som bolaget som
gett ut aktien kommer ifrån.
Aktieplaceringar kan även göras i form av andelar i placeringsfonder, varvid det vanligtvis köpts
aktier från flera olika bolag till fonden. I princip
är risken då lägre än vid köp av en aktie. Aktiefonder kategoriseras på många olika sätt. Några
av de vanligaste indelningarna är indelningen i
indexfonder och aktivt förvaltade fonder. Syftet
med en indexfond är att uppnå samma avkastning som det index som fonden ska följa, medan
aktivt förvaltade fonder eftersträvar en så god
avkastning som möjligt inom ramen för sin egen
investeringsfilosofi. Aktieplaceringar kan även
göras genom att köpa depåbevis.
PLACERINGAR MED ABSOLUT
AVKASTNINGSKRAV
Som investeringskategori är placeringar med
absolut avkastningskrav placeringar där man
inte på förhand definierar i vilka finansiella instrument investerarens tillgångar är placerade,
utan målet är att uppnå en absolut avkastning
till investeraren. Som finansiella instrument är
dessa investeringsobjekt vanligtvis antingen placeringsfonder eller skuldförbindelser (inklusive
masskuldebrevslån).
Varje finansiellt instrument med absolut avkastningskrav är annorlunda och investeraren ska
noga bekanta sig med produktvillkoren och produktens intäktslogik innan investeringsbeslutet
fattas. Investeringsstrategierna som eftersträvar
absolut avkastning varierar från investeringar
med lågriskinstrument till hävstångsstrategier
med mycket hög risk (se nedan Hävstångsprodukter). En viktig riskmätare för investeraren är
investeringsobjektets förväntade volatilitet, det
vill säga variationen av dess värde.
Beroende på produktstrukturen kan en ogynnsam
kursutveckling medföra en betydlig minskning av
det investerade kapitalet eller förlust av kapitalet i
placeringar med absolut avkastningskrav.
NYTTIGHETER OCH NYTTIGHETSDERIVAT
Med nyttigheter avses bland annat metaller, olja,
energinyttigheter, jordbruksnyttigheter (vete,
majs osv.) och andra motsvarande nyttigheter. Investeraren kan investera i en placeringsfond som
investerar i nyttigheten eller i en skuldförbindelse (inkl. masskuldebrevslån), vars värdeutveckling är bunden till nyttighetens värdeutveckling.
I nyttigheter kan man även investera med hjälp
av nyttighetsderivat eller genom att direkt köpa
nyttigheten i fråga.
Variationen i nyttigheters värde, det vill säga volatiliteten kan allmänt anses vara högt och utsatt
för olika faktorer, till exempel det politiska läget,
väderförhållanden med mera.
Vid investering i nyttighetsderivat ska investeraren beakta deras derivategenskaper vid bedömning av produktens lämplighet för sig själv (se
nedan Hävstångsprodukter). Beroende på produktstrukturen kan en ogynnsam kursutveckling
medföra en betydlig minskning av det investerade kapitalet eller förlust av kapitalet.
HÄVSTÅNGSPRODUKTER
Investeringar på finansmarknaden kan göras så
att det finansiella instrumentets värde förändras
vid marknadsfluktuationer mer än värdet på själva investeringsobjektet (”hävstångseffekt”). Man
kan även tala om finansiella instrument vars investeringsgrad är över 100 procent. Till exempel
höjer en värdeökning på en procent i aktiepriset
värdet på ett sådant hävstångsinstrument med två
procent. Som finansiella instrument kan sådana
hävstångsprodukter vara till exempel derivatavtal, futurer, warranter eller också har de kunnat
struktureras som en skuldförbindelse (inklusive
masskuldebrevslån) eller en placeringsfond.
Hävstångsprodukter kan ge god avkastning till
investeraren, men även avsevärda förluster. Investeraren bör vara medveten om att priset för
hävstångseffekten vanligtvis är en försämring av
någon annan egenskap hos det finansiella instrumentet (till exempel kapitalskyddet).
Det är viktigt att investeraren är införstådd med
logiken bakom och riskerna förknippade med
hävstångsprodukten samt lämpligheten av hävstångsprodukter i investerarens investeringstillgångar som helhet. Investeraren ska noga
bekanta sig med villkoren för den aktuella hävstångsprodukten innan investeringsbeslutet fattas. Olika hävstångsprodukter skiljer sig mycket
från varandra vad gäller strukturen. Beroende på
produktstrukturen kan en ogynnsam kursutveckling medföra en betydlig minskning av det investerade kapitalet eller förlust av kapitalet.
9
PRODUKTER MED SPECIELL INTÄKTSLOGIK
På finansmarknaden erbjuds även finansiella
instrument som inte direkt hör till någon av de
investeringskategorier som beskrivs här. Sådana
är till exempel finansiella instrument som drar
nytta av korrelationerna mellan två olika index,
index som mäter storleken av kreditriskpremier
och finansiella instrument som investerar i en viss
investeringsstrategi. Om denna investeringskategori används samlingsnamnet produkter med
speciell intäktslogik.
Som finansiella instrument kan produkter med
speciell intäktslogik vara till exempel placeringsfonder eller skuldförbindelser (inklusive masskuldebrevslån). Varje finansiellt instrument med
speciell intäktslogik är annorlunda och investeraren ska noga bekanta sig med produktvillkoren
och produktens intäktslogik innan investeringsbeslutet fattas. Den viktigaste riskmätaren för
investeraren är investeringsobjektets förväntade
volatilitet, det vill säga värdevariationen. Beroende på produktstrukturen kan en ogynnsam kursutveckling medföra en betydlig minskning av det
investerade kapitalet eller förlust av kapitalet.
KAPITALINVESTERINGAR
Kapitalinvestering innebär att man investerar i
företag eller projekt som inte är föremål för offentlig handel och som uppskattas ha goda utvecklingsmöjligheter. En kapitalinvesterare är
vanligtvis inte en varaktig ägare, utan strävar
efter att lösgöra sig från företaget eller projektet efter överenskommen plan, till exempel efter
utgången av företagets verksamhetsperiod. Kapitalinvesteringar är i första hand investeringar i
form av eget kapital eller mezzaninkapital. Kapitalinvesterarens avsikt är att genom det erbjudna
mervärdet främja företagets eller projektets värdeökning. Värdeökningen realiseras i det skede
då kapitalinvesteringsbolaget lämnar sin andel i
företaget eller projektet som man har investerat i.
Vid kapitalinvestering kan många olika slags finansiella instrument användas. De vanligaste finansiella instrumenten vid kapitalinvestering är
aktieplaceringar, konvertibler och placeringar
i ett kommanditbolags bolagsandelar. Ett område för sig bildas av mezzaninginvesteringar,
där risken och den förväntade avkastningen ligger mittemellan finansiering med eget kapital
och främmande kapital. Riskerna förknippade
med kapitalinvesteringar är allmänt sett relativt
höga, eftersom framgången påverkas av många
oförutsedda faktorer, spridningen är liten och
företaget som man investerar i ofta kan skaffa
hävstångseffekt för investeringarna med lånade
pengar och investeringsobjektet sällan är likvida
(läs mer om likviditetsrisken under rubriken Risker förknippade med finansiella instrument och
placeringsverksamhet).
BESKRIVNING AV FINANSIELLA
INSTRUMENT OCH
PLACERINGSTJÄNSTER
• Bankdepositioner
• Bank-, företags- och kommuncertifikat, statens
skuldförbindelser
• Placeringsfonder
• Masskuldebrevslån
• Skuldförbindelser
• Strukturerade produkter
• Aktier
• Depåbevis
• Derivatavtal
• Andelar i kommanditbolag
• Vinstutdelningslån
• Diskretionär kapitalförvaltning
• Konsultativ kapitalförvaltning
• Fysiskt guld
Riskerna förknippade med finansiella instrument
och placeringstjänster beskrivs på sidorna 19–21.
Information om volatiliteten hos olika finansiella
instrument finns på adressen www.taaleri.com
BANKDEPOSITIONER
Bankdepositioner är penninginsättningar i banker som erhållit verksamhetstillstånd för depositionsbanker. Bankdepositioner kan endast mottas av banker med verksamhetstillstånd för detta.
Bankdepositioner kan gälla tillsvidare eller vara
tidsbundna och på dem betalas ränta, vanligtvis en årlig ränta. När en tidsbunden deposition
upphör återbetalar banken kapitalet och räntan
på kapitalet till deponenten. En tidsbunden deposition kan inte tas ut före förfallodatumet eller
också kan det uppstå extra kostnader vid uttag.
Icke-tidsbundna depositioner kan tas ut när som
helst, inom ramen för de för depositionen gällande villkoren.
I Finland finns det en insättningsgaranti för bankdepositioner, som minskar den till depositionsmottagaren kopplade kreditrisken. I lagen anges
mer specifikt vilken andel av depositionen som
omfattas av skyddet i insättningsgarantifonden
samt de övriga villkoren för insättningsgarantin.
I Finland förverkligas insättningsgarantin genom
kravet om att bankerna är med i insättningsgarantifonden. Endast insättningsgarantifonden
har ansvar för att betala ut ersättningar enligt insättningsgarantin.
Insättningsgarantins belopp kan ändras, och
dessutom ska investeraren beakta att lagstiftningen som tillämpas på depositioner och insättningsgarantins storlek varierar i olika länder. Om
depositionsbanken drabbas av likviditetsproblem kan investeraren förlora sin investering helt
eller delvis.
BANK-, FÖRETAGS- OCH KOMMUNCERTIFIKAT, STATENS SKULDFÖRBINDELSER
Förutom i form av bankdepositioner görs korta
ränteplaceringar med en löptid på högst ett år
i form av så kallade nollkupongsplaceringar där
investerarens avkastning bildas av skillnaden
mellan nollkuponglånets inköpspris och försäljnings-/återbetalningspris.
Exempel: Investeraren köper ett nollkuponglån
till priset 98 och om tolv månader återbetalar
emittenten kapitalet till investeraren till priset
100. Investerarens avkastning är skillnaden mellan köp- och säljpriset, i detta fall 2.
Ovan presenterade så kallade nollkupongsinvesteringar är bank-, företags- och kommuncertifikat
samt statliga skuldförbindelser. Bank-, företagsoch kommuncertifikat samt statliga skuldförbindelser är skuldförbindelser ställda till innehavaren, med vilka certifikatets eller förbindelsens
emittent lånar pengar från marknaden och binder sig till att återbetala lånet till investeraren på
förfallodagen. Maturiteten hos bank-, företagsoch kommuncertifikat samt statliga skuldförbindelser är från en dag till tolv månader.
Avkastningen från bank-, företags- och kommuncertifikat samt statliga skuldförbindelser
beräknas som skillnaden mellan det nominella
värdet och anskaffningspriset i en placering som
behålls fram till förfallodagen. På förfallodagen
utbetalas till investeraren det nominella värdet
som innefattar det investerade kapitalet och räntan. Investeraren kan även sälja certifikatet eller
förbindelsen före förfallodagen. Återköp görs i
detta fall till marknadspriset vid tidpunkten för
köpet. Om certifikatet eller förbindelsen säljs
före förfallodagen bestäms avkastningen som
skillnaden mellan återköpspriset och anskaffningspriset. Återköpspriset fås genom att diskontera det nominella värdet från avslutsdagen
till den nominella förfallodagen med den räntesats som noteras för perioden i fråga.
Strukturellt sett kan bank-, företags- och kommuncertifikat samt statliga skuldförbindelser an-
ses vara nästan identiska och i praktiken skiljer
de sig från varandra endast i fråga om emittent.
Ett bankcertifikat har emitterats av en bank, ett företagscertifikat av ett företag, ett kommuncertifikat av en kommun eller samkommun och statliga
skuldförbindelser av staten. Bank-, företags- och
kommuncertifikat samt statliga skuldförbindelser
är så gott som alltid i form av värdeandelar. Om
emittenten drabbas av likviditetsproblem kan investeraren förlora sin investering helt eller delvis.
PLACERINGSFONDER
En placeringsfond i enlighet med lagen om
placeringsfonder sköts av ett fondbolag som
samlar privatpersoners och sammanslutningars tillgångar i en placeringsfond och investerar
dem i många olika värdepapper. Tillgångarna i
placeringsfonden ägs av de investerare som investerat i fonden i proportion till deras andelar.
Målsättningarna och begränsningarna för fondens placeringsverksamhet framgår ur fondens
regler. Investeraren ska bekanta sig med placeringsfondens regler, grundprospekt och prislista
eller motsvarande dokument innan investeringsbeslutet fattas. Om placeringsfonden drabbas av
likviditetsproblem eller investeringarna i fonden
förlorar sitt värde, kan investeraren förlora sin investering helt eller delvis.
Vad gäller den juridiska strukturen finns det flera
olika typer av placeringsfonder. Placeringsfonder i enlighet med den finska lagen om placeringsfonder är antingen så kallade UCITS-fonder
eller specialplaceringsfonder. UCITS-fonderna
följer direktivet om placeringsfonder i fråga om
spridning av investeringarna och reglering av
verksamheten. Specialplaceringsfonderna i sin
tur avviker från direktivet om placeringsfonder.
Specialplaceringsfonder kan till exempel ha
föreskrifter om att fonden inte behöver ha lika
omfattande spridning som en UCITS-fond eller
också kan inlösen från fonden vara mycket begränsade. Den juridiska strukturen hos utländska
placeringsfonder och i synnerhet fonder från länder utanför den Europeiska unionen kan avvika
betydligt från de inhemska strukturerna. Placeringsfonder kan till exempel vara slutna fonder,
vilket innebär att fondbolaget till skillnad från
UCITS-fonder inte behöver ge ut nya fondandelar på investerarens begäran eller också kan de
ha formen av en sammanslutning. Till exempel
kan icke-UCITS-fonder som är registrerade i Luxembourg ha juridiskt sett en mycket annorlunda
struktur jämfört med finländska placeringsfonder. Således avgörs eventuell insolvens eller
andra situationer med koppling till placeringsfondens struktur i enlighet med den utländska
lagstiftningen.
10
En utländsk placeringsfond kan till exempel
grundas som en avtalsbaserad trust som den
finländska lagstiftningen inte känner till. Truster
är vanligtvis konstruerade på begreppet trust
som baserar sig på dubbel besittningsrätt, där
egendomsförvaltaren, som förvaltar egendomen på bästa sätt för ägarens räkning (trustee),
ses som ägare av fonden och ansvarig för dess
förvaltning. En trust grundas genom ett trustavtal (trust deed) mellan fondförvaltaren (manager)
och egendomsförvaltaren (trustee). Egendomsförvaltaren är vanligtvis en bank eller ett försäkringsbolag. Egendomsförvaltarens uppgift är att
förvara egendomen för andelsägarnas räkning,
medan fondchefen ansvarar för försäljning och
inlösen av fondandelar och för fondens placeringsverksamhet. Andelsägarnas besittningsrätt
baserar sig på de fördelar som tillgångarna i
fonden bildar (beneficial ownership), och de har
inga andra skyldigheter gentemot en tredje part
än att betala anskaffningspriset för andelen. Andelsägarnas rättigheter definieras i avtalet gällande fonden som har formen av en trust.
Ur placeringsfondens tillgångar uppbärs dess
verksamhetskostnader, såsom förvaltnings- och
förvarsavgifter, vars storlek varierar beroende
på fond. De specificeras i grundprospektet eller
motsvarande dokument. Fondandelar kan i regel
lösas in varje dag, men för att trygga fondägarnas intressen eller på grund av den investeringsfilosofi som fonden bedriver kan inlösen i fonder
ha begränsats i fondreglerna till exempel för i fall
av exceptionella marknadssituationer. Investeraren bör beakta att det i vissa placeringsfonder
kan finnas avsevärda begränsningar för inlösen.
Inlösen av andelar i specialplaceringsfonder kan
vara möjliga endast vid vissa tidpunkter till exempel en gång per månad eller ännu mer sällan.
Placeringsfonder kan kategoriseras på många
olika sätt. De kan delas in utifrån investeringsstrategi till exempel i aktiefonder, kombinationsfonder samt långa, medellånga respektive korta
räntefonder. De flesta placeringsfonderna til�lämpar principerna om riskspridning i sin investeringsfilosofi. Fonder som till exempel tillämpar
avvikande principer om riskspridning är specialplaceringsfonder. Till specialplaceringsfonder
hör förutom de fonder vars placeringsbegränsningar är flexiblare än hos andra fonder också
till exempel hedgefonder som strävar efter att
trygga kapitalet samt hävstångsfonder som använder derivatavtal i sin placeringsverksamhet
(till exempel optioner och terminer).
Placeringsfonder skiljer sig också åt genom att en
del har som mål att passivt följa indexet (index-
fonder), medan andra strävar efter att genom en
aktiv investeringssyn uppnå en högre avkastning
än sitt jämförelseindex (aktivt förvaltade fonder).
Enligt indelningen som baserar sig på vinstutdelning delas placeringsfonder i fonder som delar
ut avkastning årligen och tillväxtfonder där vinsten ökar fondandelens värde. I samma fond kan
det finnas både avkastnings- och tillväxtandelar.
(likviditeten) kan variera mellan olika ETF-produkter och påverka säljpriset för en ETF-produkt
ogynnsamt. Det kan hända att det under en viss
period inte finns några köp- och säljorder, och
då har ETF-produkten ingen likviditet. Indexfondens skötare strävar vanligtvis efter att minimera
fondens handelsflöde.
En placeringsfond kan även utnyttja derivat, till
följd av vilket fondens värde ändras mer än värdet
av de finansiella instrument som utgör fondens
underliggande tillgångar. Hävstångseffekten kan
även vara mångfaldig. När kursen för de underliggande tillgångarna stiger, ändras värdet multiplicerat med hävstångseffekten, och när kursen
för de underliggande tillgångarna faller, sjunker
värdet multiplicerat med hävstångseffekten (t.ex.
när värdet på den underliggande tillgången i en
placeringsfond med trefaldig hävstång stiger med
5 %, ökar värdet på fondandelen med 15 % och
tvärtom). Hävstångsprodukter lämpar sig enbart
för investerare med hög risktolerans som är beredda att acceptera stora förluster för investeringen.
Med en skuldförbindelse avses emittentens förbindelse att betala skulden på förfallodagen. I en
skuldförbindelse placerar investeraren i ett finansiellt instrument som emittenten gett ut och vars
avkastningsutveckling är bunden till exempel till
utvecklingen av en viss underliggande tillgång.
Den underliggande tillgången kan vara både allmänna index och enskilda nyttigheter. Bland annat notes och certifikat är skuldförbindelser. Också masskuldebrevslån är skuldförbindelser till sin
grundkaraktär, eftersom emittenten i dessa binder sig till att betala skulden på dess förfallodag.
Egenskaperna hos masskuldebrevslån presenteras nedan i ett eget avsnitt.
Placeringsfondens risknivå varierar enligt investeringsstrategin. Placeringsfondens avkastningsrisk är oftast identisk med risken förenad med
det finansiella instrument i vilket fonden placerar
medel, medan spridningen av medlen i fler än
ett finansiellt instrument som är oberoende av
varandra minskar fondens avkastningsrisk i förhållande till det enskilda investeringsobjektet.
Generellt kan det sägas att mätt med volatilitet
är risken och avkastningen minst hos placeringar
på penningmarknaden (korta räntefonder) och
störst hos specialplaceringsfonder som placerar i stora derivat. Placeringsfondens volatilitet
beskriver den historiska variationen av fondandelens värde. Placeringsfondernas volatiliteter
varierar avsevärt beroende på fonden och dess
investeringsfilosofi.
Indexfonder, för vilka man använder förkortningen ETF, är börsnoterade placeringsfonder.
Innehållet i indexfondportföljen strävar efter att
så noga som möjligt följa den underliggande tillgången. Den underliggande tillgången är oftast
ett aktieindex, men kan även vara ett ränteindex
eller ett nyttighetsindex. Handel med ETF-produkter bedrivs på börsen på basis av investerarnas köp- och säljorder. I praktiken bestäms
ETF-produktens värde dock på basis av köp- och
säljorder från investerare som placerar självständigt i indexandelar på värdepappersbörsen. Således kan värdet på en ETF-produkt en viss stund
vara högre eller lägre än värdet på placeringsfondens underliggande tillgång. Handelsflödet
SKULDFÖRBINDELSER
En del skuldförbindelser är föremål för offentlig
handel på börsen och handel med dem bedrivs
på andrahandsmarknaden. I praktiken bestäms
skuldförbindelsernas värde dock på basis av
köp- och säljorder från investerare som placerar
självständigt i skuldförbindelser på värdepappersbörsen. Det kan hända att det under en viss
period inte finns några köp- och säljorder, och då
har skuldförbindelsen ingen likviditet.
Om skuldförbindelser används allmänt beteckningen ETN (exchange traded notes), vars underarter är ETC-indexandelar (exchange traded
certificates eller exchange traded commodities).
Investeraren bör beakta att skuldförbindelsens
nominella kapital inte är skyddad, med andra ord
finns det bakom en skuldförbindelse inga finansiella instrument varav investeraren skulle äga en
andel, liksom till exempel i placeringsfonder. Oftast är bara emittenten med egna medel ansvarig för återbetalningen av en skuldförbindelse.
delser betalar emittenten emellertid inte ränta på
kapitalet, utan emittenten binder sig till att betala
till investeraren den underliggande tillgångens,
till exempel oljans, prisutveckling under investeringsperioden på lånets nominella kapital. Om
priset på den underliggande tillgången stiger
under investeringsperioden betalar emittenten
mer pengar till investeraren än vad denne ursprungligen investerade. På motsvarande sätt får
investeraren mindre pengar tillbaka om priset på
den underliggande tillgången faller. Skuldförbindelser är mycket heterogena och deras avkastning kan till exempel vara bunden till råvaror,
aktieindex eller enskilda aktier.
En skuldförbindelse kan även utnyttja hävstångseffekten, med andra ord ha derivat som underliggande tillgångar, vilket betyder att skuldförbindelsens värde ändras mer än värdet av de
finansiella instrument som utgör skuldförbindelsens underliggande tillgångar. Hävstångseffekten kan även vara mångfaldig. Om kursen
för de underliggande tillgångarna stiger, ändras
skuldförbindelsens värde multiplicerat med hävstångseffekten, och när kursen för de underliggande tillgångarna faller sjunker skuldförbindelsens värde multiplicerat med hävstångseffekten
(t.ex. när värdet på den underliggande tillgången i en skuldförbindelse med trefaldig hävstång
stiger med 5 %, ökar skuldförbindelsens värde
med 15 % och tvärtom). Hävstångsprodukter
lämpar sig enbart för investerare med hög risktolerans som är beredda att acceptera stora förluster för investeringen.
I en skuldförbindelse vars avkastningsutveckling
är bunden till utvecklingen av en viss underliggande tillgång bestäms risken både utifrån den
risk som är förenad med skuldförbindelsen och
den risk som är förenad med den underliggande tillgången. Om emittenten drabbas av likviditetsproblem eller den underliggande tillgången
förlorar sitt värde, kan investeraren förlora sin investering helt eller delvis.
MASSKULDEBREVSLÅN
Investeraren ska noga bekanta sig med produktvillkoren innan investeringsbeslutet fattas. Emittentrisken kopplad till skuldförbindelser kan anses vara desto högre ju sämre kreditklassificering
emittenten har vid tidpunkten för granskning.
Den bästa kreditklassificeringen anges oftast
med bokstavskombinationen AAA och de sämre
klassificeringarna börjar med bokstaven B eller C.
Masskuldebrevslån är lån som getts ut av staten,
kommuner, banker eller andra finansieringsbolag eller andra företag och sammanslutningar,
och med vilka emittenten lånar pengar av allmänheten. Med andra ord lånar investeraren
pengar till den sammanslutning som emitterar
lånet. Lånets löptid är minst ett år och som längst
är masskuldebrevslånen eviga (till exempel perpetualer).
Som finansiellt instrument påminner skuldförbindelsen om ett masskuldebrevslån. I skuldförbin-
Räntan på masskuldebrevslånets kapital och villkoren för återbetalning av kapitalet definieras i
11
emitteringsvillkoren för masskuldebrevslånet.
Investeraren bör alltid noga bekanta sig med
emitteringsvillkoren innan investeringsbeslutet
fattas. Räntan på lånet kan vara fast eller bunden
till en rörlig referensränta och utbetalas vanligtvis minst årligen. Avkastningen från ett masskuldebrevslån kan också påverkas av den kurs med
vilken masskuldebrevslånet säljs till investerarna
(emissionskurs) och av tecknings- eller försäljningsarvoden som tas ut av investerarna. När ett
masskuldebrevslån förfaller betalar låntagaren,
det vill säga emittenten, masskuldebrevslånets
nominella pris till långivaren, det vill säga investeraren. I vanliga fall varierar värdet på masskuldebrevslån till följd av ändringar i räntenivån. I
regel sjunker masskuldebrevslånets återförsäljningsvärde på andrahandsmarknaden då marknadsräntan går upp, och på motsvarande sätt
sjunker det då marknadsräntan faller. Handel
med masskuldebrevslån bedrivs på andrahandsmarknaden. Värdet på masskuldebrevslån kan
bestämmas på basis av köp- och säljorder från
investerare som placerar självständigt i masskuldebrevslån på värdepappersbörsen. Det kan
hända att det under en viss period inte finns några köp- och säljorder, och då har masskuldebrevslånet ingen likviditet.
Det finns många underarter av masskuldebrevslån. Ett vanligt sätt att kategorisera masskuldebrevslån är att utifrån emittentens kreditklassificering dela in dem i masskuldebrevslån med
hög kreditklassificering (Investment Grade) och
i masskuldebrevslån med låg kreditklassificering
(High Yield). Masskuldebrevslån kan även kategoriseras som senior- och juniorlån. Om emittenten drabbas av likviditetsproblem har seniorlån
bästa prioritet av masskuldebrevslånen, medan
juniorlån har en lägre prioritet. Vanliga masskuldebrevslån kallas allmänt för seniorlån. Masskuldebrevslån är i synnerhet förknippade med emittentrisk/kreditrisk. Vanligtvis är endast den som
emitterat masskuldebrevslånet ansvarig för återbetalning av skulden och om emittenten blir insolvent kan investeraren förlora sin investering helt
eller delvis. Emittentrisken kan anses vara desto
högre ju sämre kreditklassificering emittenten har
vid tidpunkten för granskning. Den bästa kreditklassificeringen anges oftast med bokstavskombinationen AAA och de sämre klassificeringarna
börjar med bokstaven B eller C. Olika kreditklassificeringar skiljer sig i fråga om klassificeringssystemets struktur (bl.a. olika bokstavskombinationer), klassificeringssystemets gränsvärden och
klassificeringen av enskilda bolag.
Ett masskuldebrevslån med sämre prioritet jämfört med emittentens andra förbindelser kallas
för debentur eller juniorlån. På grund av en högre
risk är avkastningen från dessa masskuldebrevslån vanligtvis bättre än från ett vanligt masskuldebrevslån från samma emittent. Med kapitallån
(som allmänt även kallas hybridlån) avses ett kapitallån enligt aktiebolagslagen som utfärdats till
ett aktiebolag och som endast kan återbetalas
om det efter återbetalning återstår full täckning
för aktiebolagets bundna egna kapital och andra
icke utdelningsbara tillgångar. Ett kapitallån kan
inte heller ha en absolut förfallodag. Kapitallånet
har en sämre ställning jämfört med emittentens
andra förbindelser vid likviditetsproblem.
En konvertibel är ett masskuldebrevslån vars
innehavare har rätt att byta ut sina skuldebrev mot
aktier hos emittenten med ett förutbestämt bytesförhållande. På grund av möjligheten att omsätta
konvertibeln till aktier är räntan på konvertibler
vanligtvis lägre än på emittentens andra masskuldebrevslån. Ett optionslån är ett masskuldebrevslån som omfattar rätten att vid en viss tidpunkt, till
ett visst pris köpa aktier av masskuldebrevslånets
emittent. Med lånet och optionerna kan man bedriva handel på andrahandsmarknaden.
Perpetualer är masskuldebrevslån utan en förutbestämd förfallodag. I teorin är de alltså eviga.
Vanligtvis tillåter villkoren för perpetualen dock
att emittenten efter eget omdöme låter perpetualen förfalla efter en viss lånetid. Till perpetualer förknippas särskilda risker med koppling till
räntebetalningen och kapitalets beständighet.
Perpetualer emitteras främst av banker som kan
använda dem för att förbättra sin soliditet. Vanligtvis tillåter villkoren för perpetualen att emittenten slutar betala ut ränta eller minskar perpetualens lånekapital om detta behövs för att
bevara bankens soliditet. Varje perpetual har något annorlunda villkor, så investeraren bör noga
bekanta sig med villkoren innan investeringsbeslutet fattas.
STRUKTURERADE PRODUKTER
Som investeringskategori avses med strukturerade produkter finansiella instrument som
skräddarsytts antingen i fråga om avkastning,
kapitalrisk eller bådadera. Genom att skräddarsy produkten kan man konstruera mycket olika
avkastningsprofiler för investeraren. En strukturerad produkt kan också endast vara av derivatkaraktär även om den till sin struktur är en skuldförbindelse. Skuldförbindelser är ett exempel på
sådana finansiella instrument som används för
att sammanställa strukturerade produkter.
Strukturerade produkter har vanligtvis ingen
förutbestämd ränta, även om detta i vissa fall är
möjligt, utan investeringens avkastning bestäms
utifrån värdeutvecklingen hos det i produktvillkoren fastställda investeringsobjektet (”den underliggande tillgången”). I villkoren för strukturerade produkter ges emittenten vanligtvis rätt att
återbetala produkten i förtid till marknadspris,
om skyddet för den underliggande tillgången
blir lagstridigt eller på grund av någon annan
motsvarande anledning. Återbetalning i förtid
kan leda till kapitalförluster för investeraren.
En strukturerad produkt kan även utnyttja hävstångseffekten, med andra ord ha derivat som
underliggande tillgångar, vilket betyder att värdet på den strukturerade produkten ändras mer
än värdet av de finansiella instrument som utgör
skuldförbindelsens underliggande tillgångar.
Hävstångseffekten kan även vara flerfaldig. När
kursen för de underliggande tillgångarna stiger,
ändras värdet på den strukturerade produkten
multiplicerat med hävstångseffekten, och när
kursen för de underliggande tillgångarna faller,
sjunker värdet på den strukturerade produkten
multiplicerat med hävstångseffekten (t.ex. när
värdet på den underliggande tillgången i en på
den strukturerad produkt med trefaldig hävstång
stiger med 5 %, ökar värdet på den strukturerade
produkten med 15 % och tvärtom). Hävstångsprodukter lämpar sig enbart för investerare med
hög risktolerans som är beredda att acceptera
stora förluster för investeringen.
Med en strukturerad produkt kan man vanligtvis
bedriva handel på andrahandsmarknaden och
likt andra skuldförbindelser kan den fritt överlåtas. I praktiken bestäms värdet på den strukturerade produkten före förfallodagen självständigt
utifrån köp- och säljorder. Det kan hända att det
under en viss period inte finns några köp- och
säljorder, och då har den strukturerade produkten ingen likviditet. Då investeringsbeslutet fattas är det viktigt att man är beredd att behålla
varje enskild strukturerad produkt fram till dess
förfallodag.
Om emittenten drabbas av likviditetsproblem eller den underliggande tillgången förlorar sitt värde, kan investeraren förlora sin investering helt
eller delvis. Det är viktigt att den som investerar
i strukturerade produkter är införstådd med den
aktuella strukturerade produktens juridiska form,
funktionslogik och riskerna förknippade med
den samt lämpligheten av strukturerade produkter i investerarens investeringstillgångar som
helhet. Investeraren ska noga bekanta sig med
villkoren för det aktuella strukturerade finansiella instrumentet innan investeringsbeslutet fattas,
eftersom olika strukturerade produkter är mycket olika konstruerade och kan innehålla struktu-
rer som är svårbegripliga.
Strukturerade produkter kan vara kapitalskyddade. Med kapitalskydd avses emittentens förbindelse att betala en andel enligt produktvillkoren
av skuldförbindelsens nominella värde på förfallodagen. I kapitalskyddet ingår således alltid
emittentrisk i situationer där emittenten och/eller
en eventuell annan borgenär för skuldförbindelsen drabbas av likviditetsproblem. Strukturerade
produkter kan vara kapitalskyddade respektive
icke-kapitalskyddade placeringar och hävstångsprodukter. De vanligaste strukturerade produkterna enligt denna indelning beskrivs nedan.
KAPITALSKYDDADE STRUKTURERADE
PRODUKTER
I kapitalskyddade strukturerade produkter binder sig emittenten att betala skuldförbindelsens
nominella värde i sin helhet eller delvis i enlighet med skuldförbindelsens villkor, vanligtvis på
skuldförbindelsens förfallodag. I vissa sällsynta
fall kan denna prestation garanteras av en instans
som är separat från emittenten. Kapitalskyddet
omfattas inte av insättningsgarantin, eftersom
investeringen inte har formen av en deposition.
Utöver kapitalet som återbetalas får investeraren,
vanligtvis på förfallodagen, avkastning. Avkastningen specificeras närmare i villkoren och kan
vara till exempel kursutvecklingen eller en del av
kursutvecklingen för ett visst aktieindex, en viss
aktiekorg, råvara eller annat investeringsobjekt.
Varje kapitalskyddad produkt är sitt eget investeringsobjekt vars särdrag beskrivs i produktvillkoren som investeraren bör noga bekanta sig med
innan investeringsbeslutet fattas.
Icke-kapitalskyddade strukturerade produkter
Strukturerade produkter kan även vara icke-kapitalskyddade placeringar. I detta fall binder sig
emittenten inte i förväg till att återbetala skuldförbindelsens nominella värde, och i situationer
som beskrivs närmare i produktvillkoren kan investeraren förlora det helt eller delvis. Kapitalbeloppet som återbetalas och investeringens avkastning kan vara villkorat till den underliggande
tillgångens utveckling på ett sätt som beskrivs
närmare i produktvillkoren.
En vanligt strukturerad produkt av denna typ är
autocall-produkten, där investeraren får en förutbestämd avkastning och emittenten också återbetalar kapitalet då värdet på den underliggande
tillgången ligger över startbarriären vid vissa förutbestämda dagar. Om värdet på den underliggande tillgången överstiger den förutbestämda
säkerhetsbarriär men ligger under startbarriären,
12
återfår investeraren fortfarande hela sitt kapital.
Om emellertid värdet på den underliggande
tillgången understiger säkerhetsbarriären, återfår investeraren endast en andel som motsvarar
den underliggande tillgångens värdeutveckling
av sitt kapital. Också varje autocall-produkt är sitt
eget investeringsobjekt vars särdrag beskrivs i
produktvillkoren som investeraren bör noga bekanta sig med innan investeringsbeslutet fattas.
En annan vanlig form av icke-kapitalskyddade
strukturerade produkter är kreditrisklån. I dem är
den underliggande tillgången för lånekapitalet
och utbetalningen av avkastning en kredithändelse i referensbolaget eller referenskorgen. Vid
kreditrisklån får investeraren en förutbestämd
avkastning och på förfallodagen tillbaka sitt kapital, om inte den underliggande tillgången drabbas av en kredithändelse, som till exempel en
allvarlig betalningsstörning, skuldsanering eller
konkurs. Vid en kredithändelse upphör ackumuleringen av avkastning för investeraren och investeraren förlorar sin investering helt eller delvis. Om kreditriskprodukter används till exempel
benämningarna CLN (Credit Linked Note) eller
FTD (First To Default). En kreditriskprodukt kan
ha ett eller flera referensbolag. Varje kreditriskprodukt är sitt eget investeringsobjekt vars särdrag beskrivs i lånevillkoren, vilka investeraren
bör noga bekanta sig med innan investeringsbeslutet fattas.
STRUKTURERADE PRODUKTER MED
HÄVSTÅNG
Icke-kapitalskyddade strukturerade produkter
kan vara av optionskaraktär eller ha en hävstång
av annat slag. Den underliggande tillgången
kan vara till exempel ett aktie-, aktieindex-, ränteindex- eller nyttighetsindexderivat eller något
annat motsvarande derivat. Investeraren har då
vanligtvis möjlighet att genom sin investering
i den strukturerade produkten få samma hävstångseffekt på den underliggande tillgångens
utveckling som genom att investera i ett derivatavtal. Å andra sidan kan investeraren förlora
sin investering helt eller delvis till och med i en
situation där värdet på den underliggande tillgången har stigit eller annars utvecklats gynnsamt. För sådana produkter används till exempel
namnet certifikat eller placeringswarrant. Varje
strukturerad produkt med hävstång är sitt eget
investeringsobjekt vars särdrag beskrivs i lånevillkoren som investeraren bör noga bekanta sig
med innan investeringsbeslutet fattas.
AKTIER
En aktie är ett värdepapper i form av eget kapital
som ett aktiebolag emitterar. En aktie ger rätt till
en andel av aktiebolagets aktiekapital, utdelning
som bolaget betalar och rösträtt vid bolagsstämman. Aktier kan vara föremål för offentlig handel
på börsen eller en multilateral handelsplattform
eller också är de inte föremål för offentlig handel. Aktiens värde baserar sig på den rådande
uppfattningen om värdet på det aktiebolag som
gett ut aktien. Det kan hända att det under en
viss period inte finns några köp- och säljorder,
och då har aktien ingen likviditet. På vissa aktiebolag kan värdet variera betydligt, medan värdet
på aktierna i andra aktiebolag har historiskt sett
varit relativt stabilt. Vid likvidation eller konkurs
av ett aktiebolag kan aktien dock bli värdelös.
Med aktier som är föremål för offentlig handel
avses aktier som är föremål för handel på värdepappersbörsen eller en multilateral handelsplattform. Aktier som inte är föremål för offentlig
handel i sin tur är aktier som inte är föremål för
handel på värdepappersbörsen eller en multilateral handelsplattform. Aktier som inte är föremål
för offentlig handel är vanligtvis aktier i privata
aktiebolag. Likviditeten för en enskild aktie, det
vill säga om det finns köpare eller säljare för aktien, varierar betydligt hos olika aktier. Vissa aktier är mycket likvida, medan andra aktier som är
föremål för offentlig handel inte omsätts på långa
tider. Aktier som inte är föremål för offentlig handel är generellt sett mindre likvida än aktier som
är föremål för offentlig handel. Om aktier som är
föremål för offentlig handel finns det dessutom
information tillgänglig offentligt enligt värdepappersmarknadslagen.
Med aktier jämställs också tecknings- och optionsrätter som ger rätt att teckna aktier i bolaget
som emitterat dem. Priset på en tecknings- eller
optionsrätt beror på prisutvecklingen för emittentens aktie och dessutom på optionsrättens
lösenpris, aktiens volatilitet, räntenivån och optionsrättens återstående löptid. Tecknings- och
optionsrätter har högre volatilitet än den underliggande aktien, eftersom det bundna kapitalet
är mindre.
Aktier kan kategoriseras på många olika sätt. Indelning kan göras till exempel utifrån den ekonomiska utvecklingsgraden i det land som bolaget som gett ut aktien kommer från (indelning
i utvecklade och outvecklade aktiemarknader)
och utifrån branschen som bolaget är verksamt
i. Ju mer bolagets rörelseresultat varierar i takt
med den allmänna ekonomiska utvecklingen
(s.k. cykliska bolag, till exempel gruv- och pappersbolag), desto högre risk är aktien förknippad
med. Motsatsen till cykliska bolag är så kallade
defensiva aktier, där emittentens rörelseresultat
inte är lika beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen (till exempel läkemedelsbolag).
Investering i aktier på outvecklade marknader
kan anses innebära en högre risk jämfört med
andra aktieplaceringar, eftersom typiska drag
hos dessa marknader kan vara en oetablerad affärsmiljö och lagstiftning, politiska risker, kraftiga
kurssvängningar, motpartsrisker och en sämre
likviditet på aktiemarknaden.
Aktiernas prisvariation påverkas både av den allmänna utvecklingen på marknaden och av uppgifter om faktorer som påverkar bolagets framgång. I allmänhet påverkas risken bland annat av
bolagets bransch, ändringar i lagstiftningen och
den totala mängden aktier som emitterats samt
fördelningen av besittningen. Vid aktieplacering
är det därför väsentligt att skaffa sig information
om det bolag som man investerar i, eftersom aktiens värdeutveckling på lång sikt är beroende av
många olika faktorer.
DEPÅBEVIS
Ett depåbevis är ett intyg om rätten till aktier.
Som finansiellt instrument påminner det mycket
om aktier. Vanligtvis ger ett depåbevis rätt till en
aktie som deponeras centraliserat av den arrangörsbank som emitterat depåbeviset. Handel med
depåbevis bedrivs precis på samma sätt som
med aktier, antingen på en reglerad marknad
eller någon annan handelsplattform, och prisutvecklingen för depåbevis följer vanligtvis prisutvecklingen på den utländska handelsplattform
där aktien är upptagen till handel. Med hjälp av
depåbevis kan investerare investera i sin egen
valuta i aktier som emitterats i någon annan valuta. Ett exempel på depåbevis är Nordea Bank
Ab:s depåbevis i euro som är föremål för offentlig handel på Helsingforsbörsen. På grund av sin
annorlunda juridiska form kan risken hos ett depåbevis anses vara något högre än hos en aktie.
Av depåbevis används bland annat förkortningarna ADR (American Depositary Receipt), GDR
(Global Depositary Receipt) och FDR (Finnish
Depositary Receipt).
DERIVATAVTAL
Ett derivatavtal är ett finansiellt instrument vars
värde bestämts utifrån värdet på den underliggande tillgången. Den underliggande tillgången kan vara till exempel en aktie, valuta, ränta,
nyttighet, kreditrisk, index eller ett nyckeltal som
beskriver utvecklingen av en sådan underliggande tillgång. Derivatavtal är till exempel optioner,
terminer, futurer, bytesavtal, kombinationer av
dessa samt andra motsvarande avtal. Avtalen kan
vara antingen standardiserade, med vilka handel
bedrivs på reglerade marknader och/eller i multilaterala handelssystem, eller ostandardiserade
(s.k. OTC-derivat). Derivatens löptid varierar från
mycket korta löptider till flera år.
Förutsättningen för handel med standardiserade
derivat är att man ställer en säkerhet. Kravet på
säkerhet baserar sig på reglerna för den aktuella
börsen och beräknas dagligen utifrån investerarens öppna derivatposition. Om kravet på säkerhet ökar är investeraren tvungen att ställa en
tilläggssäkerhet. En säkerhet kan krävas även annars än för handel med standardiserade derivat.
En warrant är ett värdepapper som vanligtvis
handlas med på börsen. En köpwarrant ger rätt
att köpa och en säljwarrant ger rätt att sälja den
underliggande tillgången på en viss dag till ett
visst pris. De underliggande tillgångarna är
vanligen aktier eller index, men kan även vara
till exempel vilken råvara eller valuta som helst.
Warrantens lösenpris bestämmer till vilket pris
investeraren har rätt att köpa (köpwarrant) eller
sälja (säljwarrant) den underliggande tillgången.
Warrantens koefficient i sin tur anger hur många
warranter som behövs för att köpa eller sälja den
underliggande tillgången. Om warranten har
något värde på förfallodagen, får investeraren
motsvarande summa antingen i kontanter (avstämning av nettovärde) eller som värdeandelar
(fysisk leverans). Om värdet på den underliggande tillgången är lägre än warrantens lösenpris på
förfallodagen, förfaller köpwarranten utan värde.
En säljwarrant i sin tur förfaller utan värde om värdet på den underliggande tillgången är högre
än warrantens lösenpris på förfallodagen.
Europeiska warranter avvecklas på avslutsdagen. I amerikanska warranter i sin tur kan investeraren kräva avvecklande när som helst under
giltighetstiden. Warranterna är i huvudsak europeiska warranter. I handeln med warranter spelar emittentens marknadsgaranti en viktig roll.
Marknadsgarantin kan innebära att emittenten
förbinder sig att ge köp- och säljnoteringar för
warranten. Villkoren för marknadsgarantin beskrivs i warrantens prospekt. Villkoren för marknadsgarantin kan variera betydligt beroende på
emittenten och warranten. Warranter kan vara
värdelösa på förfallodagen, och då förlorar investeraren sin investering.
Risken som är kopplad till stora derivat riktas
mot de underliggande tillgångarna och prisvariationerna på grund av dessa som direkt påverkar derivatens värde. Beroende på avtalstyp kan
derivatavtal också medföra andra ekonomiska
förbindelser eller skyldigheter till investeraren
13
utöver anskaffningskostnaden, och anskaffningen kan vara förknippad med krav på säkerhet eller andra skyldigheter. Derivatavtalets värde kan
ändras snabbt och kraftigt, varvid eventuellt underskott i säkerheten kanske måste täckas med
tilläggssäkerheter. Man kan även bli tvungen att
realisera säkerheten.
Derivatavtalens värde samt mängden, tiden och
utförandet av avtalsparternas prestationsskyldigheter kan utöver marknadsrisken, det vill säga
ändringen av den underliggande tillgångens
värde, påverkas bland annat av ändringar i lagstiftningen, av att prestationen försenas eller uteblir på grund av motpartens insolvens och av risken för kreditförluster (motpartsrisk). Derivatens
likviditet kan vara förenad med begränsningar.
Värdet på derivat i främmande valutor påverkas
också av ändringar i valutakursen.
Villkoren för ett enskilt derivatavtal kan vara sådana att vinstpotentialen/förlustrisken kan bli
mycket stor. I vissa fall kan förlustrisken i teorin bli
rentav obegränsad. Innan ingående av ett enskilt
derivatavtal ska investeraren noga sätta in sig i
villkoren för derivatavtalet, dess egenskaper, de
skyldigheter och rättigheter som härrör från avtalet och andra verkningar som avtalet har. Derivat lämpar sig enbart för investerare med hög
risktolerans som är beredda att acceptera stora
förluster för investeringen.
ANDELAR I KOMMANDITBOLAG
I synnerhet i kapitalinvesteringar används som
finansiellt instrument ofta en andel i kommanditbolag, varvid investeraren genom sin kapitalinsats i kommanditbolaget blir en tyst bolagsman
i bolaget. Ansvarig bolagsman i bolaget är förvaltningsbolaget som förvaltar kommanditbolagets tillgångar. Kommanditbolag har vanligtvis
en tidsbestämd verksamhetsperiod och investeraren har inte möjlighet att fritt avstå från sin andel i bolaget mitt under verksamhetsperioden.
En tyst bolagsman deltar inte i beslutsfattandet
i bolaget.
Också bolagsandelens likviditet, det vill säga realiserbarhet till kontanter, är dålig, eftersom bolagsandelar vanligtvis inte kan säljas mitt under
kommanditbolagets verksamhetsperiod. Om
kommanditbolaget misslyckas med sina investeringar kan innehavaren av en andel i bolaget
som mest förlora hela sin kapitalinsats i kommanditbolaget.
Till kapitalinvesteringar hör som väsentlig del inlåning (hävstångseffekt) för att göra placeringar,
vilket höjer investeringens risknivå och förvänta-
de avkastning. En typisk verksamhetsmodell för
placeringar i kommanditbolag är att tysta bolagsmän investerar en överenskommen summa
i kommanditbolaget och kommanditbolaget lånar mer pengar av ett finansinstitut eller någon
annan instans för att öka kapitalet. Hävstångseffekten kan även vara mångfaldig. Andelar i kommanditbolag och hävstångsprodukter lämpar
sig enbart för investerare med hög risktolerans
som är beredda att acceptera stora förluster för
investeringen.
VINSTUTDELNINGSLÅN
Vinstutdelningslån är en speciell typ av masskuldebrevslån, där räntan på masskuldebrevslånet
enligt villkoren är beroende av avkastningen från
emittentens affärsverksamhet. Om räntan används då ofta termen avkastningsränta. Avkastningsräntan från ett vinstutdelningslån kan vara
affärsverksamhetens hela avkastning eller en del
av den. I övrigt kan vinstutdelningslånets villkor
innehålla samma egenskaper som villkoren för
andra masskuldebrevslån; det kan ha sämre prioritet än emittentens andra skulder, dess ränta
kan ackumuleras, det kan utöver avkastningsräntan ha en fast ränta och så vidare. Masskuldebrevslån beskrivs närmare ovan.
Investeraren ska alltid noga bekanta sig med
villkoren för masskuldebrevslån för att skaffa
sig en uppfattning om de speciella riskerna och
rättigheterna som förknippas med dem. Vinstutdelningslån används vanligtvis vid kapitalinvesteringar och till dem hör utöver masskuldebrevslånen således också alla ovan beskrivna risker
förknippade med kommanditbolagsandelar, om
vinstutdelningslånet emitteras av ett kommanditbolag. Vinstutdelningslånets avkastning och risk
kan också påverkas av ändringar i beskattningen
av det aktuella finansiella instrumentet.
DISKRETIONÄR KAPITALFÖRVALTNING
Med diskretionär kapitalförvaltning avses en placeringstjänst som tillhandahålls av ett värdepappersföretag, där investeraren befullmäktigar tjänsteleverantören att helt eller delvis självständigt
förvalta investerarens tillgångar. I kapitalförvaltningsavtalet mellan kunden och tjänsteleverantören fastställs tillgångarna som avtalet omfattar
samt ramvillkoren och risknivån för placeringsverksamheten. Investeraren äger de finansiella
instrumenten som används vid diskretionär kapitalförvaltning och dessa deponeras i det förvaringsinstitut som används. Tjänsteleverantören
kan vid förvaltning av kapitalet själv välja de finansiella instrument som används och valet av
finansiella instrument begränsas inte av den av
kunden angivna risktoleransen. Investeraren kan
inte heller klandra tjänsteleverantörens val inom
placeringsverksamheten, om placeringarna har
gjorts inom ramen för de för placeringsverksamheten fastställda ramvillkoren.
Risknivån vid diskretionär kapitalförvaltning varierar i hög grad utifrån de ramvillkor som fastställts för placeringsverksamheten. Generaliserat
kan det sägas att när aktieviktningen ökar, växer
även risken. Likviditeten motsvarar vanligtvis likviditeten hos de enskilda finansiella instrument
som avtalet omfattar.
KONSULTATIV KAPITALFÖRVALTNING
Med konsultativ kapitalförvaltning avses en placeringstjänst som tillhandahålls av ett värdepappersföretag, där investeraren befullmäktigar
tjänsteleverantören att föreslå åtgärder för de
tillgångar som avtalet omfattar och att bedriva
handel med värdepapper för kundens räkning i
enlighet med kundens anvisningar. I avtalet mellan kunden och tjänsteleverantören fastställs tillgångarna som avtalet omfattar samt ramvillkoren
och den risknivå som eftersträvas. Investeraren
äger de finansiella instrumenten som används
vid konsultativ kapitalförvaltning och dessa deponeras i det förvaringsinstitut som används. Vid
konsultativ kapitalförvaltning fattar investeraren
självständigt alla investeringsbeslut och kan fritt
avvika från tjänsteleverantörens förslag.
Risknivån vid konsultativ kapitalförvaltning är
beroende av de investeringsbeslut som kunden
fattar och bildas av risken hos enskilda finansiella
instrument. Generaliserat kan det sägas att när
aktieviktningen ökar, växer även risken. Likviditeten motsvarar likviditeten hos enskilda finansiella
instrument.
FYSISKT GULD
En investering i ett fysiskt föremål är inte en investering i ett finansiellt instrument. Oftast äger
investeraren det fysiska föremålet direkt och föremålet är inte till exempel en värdeandel i ett
värdeandelssystem, vilket betyder att inga mellanhänder är inblandade i besittningsrätten. Ägaren till ett fysiskt föremål förvarar föremålet hos
sig eller på en valfri förvaringsplats. Innehavet av
det fysiska föremålet skapar en ägarpresumtion.
Guld är en råvara och en ädelmetall. Till ädelmetallerna räknas också silver, platina och palladium. Guldpriset bestäms på världsmarknaden
och noteras inom kontinuerlig handel, på samma
sätt som priset på andra råvaror eller börsaktier.
Utöver detta sätts värdet på guld vid så kallad fixing två gånger per dag vid LBMA i London (The
London Bullion Market Association). LBMA är
den viktigaste handelsplattformen för guld. Mätt
i handelsvolymer har guld en betydande marknad. Priset på guld varierar enligt efterfrågan och
tillgång, men dess volatilitet har traditionellt varit
något lägre än volatiliteten hos aktier eller andra
råvaror.
Särskilda risker förknippade med fysiskt guld
är leveransrisken och riskerna vid transport och
förvaring. Med leveransrisk avses risken förknippad med leveranskapaciteten hos tillverkaren av
guldtackorna. Till transporten och förvaringen av
guld kopplas en risk för att guldtackorna försvinner, vilken kan minskas genom att teckna en försäkring för guldtackorna.
RISKER FÖRKNIPPADE MED
FINANSIELLA INSTRUMENT OCH
PLACERINGSVERKSAMHET
ALLMÄNT
Nedan beskrivs de viktigaste riskerna som är
förenade med olika investeringskategorier, finansiella instrument och placeringsverksamhet i
allmänhet. Listan är inte uttömmande, utan placeringsverksamhet kan vara förenad med andra risker
som inte nämns här och dessutom kan nya risker
uppstå i framtiden.
Ägande och omsättning av utländska värdepapper
kan vara förenat med ekonomiska, juridiska, skattemässiga, politiska och andra oförutsedda risker
som skiljer sig från de risker som förknippas med
investeringar i finländska finansiella instrument och
som är helt och hållet kundens eget ansvar.
Om risken realiseras kan följden vara att investeraren förlorar det investerade kapitalet helt eller
delvis.
KREDITRISK
Kreditrisken är den risk för förlust som uppstår
av att någon av aktörerna på investeringsmarknaden inte kan uppfylla sina skyldigheter. Skyldigheterna kan till exempel vara skyldigheten att
återbetala insättningar till deponenten, återbetala en skuld, ansvara för ett borgen, erlägga en
prestation enligt avtal eller fullgöra någon annan
avtalsförpliktelse. Om kreditrisk används ofta
också beteckningen motpartsrisk.
EMITTENTRISK
Med emittentrisk avses en risk för att den aktör
som emitterar ett finansiellt instrument och som
är ansvarig för återbetalningen av det investerade kapitalet och/eller för att betala avkastning,
inte kan fullgöra sitt ansvar till exempel på grund
14
av konkurs. Emittentrisken har nära koppling till
kreditrisken. Om emittentrisken realiseras kan
investerare förlora det investerade kapitalet antingen helt eller delvis. Hur stor emittentrisken är
mäts bland annat med kreditklassificeringar. Ju
bättre kreditklassificering, desto lägre kan emittentrisken i allmänhet anses vara vid tidpunkten
för granskningen.
INSOLVENSRISK
Med insolvensrisk avses en risk för att motparten eller värdepappersförmedlaren blir insolvent
och eller gör sig skyldig till en försummelse, som
kan leda till likvidering eller stängning av positioner i finansiella instrument utan kundens samtycke, eller till att investeringens värde inte återbetalas till kunden.
AVKASTNINGSRISK
Med avkastningsrisk avses att avkastningen från
investeringsobjektet förblir mindre än avkastningen från andra investeringsobjekt, den av investeraren förväntade avkastningen eller investerarens antagande.
OPERATIV RISK
Tjänsteleverantörer som tillhandahåller finansiella instrument på investeringsmarknaden är förenade med operativa risker som till exempel kan
orsakas av yttre faktorer (t.ex. brand, terrorism),
teknologi samt personalens, organisationens eller de interna processernas bristfälliga funktion
som leder till skador eller förluster alternativt
påverkar investerarens verksamhetsmöjligheter
genom att verksamheten blir svårare. Till de operativa riskerna kan man även räkna eventuella
personal- och organisationsändringar.
FORCE MAJEURE-RISK
Med Force Majeure-risken avses oförutsedda
faktorer som är oberoende av avtal och medför
övermäktiga följder som innebär en risk för verksamhetens kontinuitet och som avtalsparterna
inte är ansvariga för. Force Majeure-risker kan
vara till exempel svåra naturkatastrofer, uppror,
strejker och krigstillstånd samt de skador som
dessa orsakar.
Om Force Majeure-riskerna realiseras kan detta avsevärt påverka priserna för värdepapper eller möjligheterna att bedriva handel med värdepapper,
vilket kan orsaka förluster för investeraren. Till följd
av detta kan realiseringen av Force Majeure-risker
också påverka tidsplanen för utförande av aktieköp.
JURIDISK RISK
Med juridisk risk avses att motparten inte nödvändigtvis efterlever lagar eller förordningar el-
ler att det finns brister i informationen eller avtalen mellan parterna.
BESKATTNINGSRISK
Beskattningen är nationell och ofta förknippad
med politiska och ekonomiska avsikter. Skattereglerna och verkställandet av dem ändras då
och då och förändringar kan leda till ett direkt
eller indirekt mer ogynnsamt slutresultat för investeraren. Beskattningen kan även ändras utan
föregående meddelande. Investeringar kan även
vara förknippade med komplicerade skattepåföljder för den enskilda investeraren.
LAGSTIFTNINGSRELATERAD RISK
Alla investeringar kan vara föremål för lagstiftningsrelaterade risker om lagstiftningen eller
dess tolkning ändras. En sådan risk kan föranledas av många slags politiska, ekonomiska och
andra faktorer och kan inte förutses. Därför är
risken större på outvecklade marknader, men
den finns alltid, oavsett marknad. På outvecklade marknader är myndighetskontrollen mindre
omfattande, liksom även lagstiftningen rörande
förfaringssätt inom affärsverksamhet och olika
branscher, börser och OTC-marknader.
SYSTEMRISK
Med systemrisk avses en risk som är förenad
med hela finansmarknaden och dess strukturer.
Systemrisker kan till exempel vara de följdverkningar som insolvensen av en aktör har på hela
finanssektorn, att alla eller de flesta aktörerna
inom finanssektorn utsätts för samma risk, den
allmänna risken på grund av multipliceringen av
riskerna och risken för att en viss marknad eller
hela finanssystemet kraschar.
MARKNADSRISK
siella instrumentets relativa värde minskar när
räntorna stiger. När räntan går upp faller priset
på masskuldebrevslån och tvärtom. Detta bygger på att alternativkostnaden för innehav av
masskuldebrevslån ökar då räntan stiger, eftersom investerare kan realisera större avkastning
genom att gå över till andra produkter som återspeglar ränteökningen. Finansiella instrument
med rörlig och fast ränta är även förenade med
andra risker av räntekaraktär. Ränteavkastningen
från finansiella instrument med rörlig ränta kan
inte med säkerhet förutses.
VALUTARISK
Ur synvinkeln för en investerare som gör placeringar i euro är valutarisken förenad med alla finansiella instrument vars värde är beroende av
andra valutor än euron. Värdet av det finansiella
instrumentet påverkas förutom av värdet av själva instrumentet, också av värdet på det finansiella instrumentets valuta i förhållande till euro.
AVVECKLINGSRISK
Med avvecklingsrisk avses en situation på värdepappersmarknaden där en motpart i handeln med
värdepapper inte kan fullgöra sina skyldigheter,
med andra ord inte klarar av att leverera de finansiella instrument som ingår i köpet eller betala
köpesumman enligt de överenskomna villkoren,
trots att den andra parten fullgjort sina avtalsförpliktelser. Detta kan orsaka förluster för investeraren. Avvecklingsrisken kan i synnerhet förekomma
i handeln med finansiella instrument på outvecklade marknader, där betalning och överlåtelse av
det finansiella instrumentet sker separat.
LIKVIDITETSRISK ELLER
ANDRAHANDSMARKNADSRISK
Med marknadsrisk avses den risk som svängningarna i marknadspriserna orsakar. Marknadsrisken kan leda till att säljpriset på marknaden
för ett investeringsobjekt är lägre än vad dess
köppris varit. Detta kan leda till kapitalförluster
för investeraren. Marknadsrisken mäts vanligtvis
genom volatilitet. Volatiliteten betyder rörligheten upp och ner hos värdet på ett finansiellt
instrument. När investeringens volatilitet ökar,
ökar även chansen för förlust eller vinst, eftersom
det kan vara avsevärd skillnad mellan köp- och
säljpriset.
Med likviditetsrisk avses att det tidvis kan vara
svårt att köpa eller sälja det finansiella instrumentet om det inte finns några köpare eller säljare på
marknaden. Då kan investeraren inte sälja eller
köpa ett visst finansiellt instrument vid önskad
tidpunkt. Likviditeten hos ett finansiellt instrument påverkas direkt av efterfrågan på och tillgång till det aktuella finansiella instrumentet och
dessutom också indirekt av andra faktorer, till exempel marknadsstörningar (t.ex. handelsavbrott
på börsen) eller problem med infrastrukturen,
såsom brister eller störningar i avvecklingsprocessen vid affärer med finansiella instrument.
RÄNTERISK
NYTTIGHETSRISK
Ränterisken orsakas av ändringar i räntenivån.
Räntan kan gå antingen upp eller ner. Vanligtvis
påverkar ränterisken värdet på masskuldebrevslån mer direkt än värdet på andra finansiella
instrument. Ränterisken betyder att det finan-
Med nyttighetsrisk avses en risk som orsakas
av att priserna på nyttigheter varierar. Priserna
på nyttigheter kan variera avsevärt om naturkatastrofer eller olyckor som jordbävningar eller
eldsvådor påverkar utbudet eller produktionen
av nyttigheter. Också krigstillstånd eller konflikter som minskar utbudet eller nyttighetens
produktion kan påverka priset på nyttigheten.
Om räntan och/eller lösenpriset som betalas för
produkten bestäms utifrån nyttighetens pris, kan
räntan och/eller lösenpriset som betalas för produkten minska till följd av att priset för nyttigheten ändras.
BRANSCHSPECIFIK OCH GEOGRAFISK RISK
Med branschspecifik risk avses en situation där
en negativ händelse som drabbar branschen påverkar resultatet för hela branschen och de finansiella instrument som är relaterade till branschen.
Med geografisk risk i sin tur avses en risk där en
oväntad händelse enligt ovan gäller ett visst geografiskt område.
HÄVSTÅNGSEFFEKTSRISK
Med hävstångseffektsrisk avses en risk som uppstår för att variationen av värdet på ett finansiellt
instrument mångfaldigas på grund av utnyttjande av hävstångseffekter. Begreppet hävstångseffekt används för att beskriva metoder eller
strategier för att mångfaldiga eventuella vinster
eller försluster. Exempel på dessa är inlåning av
medel eller utnyttjande av derivatliknande produkter. Hävstångseffekten används i finansiella
instrument vanligtvis för att uppnå större avkastning, men hävstångseffekten kan även lätt mångfaldiga förlusterna.
KOSTNADSRISK
Med kostnadsrisk avses en risk som uppstår
då kostnaderna för det finansiella instrumentet
minskar avkastningen som uppnås. En komplicerad struktur i det finansiella instrumentet kan
innebära högre kostnader, eftersom investeraren alltid betalar för de egenskaper som ingår
i produkten. Kostnader och arvoden inkluderas
vanligtvis i produkternas struktur och är därför
inte alltid lätta att skönja. Alla kostnader sänker
avkastningen från det finansiella instrumentet.
WEBBPLATSENS ALLMÄNNA
ANVÄNDARVILLKOR
Nedan följer de allmänna användarvillkoren
(nedan ”villkor”) för användningen av Koncernens webbtjänst. Läs dessa villkor noga innan
du använder Koncernens webbtjänst. Genom
att besöka Koncernens webbtjänst godkänner
användaren dessa villkor som bindande och förbinder sig att följa dem. Olika dokument och delar i webbtjänsten kan innefatta särskilda villkor
som tillämpas utöver dessa allmänna villkor. På
tjänster som används med Koncernens autenti15
seringskoder för webbtjänsten tillämpas dessutom de allmänna villkoren för användningen av
elektroniska tjänster.
Koncernens webbtjänst och informationen på
Koncernens webbplats är avsedda att användas
endast i Finland, om inget annat uttryckligen
meddelas.
TJÄNSTELEVERANTÖRER
Denna webbtjänst kan innehålla tjänster som tillhandahålls av Taaleri Abp eller andra bolag inom
Koncernen. I dessa villkor och i denna webbtjänst
kan samtliga koncernbolag kallas tjänsteleverantör. Information om Koncernen och de bolag
som ingår i den finns på webbplatsen i avsnittet
Företagsstruktur.
TJÄNSTELEVERANTÖRENS ANSVAR
Webbtjänstens innehåll levereras utan förbindelser och i dess befintliga beskaffenhet. Tjänsteleverantören garanterar inte att webbtjänsten
eller dess innehåll hålls oförändrade. Tjänsteleverantören förbehåller sig rätten att när som
helst uppdatera innehållet i webbtjänsten eller
stänga webbtjänsten. Tjänsteleverantören ansvarar inte för funktionen av de tjänster som kan användas via denna webbtjänst, för utomstående
tjänsteleverantörers verksamhet eller innehållet
i de tjänster som dessa producerar.
Informationen i denna webbtjänst kan inte i någon situation betraktas som en uppmaning till att
sälja eller köpa, som en rekommendation eller
ett bindande anbud från någon tjänsteleverantör att sälja eller köpa värdepapper eller andra finansiella instrument, om inget annat uttryckligen
meddelas. Det samma gäller samtliga jurisdiktionsområden där lagen inte tillåter framläggande av anbud, uppmaningar eller rekommendationer. Rättshandlingar med koncernbolagen är
alltid baserade på ett separat serviceavtal.
Tjänsteleverantören ansvarar inte för lämpligheten av informationen eller det övriga materialet
för handel eller något annat särskilt ändamål.
Kunden bär ansvaret för det ekonomiska resultatet från sin placeringsverksamhet. Tjänsteleverantören kan på sin egen webbplats ge förslag
på placering av medel och om beskattning. Tjänsteleverantören ansvarar inte för det ekonomiska
resultatet eller skattepåverkan av åtgärder som
vidtagits på basis av förslagen eller för den risk
som är förenad med placeringsverksamhet, utan
hela ansvaret ligger hos kunden.
IMMATERIALRÄTTIGHETER
Upphovsrätten och andra immaterialrättigheter till materialet som finns tillgänglig via denna webbtjänst hör till någon av tjänsteleverantörerna eller en separat tillkännagiven tredje
part. Samtliga rättigheter förbehålls i alla länder.
Materialet får granskas, bläddras och lagras på
kundens terminal och delar av det får skrivas ut
för personligt bruk. Det är förbjudet att kopiera,
lagra, låna, vidareförmedla och på andra sätt
utnyttja materialet eller delar av materialet som
finns i Koncernens webbtjänst, firma- och varumärken medräknade, utan ett föregående skriftligt tillstånd från tjänsteleverantören. Intrång i
immaterialrättigheterna kan leda till straffpåföljd
och skadeståndsansvar.
INFORMATION SOM FRAMSTÄLLTS AV EN
TREDJE PART
De länkar till andra internetsidor som finns i tjänsten är endast avsedda som information. Tjänsteleverantören ansvarar inte för material som
producerats eller publicerats av en tredje part
och till vilket det eventuellt finns en länk i tjänsteleverantörens webbtjänst. Sidans innehavare
ska ange lagstadgade uppgifter om sig själv på
sidan och tjänsteleverantören ansvarar inte för
avsaknaden av eller brister i dessa uppgifter för
andra sidor än sina egna.
ANVÄNDNING AV PERSONUPPGIFTER
Koncernbolagen behandlar personuppgifter
i enlighet med finsk lag och ser även på andra
sätt till att integritetsskyddet och tystnadsplikten
förverkligas vid behandling av personuppgifter.
Personuppgifter behandlas i syfte att erbjuda
Koncernbolagens tjänster och sköta deras affärsverksamhet. Uppgifter hämtas till exempel
hos den registrerade själv eller hos hans eller
hennes representanter, från offentliga register
som upprätthålls av myndigheter och från kreditupplysnings- och betalningsanmärkningsregister. Koncernbolagen använder sitt kundregister också för marknadsföring till kunderna. Om
en transaktion eller utförandet av en tjänst kräver
det, spelar tjänsteleverantören in samtal och lagrar meddelanden för att säkerställa riktigheten
av meddelandets innehåll.
Tystnadsplikten enligt lagen om investeringstjänster och lagen om placeringsfonder begränsar utlämnande av uppgifter som Koncernbolagen innehar till utomstående annat än med
samtycke av den person som uppgifterna gäller
eller i fall där lagen kräver detta. En registerbeskrivning enligt personuppgiftslagen finns längre ner i detta dokument. Koncernbolagen har rätt
att införskaffa och utlämna uppgifter om kunden
i enlighet med gällande lagstiftning och att skaffa adressuppgifter och andra kontaktuppgifter
till sina kunder ur befolkningsdatasystemet eller
hos någon annan myndighet.
relationen, marknadsföra produkter och tjänster
som Taaleri Förmögenhetsförvaltning Ab erbjuder, profilera kunder för att förbättra kvaliteten på
kundservicen samt för att fullgöra skyldigheterna
enligt lag och myndighetsbestämmelser.
KOMMUNIKATION ÖVER ÖPPNA DATANÄT
REGISTRETS INNEHÅLL
Konfidentialiteten av e-postmeddelanden som
skickats över öppna datanät kan inte garanteras.
Tjänsteleverantören har rätt att på kundens begäran skicka information av allmän karaktär till
kundens e-postadress eller mobiltelefon. Tjänsteleverantören är inte skyldig att utföra uppdrag
eller servicebegäran som förmedlats via en öppen e-postförbindelse.
SKADESTÅNDSANSVAR
Koncernbolagen ansvarar inte för några kostnader, förluster eller andra eventuella direkta
eller indirekta skador, som kan orsakas av användningen av webbtjänsten, dess funktion eller utebliven funktion, datasäkerhetsrisker eller
information som getts i webbtjänsten, även om
tjänsteleverantören skulle ha haft vetskap om ett
fel i tjänsten. Koncernbolagen ansvarar inte för
skador orsakade av meddelanden som skickats
över ett öppet datanät.
TILLÄMPLIG LAG
Oavsett i vilket land tjänsten används, tillämpas
på dessa villkor och användningen av webbtjänsten finsk lag.
DATASKYDDSBESKRIVNING
FÖR TAALERI FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING AB:S KUNDREGISTER
Detta är en kombinerad registerbeskrivning enligt 10 § i personuppgiftslagen (523/1999) och
informationsdokument enligt 24 § i personuppgiftslagen.
DEN REGISTERANSVARIGE
Taaleri Förmögenhetsförvaltning Ab
(2080113-9)
Glogatan 3, 00100 Helsingfors
046 714 7100 / [email protected]
REGISTRETS NAMN
Taaleri Förmögenhetsförvaltning Ab:s
kundregister
ÄNDAMÅL MED BEHANDLING AV
PERSONUPPGIFTER
I kundregistret behandlas personuppgifter med
tillstånd av den registrerade för att sköta kund-
I kundregistret lagras
Kontaktuppgifter till och uppgifter för identifikation av den registrerade
• Namn; personbeteckning; adress, telefonnummer, e-postadress och andra kontaktuppgifter; hemort och nationalitet; språk.
Övriga personuppgifter
• Yrke och utbildning; ställning i samhället; intressen; bankförbindelse; kundidentifikation;
uppgifterna baserade på lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av
finansiering av terrorism samt uppgifterna baserade på lagen om investeringstjänster.
Uppgifter med anknytning till skötseln av
kundrelationen
• Inriktad marknadsföringskommunikation; kontaktuppgifter; beställda produkter och tjänster samt villkoren som tillämpas på dessa.
Värdepappersinnehav och andra innehav
• Egendomen som förvaltas; register över andelsägare i placeringsfonder som förvaltas av
Taaleri Fondbolag Ab.
REGELMÄSSIGA UPPGIFTSKÄLLOR
Uppgifterna till kundregistret fås av den registrerade själv, genom den registeransvariges verksamhet och från offentliga källor, såsom befolknings-, handels-, förenings- och stiftelseregistret,
media eller kontaktuppgifttjänster inom ramen
för lagstiftningen och den registrerades samtycke. Uppgifterna i kundregistret kan granskas
och uppdateras i myndighetsregister, till exempel befolknings-, handels-, förenings- och stiftelseregistret.
REGELMÄSSIGT UTLÄMNANDE AV UPPGIFTER
Inga uppgifter utlämnas till utomstående utan
den registrerades uttryckliga samtycke. Uppgifter kan dock utlämnas till andra bolag inom
Taalerikoncernen inom ramen för lagstiftningen
samt till myndigheter vid uppgiftsbegäran baserad på lag.
Översändande av uppgifter utanför EU eller EES
Inga uppgifter överförs till länder utanför EU eller
EES utan den registrerades uttryckliga samtycke.
PRINCIPERNA FÖR SKYDD AV REGISTRET
Vid behandling av uppgifter följer den registeransvarige lagen, myndighetsanvisningar och föreskrifter.
16
Manuellt material
• Manuellt material förvaras i låsta utrymmen till
vilka endast de personer som behöver ifrågavarande material i sitt arbete har tillträde.
• Elektroniskt material
• Elektroniskt material förvaras duplicerat och
separerat från det allmänna nätet genom
brandväggar och användarrättigheter. Endast
de personer som behöver ifrågavarande material i sitt arbete har åtkomst till materialet
och varje datasökning lämnar ett identifikationsspår i systemet.
INSYNSRÄTT
Den registrerade har rätt att granska uppgifterna
om sig själv i registret.
Begäran om insyn ska skickas skriftligt till den
registeransvarige till adressen som anges ovan.
Den registeransvarige förbehåller sig rätten att
välja om registeruppgifterna lämnas skriftligt eller om den registrerade anvisas en plats där uppgifterna hålls till påseende.
RÄTT ATT KRÄVA KORRIGERING AV
UPPGIFTER
Den registrerade har rätt att kräva korrigering av
de uppgifter som lagrats om honom eller henne
i registret.
Begäran om korrigering ska skickas skriftligt till
den registeransvarige till adressen som anges
ovan. Den registeransvarige förbehåller sig rätten att granska de uppgifter som begäran om
korrigering gäller i en extern källa innan registeruppgifterna korrigeras.
Den registeransvarige korrigerar på eget initiativ och utan onödigt dröjsmål felaktiga, onödiga
eller föråldrade registeruppgifter som upptäcks.
Övriga rättigheter i anslutning till behandling av
registeruppgifter
Enligt personuppgiftslagen har den registrerade rätt att förbjuda den registeransvarige att
behandla uppgifter som gäller honom eller henne själv för direktreklam, distansförsäljning och
annan direktmarknadsföring samt för marknadsoch opinionsundersökningar liksom även för
personmatriklar och släktforskning.
Förbudet ska skickas skriftligt till den registeransvarige till adressen som anges ovan.
DATASKYDDSBESKRIVNING
FÖR TAALERI FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING AB:S MARKNADSFÖRINGSREGISTER
Detta är en kombinerad registerbeskrivning enligt 10 § i personuppgiftslagen (523/1999) och
informationsdokument enligt 24 § i personuppgiftslagen.
DEN REGISTERANSVARIGE
Taaleri Förmögenhetsförvaltning Ab
(2080113-9)
Glogatan 3, 00100 Helsingfors
046 714 7100 / [email protected]
REGISTRETS NAMN
Taaleri Förmögenhetsförvaltning Ab:s
marknadsföringsregister
ÄNDAMÅL MED BEHANDLING AV
PERSONUPPGIFTER
I marknadsföringsregistret behandlas personuppgifter med tillstånd av den registrerade för
att marknadsföra Taaleri eller de produkter och
tjänster som Taaleri erbjuder till personer som
sedan tidigare inte har en kundrelation med Taaleri Förmögenhetsförvaltning Ab.
REGISTRETS INNEHÅLL
I marknadsföringsregistret lagras
Kontaktuppgifter till och uppgifter för identifikation av den registrerade
• Namn; personbeteckning; adress, telefonnummer, e-postadress och andra kontaktuppgifter; hemort och nationalitet; språk.
Övriga personuppgifter
• Yrk och utbildning; ställning i samhället; intressen.
Kontaktuppgifter
• Inriktad marknadsföringskommunikation, erbjudna produkter och tjänster.
REGELMÄSSIGA UPPGIFTSKÄLLOR
Uppgifterna till marknadsföringsregistret fås av
den registrerade själv, genom den registeransvariges verksamhet och från offentliga källor,
såsom befolknings-, handels-, förenings- och stiftelseregistret, media eller kontaktuppgifttjänster
inom ramen för lagstiftningen och den registrerades samtycke. Uppgifterna i marknadsföringsregistret kan granskas och uppdateras i myndighetsregister, till exempel befolknings-, handels-,
förenings- och stiftelseregistret.
REGELMÄSSIGT UTLÄMNANDE AV UPPGIFTER
Inga uppgifter utlämnas till utomstående utan
den registrerades uttryckliga samtycke. Uppgifter kan dock utlämnas till andra bolag inom
Taalerikoncernen inom ramen för lagstiftningen
samt till myndigheter vid uppgiftsbegäran baserad på lag.
Översändande av uppgifter utanför EU eller EES
Inga uppgifter överförs till länder utanför EU eller
EES utan den registrerades uttryckliga samtycke.
Principerna för skydd av registret
Vid behandling av uppgifter följer den registeransvarige lagen, myndighetsanvisningar och
föreskrifter.
eller föråldrade registeruppgifter som upptäcks.
Övriga rättigheter i anslutning till behandling av
registeruppgifter
Enligt personuppgiftslagen har den registrerade rätt att förbjuda den registeransvarige att
behandla uppgifter som gäller honom eller henne själv för direktreklam, distansförsäljning och
annan direktmarknadsföring samt för marknadsoch opinionsundersökningar liksom även för
personmatriklar och släktforskning.
Förbudet ska skickas skriftligt till den registeransvarige till adressen som anges ovan.
MANUELLT MATERIAL
• Manuellt material förvaras i låsta utrymmen till
vilka endast de personer som behöver ifrågavarande material i sitt arbete har tillträde.
• Elektroniskt material
• Elektroniskt material förvaras duplicerat och
separerat från det allmänna nätet genom
brandväggar och användarrättigheter. Endast
de personer som behöver ifrågavarande material i sitt arbete har åtkomst till materialet
och varje datasökning lämnar ett identifikationsspår i systemet.
INSYNSRÄTT
Den registrerade har rätt att granska uppgifterna
om sig själv i registret.
Begäran om insyn ska skickas skriftligt till den
registeransvarige till adressen som anges ovan.
Den registeransvarige förbehåller sig rätten att
välja om registeruppgifterna lämnas skriftligt eller om den registrerade anvisas en plats där uppgifterna hålls till påseende.
RÄTT ATT KRÄVA KORRIGERING AV
UPPGIFTER
Den registrerade har rätt att kräva korrigering av
de uppgifter som lagrats om honom eller henne
i registret.
Begäran om korrigering ska skickas skriftligt till
den registeransvarige till adressen som anges
ovan. Den registeransvarige förbehåller sig rätten att granska de uppgifter som begäran om
korrigering gäller i en extern källa innan registeruppgifterna korrigeras.
Den registeransvarige korrigerar på eget initiativ och utan onödigt dröjsmål felaktiga, onödiga
17
Vitycker att
ÄGANDE ÄR EN ALLEMANSRÄTT.
18