Mångfald inom en art
Population och art. Vad är skillnaden?
Vad är en art?
Genetisk variation
Genetiskt olika populationer
Tillämpningar av genetisk variation
Etiska problem
1
En art…
En art definieras som
Population och art. Vad är skillnaden?
2
Genotyp
Varje enskild individ har en
genuppsättning
Varje genuppsättning är en specifik
genotyp, specifik kombination av gener
Obs flera individer kan ha samma
genuppsättning, dvs vara av samma
genotyp ( t ex enäggs tvillingar)
3
Genpool
En grupp av genotyper har tillsammans
en genpool.
Man brukar använda hela arten som
grupp när man använder begreppet
genpool.
En mindre population har oftast färre
gener än en stor population
4
Fig. 11.2
5
Olika populationer
Kan ha både:
– Olika frekvens av de olika generna
Många båögongener eller få blåögongener)
– Olika genetisk diversitet
Genetisk diversitet – mängden olika gener
– Kan också vara mer specifikt
För en specifik karaktär är det hög eller låg
genetisk diversitet (låg om alla har samma allel –
gen)
Allel – när man studerar/jämför förekomsten
av gener för en specifik karaktär
6
Fig. 11.3
7
Genetiskt olika
populationer-
genförekomst och genfrekvens
olika selektionstryck –miljöer- för olika
populationerna
Founder effect- etableringseffektpopulationen bildas utifrån en liten grupp
individer (t ex koloniserat en ö)
Genetisk flaskhals-population har reducerats
till få individer (kan därefter blivit många igen)
Spridningshinder – inget eller litet genetiskt
utbyte mellan populationer
8
Men hur kan det bli
genetisk diversitet?
Borde inte selektionen, det naturliga
urvalet, medföra att det bara blir en
genotyp kvar till slut???
– Spridning mellan genetiskt olika
populationer är liten
– Sexuell reproduktion (blandar om)
– mutationer
9
-
Sickle cell anemi
gener som medför deformerade
röda blodkroppar, dålig
syresättning
10
Polymorfism – hurdå?
Selektion mot homozygoter dvs
heterozygoten har högst fitness
Sickle cell anemi - heterozygoten är
resistent mot malaria…
Lite överkurs jmf med boken
11
Fitness och naturligt urval
Urvalet medför att en fenotyp lämnar relativt sett
fler avkomma i nästa generation än andra
fenotyper
Fitness för en genotyp beror av hur mycket
avkomma och hur väl de överlever
Mäts alltid relativt de andra i populationen och i
den specifika miljön
Ju högre fitness en fenotyp har desto högre
selektion för den/de genotyperna som finns
representerade av fenotypen
Fenotyp beskriver de karaktärerna som selektionen
12
verkar på, t ex halslängd hos giraffer
Fenotyp - genotyp
hur väl kopplade hos
människan?
Översättning till människan är svår – de
genetiska kontrollen av vårat beteende står mot
miljöns och kulturens kontroll av vårat beteende t
ex under uppväxten
Vad vi tror påverkar våra attityder kring rasism,
jämställdhet, lika värde, homosexualitet osv
Kunskaper är bristfälliga
13
Tvillingstudier, svåra
att analysera.
En vetenskaplig debatt pågår.
Hypotes: Om skillnaden mellan tvillingar är större för
tvåäggstvillingar av samma kön jmf med enäggstvillingar så
skall denna skillnad i skillnad bero på gener, ty per definition
så tvåäggstvillingar är mer genetiskt olika än enäggstvillingar.
– Är alltså ett sätt att mäta ev effekt av gener t ex på lön,
intelligens, sjukdomar etc
Ett dolt antagande är att man antar att man (socialt) hanterar
tvillingpar på samma sätt oavsett om de är tvåäggs eller
enäggs…..
Ett annat problem är att man inte vet vilken morfologisk el dyl
effekt man mäter, t ex gen för synfel/glasögon som medför
uppfattas intelligent som..osv
– Detta sista resonemang återför till kapitel 1 och korrelation jmf
med sökandet efter samband/orsak verkan
14
Evolution och naturligt
urval
Koncept och hur kunskapen/teorin utvecklats
Naturligt urval som motor i evolutionen
Typiska missförstånd
Vad påverkar naturligt urval
Vilka är bakomliggande processerna
Olika former av selektion
Genetisk drift kontra naturligt urval
ID vs evolution (något kort om detta)
15
Koncept och hur
kunskapen/teorin
utvecklats
Evolution allmänt –
– förändring/utveckling (över tid)
Biologi Evolution –
– förändring/utveckling av genetiskt bestämda
egenskaper hos population
Microevolution – inom population
Macroevolution – under så lång tid och
länge att nya arter bildas
16
Innan kunskap om genetik, populations
genetik, DNA, meiosis.
– Hur betrakta världen? Arterna alltid
funnits i nuvarande form. Skapelse
Idag har vi kunskaperna men under en
livstid är det svårt att se spåren av
evolution. Kort tidsintervall (dock
exempel för kortlivade organismer, t ex
bananflugor på lab)
17
Naturligt urval
Darwin och Wallace 1858
Antaganden
– Alla organismer har överflöd av avkomma
– Två organismer kan ej vara lika
– Individer kämpar för sin överlevnad
– De individer som har ‘bäst’ egenskaper
får fler avkomma som överlever
– Bra egenskaper blir mer och mer vanliga i
populationen, ‘dåliga’ blir mindre
förekommande
18
Naturligt urval i
kombination med
genetik
Idag kombinerar vi evolution och
naturligt urval med genetik och DNA
och kan beskriva hur de ‘bra’
egenskaperna kan överföras från
föräldrar till avkomma.
Allel frekvenser
19
Naturligt urval som
motor i evolutionen
Genotyp vs fenotyp
Tre faktorer bestämmer, i en mix,
evolution/förändring
– Omvärldsfaktorer (yttre förutsättningar)
– Sexuell reproduktion (på vilket sätt,
internt urval)
– Genetisk diversitet (utgångsmaterial)
20
Typiska missförstånd
Survival of the fittest – Nej, det är avkomma
som räknas
Struggel for life – inget slagsmål, gradvis
skillnad
Genotyp vs fenotyp – måste vara genetisk
bestämda egenskaper, ej inlärda
Sker på individ nivå men resultat ses på
populations nivå
21
Vad bestämmer vilket
naturligt
urval/selektion
Omvärld –selektionstryck
Genetisk diversitet – utgångsmaterial
Mutation och migration
Sexuell reproduktion och genetisk
rekombination
– sex, rep vilka gener går vidare
– Gen rekomb, ny kombination hona hane
OBS! Om selektion skall ske på en gen måste
det finnas koppling till/uttryck i/ fenotyp
OBS! Selektion sker på hela fenotypen
22
Vilka är bakomliggande
processerna
Överlevnad
Reproduktion
Sexuellt urval
23
Olika former av
selektion
Stabiliserande
Riktad
Splittrande, uppdelande
24
Genetisk drift kontra
naturligt urval
Vad händer med gener där ingen
selektion sker?
Vad händer i mycket små
populationer?
– Slumpen kan slå ut eller gynna gener
Mer
än själva selektionen
25
ID vs evolution (något
kort om detta)
Pseudovetenskap ? Vetenskap?
Intelligent design
– Vad
– När
– Hur
– Varför
Vad är problemet?
26
