PROBLEMATISERING
KRING ARBETRELATERAD
STRESS OCH
KRÄNKNINGAR
NÅGRA VANLIGA
MISSUPPFATTNINGAR/MYTER
Psykisk sjukdom är mer accepterat idag”
– Psykisk sjukdom är starkt stigmatiserande!
”Psykisk ohälsa är ett svenskt fenomen”
– Ökande arbetsoförmåga på grund av psykiska sjukdomar
har skett i alla utvecklade ekonomier!
”Psykisk ohälsa är ett nytt sjukskrivningsfenomen”
– Ökande sjukfrånvaro för psykiska sjukdomar har i Sverige
skett successivt från slutet av 1980-talet och framåt!
”Psykisk ohälsa är endast ett sjukskrivningsproblem”
– Sjukskrivningar är toppen på isberget!
Produktivitetsförluster hos de som fortfarande är i arbete är
ett underskattat problem.
VAD TROR/VET DU?
Varför ökar sjuktalen de senaste åren?
Är många sjukskrivna 2016?
Vilka grupper har högst långtidssjukskrivningstal?
STATISTIK
NYBEVILJADE SA PER 1000 REGISTRERADE FÖRSÄKRADE
TAR HÄNSYN TILL ATT ANTALET REGISTRERADE FÖRSÄKRADE
KONTINUERLIGT ÖKAR.
VEM DRABBAS AV PSYKISK SJUKDOM??
Kvinnor 28 % högre risk än män
Risken störst i åldrarna 30 -39
Risken högre för de med barn i åldrarna 3 – 12 år
Högre risk i storstäder och förortskommuner
Högre risk bland offentliganställda
Högre risk om man har kontaktyrken
(Källa : Försäkringskassan)
SAMTLIGA DIAGNOSER
(LODRÄT AXEL) OCH I PSYKISKA DIAGNOSER (VÅGRÄT AXEL)
EFTER
BOENDELÄN (RIKSGENOMSNITTET UTGÖR
REFERENSKATEGORI
= 1)
RELATIV RISK (RR) FÖR ATT PÅBÖRJA
SJUKFALL I SAMTLIGA
DIAGNOSER
(LODRÄT AXEL) OCH I PSYKISKA DIAGNOSER (VÅGRÄT AXEL) EFTER
YRKE
(GENOMSNITTET
FÖR ALLA YRKEN UTGÖR REFERENSKATEGORI
= 1)
SAMBANDET
MELLAN ERGONOMISK ARBETSMILJÖ OCH
SJUKFALL ALLA SJUKDOMAR
SAMBANDET
MELLAN PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ OCH
SJUKFALL I PSYKISK SJUKDOM
ARBETSTAKT ÄR VIKTIGASTE FAKTORN
TILL SJUKSKRIVNING
RELATIV RISK (RR) FÖR ATT PÅBÖRJA
ÅLDRAR
SJUKFALL FÖR OLIKA
ORGANISATORISK OCH
SOCIAL
ARBETSMILJÖ
KUNSKAPER OCH MÅL
Arbetsgivaren skall se till att chefer och
arbetsledare har kunskaper om hur man
förebygger och hanterar ohälsosam
arbetsbelastning samt hur man förebygger och
hanterar kränkande särbehandling.
Arbetsmiljöverket om kunskaper och mål
ARBETSBELASTNING
FÖREBYGG OHÄLSOSAM
ARBETSBELASTNING
KRAV
RESURSER
KRAV
Arbetsmängd
Tidsramar
Svårighetsgrad
Emotionell påfrestning
Kognitiv belastning
Otydlighet i arbetsuppgifter
RESURSERNA SKA ANPASSAS TILL KRAVEN
I ARBETET
Arbetsmetoder
Arbetsredskap
Kompetens
Bemanning
Socialt stöd från chefer och kollegor
Återkoppling på arbetsinsats
Möjligheter till kontroll i arbetet
Möjligheter till återhämtning
ARBETSTAGARNA KAN HANTERA OBALANS
GENOM ATT:
Sänka kvalitén i arbetsresultatet
Öka ansträngning/arbetsinsats
Arbeta övertid eller hoppa över paus
Ta risker
TECKEN OCH SIGNALER PÅ OHÄLSOSAM
ARBETSBELASTNING
Låg kvalitet på eller sen leverans av
arbetsresultat
Bristande motivation, nedstämdhet, blir lättare
irriterad än tidigare
Försämrad koncentrationsförmåga, ökad
glömska, svårare att komma igång och ta
initiativ, svårare att fatta beslut
Konflikter, samarbetssvårigheter, kränkningar
Värk, sömnbesvär, mag-tarmbesvär
Sjukskrivningar, sjuknärvaro, hög
personalomsättning
Olyckstillbud
BALANS I PRAKTIKEN?
KLARGÖR ARBETETS INNEHÅLL TILLSAMMANS
MED ARBETSTAGARNA!
Vilka arbetsuppgifter, vem gör vad
Vilka resultat som ska uppnås med arbetet
Särskilda arbetsmetoder
Hur ska man prioritera om tiden inte räcker till
Vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd
KRAV I ARBETET SOM ÄR STARKT PSYKISKT
PÅFRESTANDE
Att bemöta människor i svåra situationer eller
att fatta svåra beslut kan leda till känslor av
frustration, sorg och otillräcklighet.
Exempel på åtgärder kan vara:
professionell handledning
information och utbildning
hjälp och stöd från chefer och kollegor
rutiner för att hantera krävande situationer
ARBETSTID
Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs
för att motverka att arbetstidens förläggning
leder till ohälsa hos arbetstagarna.
Arbetsmiljöverket om arbetstid
KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING
Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande
särbehandling inte accepteras i verksamheten.
Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att
motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge
upphov till kränkande särbehandling.
Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för
hur kränkande särbehandling ska hanteras.
Arbetsmiljöverket om kränkande särbehandling
HUR SER DET UT HOS ER?
VILKA RUTINER OCH KUNSKAPER FINNS PÅ
ER ARBETSPLATS?
HUR GÖR MAN?
Hur gör man när sjukskrivningarna ökar, flera
slutar eller när arbetsklimatet försämras?
Kan man bli friskare av att gå till jobbet?
EXEMPEL PÅ VARNINGSTECKEN
Hög kontinuerlig arbetsintensitet
Arbetstagarna tar sällan/aldrig ut raster/får inte
återhämtning
Stressrelaterade negativa resultat från
medarbetarenkäter
Tillbud och felbehandlingar
Försämrade arbetsresultat
Hög personalomsättning
Stressrelaterade besvär, exempelvis sömnsvårigheter,
konflikter på arbetsplatsen, otrivsel, vi – dom samt
ökad polarisering
En känsla av otillräcklighet inför uppdraget
Frånvaro/sjukskrivningar ökar
Omfattande övertid, stor flextidsbank osv.
FÖRSTA STEGET
UPPMÄRKSAMMA ARBETSGIVAREN
Gör en skrivelse som du lämnar till
arbetsgivaren eller lyfter i skyddskommitté.
Lyft frågan med närmsta chef
Lyft frågan på APT
Lyft frågan i LSG/FSG (Skyddskommitté). Kan
man i organisationen se strukturella symtom och
orsaker till stress?
Kontakta ditt
kommunombud/huvudskyddsombud.
STEG 2
KARTLÄGGNING (ARBETSGIVAREN ANSVARAR)
Möten (medarbetarsamtal, APT,
arbetsgruppsmöten osv.)
Samtal där arbetsgivaren talar med alla
anställda enskilt eller i grupp.
Enkäter för att hitta upplevda brister och
orsaker.
Företagshälsovården är en resurs för individer
men även som delaktiga i kartläggningen.
Tillgänglig statistik
Upplevelsen av situationen på en arbetsplats kan
vara olik för olika individer.
STEG 3
ÅTGÄRDA BRISTER I ARBETSMILJÖN
de risker som identifierats i kartläggningsfasen bedöms
utifrån allvarighetsgrad
medarbetarna blir delaktiga i utredning och genomförande
av åtgärder
det som är möjligt åtgärdas direkt
det för övriga risker görs en handlingsplan med så
konkreta åtgärder som möjligt
Exempel på åtgärder kan vara tydliggöra arbetsuppgifter och
roller, minska arbetsmängd, öka bemanning, effektivare
arbetsmetoder, utbildning, ökade möjligheter till samarbete,
mailbegränsningsplan, tid för återhämtning, ökade
stödresurser
alla åtgärder tidssätts och att det är tydligt vem som är
ansvarig för att åtgärderna
det är tydligt hur och när uppföljning ska ske
VAD UTMÄRKER EN ARBETSPLATS DÄR
MEDARBETARNA BLIR FRISKARE (AV ATT VARA
DÄR)
11 faktorer som forskningen har hittat?
Kan faktorerna rangordnas?
Finns det fler som har betydelse?
INTRESSANTA WEBBADRESSER
https://www.suntarbetsliv.se/
https://www.suntarbetsliv.se/verktyg/vara-vannersverktyg/keds-sjalvskattningstest/
http://www.prevent.se/
http://www.prevent.se/globalassets/documents/preven
t.se/arbetsmiljoarbete/systematisktarbetmiljoarbete/checklista/allmannachecklistor/psykosocial-arbetsmiljo_ifyllningsbar.pdf
http://www.prevent.se/enkat-stress/
