SDPP – Stockholms
diabetespreventiva program
RAPPORT 2016:9
Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter,
men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är
skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens
tillstånd för att använda dem.
Referera till rapporten enligt: Stjernschantz Forsberg J, Hilding A, Jansson C,
Östenson C, Lager A. SDPP – Stockholms diabetespreventiva program. Stockholm:
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting; 2016.
Rapport 2016:9
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin
Box 1497, 171 29 Solna
[email protected]
Rapport 2016:9
ISBN 978-91-87691-41-6
Författare: Joanna Stjernschantz Forsberg, Agneta Hilding, Charlotte Jansson, Claes-Göran Östenson,
Anton Lager
Layout: Viktoria Jonze
Stockholm augusti 2016
Rapporten kan laddas ner från Folkhälsoguiden,
www.folkhalsoguiden.se
Förord
Med stöd av Stockholms läns landsting genomfördes under 1990-talet en omfattande
studie av cirka 8 000 personer, i åldrarna 35–56 år, i fem kommuner avseende
förekomst av typ 2-diabetes, övervikt, högt blodtryck och dess riskfaktorer. Cirka tio år
senare gjordes en uppföljning av drygt 70 procent av deltagarna. Undersökningarna som
ingick i Stockholms diabetespreventiva program (SDPP) har lett till ny kunskap om
faktorer som påverkar risken för diabetes och relaterade tillstånd. Centrum för
epidemiologi och samhällsmedicin genomför från och med år 2014 en
tjugoårsuppföljning av deltagarna i SDPP. Uppföljningen görs i samarbete
med Gustavsbergs vårdcentral, Bollmora vårdcentral, Valsta vårdcentral, Karolinska
Universitetslaboratoriet (Studiecenter för laboratoriemedicin samt provtagningsenheten
i Upplands Väsby) och Karolinska Institutet.
Syftet med denna rapport är att beskriva SDPP, med tonvikt på de tre vågorna av
datainsamling, att sammanställa vilka data och prover som samlats in och hur
undersökningarna har gått till. Vi hoppas att rapporten därigenom kan bidra till att öka
användningen av materialet.
Henna Hasson
Tf verksamhetschef
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting, SLSO
3
Innehåll
Förord ........................................................................................................................................ 3
Sammanfattning ........................................................................................................................ 5
1. Bakgrund ................................................................................................................................ 6
1.1 Om typ 2-diabetes ........................................................................................................... 6
1.2 Om SDPP ......................................................................................................................... 7
1.3 Om tjugoårsuppföljningen ............................................................................................. 8
1.4 Om rapporten .................................................................................................................. 8
2. Baslinjestudien – män .......................................................................................................... 9
2.1 Urval ................................................................................................................................ 9
2.2 Undersökningar .............................................................................................................. 9
2.3 Karakterisering av deltagarna ...................................................................................... 10
3. Baslinjestudien – kvinnor (DORIS – Diabetesorienterade Riskfaktorer i Stockholm) ...12
3.1 Urval ...............................................................................................................................12
3.2 Undersökningar ............................................................................................................ 14
3.3 Karakterisering av deltagarna ...................................................................................... 14
4. Tioårsuppföljningen – män (MOD – Män och Diabetes) ................................................. 16
4.1 Urval .............................................................................................................................. 16
4.2 Undersökningar ............................................................................................................. 17
4.3 Karakterisering av deltagarna ...................................................................................... 18
5. Tioårsuppföljningen – kvinnor (DORIS II – Diabetesorienterade Riskfaktorer i
Stockholm) .......................................................................................................................... 20
5.1 Urval............................................................................................................................... 20
5.2 Undersökningar .............................................................................................................21
5.3 Karakterisering av deltagarna ...................................................................................... 22
6. Tjugoårsuppföljningen – SDPP-20 .................................................................................... 24
6.1 Urval .............................................................................................................................. 24
6.2 Undersökningar ............................................................................................................ 25
6.3 Nuläge ........................................................................................................................... 26
Referenser ................................................................................................................................ 29
Bilagor .......................................................................................................................................31
Bilaga 1 – Flödesschema över baslinjeundersökningar och tioårsuppföljningar ............31
Bilaga 2 – Enkäter .............................................................................................................. 32
Bilaga 3 – Enkätändringar mellan tio- och tjugoårsuppföljningarna ............................. 33
Bilaga 4 – Informationsmaterial som delats ut till personer med prediabetes .............. 63
Bilaga 5 – Mål för SDPP ..................................................................................................... 64
Bilaga 6 – Interventioner/Aktiviteter ................................................................................ 65
Bilaga 7 – Resultat från tioårsuppföljningen .................................................................... 77
Bilaga 8 – Publikationer ..................................................................................................... 79
Bilaga 9 – Analyser ............................................................................................................. 89
4
Sammanfattning
Med stöd av Stockholms läns landsting genomfördes under 1990-talet en omfattande
studie av cirka 8 000 personer, i åldrarna 35–56 år, i fem kommuner (Sigtuna,
Upplands Väsby, Upplands-Bro, Värmdö och Tyresö) avseende förekomst av typ 2diabetes, övervikt, högt blodtryck och dess riskfaktorer. Cirka tio år senare gjordes en
uppföljning av drygt 70 procent av deltagarna. Undersökningarna som ingick i
Stockholms diabetespreventiva program (SDPP) har lett till ny kunskap om faktorer som
påverkar risken för diabetes, övervikt/fetma och högt blodtryck, samt om förekomsten
av dessa tillstånd i olika åldersgrupper och sociala grupper.
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin genomför nu en tjugoårsuppföljning av
deltagarna i SDPP. Datainsamlingen påbörjades i april 2014 och beräknas vara slutförd
år 2017.
Tjugoårsuppföljningen är utformad för att utvärdera betydelsen av ärftliga, individuella
och miljöbetingade bestämningsfaktorer för prediabetes, diabetes, relaterad sjuklighet
och konsekvenser, särskilt i syfte att identifiera:
1. Påverkningsbara bestämningsfaktorer för diabetessjuklighet på befolkningsnivå,
exempelvis socioekonomiska, miljömässiga och individuella faktorer.
2. Nya biomarkörer för diabetessjuklighet, inklusive möjliga mål för framtida
behandling, och härigenom också att fylla kunskapsluckor om biologiska mekanismer.
3. Konsekvenser av diabetessjuklighet för individen och för samhället i form av
exempelvis annan sjuklighet, sociala och ekonomiska utfall.
Hittills har data från SDPP använts i 18 akademiska avhandlingar samt gett upphov till
91 vetenskapliga publikationer. I och med den tredje datainsamlingen ökar studiens
vetenskapliga värde ytterligare. Syftet med denna rapport är att ge en övergripande bild
av SDPP, med fokus på de tre datainsamlingarna, för att öka användbarheten av
materialet.
5
1. Bakgrund
Med stöd av Stockholms läns landsting genomfördes under 1990-talet en omfattande
studie av cirka 8 000 personer, åldrarna 35–56 år, i fem kommuner (Sigtuna, Upplands
Väsby, Upplands-Bro, Värmdö och Tyresö) avseende förekomst av typ 2-diabetes,
övervikt, högt blodtryck och dess riskfaktorer. Ungefär tio år senare gjordes en
uppföljning av drygt 70 procent av deltagarna. Undersökningarna som ingick i
Stockholms diabetespreventiva program (SDPP) har lett till ny kunskap om faktorer som
påverkar risken för diabetes, övervikt/fetma och högt blodtryck, samt om förekomsten
av dessa tillstånd i olika åldersgrupper och sociala grupper. Inom SDPP har även såväl
humorala biomarkörer (indikatorer i blodet) som genetiska biomarkörer för typ 2diabetes och fetma identifierats. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin
genomför sedan år 2014 en tjugoårsuppföljning av deltagarna i SDPP.
1.1 Om typ 2-diabetes
Diabetes är en kronisk sjukdom med förhöjd blodsockernivå på grund av absolut eller
relativ brist på insulin. Typ 1–diabetes drabbar framför allt barn och unga vuxna (men
kan uppkomma i alla åldrar) och beror på att kroppens immunförsvar angripit och
förstört de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln. Typ 2-diabetes som
beräknas stå för 85–90 procent av fallen drabbar främst äldre personer.
Vid typ 2-diabetes är kroppens insulinkänslighet nedsatt och/eller frisättningen av
insulin från bukspottskörteln otillräcklig. Insulinbristen gör att mindre glukos tas upp av
skelettmuskulaturen och fettvävnaden samt att mer glukos produceras i levern.
Sjukdomen kan leda till komplikationer i ögon, njurar och nerver och ökar risken för
bland annat hjärtinfarkt och stroke och, i något lägre grad, för fönstertittarsjuka
(claudicatio).[1-3] Den ingår även i det så kallade metabola syndromet (tillsammans
med högt blodtryck, bukfetma och blodfettsrubbning) som medför en förhöjd risk för
hjärtkärlsjukdom. [4] Ålder, ärftlighet, prediabetes (dvs förhöjt blodsocker men inte
tillräckligt högt för diabetesdiagnos), tidigare graviditetsdiabetes och högt blodtryck är
förknippade med högre risk för typ 2-diabetes. Dessutom finns flera faktorer som är
kopplade till nedsatt insulinkänslighet vilka går att påverka, bland annat övervikt, låg
fysisk aktivitet, stillasittande, tobaksbruk, ohälsosamma kostvanor och stress. [5-13]
Prevalensen av diabetes är osäker. I Sverige medicinerar drygt fem procent av den vuxna
befolkningen (>20 år) mot sjukdomen. [14] En del personer med diabetes står dock
enbart på kostbehandling och ingår inte i denna siffra. Man räknar dessutom med att en
tredjedel av alla med typ 2-diabetes är odiagnostiserade. Till skillnad från många andra
folkhälsoproblem tillhör diabetes en grupp sjukdomar för vilken utvecklingen går åt fel
håll. Sjukdomen är den trettonde mest bidragande orsaken till sjukdomsbördan i Sverige
(mätt i DALYs, dvs förlorade funktionsjusterade år) och den elfte i världen enligt
skattningar för år 2013. [15] Diabetes är därtill den elfte vanligaste dödsorsaken i Sverige
och den åttonde globalt. [15]
Man bedömer att nio av tio nya fall av typ 2-diabetes kan härledas till hälsobeteenden,
[16] för vilka det finns effektiva interventioner. [17] De beteendeinterventioner på
individnivå som det typiskt handlar om är dock mycket resurskrävande. För att vara
effektiva, och etiskt försvarbara, kräver de också att individen har en vilja till förändring
och förmår vidmakthålla en ny livsstil. För att möjliggöra framtida förebyggande
åtgärder med en bredare ansats (t ex riktade mot omgivningsfaktorer) krävs ökad
6
förståelse för orsakerna till hälsobeteendena och andra faktorer av betydelse för risken
att drabbas av typ 2-diabetes.
I takt med att förekomsten av typ 2-diabetes ökar, växer dessutom behovet av kunskap
om den samlade situationen för de som redan drabbats, liksom om konsekvenserna för
samhället. I början av 2000-talet uppskattades att cirka sex procent av kostnaderna för
hälso- och sjukvård i Sverige går till vård av personer med typ 2-diabetes. [18] Därtill
kommer konsekvenser på andra områden; exempelvis det sociala och på
arbetsmarknaden, både för den enskilde och för samhället. [19]
1.2 Om SDPP
Stockholms diabetespreventiva program består av en befolkningsbaserad
baslinjeundersökning av 3 128 män och 4 821 kvinnor (35–56 år gamla) i fem
kommuner i länet (Värmdö, Upplands Väsby, Sigtuna, Tyresö och Upplands-Bro), och
en uppföljning av 76,2 procent av männen och 69,1 procent av kvinnorna cirka tio år
senare 1, se figur 1 och flödesschema i bilaga 1.
För att med större säkerhet kunna studera ärftlighetens betydelse för risken att utveckla
typ 2-diabetes i förhållande till andra riskfaktorer, valdes de ursprungliga deltagarna ut
så att hälften hade ärftlighet för diabetes (dvs uppfyllde kraven för att klassificeras
som deltagare med positiv hereditet, se kapitel 2 och 3) medan en lika stor grupp
saknade släktingar med känd diabetes. Eftersom andelen personer med denna slags
hereditet är lägre i befolkningen (20,6 % av männen och 21,7 % av kvinnorna enligt den
första enkäten som skickades ut till hela åldersgruppen2) är personer med
diabeteshereditet överrepresenterade i SDPP-kohorten. Detsamma gäller personer som
helt saknar släktingar med känd diabetes (32,5 % av männen och 26,1 % av kvinnorna i
den första enkäten2).
Mellan baslinjestudien och tioårsuppföljningen pågick i Sigtuna, Upplands Väsby och
Värmdö kommuner samhällsbaserade interventioner i syfte att reducera nyinsjuknandet
i diabetes. De preventiva åtgärderna fokuserade på förbättrade kostvanor, reduktion av
övervikt och ökad fysisk aktivitet, samt i ett senare skede även på att minska rökningen.
Tyresö och Upplands-Bro fungerade som kontrollkommuner. En sammanställning av
målen för SDPP finns i bilaga 5, de genomförda interventionerna i bilaga 6 och
resultaten i bilaga 7.
Data från SDPP har hittills använts i 18 akademiska avhandlingar och gett upphov till 91
vetenskapliga publikationer, se bilaga 8. En lista över analyser som gjorts på proverna
finns i bilaga 9.
För kvinnornas del skedde uppföljningen efter åtta år, men även denna undersökning benämns här”tioårsuppföljningen”.
Fullständiga uppgifter om diabetes i släkten saknades dock hos 27,4 procent av männen och 26,8 procent av kvinnorna
som svarade på den första enkäten.
1
2
7
Baslinjestudien
Män: 1992–94 (35-56 år)
Kvinnor: 1996–98 (36–56 år)
Tioårsuppföljningen
Män: 2002–04
Kvinnor: 2004–06
Tjugoårsuppföljningen
Män och kvinnor: 2014–17
Figur 1: Flödesschema över SDPP
1.3 Om tjugoårsuppföljningen
Den pågående tjugoårsuppföljningen av SDPP innebär en tredje datainsamling med
klinisk undersökning, provtagning, enkät- och registeruppföljning av deltagarna, vilket
ytterligare ökar studiens vetenskapliga värde eftersom uppföljningstiden blir längre och
de upprepade datainsamlingarna ger möjligheter till nya typer av studier där
exponeringar och utfall kan följas över tid. Kohorten består dessutom av ett
befolkningsurval av personer som nu är representativa för den åldersgrupp där
sjukligheten ofta debuterar. Genom sin design är SDPP också särskilt lämpat för att
studera faktorer relevanta för prediabetes. Med hjälp av tjugoårsuppföljningen
förbättras således möjligheterna att ge en samlad bild av betydelsen av ärftliga,
individuella och miljöbetingade faktorer för typ 2-diabetes, prediabetes och relaterad
sjuklighet.
1.4 Om rapporten
Syftet med rapporten är att beskriva SDPP och dess tre vågor av datainsamling och
sammanställa vilka data och prover som samlats in samt hur insamlingarna har gått till,
för att öka användbarheten av materialet.
I de följande kapitlen beskrivs först baslinjestudierna för män respektive kvinnor samt
tioårsuppföljningarna. Därefter redogörs för utformningen av tjugoårsuppföljningen och
hur långt den i skrivande stund har kommit. I bilaga 6 respektive 7 återfinns en
sammanfattning av interventionsdelen av SDPP och dess utvärdering. Den historiska
informationen i rapporten är huvudsakligen hämtad från projektets rapportserie, se
bilaga 8. Uppgifter som varit preliminära i tidigare rapporter har
uppdaterats/korrigerats. 3 Dokumenten i bilaga 2 och 4 nås elektroniskt.
Kategoriseringen av glukostolerans ändrades till exempel från WHO 1985 till WHO 1999 mellan baslinjeundersökningen
och tioårsuppföljningen, vilket påverkade antalet deltagare som klassificerades som diabetiker i baslinjestudien.
3
8
2. Baslinjestudien – män
2.1 Urval
År 1992 fick alla män födda 1938–1957 som var svenska medborgare och bosatta i
Sigtuna, Värmdö, Upplands-Bro eller Tyresö kommun (n=12 952) ett frågeformulär
hemskickat med frågor om diabetesförekomst, diabetes i släkten och födelseland, se
bilaga 2. Totalt 79 procent (n=10 236) av männen svarade på enkäten efter två skriftliga
påminnelser.
Ärftlighet för diabetes definierades som känd diabetes hos 1) minst en av följande
förstagradssläktningar: syskon, mor eller far, eller 2) minst två av följande
andragradssläktingar: mor- eller farföräldrar eller föräldrars syskon. Avsaknad av
ärftlighet definierades som inget av ovanstående och inte heller några egna barn eller
kusiner med sjukdomen. Personer som lämnat ofullständiga svar eller som svarat ”vet
ej” på någon fråga 4 exkluderades från studien, n=2800 (27,4 %).
Därutöver exkluderades personer med känd diabetes, n=258 (2,5 %), personer som var
födda utomlands, n=212 (2,1 %), och personer med otillräckligt antal släktingar med
känd diabetes, n=1 531 (15,0 %). Ur gruppen som saknade hereditet gjordes ett
åldersstratifierat urval så att 2 424 män utan släktingar med diabetes och de 2 106
männen med positiv hereditet inbjöds till en hälsoundersökning på den lokala
vårdcentralen. Av de sammanlagt 4 530 inbjudna männen deltog 3 162 i
undersökningen (70 %). I samband med denna föll ytterligare 33 personer bort på grund
av felaktiga uppgifter om ärftlighet och en person fullföljde inte glukostoleranstestet.
Det slutgiltiga antalet deltagare blev således 3 128, varav 52 procent hade diabetes i
släkten och 48 procent saknade hereditet för sjukdomen enligt ovannämnda
definitioner. Såväl andelen personer med positiv hereditet som den med negativ
hereditet är alltså högre i SDPP-kohorten än i befolkningen i stort (bland männen som
svarade på den ursprungliga tillfrågan om deltagande hade 21 % positiv hereditet och
33 % negativ hereditet 5). Uppgifter om deltagarnas fördelning per kommun återfinns i
tabell 1.
Tabell 1. Antal män som deltog i baslinjestudien fördelat på kommun.
Sigtuna
Upplands-Bro
Tyresö
Värmdö
Totalt
805
693
911
719
3 128
2.2 Undersökningar
Undersökningen har varit upplagd på samma sätt i männens och kvinnornas
baslinjestudier och i uppföljningarna. Försökspersonerna kom till vårdcentralen på
morgonen fastande, det vill säga hade bara druckit vatten sedan klockan 22 kvällen
innan. De fick inte röka, snusa eller tugga nikotintuggummi före eller under testet.
Deltagarna fick inte anstränga sig fysiskt på morgonen och måste ha ätit normal kost
minst tre dagar före undersökningen, de fick alltså inte ha fastat eller bantat. Personer
4 Enligt manual för kvinnornas baslinjeundersökning kunde personer som svarat ”vet ej” på frågan om diabetesförekomst
hos kusiner men ”nej” för alla andra släktningar inkluderas i gruppen med negativ hereditet. Enligt manual för männens
tioårsuppföljning gällde detsamma för männen.
5 27 procent av männen som svarade på den första enkäten hade dock lämnat ofullständiga uppgifter om diabetes i släkten.
9
som hade använt preparat innehållande acetylsalicylsyra under det senaste dygnet eller
hade feber provtogs ej. Längd, vikt samt midje- och höftomfång mättes. Ett oralt
glukosbelastningstest (OGTT) gjordes, där blodprov togs före och två timmar efter att
personen druckit en lösning bestående av 75 gram socker löst i 2,5–3 deciliter vatten.
Deltagarna fyllde i en omfattande enkät med frågor om bland annat kost, motion, tobak,
alkohol, allmänt hälsotillstånd (med tonvikt på hjärtkärlhälsa) och olika stressorer. Även
frågor om arbetsliv, familjesituation, ekonomi, uppväxt och sociala nätverk ingick, se
bilaga 2. Blodtrycket mättes, uppgifterna om hereditet i det första frågeformuläret
kontrollerades och eventuella debutåldrar för sjukdomen registrerades. Deltagarna fick
också uppge sin födelsevikt och om de hade en tvilling eller inte. Blodprover (helblod
respektive serum) sparades för framtida analyser.
Återkoppling: Personer med nyupptäckt diabetes kontaktades per telefon och
remitterades till vårdcentral. Personer med nedsatt glukostolerans (prediabetes)
informerades brevledes om att de inte hade diabetes men något högre blodsocker än
normalt vilket kan innebära en ökad risk att insjukna, samt att risken kan minskas
genom ändrade kostvanor och motion. För ytterligare information och råd hänvisades
till distriktssköterskan på vårdcentralen eller till SDPP. Personer med normala
glukosvärden fick brevsvar.
Komplettering: Deltagare som missat att svara på frågor i enkäten fick en kopia på
frågorna som saknades hemskickad och ombads fylla i dem.
2.3 Karakterisering av deltagarna
Ålder: Cirka 62 procent hade fyllt 45 år.
Hereditet: Något fler med ärftlighet för diabetes (51,8 %) än utan (48,2 %)
Övervikt: 39,3 procent var normalviktiga (BMI 20–24,9), 47,2 procent hade måttlig
övervikt (BMI 25–29,9), 12,0 procent hade kraftig övervikt (BMI minst 30)
Midje-höftkvot: 59,0 procent hade en kvot över den normala (≥ 0,9 för män)
Rökning: 38,7 procent uppgav att de aldrig hade rökt dagligen, 35,3 procent hade
tidigare rökt dagligen men slutat, 26,0 procent rökte fortfarande dagligen
Snusning: 69,4 procent uppgav att de aldrig hade snusat dagligen, 13,1 procent hade
tidigare snusat dagligen men slutat, 17,5 procent snusade fortfarande dagligen.
Fysisk aktivitet: 10,6 procent uppgav låg fysisk aktivitet på fritiden (stillasittande), 52,2
procent uppgav måttlig fysisk aktivitet på fritiden, och 37,2 procent uppgav hög fysisk
aktivitet på fritiden (regelbunden träning).
Blodtryck: 80,1 procent hade ett systoliskt blodtryck <140 mm Hg (dvs normalt), 79,8
procent hade ett diastoliskt blodtryck <90 mm Hg (dvs normalt).
Användning av blodtrycksmediciner: 5,4 procent ja, 94,6 procent nej
Baserat på nivåer av glukos i serum hade 92,7 procent av deltagarna normal
glukostolerans. Diabetes upptäcktes hos 1,8 procent (n=55) och nedsatt glukostolerans
hos 5,5 procent (n=172). Onormala glukosvärden var något vanligare bland männen än
bland kvinnorna i baslinjeundersökningen. Följande indelning användes (WHO 1985):
-
Normala värden (<7,8 mmol/l båda provtagningstillfällena)
10
-
Nedsatt glukostolerans (fastevärde <7,8 mmol/l, 2-timmars värde 7,8 – 11,0
mmol/l)
-
Diabetes (fastevärde minst 7,8 mmol/l och/eller 2-timmars värde minst 11,1
mmol/l)
81,8 procent av deltagarna med nyupptäckt diabetes tillhörde gruppen med positiv
hereditet. Motsvarande siffra för deltagarna med nedsatt glukostolerans var 65,1
procent. Bland män med normal glukostolerans hade 50,5 procent positiv hereditet.
11
3. Baslinjestudien – kvinnor (DORIS
– Diabetesorienterade Riskfaktorer i
Stockholm)
3.1 Urval
Urvalet av kvinnor för baslinjestudien gjordes, liksom för männen, i form av en
tvåstegsraket för att med större säkerhet kunna studera ärftlighetens betydelse i
förhållande till andra riskfaktorer. Underlaget för det första urvalet bestod av alla
kvinnor födda 1942–1961 som var bosatta i kommunerna Upplands-Bro, Sigtuna,
Upplands Väsby, Tyresö eller Värmdö och som var svenska medborgare (n=19 416).
Under 1996–1998 skickades till samtliga en postenkät, med frågor om
diabetesförekomst, eventuell graviditetsdiabetes, diabetes i släkten och om personen var
född i Sverige eller inte, se bilaga 2. Totalt 16 481 kvinnor svarade efter två skriftliga
påminnelser (85 %). Svarsfrekvensen skilde sig inte märkbart mellan kommunerna.
Individer i följande kategorier exkluderades, n=8 178 (49,6 %)
-
Ej födda i Sverige, n=1 259, vilket motsvarade 7,6 procent av de svarande (för att
få en så homogen population som möjligt)
-
Otillräcklig/oklar diabetesärftlighet, n=6 348 (38,5 %)
-
Redan känd diabetes, n=252 (1,5 %)
-
Förståndshandikappade, n=12 (0,1 %)
-
Personer som flyttat från kommunen, n=293 (1,8 %)
-
Avlidna, n=14 (0,1 %)
Av ekonomiska skäl plockades därefter 1/3 av kvinnorna födda 1952–61 bort (alla som
var födda 23–31 i varje månad) n=466.
Med utgångspunkt i svaren från postenkäten gjordes sedan ett andra urval:
1.
Alla som ansågs ha ärftlighet för diabetes, vilket definierades som diabetes hos 1)
minst en av följande förstagradssläktingar: mor, far eller syskon, eller 2) minst
två av följande andragradssläktingar: mor- eller farföräldrar eller föräldrars
syskon, n=3 146.
2. Personer som ansågs sakna ärftlighet för diabetes (dvs de som hade svarat att
sjukdomen saknades hos samtliga ovannämnda första- och andragradssläktingar
och även hos kusiner6 och egna barn), n=4 296. Ett åldersanpassat urval gjordes
vilket resulterade i att 3 497 personer kom att ingå i denna grupp.
3. Alla som svarat att de haft övergående diabetes under graviditet, n=395.
Samtliga kvinnor med ärftlighet tillfrågades om de ville delta i en hälsoundersökning
med provtagning på vårdcentralen och sedan tillfrågades lika många kvinnor från
gruppen utan ärftlighet med strävan att få en så jämn fördelning som möjligt mellan
6 Kvinnor som svarat ”vet ej” på frågan om diabetesförekomst hos kusiner men ”nej” för alla övriga släktingar kunde
inkluderas i gruppen med negativ hereditet.
12
grupperna avseende ålder och kommuntillhörighet. Alla graviditetsdiabetiker erbjöds
också att delta. Totalt inbjöds 7 038 kvinnor.
Antalet provtagna kvinnor var 4 946. Bortfallet, det vill säga de som tackade nej, de som
inte gick att nå, de som avlidit, de som avbröt undersökningen, var 29,7 procent
(n=2 092). Utöver detta exkluderades 125 kvinnor (1,8 %) på grund av:
-
Personer som flyttat
-
Gravida eller ammande
-
Personer med vissa mediciner
-
Personer med otillräcklig ärftlighet
-
Personer ej födda i Sverige
-
Diabetiker
-
Personer för vilka det saknades jämförbara tvåtimmarsvärden från
glukostoleranstestet
-
Graviditetsdiabetiker med oklara uppgifter om ärftlighet
Detta resulterade i 4 821 studiedeltagare, varav 53,6 procent hade diabetes i släkten och
46,4 procent saknade hereditet för sjukdomen enligt ovannämnda definitioner. Såväl
andelen personer med positiv hereditet som den med negativ hereditet är alltså högre i
SDPP-kohorten än i befolkningen (bland kvinnorna som svarade på den ursprungliga
tillfrågan om deltagande hade 22 % positiv hereditet och 26 % negativ hereditet 7).
Uppgifter om antalet uttagna, provtagna och inkluderade kvinnor, samt fördelningen av
deltagare mellan kommunerna återfinns i tabell 2 respektive 3.
Tabell 2. Antal uttagna, provtagna och inkluderade fördelat på grupptillhörighet i
studien. Observera att graviditetsdiabetikerna finns inkluderade i grupperna
med respektive utan diabetesärftlighet på den nedersta tabellraden.
Med ärftlighet
Utan ärftlighet
Graviditetsdiabetes
Totalt
Uttagna
3 146
3 497
395
7 038
Provtagna
2 453
2 192
301
4 946
(78,1 %)
(62,7 %)
(76,2 %)
(70,3 %)
2 582
2 239
-
4 821
Inkluderade
Tabell 3. Antal kvinnor som deltog i baslinjestudien fördelat på kommun.
Sigtuna
Upplands-Bro
Tyresö
Värmdö
Upplands Väsby
Totalt
935
705
1 137
863
1 181
4 821
27 procent av kvinnorna som svarade på den första enkäten hade dock lämnat ofullständiga uppgifter om diabetes i
släkten.
7
13
3.2 Undersökningar
Undersökningen har varit upplagd på samma sätt i männens och kvinnornas
baslinjestudier och i uppföljningarna. Forskningspersonerna kom fastande till
vårdcentralen på morgonen, det vill säga hade bara druckit vatten sedan klockan 22
kvällen innan. De fick inte röka, snusa eller tugga nikotintuggummi före eller under
testet. Deltagarna fick inte anstränga sig fysiskt på morgonen och måste ha ätit normal
kost minst tre dagar före undersökningen, de fick alltså inte ha fastat eller bantat.
Personer som hade använt preparat innehållande acetylsalicylsyra under det senaste
dygnet eller som hade feber provtogs ej. Fasteglukos togs och sedan fick deltagaren
dricka 75 gram glukos löst i 2,5–3 deciliter vatten. Två timmar senare togs ett nytt prov.
Under väntetiden svarade deltagaren på en omfattande enkät som bland annat innehöll
frågor om kost, motion, tobak, alkohol, allmänt hälsotillstånd (med tonvikt på
hjärtkärlhälsa) och olika stressorer. Även frågor om arbetsliv, familjesituation, ekonomi,
uppväxt och sociala nätverk ingick. Enkäten motsvarade den som användes i männens
baslinjestudie men med tillägg av frågor om födelsevikt, barnafödande, ppilleranvändning, menstruationsstatus, hormonersättning och graviditetsdiabetes, se
bilaga 2. Mätning av vikt, längd, blodtryck, höft- och midjeomfång gjordes. Deltagaren
fick också bekräfta eller korrigera uppgifterna om diabetes i släkten, uppge eventuella
debutåldrar för sjukdomen och ange om de hade en tvilling eller inte, se bilaga 2.
Blodprover (helblod respektive serum) sparades för framtida analyser.
Återkoppling: I samband med undersökningen fick deltagarna ett protokoll med vikt,
längd, BMI, midjemått, höftmått, midje-höftkvot samt blodtryck. De med blodtryck över
150/90 mm Hg hänvisades till husläkare. Personer med nyupptäckt diabetes
kontaktades per telefon och remitterades till sin vårdcentral. Personer med nedsatt
glukostolerans (prediabetes) informerades brevledes om att de inte hade diabetes men
något högre blodsocker än normalt vilket kan innebära en ökad risk att insjukna, samt
att risken kan minskas genom ändrade kostvanor och motion. De fick även skriften ”Att
förebygga typ 2 diabetes” utgiven av Diabetespreventiva enheten, se bilaga 4. De som
ville ha ytterligare information och råd hänvisades till distriktssköterskan på
vårdcentralen. Personer med normala glukosvärden fick brevsvar.
Komplettering: Deltagare som missat att svara på frågor i enkäten fick en kopia på
frågorna som saknades hemskickad och ombads fylla i dem.
3.3 Karakterisering av deltagarna
Ålder: Ca 70 procent hade fyllt 45 år. 8
Hereditet: Något fler med ärftlighet för diabetes (53,6 %) än utan (46,4 %)
Övervikt: 48,6 procent var normalviktiga (BMI 20-24,9), 33,8 procent hade måttlig
övervikt (BMI 25–29,9), 13,2 procent hade kraftig övervikt (BMI minst 30).
Midje-höftkvot: 49,3 procent hade en kvot över den normala (≥0,8 för kvinnor).
Rökning: 36,1 procent uppgav att de aldrig hade rökt dagligen, 37,1 procent hade
tidigare rökt dagligen men slutat, 26,8 procent rökte fortfarande dagligen.
8 Denna andel är högre än hos männen eftersom 1/3 av de yngsta kvinnorna (födda 1952-61) hade plockats bort av
ekonomiska skäl.
14
Snusning: 97,3 procent uppgav att de aldrig hade snusat dagligen, 1,2 procent hade
tidigare snusat dagligen men slutat, 1,5 procent snusade fortfarande dagligen.
Fysisk aktivitet: 11,2 procent uppgav låg fysisk aktivitet på fritiden (stillasittande), 56,6
procent uppgav måttlig fysisk aktivitet på fritiden, och 32,2 procent uppgav hög fysisk
aktivitet på fritiden (regelbunden träning).
P-piller: 13,7 procent uppgav att de aldrig hade använt p-piller, 80,1 procent uppgav att
de tidigare använt p-piller men slutat, och 6,2 procent uppgav att de fortfarande
använde p-piller.
Hormonersättning i menopaus: 65,0 procent nej, 35,0 procent ja
Blodtryck: 88,8 procent hade ett diastoliskt blodtryck <90 mm Hg (dvs normalt), 82,9
procent hade ett systoliskt blodtryck <140 mm Hg (dvs normalt).
Användning av blodtrycksmediciner: 6,0 procent ja, 94,0 procent nej
Baserat på nivåer av glukos i serum hade 95,4 procent av deltagarna normal
glukostolerans. Diabetes upptäcktes hos 1,1 procent (n=52) och nedsatt glukostolerans
hos 3,5 procent (n=167). Onormala glukosvärden var något vanligare bland männen än
bland kvinnorna i baslinjeundersökningen. Följande indelning användes (WHO 1985):
-
Normala värden (<7,8 mmol/l båda provtagningstillfällena)
-
Nedsatt glukostolerans (fastevärde <7,8 mmol/l, 2-timmars värde 7,8 – 11,0
mmol/l)
-
Diabetes (fastevärde minst 7,8 mmol/l och/eller 2-timmars värde minst 11,1
mmol/l)
75 procent av deltagarna med nyupptäckt diabetes tillhörde gruppen med positiv
hereditet. Motsvarande siffra för deltagarna med nedsatt glukostolerans var 66,5
procent. Bland kvinnor med normal glukostolerans hade 52,9 procent positiv hereditet.
15
4. Tioårsuppföljningen – män (MOD
– Män och Diabetes)
I Sigtuna, Värmdö och Upplands Väsby pågick under åren 1995 till 2004 verksamhet i
SDPP:s regi med syftet att förebygga utveckling av typ 2-diabetes i kommunernas
befolkningar, se bilaga 6. Tyresö och Upplands-Bro fungerade som kontrollkommuner.
Tioårsundersökningen av deltagarna i SDPP utgjorde både en uppföljning av den
epidemiologiska baslinjestudien och en del av utvärderingen av de diabetespreventiva
insatserna. För de senare resultaten hänvisas till bilaga 7.
4.1 Urval
Alla män som deltog i baslinjestudien och inte diagnosticerats med diabetes i samband
med denna och som bodde kvar i respektive kommun tillfrågades om att delta. Även
personer som flyttat från sina kommuner men bodde kvar i Storstockholm erbjöds att
delta. Sammanlagt 382 individer (12 % av de som deltog i baslinjeundersökningen)
exkluderades eftersom de inte uppfyllde ovanstående kriterier eller för att de avlidit.
Informationsbrev skickades ut i den ordning deltagarna undersökts i baslinjestudien.
Den faktiska undersökningen följde ursprungsordningen ungefärligt. Deltagare som
flyttat från sin baslinjekommun inbjöds att delta i slutskedet av undersökningen
oberoende av när den ursprungliga undersökningen gjorts. Ett eller två påminnelsebrev
skickades till personer som inte svarat. De som inte svarade på påminnelsebreven
ringdes upp för att höra om de ville delta. Vid bokningssamtalet ombads deltagarna att
ta reda på sin födelsevikt och när eventuella släktingar fått diabetes. De som
diagnostiserats med diabetes under uppföljningstiden inbjöds att delta i
undersökningen, men utan att genomgå OGTT (enbart fasteblodprovstagningen).
Personer som avböjde deltagande blev tillfrågade om skälen för detta, samt om de fått
diabetes under tioårsperioden. Ett mindre antal män hade undersöks med OGTT 2002–
2003 på kliniken för endokrinologi. På dessa gjordes ingen ny provtagning men enkäter
skickades hem. Två personer hade undersökts på liknande sätt i annan studie, även de
svarade på enkäten. Provresultaten fördes in i databasen.
Bortfall: De som inte kunde eller ville delta meddelade detta i svarsbrevet, per telefon
eller när de blev uppringda för bokning av undersökningstid. Totalt 361 män avböjde
deltagande/gick ej att nå/dök aldrig upp. Vanliga skäl som angavs var att man inte
kunde på grund av tidsbrist, arbete eller sjukdom, inte ville eller orkade, inte var
intresserad eller ville avstå/avböja. Några uppgav att de var svårstuckna, stickrädda,
eller inte ville dricka sockerlösning.
Deltagarfrekvens: Av de 2 746 tillfrågade deltog 2 385. Två av dessa exkluderades;
provtagningen misslyckades på en och en angav typ 1-diabetes. Slutligt antal blev 2 383,
vilket motsvarar 86,8 procent av de inbjudna och 76,2 procent av de ursprungligen
undersökta männen. För antal deltagare fördelat på kommun se tabell 4.
16
Tabell 4. Antal deltagare i baslinjen respektive tioårsuppföljningen fördelat på
de olika kommunerna.
Sigtuna
Upplands-Bro
Tyresö
Värmdö
Totalt
Baslinjestudien
805
693
911
719
3 128
Tioårsuppföljningen
628
498
692
565
2 383
(78,0 %)
(71,9 %)
(76,0 %)
(78,6 %)
(76,2 %)
4.2 Undersökningar
Undersökningen har varit upplagd på samma sätt i männens och kvinnornas
baslinjestudier och i uppföljningarna. Försökspersonerna kom fastande till
vårdcentralen på morgonen, det vill säga hade bara druckit vatten sedan klockan 22
kvällen innan. De fick inte röka, snusa eller tugga nikotintuggummi före eller under
testet. Deltagarna fick heller inte anstränga sig fysiskt på morgonen och skulle ha ätit
normal kost minst tre dagar innan, de fick inte ha bantat eller fastat. Personer som
använt preparat innehållande acetylsalicylsyra under det senaste dygnet eller som hade
infektion eller feber provtogs inte. Eventuell medicinering antecknades. Vid
undersökningen togs fasteprov (två 10 ml vacutainerrör som centrifugerades och
fördelades på ett ellermanrör och tre kryorör + ett 10 ml EDTA rör). Deltagare utan känd
diabetes fick dricka 75 gram glukos utspätt i 2,5–3 deciliter vatten och vikt, längd, samt
midje- och höftmått (liggande) registrerades. Blodtrycket kontrollerades (liggande i
Sigtuna, sittande i övriga kommuner) och forskningspersonen fick fylla i en omfattande
enkät med baslinjestudiens frågor samt ett antal nya. Enkäten innehöll bland annat
frågor om allmänt hälsotillstånd, buller, tobak, kost, alkohol, motion, egen och
föräldrars viktutveckling, arbetssituation, arbetsstress, känsla av sammanhang,
personlighet, hemsituation, socialt nätverk, uppväxt, ekonomisk situation och
interpersonella svårigheter, se bilaga 2. Sköterskorna instruerades att läsa igenom ifyllda
enkäter och kontrollera att alla frågor var besvarade samt att deltagaren inte hade
missförstått några frågor. Alla deltagare tillfrågades om släktingar med diabetes, och
diabetikerna fick svara på frågor om sin behandling, se bilaga 2. Två timmar efter
glukosintaget togs nya blodprover (ett 10 ml vacutainerrör som centrifugerades och
fördelades på ett ellermanrör och ett kryorör). Alla prover frystes och fördes till
Karolinska Universitetssjukhuset för glukos- och insulinbestämning. Prover (helblod
och serum) sparades även för senare analyser.
Återkoppling: Deltagarna fick ett protokoll med vikt, BMI, midje-höftmått samt
blodtryck. Personer med blodtryck över 150/90 hänvisades till läkare på vårdcentralen.
Personer med nyupptäckt diabetes kontaktades per telefon av ansvarig läkare och
remitterades till sin vårdcentral. Personer med prediabetes (nedsatt glukostolerans,
förhöjt fasteglukos eller både och) informerades brevledes om att de inte hade diabetes
men något högre blodsocker än normalt vilket kan innebära en ökad risk att insjukna,
samt att risken kan minskas genom ändrade kostvanor och motion. De fick även skriften
”Att förebygga typ 2 diabetes” utgiven av Diabetespreventiva enheten, se bilaga 4. De
som ville ha ytterligare information och råd hänvisades till distriktssköterskan på
vårdcentralen eller sin husläkare. Personer med normala glukosvärden fick brevsvar.
Alla enkäter lästes igenom på Diabetespreventiva enheten och frågor som saknade svar
kompletterades genom att en kopia på frågan skickades till deltagaren tillsammans med
svarskuvert. De frågor som oftast behövde kompletteras rörde alkohol- och kostvanor.
17
Blodprovsanalyser: Glukos och insulin i serum mättes på laboratoriet vid Kliniken för
endokrinologi och diabetologi.
Klassificering baserat på glukosnivåer (WHO 1999):
-
NGT (normal glukostolerans) fasteprov<6,1 mmol/l och 2-timmars prov <7,8
mmol/l
-
IFG (förhöjt fasteglukos) fasteprov 6,1 – 6,9 mmol/l och 2-timmars prov <7,8
mmol/l
-
IGT (nedsatt glukostolerans) fasteprov < 6,1 mmol/l men 2-timmars prov 7,8 –
11,0 mmol/l
-
IFG + IGT fasteprov 6,1 – 6,9 mmol/l och 2-timmars prov 7,8 – 11,0 mmol/l
-
Diabetes fasteprov ≥7,0 mmol/l och/eller 2-timmars prov ≥11,1 mmol/l
Vid baslinjestudien klassificerades deltagarna enligt WHO 1985, det vill säga i tre
kategorier och med högre normalvärden (se kapitel 2).
4.3 Karakterisering av deltagarna
Resultaten nedan gäller jämförelser mellan baslinjeundersökningen och
tioårsuppföljningen för männen som bodde kvar i sin baslinjekommun 9 och deltog i
båda undersökningarna (n = 2 149).
Diabetesärftlighet: Andelen män utan känd diabetes i släkten minskade mellan
baslinjeundersökningen och tioårsuppföljningen. 182 deltagare (8,5 %) som
ursprungligen inkluderats i gruppen utan hereditet uppgav att släktingar diagnostiserats
med diabetes sedan baslinjeundersökningen, 118 klassades som positiv hereditet, medan
64 hade otillräcklig hereditet. Bland männen som deltog i båda undersökningarna
minskade andelen som tillhörde gruppen utan hereditet från 48,3 procent till 39,8
procent under uppföljningstiden. Samtidigt ökade andelen som tillhörde gruppen med
hereditet från 51,7 procent till 57,2 procent. Vid tioårsuppföljningen klassificerades 3
procent av männen som deltagare med ”otillräcklig” hereditet, det vill säga de hade
diabetes i släkten men inte i tillräcklig omfattning för att räknas som positiv hereditet i
studien.
Glukostolerans: Vid baslinjeundersökningen hade 93,5 procent av männen som också
deltog i tioårsuppföljningen normala värden i fasta och två timmar efter intag av
glukoslösning 10. Vid tioårsuppföljningen hade andelen sjunkit till 80,2 procent.
BMI: Vid baslinjeundersökningen var 42,2 procent av männen som deltog i båda
undersökningarna normalviktiga, 47,1 procent överviktiga och 10,7 procent hade fetma.
Vid tioårsuppföljningen var motsvarande andelar 29,8 procent, 50,3 procent och 19,9
procent.
Midjemått: Vid baslinjeundersökningen hade 59,5 procent av männen som deltog i båda
undersökningarna midjemått <94 cm, 29 procent 94–101 cm och 11,5 procent ≥ 102 cm.
Vid tioårsuppföljningen var motsvarande andelar 46,1 procent, 30,3 procent och 23,6
procent.
234 män hade flyttat från sin baslinjekommun och ingår inte i beräkningarna.
Motsvarande andel bland samtliga deltagare i männens baslinjeundersökning var 90,6 procent (klassificerat enligt WHO
1999).
9
10
18
Rökning och snusning: Vid baslinjeundersökningen rökte 24,3 procent av männen som
deltog i båda undersökningar dagligen. Vid tioårsuppföljningen hade andelen minskat
till 16,4 procent. Samtidigt steg andelen dagligsnusare från 17,5 procent till 19,7 procent.
Fysisk aktivitet: Vid baslinjeundersökningen uppgav 9,9 procent av männen som deltog i
båda undersökningarna att de hade en stillasittande fritid, 52,3 procent uppgav måttlig
motion och 37,8 procent regelbunden motion/träning. Vid tioårsuppföljningen var
motsvarande andelar 11,9 procent, 53,7 procent och 34,4 procent.
Blodtryck: Bland männen som deltog i båda undersökningarna hade 73,2 procent
normalt blodtryck (<140/90) vid baslinjestudien, 22,5 procent förhöjt blodtryck och 4,3
procent uppgav att de stod på blodtrycksbehandling. Vid tioårsuppföljningen var
motsvarande andelar 43,4 procent, 36,1 procent och 20,5 procent.
19
5. Tioårsuppföljningen – kvinnor
(DORIS II – Diabetesorienterade
Riskfaktorer i Stockholm)
I Sigtuna, Värmdö och Upplands Väsby pågick under åren 1995 till 2004 verksamhet i
SDPP:s regi med syftet att förebygga utveckling av typ 2-diabetes i kommunernas
befolkningar, se bilaga 6. Tyresö och Upplands-Bro fungerade som kontrollkommuner.
Tioårsundersökningen av deltagarna i SDPP (som för kvinnorna gjordes åtta år efter
baslinjestudien) utgjorde både en uppföljning av den epidemiologiska baslinjestudien
och en del av utvärderingen av de diabetespreventiva insatserna. För de senare
resultaten hänvisas till bilaga 7.
5.1 Urval
Alla kvinnor som deltog i baslinjestudien och inte diagnosticerats med diabetes i
samband med denna och som bodde kvar i respektive kommun tillfrågades om att delta.
Även personer som flyttat från sina kommuner men bodde kvar i Storstockholm erbjöds
att delta. Sammanlagt 456 individer (9,5 % av deltagarna i baslinjeundersökningen) blev
exkluderade eftersom de inte uppfyllde ovanstående kriterier eller för att de avlidit.
Informationsbrev skickades ut i den ordning deltagarna undersökts i baslinjestudien.
Den faktiska undersökningen följde ursprungsordningen ungefärligt. Några av de
kvinnliga deltagarna kom i misstag att kallas tidigt trots att de undersöktes sent i
baslinjestudien, på grund av att ID-numret inte helt följde undersökningsordningen.
Deltagare som flyttat från sin baslinjekommun inbjöds att delta i slutskedet av
undersökningen oberoende av när den ursprungliga undersökningen gjorts. Ett eller två
påminnelsebrev skickades till personer som inte svarat. De som inte svarade på
påminnelsebreven ringdes upp för att höra om de ville delta.
Vid bokningssamtalet ombads deltagarna att ta reda på sin födelsevikt och när
eventuella släktingar fått diabetes, samt eventuella barns födelsevikt och vilka p-piller
eller andra hormonpreparat deltagarna använt. De som diagnostiserats med diabetes
under uppföljningstiden inbjöds att delta i undersökningen, men utan att genomgå
OGTT (enbart fasteblodprovstagningen). Personer som avböjde deltagande blev
tillfrågade om skälen till detta, samt om de fått diabetes under tioårsperioden, när
sjukdomen upptäcktes, hur den behandlas och hos vem/var den behandlas. Deltagarna
instruerades att komma fastande (dvs inte ha ätit eller druckit annat än vatten sedan kl
22 kvällen innan), inte röka, snusa eller tugga nikotintuggummi före eller under testet,
inte anstränga sig fysiskt på morgonen, äta normal kost minst tre dagar före testet och
inte ha använt preparat som innehåller acetylsalicylsyra under det senaste dygnet.
Deltagare med pågående infektion eller feber provtogs inte.
Bortfall: De som inte kunde eller ville delta meddelade detta i svarsbrevet, per telefon
eller när de blev uppringda för bokning av undersökningstid. Totalt 1 029 kvinnor
avböjde deltagande/gick ej att nå/dök aldrig upp. Bland dessa fanns 138 kvinnor där
försök att boka tid för undersökning aldrig gjordes till följd av tidsbrist i
datainsamlingens slutskede. Vanliga skäl som angavs var att man inte kunde på grund
av tidsbrist, arbete eller sjukdom, inte ville eller orkade, inte var intresserad eller ville
avstå/avböja. Några uppgav att de var svårstuckna, stickrädda, eller inte ville dricka
sockerlösning.
20
Deltagarfrekvens: Av de 4 365 tillfrågade deltog 3 336. Sju av dessa exkluderades på
grund av att provtagningen misslyckades, besvarade inte enkäten eller rapporterade typ
1-diabetes. Slutligt antal blev 3 329, vilket motsvarar 76,3 procent av de inbjudna och
69,1 procent av de ursprungligen undersökta kvinnorna. För antal deltagare fördelat på
kommun se tabell 5.
Tabell 5. Antal kvinnor som deltog i baslinjestudien respektive tioårsuppföljningen fördelat på kommun.
Sigtuna
Upplands-Bro
Tyresö
Värmdö
Upplands Väsby Totalt
935
705
1 137
863
1 181
4 821
Tioårs-
670
465
725
650
819
3 329
uppföljningen
(71,7 %)
(66,0 %)
(63,8 %)
(75,3 %)
(69,3 %)
(69.1%)
Baslinjeundersökningen
5.2 Undersökningar
Undersökningen har varit upplagd på samma sätt i männens och kvinnornas
baslinjestudier och i uppföljningarna. Vid undersökningen togs fasteprov (två 10 ml
vacutainerrör som centrifugerades och fördelades på ett ellermanrör och tre kryorör +
ett 10 ml EDTA rör). Deltagare utan känd diabetes fick dricka 75 gram glukos utspätt i
2,5–3 deciliter vatten och vikt, längd, samt midje- och höftmått (liggande) registrerades.
Blodtrycket kontrollerades (liggande i Sigtuna, sittande i övriga kommuner) och
forskningspersonen fick fylla i en omfattande enkät med baslinjestudiens frågor samt ett
antal nya. Enkäten innehöll bland annat frågor om allmänt hälsotillstånd, buller, tobak,
kost, alkohol, motion, egen och föräldrars viktutveckling, arbetssituation, arbetsstress,
känsla av sammanhang, personlighet, hemsituation, socialt nätverk, uppväxt, ekonomisk
situation, interpersonella svårigheter, hormonella preventivmedel, graviditeter och
hormonbehandling i klimakteriet, se bilaga 2. Hormonbehandlings- och p-pillerkartor
med bilder och namn på preparat fanns tillgängliga på vårdcentralen. Sköterskorna
instruerades att läsa igenom ifyllda enkäter och kontrollera att alla frågor var besvarade
samt att deltagaren inte hade missförstått något. Eventuell medicinering antecknades.
Alla deltagare tillfrågades om släktingar med diabetes, diabetikerna fick svara på frågor
om sin behandling, och graviditetsdiabetikerna svarade på frågor om detta, se bilaga 2.
Kvinnorna fyllde även i ett extra blad med tre tilläggsfrågor om konsumtion av svart
respektive grönt te och antal timmar framför tv:n per vecka. I interventionskommunerna
fick deltagarna också fylla i en fråga gällande kännedom om projekten ”Friska
Väsby”/”Friska Sigtuna”/”Diabetespreventiva programmet i Värmdö”, se bilaga 2. Två
timmar efter glukosintaget togs nya blodprover (ett 10 ml vacutainerrör som
centrifugerades och fördelades på ett ellermanrör och ett kryorör). Alla prover frystes
och fördes till Karolinska Universitetssjukhuset för glukos och insulinbestämning.
Prover (helblod och serum) sparades även för senare analyser.
Återkoppling: Deltagarna fick protokoll med vikt, BMI, midje- och höftmått samt
blodtryck. Personer med blodtryck över 150/90 hänvisades till läkare på vårdcentralen.
Personer med nyupptäckt diabetes kontaktades per telefon av ansvarig läkare och
remitterades till sin vårdcentral. Personer med prediabetes (nedsatt glukostolerans,
förhöjt fasteglukos eller både och) informerades brevledes om att de inte hade diabetes
men något högre blodsocker än normalt vilket kan innebära en ökad risk att insjukna,
samt att risken kan minskas genom ändrade kostvanor och motion. De fick även skriften
”Att förebygga typ 2 diabetes” utgiven av Diabetespreventiva enheten, se bilaga 4. De
21
som ville ha ytterligare information och råd hänvisades till distriktssköterskan på
vårdcentralen eller sin husläkare. Personer med normala glukosvärden fick brevsvar.
Alla enkäter lästes igenom på Diabetespreventiva enheten och frågor som saknade svar
kompletterades genom att en kopia på frågan skickades till deltagaren tillsammans med
svarskuvert. De frågor som oftast behövde kompletteras rörde alkohol- och kostvanor.
Blodprovsanalyser: Glukos och insulin i serum mättes på laboratoriet vid Kliniken för
endokrinologi och diabetologi.
Klassificering baserat på glukosnivåer (WHO 1999):
-
NGT (normal glukostolerans) fasteprov<6,1 mmol/l och 2-timmars prov <7,8
mmol/l
-
IFG (förhöjt fasteglukos) fasteprov 6,1 – 6,9 mmol/l och 2-timmars prov <7,8
mmol/l
-
IGT (nedsatt glukostolerans) fasteprov < 6,1 mmol/l men 2-timmars prov 7,8 –
11,0 mmol/l
-
IFG + IGT fasteprov 6,1 – 6,9 mmol/l och 2-timmars prov 7,8 – 11,0 mmol/l
-
Diabetes fasteprov ≥7,0 mmol/l och/eller 2-timmars prov ≥11,1 mmol/l
Vid baslinjestudien klassificerades deltagarna enligt WHO 1985, det vill säga i tre
kategorier och med högre normalvärden (se kapitel 3).
5.3 Karakterisering av deltagarna
Resultaten nedan gäller jämförelser mellan baslinjeundersökningen och
tioårsuppföljningen för kvinnorna som bodde kvar i sin baslinjekommun 11 och deltog i
båda undersökningarna (n=3 092).
Diabetesärftlighet: Andelen kvinnor utan diabetes i släkten minskade mellan
baslinjeundersökningen och tioårsuppföljningen. 234 deltagare (7,6 %) som
ursprungligen inkluderats i gruppen utan hereditet uppgav att släktingar diagnostiserats
med diabetes sedan baslinjeundersökningen, 131 klassades som positiv hereditet, medan
103 hade otillräcklig hereditet. Bland kvinnorna som ingick i båda undersökningarna
minskade andelen som tillhörde gruppen utan hereditet för diabetes från 46,6 procent
till 39 procent under uppföljningstiden. Samtidigt ökade andelen som tillhörde gruppen
med hereditet från 53,4 procent till 57,7 procent. Vid tioårsuppföljningen klassificerades
3,3 procent som deltagare med ”otillräcklig” hereditet, det vill säga de hade diabetes i
släkten men inte i tillräcklig omfattning för att räknas som positiv hereditet i studien.
Glukostolerans: Vid baslinjeundersökningen hade 96,2 procent12 av kvinnorna som
deltog i båda undersökningarna normala glukosvärden i fasta och två timmar efter intag
av glukoslösning. Vid tioårsuppföljningen hade denna siffra sjunkit till 90,5 procent.
BMI: Vid baslinjeundersökningen var 54,1 procent av kvinnorna som deltog i båda
undersökningarna normalviktiga, 34,6 procent var överviktiga och 11,3 procent hade
fetma. Vid tioårsuppföljningen hade andelen normalviktiga sjunkit till 44,8 procent
medan 38,0 procent var överviktiga och 17,2 procent hade fetma.
237 kvinnor hade flyttat från sin baslinjekommun och ingår inte i beräkningarna.
Motsvarande andel bland samtliga deltagare i kvinnornas baslinjeundersökning var 94,4 procent (klassificerat enligt
WHO 1999).
11
12
22
Midjemått: Vid baslinjeundersökningen hade 53,6 procent av kvinnorna som deltog i
båda undersökningarna midjemått <80 cm, medan 19,4 procent hade midjemått ≥ 88
cm. Vid tioårsuppföljningen hade gruppen med det lägsta midjemåttet minskat till 32,9
procent, medan gruppen med det högsta midjemåttet hade ökat till 36,0 procent.
Rökning och snusning: Andelen kvinnor som rökte dagligen vid baslinjeundersökningen
uppgick till 24,7 procent bland kvinnorna som deltog i båda undersökningarna. Vid
tioårsuppföljningen hade andelen minskat till 18,7 procent. Samtidigt steg andelen
dagligsnusare från 1,3 procent till 2,5 procent.
Fysisk aktivitet: Vid baslinjeundersökningen uppgav 10,3 procent av kvinnorna som
deltog i båda undersökningarna att de hade en stillasittande fritid, 55,8 procent uppgav
måttlig motion och 33,9 procent regelbunden motion/träning. Vid tioårsuppföljningen
var motsvarande andelar 8,9 procent, 54,2 procent och 36,8 procent.
Blodtryck: Bland kvinnorna som deltog i båda undersökningarna hade 79,5 procent
normalt blodtryck (<140/90) vid baslinjestudien, 14,8 procent förhöjt blodtryck och 5,7
procent uppgav att de stod på blodtrycksbehandling. Vid tioårsuppföljningen var
motsvarande siffror 51,3 procent, 30,4 procent respektive 18,4 procent.
23
6. Tjugoårsuppföljningen – SDPP-20
Tjugoårsuppföljningen av SDPP är utformad för att utvärdera betydelsen av ärftliga,
individuella och miljöbetingade bestämningsfaktorer för prediabetes, diabetes, relaterad
sjuklighet och konsekvenser, särskilt i syfte att identifiera:
1. Påverkningsbara bestämningsfaktorer för diabetessjuklighet på befolkningsnivå,
exempelvis socioekonomiska, miljömässiga, och individuella faktorer.
2. Nya biomarkörer för diabetessjuklighet, inklusive möjliga mål för framtida
behandling, och härigenom också att fylla kunskapsluckor om biologiska mekanismer.
3. Konsekvenser av diabetessjuklighet för individen och för samhället i form av
exempelvis annan sjuklighet, sociala och ekonomiska utfall.
6.1 Urval
Samtliga män och kvinnor som deltog i baslinjeundersökningen tillfrågas om att delta i
tjugoårsuppföljningen, alltså oberoende av om de deltog i tioårsuppföljningen eller inte.
Efter att individerna som exluderades från tioårsuppföljningen för att de avlidit räknats
bort innebär detta att det maximala antalet deltagare i tjugoårsuppföljningen kan bli
3 050 män och 4 761 kvinnor, se tabell 6 och 7 för fördelning per kommun.
Tabell 6. Antal män som deltagit i de tidigare undersökningarna respektive
maximalt antal möjliga deltagare i tjugoårsuppföljningen då männen som
exluderades från tioårsundersökningen för att de avlidit har räknats bort,
fördelat på kommun.
Sigtuna
Upplands-Bro
Tyresö
Värmdö
Totalt
Baslinjeundersökning
805
693
911
719
3 128
Tioårsuppföljning
628
498
692
565
2 383
Tjugoårsuppföljning (möjliga)
776
681
888
705
3 050
Tabell 7. Antal kvinnor som deltagit i de tidigare undersökningarna respektive
maximalt antal möjliga deltagare i tjugoårsuppföljningen då kvinnorna som
exkluderades från tioårsundersökningen för att de avlidit har räknats bort,
fördelat på kommun.
Sigtuna
Upplands-Bro
Tyresö
Värmdö Upplands Väsby
Totalt
Baslinjeundersökning
935
705
1 137
863
1 181
4 821
Tioårsuppföljning
670
465
725
650
819
3 329
Tjugoårsuppföljning
926
696
1 120
851
1 168
4 761
(möjliga)
Adresser hämtas från Bisnode/SPAR registret och ett informationsbrev med inbjudan
att delta i tjugoårsuppföljningen skickas ut. Personer som vill medverka skickar in ett
formulär med kontaktuppgifter och en sköterska på respektive vårdcentral ringer upp
för att boka en tid för undersökning. Det finns även möjlighet att tacka nej till att delta
24
via svarsbrevet. Två påminnelser skickas till personer som inte svarat. I samband med
den andra påminnelsen skickas också enkäten ut för att ge dem som inte kan eller vill
genomgå undersökningen på vårdcentralen en chans att delta i enbart denna del.
Personer som diagnostiserats med diabetes inbjuds att delta utan att genomgå OGTT
(enbart fasteblodprovstagningen).
6.2 Undersökningar
Undersökningen har varit upplagd på samma sätt i männens och kvinnornas
baslinjestudier och i uppföljningarna. Deltagarna kommer till vårdcentralen fastande på
förmiddagen, det vill säga har bara druckit vatten sedan klockan 22 kvällen innan. De
har också instruerats att inte röka, snusa eller inta nikotinläkemedel före eller under
testet, och får inte ha tagit preparat som innehåller acetylsalicylsyra under det senaste
dygnet. De skall ha ätit normal kost tre dagar före undersökningen och skall inte ha
ansträngt sig fysiskt på undersökningsdagens morgon. Deltagare som har en infektion
eller feber provtas inte. Personer som tillfälligt står på kortison eller smärtstillande
medicinering väntar med undersökningen tills behandlingen är klar, medan de som står
på kontinuerlig behandling provtas. Eventuell medicinering antecknas.
Undersökningen börjar med att deltagare med känd diabetes får fylla i ett protokoll om
behandling med mera, se bilaga 2. Alla deltagare tillfrågas om förekomst av diabetes i
släkten, se bilaga 2. Därefter mäts blodtryck (sittande) och fasteprover tas. Midje- och
höftmått mäts i liggande. Deltagare utan känd diabetes får dricka 75 gram glukos utspätt
i 2–3 deciliter vatten. Vikt och längd registreras. Under tiden mellan glukosintaget och
tvåtimmarsprovtagningen fyller deltagarna i en omfattande enkät som bland annat
innehåller frågor om allmänt hälsotillstånd, buller, tobak, kost, alkohol, fysisk aktivitet,
viktutveckling, sömnvanor, sysselsättning, personlighet, hemsituation, socialt nätverk,
ekonomisk situation, interpersonella svårigheter, graviditeter, hormonbehandling i
klimakteriet och erektil dysfunktion, se bilaga 2. Enkäten är baserad på frågeformulären
som användes vid tioårsuppföljningen (inklusive kvinnornas tilläggsfrågor, se kapitel 5),
men har delvis omarbetats. För ändringarna som gjorts se bilaga 3.
Återkoppling: Deltagarna får ett protokoll med vikt, BMI, midje- och höftmått samt
blodtryck. Personer med blodtryck över 140/90 hänvisas till läkare på vårdcentralen.
Besked om glukosvärdena var normala eller förhöjda skickas per post, se nedan för
gränsvärden. Personer med prediabetiska värden (nedsatt glukostolerans, förhöjt
fasteglukos eller både och) får en broschyr om prediabetes och vad de kan göra för att
minska risken att insjukna i diabetes, utgiven av Centrum för epidemiologi och
samhällsmedicin, se bilaga 4. Deltagare som visar sig ha ej tidigare diagnosticerad
diabetes blir uppringda av ansvarig läkare och remitterade till sin vårdcentral.
Provtagning:Fasteprover: Två EDTA rör à 4 ml för förvaring i KI Biobank (helblod), ett
EDTA rör à 4 ml för analys av HbA1c vid KS-lab, två vacutainerrör à 8,5 ml för serum
centrifugeras, serum fördelas på ett preparatrör för seruminsulinmätning vid KS-lab
samt på tre kryorör för förvaring i KI Biobank, ett NaF-rör à 4 ml, centrifugeras,
plasman förs över i ett preparatrör för plasmaglukosmätning vid KS-lab.
Tvåtimmarsprover: Ett vacutainerrör à 8,5 ml för serum, centrifugeras, serum fördelas i
två kryorör till KI Biobank, ett NaF-rör à 4 ml, centrifugeras, plasman förs över i ett
preparatrör för plasmaglukosmätning vid KS-lab.
Registerkopplingar:Till de biologiska, kliniska och självrapporterade uppgifterna läggs
även registerdata av hälsomässig, demografisk, socioekonomisk och geografisk natur.
25
Avsikten är att möjliggöra studier av prospektiva exponeringar samt av
diabetessjuklighetens konsekvenser. Hälsomässiga data gällande vårdkonsumtion,
diagnoser och uttagna läkemedel inhämtas från Patientregistret, Medicinska
födelseregistret, Cancerregistret, Dödsorsaksregistret, Läkemedelsregistret och VALdatabaserna (SLL). Geografiska, demografiska och socioekonomiska data inhämtas från
Geografidatabasen, Register över totalbefolkningen (RTB), inklusive
Flergenerationsregistret, LISA, och FOB (Folk- och bostadsräkningar) 1960, 1965, 1970,
1975, 1980, 1985, 1990, samt 2011. För delar av urvalet (män, respektive
uppskattningsvis totalt fem procent av deltagarna) kompletteras de hälsomässiga,
demografiska och socioekonomiska uppgifterna med uppgifter från fler år, med hjälp av
Mönstringsdata och Folkhälsoenkät Stockholm år 2002, 2006, 2007, 2010 och 2014
(tvärsnitt och kohort, SLL/KI ).
Klassificering baserat på glukosnivåer:
-
NGT (normal glukostolerans) fasteprov<5,6 mmol/l och 2-timmars prov <7,8
mmol/l
-
IFG (förhöjt fasteglukos) fasteprov 5,6 – 6,9 mmol/l och 2-timmars prov <7,8
mmol/l
-
IGT (nedsatt glukostolerans) fasteprov < 5,6 mmol/l men 2-timmars prov 7,8 –
11,0 mmol/l
-
IFG + IGT fasteprov 5,6 – 6,9 mmol/l och 2-timmars prov 7,8 – 11,0 mmol/l
-
Diabetes fasteprov ≥7,0 mmol/l och/eller 2-timmars prov ≥11,1 mmol/l
och/eller HbA1c ≥48 mmol/mol
Vid baslinjestudien klassificerades deltagarna enligt WHO 1985 (se kapitel 2 och 3) och
vid tioårsuppföljningen enligt WHO 1999 (se kapitel 4 och 5).
6.3 Nuläge
I tabellerna 8–11 sammanfattas hur långt man kommit i tjugoårsuppföljningen av SDPP
till och med 160430, då det gäller hämtade adresser, inbjudna och provtagna deltagare.
26
Tabell 8. Antal hämtade adresser, folkbokförda i respektive utanför Stockholms
län och personer som avlidit med mera, till och med 160430. Adresser hämtas
för alla deltagare i baslinjeundersökningen som inte exkluderades från
tioårsuppföljningen för att de avlidit. Upplands-Bro hade 160430 inte startat
tjugoårsuppföljningen. Upplands Väsby startade i januari 2016 och har endast
kvinnliga deltagare i SDPP-studien. Värmdö och Tyresö är klara.
Hämtade
Sigtuna
Upplands-Bro
Tyresö
Värmdö
Upplands Väsby
Totalt
1 702
-
2 008
1 556
350
5 616
1 259
-
1 690
1 301
289
4 539
adresser
Folkbokförda i
Stockholms län
(80,8%)
Folkbokförda
326
-
212
155
45
738
utanför
(13,1%)
Stockholms län
Avliden,
117
-
106
100
16
339
utvandrat,
(6,0%)
sekretessskyddad mm
Tabell 9. Antal män som bjudits in att delta i tjugoårsuppföljningen och hur de
svarat på förfrågan om deltagande till och med 160430 fördelat på kommun.
Upplands-Bro hade 160430 inte startat tjugoårsuppföljningen. Upplands Väsby
har inga manliga deltagare i SDPP-studien. Värmdö och Tyresö är klara.
Sigtuna
Upplands-Bro
Tyresö
Värmdö
Upplands Väsby
Totalt
Inbjudna
563
-
726
566
-
1 855
Vill delta
362
-
505
353
-
1 220
Vill ej delta
126
-
142
126
-
394
Enbart enkät
8
-
8
4
-
20
Ej svarat
67
-
71
83
-
221
27
Tabell 10. Antal kvinnor som bjudits in att delta i tjugoårsuppföljningen och hur
de svarat till och med 160430 fördelat på kommun. Upplands-Bro hade 160430
inte startat tjugoårsuppföljningen. Upplands Väsby startade i januari 2016.
Värmdö och Tyresö är klara.
Sigtuna
Upplands- Bro
Tyresö
Värmdö
Upplands Väsby
Totalt
Inbjudna
697
-
964
735
289
2 685
Vill delta
387
-
601
451
189
1 628
Vill ej delta
207
-
221
202
72
702
Enbart enkät
11
-
12
8
4
35
Ej svarat
92
-
130
74
24
320
Tabell 11. Antal provtagna till och med 160430 fördelat på kommun. UpplandsBro hade 160430 inte startat tjugoårsuppföljningen. Upplands Väsby startade
med provtagningar i februari 2016. Värmdö och Tyresö är klara.
Provtagna
Sigtuna
Upplands- Bro
Tyresö
Värmdö
Upplands Väsby
Totalt
673
-
1 067
783
118
2 641
28
Referenser
1.
Peters SA, Huxley RR, Woodward M. Diabetes as risk factor for incident coronary
heart disease in women compared with men: a systematic review and meta-analysis
of 64 cohorts including 858,507 individuals and 28,203 coronary events.
Diabetologia 2014; 57(8):1542-51.
2. Peters SA, Huxley RR, Woodward M. Diabetes as a risk factor for stroke in women
compared with men: a systematic review and meta-analysis of 64 cohorts, including
775,385 individuals and 12,539 strokes. Lancet 2014; 383(9933):1973-80.
3. Fowkes FG, Rudan D, Rudan I, Aboyans V, Denenberg JO, McDermott MM et al.
Comparison of global estimates of prevalence and risk factors for peripheral artery
disease in 2000 and 2010: a systematic review and analysis. Lancet 2013;
382(9901):1329-40.
4. Mottillo S, Filion KB, Genest J, Joseph L, Pilote L, Poirier P et al. The metabolic
syndrome and cardiovascular risk a systematic review and meta-analysis. J Am Coll
Cardiol. 2010; 56(14):1113-32.
5. Gerstein HC, Santaguida P, Raina P, Morrison KM, Balion C, Hunt D et al. Annual
incidence and relative risk of diabetes in people with various categories of
dysglycemia: a systematic overview and meta-analysis of prospective studies.
Diabetes Res Clin Pract. 2007 Dec;78(3):305-12.
6. Bellamy L, Casas JP, Hingorani AD, Williams D. Type 2 diabetes mellitus after
gestational diabetes: a systematic review and meta-analysis. Lancet 2009 May
23;373(9677):1773-9.
7. Emdin CA, Anderson SG, Woodward M, Rahimi K. Usual Blood Pressure and Risk of
New-Onset Diabetes: Evidence From 4.1 Million Adults and a Meta-Analysis of
Prospective Studies. J Am Coll Cardiol. 2015 Oct 6;66(14):1552-62.
8. Abdullah A, Peeters A, de Courten M, Stoelwinder J. The magnitude of association
between overweight and obesity and the risk of diabetes: a meta-analysis of
prospective cohort studies. Diabetes Res Clin Pract. 2010 Sep;89(3):309-19.
9. Aune D, Norat T, Leitzmann M, Tonstad S, Vatten LJ. Physical activity and the risk
of type 2 diabetes: a systematic review and dose-response meta-analysis. Eur J
Epidemiol. 2015 Jul;30(7):529-42.
10. Wilmot EG, Edwardson CL, Achana FA, Davies MJ, Gorely T, Gray LJ et al.
Sedentary time in adults and the association with diabetes, cardiovascular disease
and death: systematic review and meta-analysis. Diabetologia. 2012
Nov;55(11):2895-905.
11. Pan A, Wang Y, Talaei M, Hu FB, Wu T. Relation of active, passive, and quitting
smoking with incident type 2 diabetes: a systematic review and meta-analysis.
Lancet Diabetes Endocrinol. 2015 Dec;3(12):958-67.
12. Alhazmi A, Stojanovski E, McEvoy M, Garg ML. The association between dietary
patterns and type 2 diabetes: a systematic review and meta-analysis of cohort
studies. J Hum Nutr Diet. 2014 Jun;27(3):251-60.
29
13. Bergmann N, Gyntelberg F, Faber J. The appraisal of chronic stress and the
development of the metabolic syndrome: a systematic review of prospective cohort
studies. Endocr Connect. 2014; 3(2):R55-80.
14. Statistikdatabasen. Stockholm: Socialstyrelsen; 2016. [Citerad 160615] Tillgänglig på
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/lakemedel
15. GBD Compare. Seattle, WA: Institute for Health Metrics and Evaluation, University
of Washington; 2016. [Citerad 160615] Tillgänglig på:
https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
16. Hu FB, Manson JE, Stampfer MJ, Colditz G, Liu S, Solomon CG et al. Diet, lifestyle,
and the risk of type 2 diabetes mellitus in women. N Engl J Med. 2001;345(11):7907.
17. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011:
Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma
matvanor. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011.
18. Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen;
2009.
19. Seuring T, Archangelidi O, Suhrcke M. The Economic Costs of Type 2 Diabetes: A
Global Systematic Review. Pharmacoeconomics. 2015 Aug;33(8):811-31.
30
Bilagor
Bilaga 1 – Flödesschema över
baslinjeundersökningar och tioårsuppföljningar
Postenkät till alla män och kvinnor 35-55 år boende i fyra respektive fem kommuner i Stockholms län
Män: 12 952 Kvinnor 19 416
Baslinjestudie
Män 1992-94
Kvinnor 1996-98
Svarande:
Män: 10 236 (79%)
Kvinnor: 16 481 (85%)
Diabetes i släkten
Män: 2 106
Kvinnor: 3 583
Ej diabetes i
släkten
Män: 3 329
Kvinnor: 4 296
Exkluderade
Män: 4 801 (47%)
Kvinnor: 8 178 (50%)
Graviditetsdiabetes
Kvinnor: 424
Exkluderade
Kvinnor: 466
Åldersstratifierat urval
Män: 2 424
Kvinnor: 3 497
Inbjudna till hälsoundersökning 1
•
Oralt glukostoleranstest
•
Kroppsmätningar, blodtryck
•
Enkäter
Exkluderade
Män: 34
Kvinnor: 125
Deltagare i baslinjestudien
Män: 3 128
Kvinnor: 4 821
Diabetes i släkten: 52%
Diabetes i släkten: 54%
Uppföljningsperiod
Tioårsuppföljning
Män 2002-04
Kvinnor 2004-06
Exkluderade
Män: 382
Kvinnor: 456
Inbjudningsbrev till deltagarna i
baslinjestudien
Män: 2 746 Kvinnor: 4 365
Inbjudna till hälsoundersökning 2
•
Oralt glukostoleranstest
•
Kroppsmätningar, blodtryck
•
Enkäter
Deltagare i tioårsuppföljningen
Män: 2 383 Kvinnor: 3 329
Diabetes i släkten: 57% Diabetes i släkten: 58%
31
Exkluderade
Män: 2
Kvinnor: 7
Bilaga 2 – Enkäter
Läs mer på www.folkhalsoguiden.se/SDPP
Länk till Bilaga 2
Innehåll
Baslinjeundersökningen män 13
Första enkäten som skickades ut
Stora enkäten
Baslinjeundersökningen kvinnor
Första enkäten som skickades ut
Enkät för kontroll av hereditet
Frågor om graviditetsdiabetes
Stora enkäten
Tioårsuppföljningen män
Protokoll för deltagare med diabetes
Enkät för kontroll av hereditet
Stora enkäten
Tioårsuppföljningen kvinnor
Protokoll för deltagare med diabetes
Enkät för kontroll av hereditet
Frågor om graviditetsdiabetes
Stora enkäten
Tilläggsfrågor
Tjugoårsuppföljningen SDPP-20
Protokoll för deltagare med diabetes
Enkät för kontroll av hereditet
Stora enkäten
13 I männens baslinjeundersökning användes inget protokoll för registrering av diabeteshereditet. Vårdcentralen fick
istället en kopia på den första enkäten som skickades ut och kontrollerade och vid behov korrigerade den.
32
Bilaga 3 – Enkätändringar mellan tio- och
tjugoårsuppföljningarna
Enbart mycket små språkliga ändringar finns inte med. Kursiv stil markerar ändringar.
Där inget annat anges hänvisar frågenumren till den nya enkäten.
ÄNDRADE FRÅGOR – BÅDE KVINNOR OCH MÄN
Fråga 6
Nu:
Har du fått diagnosen högt blodtryck av läkare?
Tidigare:
Har du under de senaste 10 åren fått diagnosen högt blodtryck av läkare?
Motivering: Även individer som inte deltog i undersökningen för 10 år sedan tillfrågas
om att delta i tjugoårsuppföljningen. Delfrågan om vilket år finns kvar.
Fråga 10
Nu:
Om du tänker på de senaste 12 månaderna, i eller i närheten av din
bostad – hur mycket störs eller besväras du av buller eller andra ljud
från...
vägtrafik
spårtrafik
flygtrafik
ventilation/fläkt
grannar
annat
Om annat, vad?
Svarsalternativ: inte alls, ganska lite, måttligt, mycket, väldigt mycket
Tidigare:
Är du besvärad av buller när du befinner dig i din bostad?
vägtrafik
spårtrafik
flygtrafik
ventilation/fläkt
grannar
annat
Om annat, vad?
Svarsalternativ: sällan/aldrig, ngn/ngr ggr per månad, ngn/ngr ggr per
vecka, varje dag
Motivering: Svarsalternativen har ändrats till en 5-gradig skala baserad på hur mycket
man är störd av buller (istället för hur ofta). Detta är en uppdatering och
anpassning till ISO-standarden. Nu även buller i närheten av bostaden.
33
Frågan rekommenderas av Charlotta Eriksson (Centrum för arbets- och
miljömedicin) och används i svenska miljöhälsorapporterna.
Fråga 12
Nu:
Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna känt av följande besvär?
Sätt ett kryss på varje rad
sömnsvårigheter
håglöshet
nervositet/oro/ängslan
nedstämdhet/depression
trötthet
värk i ländryggen
värk i axlar/nacke/skuldror
Tidigare:
Hur ofta har du under de senaste tolv månaderna känt av följande besvär?
Sätt ett kryss på varje rad!
sömnsvårigheter
håglöshet
nervositet/oro/ängslan
nedstämdhet/depression
trötthet
ryggsmärtor/värk i axlar
Motivering: Möjliggör att skilja mellan värk i övre och nedre delen av ryggen.
Fråga 41
Nu:
Snusar du dagligen eller har du tidigare snusat dagligen?
aldrig snusat dagligen
snusat dagligen tidigare, men inte nu
snusar för närvarande dagligen
Tidigare:
Snusar du dagligen eller har du tidigare snusat dagligen?
Svarsalternativ: ja, nej
Snusar du fortfarande?
Svarsalternativ: ja, nej
Motivering: Två frågor hopslagna till en.
Fråga 42
Nu:
Hur många dosor snus går det/gick det i genomsnitt åt per vecka vid
daglig snusning?
34
Fyll i svaret även om du har slutat
__ dosor portionssnus per vecka
__ dosor annat snus per vecka
Tidigare:
Hur många dosor snus går åt/gick åt per vecka?
Försök att ta ett genomsnitt.
__ dosor portionssnus per vecka
__ dosor annat snus per vecka
Motivering: Tillägg av vid daglig snusning för att registrera dagligt bruk på
rekommendation av Rosaria Galanti (Centrum för epidemiologi och
samhällsmedicin).
Fråga 43
Nu:
Hur många år sammanlagt har du snusat dagligen?
Fyll i svaret även om du har slutat
__ år
Tidigare:
Hur många år sammanlagt har du snusat?
Fyll i frågan även om du har slutat.
__ år
Motivering: Omformuleringen rekommenderad av Rosaria Galanti (Centrum för
epidemiologi och samhällsmedicin).
Fråga 44
Nu:
Vid vilken ålder började du snusa dagligen för första gången?
Vid __ års ålder
Tidigare:
Vid vilken ålder började du snusa?
Vid __ års ålder
Motivering: Se ovan
Fråga 45
Nu:
Röker du dagligen cigaretter eller har du tidigare rökt cigaretter dagligen?
aldrig rökt dagligen
rökt dagligen tidigare, men inte nu
röker för närvarande dagligen
Tidigare:
Röker du dagligen cigaretter eller har du tidigare rökt cigaretter dagligen?
Svarsalternativ: ja, nej
Röker du fortfarande?
35
Svarsalternativ ja, nej
Motivering: Två frågor hopslagna till en.
Fråga 46
Nu:
Hur många cigaretter röker/rökte du i genomsnitt per dag, vid daglig
rökning?
Fyll i svaret även om du har slutat
__ per dag
Tidigare:
Hur många cigaretter röker/rökte du per dag?
Försök att ta ett genomsnitt.
__ per dag
Motivering: Tillägg av vid daglig rökning för att registrera dagligt bruk på
rekommendation av Rosaria Galanti (Centrum för epidemiologi och
samhällsmedicin).
Fråga 47
Nu:
Hur många år sammanlagt har du rökt dagligen?
Fyll i svaret även om du har slutat
__ år
Tidigare:
Hur många år sammanlagt har du rökt?
Fyll i frågan även om du har slutat.
__ år
Motivering: Omformuleringen rekommenderad av Rosaria Galanti (Centrum för
epidemiologi och samhällsmedicin).
Fråga 48
Nu:
Vid vilken ålder började du röka dagligen för första gången?
Vid __ års ålder
Tidigare:
Vid vilken ålder började du röka?
Vid __ års ålder
Motivering: Se ovan
36
Fråga 54
Nu:
Hur mycket av alkoholhaltiga drycker brukar du vanligtvis dricka?
Svarsalternativ: HUR MYCKET vid varje tillfälle
Folköl __ små (33 cl) __ stora (50 cl)
Mellanöl __ små (33 cl) __ stora (50 cl)
Starköl __ små (33 cl) __ stora (50 cl)
Tidigare:
Hur mycket av alkoholhaltiga drycker brukar du vanligtvis dricka?
Svarsalternativ: HUR MYCKET antal flaskor, burkar eller glas vid varje
tillfälle
Folköl __ flaskor (33 cl) __ burkar (50 cl)
Mellanöl __ flaskor (33 cl) __ burkar (50 cl)
Starköl __ flaskor (33 cl) __ burkar (50 cl)
Motivering: Förtydligande eftersom burkar och flaskor finns i olika storlekar.
Fråga 58
Nu:
Vilken utbildning har du?
Ange endast den högsta utbildning du har examinerats ifrån!
folkskola eller fortsättningsskola
grundskola eller enhetsskola
realskola
1-årig gymnasie-, fack- eller yrkesskola
2-årig gymnasie-, fack- eller yrkesskola
3-årig gymn.-, fackskola eller motsvarande
4-årig gymn.-, fackskola eller motsvarande
universitet eller högskola
annan utbildning
Om annan utbildning, vilken?
Tidigare:
Vilken utbildning har du?
Ange endast den högsta utbildning du har!
Om du studerar – kryssa i den utbildning du går.
folkskola eller grundskola
realskola
2-årig gymnasie-, fack- el. yrkesskola
3-4-årig gymn.-, fackskola el. motsvarande
universitet eller högskola
annan utbildning
Om annan utbildning, vilken?
37
Motivering: Förtydliganden och fler svarsalternativ för att bättre kunna skilja på olika
utbildningsnivåer.
Fråga 61
Nu:
Vilken är din sysselsättning just nu?
Ange flera alternativ om det är aktuellt, t ex om du både arbetar och är
pensionär
tillsvidareanställning
tidsbegränsad anställning (till exempel projektanställning,
timanställning, vikariat, provanställning)
egen företagare
sjukskriven sedan mer än 30 dagar
förtidspensionär/innehar sjukersättning eller aktivitetsersättning
ålderspensionär
avgångspensionär (enligt avtal mellan dig och din arbetsgivare)
studerande
tjänstledig eller föräldraledig
arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd
hemarbetande/sköter hushållet
annat
Om annat, vad?
Tidigare:
Hur har din arbetssituation huvudsakligen sett ut under de senaste 6
månaderna? Ange ett alternativ!
arbetat som anställd
skött eget eller delägt företag
varit förtids- eller sjukpensionerad
varit ålderspensionerad
varit tjänstledig, inklusive för studier och ”barnledighet”
varit studerande eller praktikant
varit arbetslös
varit sjukskriven
skött hushållet
annat
Om annat, vad?
Motivering: Förtydligande och fler svarsalternativ för att bättre kunna skilja på olika
sysselsättningar. De senaste 6 månaderna ersatt med just nu för att fånga
in exempelvis nyblivna pensionärer.
38
Fråga 62
Nu:
Om du förvärvsarbetar, hur många timmar i veckan ägnar du i
genomsnitt åt det? (Räkna det totala antalet timmar oavsett ersättning)
Skriv 0 om du inte förvärvsarbetar alls
__ timmar/vecka
Tidigare:
Vilken omfattning har ditt arbete (anställning)? Räkna inte med
hushållsarbete i hemmet.
heltid, i genomsnitt minst 35 tim./vecka
deltid, i genomsnitt 20 – 35 tim./vecka
deltid, i genomsnitt 1 –19 tim./vecka
annan arbetstid
Om annan arbetstid, ange ungefärligt antal timmar per
vecka:
__ timmar per vecka
Motivering: Ett mer exakt svar är motiverat i åldersgruppen där många antas både
jobba och vara pensionärer.
Fråga 65
Nu:
Jobbar du i genomsnitt fler timmar i veckan än avtalat med din
arbetsgivare (oavsett ersättning)?
ja
nej
Tidigare:
Händer det att du arbetar övertid på ditt arbete?
arbetar aldrig övertid
arbetar övertid någon gång per vecka
arbetar ofta övertid
har inte reglerad arbetstid
Motivering: Förtydligande. Att arbeta övertid kan tolkas som enbart tid man får betalt
för. Ur hälsosynpunkt är även obetald övertid relevant.
Fråga 89
Nu:
Är du gift eller sammanboende?
ja
nej
Om nej, har du tidigare varit gift eller sammanboende mer än 1 år?
ja
nej
Tidigare:
Är du gift eller sammanboende?
nej
39
ja
Har du tidigare varit gift eller sammanboende mer än 1 år?
nej
ja
Motivering: Frågan har korrigerats eftersom syftet är att fånga in deltagare som inte är
gifta eller sammanboende nu, men som varit gifta eller sammanboende
tidigare.
Fråga 102
Nu:
Hur ser dina sociala kontakter ut?
Känner du att du har någon eller några personer som kan ge dig personligt
stöd för att klara av personliga problem eller kriser i ditt liv
Svarsalternativ: stämmer helt, stämmer ganska bra, stämmer inte så bra,
stämmer inte alls
Tidigare:
Känner du att du har någon eller några personer som kan ge dig personligt
stöd för att klara av personliga problem eller kriser i ditt liv
Svarsalternativ: nej, ja, jag är inte säker
Motivering: Frågan hade fel svarsalternativ i enkäterna vid tioårsuppföljningarna.
Fråga 109
Nu:
Har du råkat ut för någon/några av följande allvarliga händelser de
senaste 5 åren? Du får sätta fler än ett kryss
fått allvarlig sjukdom/hälsonedsättning
närstående fått allvarlig sjukdom/hälsonedsättning
Tidigare:
Har du råkat ut för någon/några av följande allvarliga händelser de
senaste 5 åren? Du får sätta fler än ett kryss
fått allvarlig sjukdom
närstående fått allvarlig sjukdom
Motivering: Även en allvarlig hälsonedsättning har inverkan på livssituationen.
Fråga 111
Nu:
Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka
måste skaffa fram 16 000 kr, skulle du klara det?
nej
ja
vet inte
Tidigare:
Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka
måste skaffa fram 14 000 kr, skulle du klara det?
nej
ja
vet inte
Motivering: Förändringen i pengavärde över tid.
40
ÄNDRADE FRÅGOR – KVINNOR
Fråga 56
Nu:
Jämfört med andra i din ålder, anser du dig på fritiden vara...
mycket mindre fysiskt aktiv
något mindre aktiv
ungefär lika aktiv
något mer aktiv
mycket mer aktiv
Tidigare:
Jämfört med andra kvinnor i din ålder, anser du dig på fritiden vara......
mycket mindre fysiskt aktiv
något mindre aktiv
ungefär lika aktiv
något mer aktiv
mycket mer aktiv
Motivering: Enkäten är nu densamma för kvinnor och män.
Fråga 120
Nu:
Har du fortfarande menstruationsblödningar?
ja, jag har fortfarande regelbundna menstruationsblödningar
ja, men de är mer oregelbundna än tidigare
nej, de upphörde då jag var __ år gammal
Tidigare:
Har du fortfarande menstruationsblödningar?
ja, jag har fortfarande regelbundna menstruationsblödningar
ja, men de är mer oregelbundna än tidigare
nej -> Av vilken orsak och vid vilken ålder upphörde
menstruationen helt och hållet?
den upphörde av sig själv då jag var __ år.
livmodern opererades bort då jag var __ år.
äggstockarna opererades bort då jag var __ år.
hormonbehandling avslutades då jag var __ år.
vet inte
annan orsak, vilken? Jag var då __ år.
Motivering: Förenkling
41
Fråga 121
Nu:
Har du någon gång använt hormonmedicin mot besvär i samband med
övergångsåldern?
nej
ja
minns inte
Tidigare:
Har du någon gång använt hormonmedicin?
nej
ja -> Studera bildkartan du fått låna av sköterskan. Svara sedan på
frågorna här nedan. Också ungefärliga svar är värdefulla!
minns inte -> Studera bildkartan du fått låna av sköterskan. Kanske
känner du igen någon förpackning och minns att du tagit den medicinen.
Försök då att fylla i tabellerna här nedan. Också ungefärliga svar är
värdefulla!
Motivering: Frågan förtydligad genom tillägg av mot besvär i samband med
övergångsåldern och förenklad.
Fråga 122
Nu:
Använder du fortfarande denna typ av hormonmedicin?
ja
nej →
Om nej, när slutade du?
för mindre än 1 år sedan
för mellan 1 och 2 år sedan
för mer än 2 år sedan
Tidigare:
Använder du fortfarande någon sorts hormonmedicin?
ja
nej →
Om nej, när slutade du?
för mindre än 1 år sedan
för mellan 1 och 2 år sedan
för mer än 2 år sedan
Motivering: Förtydligande att det gäller hormonmedicin mot besvär i samband med
övergångsåldern.
ÄNDRADE FRÅGOR – MÄN
Fråga 56
Nu:
Jämfört med andra i din ålder, anser du dig på fritiden vara...
42
mycket mindre fysiskt aktiv
något mindre aktiv
ungefär lika aktiv
något mer aktiv
mycket mer aktiv
Tidigare:
Jämfört med andra män i din ålder, anser du dig på fritiden vara......
mycket mindre fysiskt aktiv
något mindre aktiv
ungefär lika aktiv
något mer aktiv
mycket mer aktiv
Motivering: Enkäten är nu densamma för kvinnor och män.
Fråga 68
Nu:
Kommer du genom ditt arbete i nära kontakt med svårt sjuka eller
människor med allvarliga problem?
ja, varje dag
ja, ett par dagar per vecka
ja, någon dag per vecka
ja, ett par dagar per månad
nej, inte regelbundet
Tidigare:
Kommer du genom ditt arbete i nära kontakt med svårt sjuka eller
människor med allvarliga problem?
ja, varje dag
ja, någon dag per vecka
ja, ett par dagar per månad
nej, inte regelbundet
Motivering: Männens enkät vid tioårsuppföljningen saknade ett svarsalternativ.
Fråga 96 (tredje delfrågan)
Nu:
Det finns en särskild person som jag kan dela mina känslor med när jag
känner mig lycklig. Någon som känner sig lycklig bara för att jag är det.
Tidigare:
Det finns en särskild person som jag kan dela mina innersta känslor med
och anförtro mig åt.
Motivering: Korrigering av fel i männens enkät vid tioårsuppföljningen.
43
NYA FRÅGOR – BÅDE KVINNOR OCH MÄN
Fråga 9 (ny)
Har det hänt under de senaste 12 månaderna att du fått urinläckage?
aldrig
mindre än en gång i månaden
några gånger i månaden
några gånger i veckan
dagligen
många gånger om dagen
Motivering: Ylva Trolle Lagerros (Institutionen för medicin, KI) rekommenderade att
urininkontinens inkluderas i enkäten. Frågan bygger på ISC 2002, UUI
(modifierad).
Fråga 13 (ny)
Kan du promenera 100 meter någorlunda raskt utan besvär?
Svarsalternativ: ja, nej
Motivering: Äldre åldersgrupp nu. Frågan mäter nedsatt rörelseförmåga, används i
ULF-undersökningen och i Stockholms läns landstings folkhälsoenkät.
Rekommenderad av Mona Backhans (Centrum för epidemiologi och
samhällsmedicin).
Fråga 14 (ny)
Kan du springa en kortare sträcka (cirka 100 meter)?
Svarsalternativ: ja, nej
Motivering: Se ovan
Fråga 15 (ny)
Kan du gå uppför och nerför trappor utan besvär?
Svarsalternativ: ja, nej
Motivering: Se ovan
Fråga 16 (ny)
Här följer ett antal frågor om minnesfunktion. Sätt ett kryss per rad i rutan under det
alternativ du tycker stämmer bäst överens med din situation under det senaste året.
Händer det att du:
gör saker av gammal vana och upptäcker att det blir fel?
inte kommer ihåg hur ett ord stavas?
inte känner igen en person som du vet att du träffat förut?
inte kommer ihåg vilken månad det är?
inte känner igen en plats du varit på förut?
44
går vilse?
Svarsalternativ: aldrig/mycket sällan, sällan, ibland, ofta, mycket ofta
Motivering: Äldre åldersgrupp nu. Från SLOSH (The Swedish Longitudinal
Occupational Survey of Health). Frågan rekommenderad av Mona
Backhans (Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin).
Fråga 36 (ny)
När brukar du vanligen gå upp respektive gå till sängs?
a) Arbetsdagar/vanliga veckodagar
Lägger mig (släcker lampan) klockan _____________ och stiger upp klockan
_____________
Tiden innan du somnar (efter att du släckt lampan)? _____________ minuter
Regelbunden tupplur från klockan _____________ till klockan _____________
b) Lediga dagar
Lägger mig (släcker lampan) klockan _____________ och stiger upp klockan
_____________
Tiden innan du somnar (efter att du släckt lampan)? _____________ minuter
Regelbunden tupplur från klockan _____________ till klockan _____________
Motivering: Frågor ur sömnformulär (KSQ) rekommenderade av Torbjörn Åkerstedt
(Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet).
Fråga 37 (ny)
Anser du att du får tillräckligt med sömn?
ja, definitivt tillräckligt
ja, i stort sett tillräckligt
nej, något otillräckligt
nej, klart otillräckligt
nej, långt ifrån tillräckligt
Om du får för lite sömn, vad tror du det beror på?
Motivering: Se ovan
Fråga 38 (ny)
Hur tycker du att du sover på det hela taget?
mycket bra
ganska bra
varken bra eller dåligt
ganska dåligt
mycket dåligt
Motivering: Se ovan
45
Fråga 39 (ny)
Har du haft känningar av följande besvär de senaste 3 månaderna?
Sätt ett kryss på varje rad
Svårigheter att somna
Svårigheter att vakna
Upprepade uppvaknanden med svårigheter att somna om
Kraftiga egna snarkningar
Kippar efter andan, ”frustar” under sömnen
Andningsuppehåll under sömnen
Mardrömmar
Ej utsövd vid uppvaknandet
För tidigt uppvaknande
Störd/orolig sömn
För lite sömn
Känsla av att vara utmattad vid uppvaknandet
Sömnig under arbete
Sömnig under fritid
Ofrivilliga sömnperioder (tillnickningar) under arbete
Ofrivilliga sömnperioder (tillnickningar) under fritid
Behov av att kämpa mot sömnen för att hålla sig vaken
Trött i huvudet under dagen
Hur ofta sover du 5 timmar eller mindre under ett dygn?
Hur ofta sover du 9 timmar eller mer under dygnet?
Svarsalternativ: aldrig, sällan(någon gång), ibland(flera ggr/mån), ofta (1–2
ggr/vecka), för det mesta (3–4 ggr/vecka), alltid (5 ggr eller mer/vecka)
Motivering: Se ovan
Fråga 40 (ny)
I vilken utsträckning utgör störd sömn ett hälsoproblem för dig?
mycket stort problem
ganska stort problem
varken stort eller litet problem
ganska litet problem
mycket litet problem
Motivering: Se ovan
46
Fråga 52 (ny)
Hur många koppar svart (”vanligt”) te brukar du dricka per dag?
5 eller fler koppar per dag
3–4 koppar per dag
1–2 koppar per dag
dricker inte svart (”vanligt”) te dagligen
Motivering: Fanns med som tilläggsfråga för kvinnorna i tioårsuppföljningen.
Fråga 53 (ny)
Hur många koppar grönt te brukar du dricka per dag?
5 eller fler koppar per dag
3–4 koppar per dag
1–2 koppar per dag
dricker inte grönt te dagligen
Motivering: Se ovan
Fråga 57 (ny)
Ange din fysiska aktivitet under de senaste 12 månaderna
Nivån kan variera över året och under veckan, men försök ange ett genomsnitt
Daglig sysselsättning och/eller arbete
mest stillasittande
sitter cirka hälften av tiden
mest stående
går mest, lyfter, bär lite
går mest, lyfter, bär mycket
tungt kroppsarbete
Hem-, hushålls- och trädgårdsarbete
mindre än 1 timme per dag
1–2 timmar per dag
2–3 timmar per dag
3–4 timmar per dag
4–5 timmar per dag
5–6 timmar per dag
mer än 6 timmar per dag
Sitta, titta på tv, och läsa, på fritiden
47
mindre än 1 timme per dag
1–2 timmar per dag
2–3 timmar per dag
3–4 timmar per dag
4–5 timmar per dag
5–6 timmar per dag
mer än 6 timmar per dag
Gång och cykling
nästan aldrig
mindre än 20 minuter per dag
20–40 minuter per dag
40–60 minuter per dag
1–1,5 timmar per dag
mer än 2 timmar per dag
Motion
Förutom det du angivit under gång och cykling
nästan aldrig
mindre än 1 timme per vecka
1–2 timmar per vecka
2–3 timmar per vecka
3–4 timmar per vecka
4–5 timmar per vecka
5–6 timmar per vecka
mer än 6 timmar per vecka
Motivering: Instrumentet som mäter fysisk aktivitet har ursprungligen tagits fram av
Anna Norman på Institutionen för medicinsk epidemiologi och
biostatistik, KI. Frågan har validerats och använts i ett flertal svenska
studier. Den ger möjlighet att på ett enkelt sätt räkna ut MET, ”metabolic
equivalens”, som används för att mäta fysisk aktivitet. Frågan används i
Stockholms läns landstings folkhälsoenkät.
Fråga 73 (ny)
Är ditt arbete
Psykiskt krävande
Fysiskt krävande
Fysiskt och psykiskt krävande
Varken psykiskt eller fysiskt krävande
48
Motivering: Utvidgning av frågorna om arbete jämfört med tidigare enkäter. Ger mer
detaljerad information om en åldersgrupp som håller på att gå i pension.
Rekommenderad av Mona Backhans (Centrum för epidemiologi och
samhällsmedicin).
Fråga 74 (ny)
Hur bedömer du att din nuvarande arbetsförmåga är i förhållande till de fysiska krav
arbetet ställer?
Mycket god
Ganska god
Någorlunda
Ganska dålig
Mycket dålig
Motivering: Frågorna 74–76 finns med i Stockholms läns landstings folkhälsoenkät
och ingår i Work Ability Index (WAI). De mäter självskattad förmåga i
förhållande till arbetets fysiska respektive mentala och psykiska krav samt
skattning av arbetsförmåga om 2 år. De har god reliabilitet och predicerar
sjukfrånvaro och förtidspension.
Fråga 75 (ny)
Hur bedömer du att din nuvarande arbetsförmåga är i förhållande till de mentala och
psykiska krav arbetet ställer?
Mycket god
Ganska god
Någorlunda
Ganska dålig
Mycket dålig
Motivering: Se ovan
Fråga 76 (ny)
Med tanke på din hälsa – tror du att du kan arbeta i ditt nuvarande yrke även om 2
år?
Nej, knappast
Kanske
Ja, troligtvis
Motivering: Se ovan
Fråga 77 (ny)
Vid vilken ålder vill du sluta jobba (såsom du tänker idag)?
Vid __ års ålder
Motivering: Utvidgning av frågorna om arbete jämfört med tidigare enkäter. Ger mer
detaljerad information om en åldersgrupp som håller på att gå i pension.
Rekommenderad av Mona Backhans (Centrum för epidemiologi och
49
samhällsmedicin). Från SLOSH (The Swedish Longitudinal Occupational
Survey of Health).
Fråga 78 (ny)
Vid vilken ålder tror du att du kommer att sluta jobba (såsom du tror idag)?
Vid __ års ålder
Motivering: Se ovan
Fråga 79 (ny)
Är du pensionär på
heltid
deltid
Om deltid, är du
pensionär på halvtid eller mer
pensionär på mindre än halvtid
Motivering: Används för att välja ut deltagarna som skall svara på pensionsfrågorna.
Fråga 80 (ny)
När började du ta ut pension/fick du avgångspension?
__ år __ månad
Motivering: Nya frågor om pension som är relevanta för åldersgruppen.
Rekommenderad av Mona Backhans (Centrum för epidemiologi och
samhällsmedicin).
Fråga 81 (ny)
Vilken har din huvudsakliga sysselsättning varit tidigare i livet?
Arbetat som anställd
Skött eget eller delägt företag
Skött hemmet
Annat
Motivering: Se ovan
Fråga 82 (ny)
Av vilken/vilka anledningar lämnade du ditt lönearbete helt eller delvis?
Du kan kryssa för flera alternativ.
Blev berättigad till allmän pension
Blev berättigad till tjänstepension
Blev berättigad till privat pensionsförsäkring
Blev erbjuden möjligheten att gå i pension tidigare genom ett speciellt erbjudande från
min arbetsgivare
Blev utköpt
50
Blev uppsagd, friställd, avskedad
Sade upp mig själv
Egen ohälsa
Släktings eller väns ohälsa
Ville gå i pension samtidigt som make/maka/sambo
För att tillbringa mer tid med familjen
För att ta hand om mina barn
För att njuta av livet
För att utbilda mig
Annat
Motivering: Se ovan
Fråga 83 (ny)
Hur upplevde du att sluta arbeta (om du är heltidspensionär) eller gå ner i arbetstid
(om du är deltidspensionär)?
Min hälsa har blivit bättre sedan jag slutade arbeta/gick ner i arbetstid
Jag har mer tid för min familj sedan jag slutade arbeta/gick ner i arbetstid
Jag har mer tid för mig själv sedan jag slutade arbeta/gick ner i arbetstid
Jag känner mig mer avslappnad sedan jag slutade arbeta/gick ner i arbetstid
Jag blev stressad av att sluta mitt arbete/gå ner i arbetstid
Jag har haft ekonomiska svårigheter sedan jag slutade arbeta/gick ner i arbetstid
Jag känner att jag tappat min funktion i livet
Jag har tappat kontakten med många av mina vänner sedan jag slutade arbeta/gick
ner i arbetstid
Min hälsa har blivit sämre sedan jag slutade arbeta/gick ner i arbetstid
Svarsalternativ: Instämmer helt, Instämmer, Varken eller, Instämmer inte,
Instämmer inte alls
Motivering: Se ovan
Fråga 84 (ny)
a) Har du ”skjutit upp” ditt liv till efter pensionen?
ja
nej
b) Hade du stora positiva förväntningar på livet efter pensionen?
ja
nej
c) Om ja, har dina förväntningar uppfyllts?
ja, helt
ja, delvis
51
nej
d) Känner du att livet ”ramlade ihop” efter pensionen?
ja
ibland
nej
e) Känner du att det förväntas av dig att du ska ”ställa upp” nu, när du är pensionär
och förväntas ha tid till det?
ja
ibland
nej
Motivering: Se ovan
Fråga 90 (ny)
Om du är gift eller sammanboende
Vilken huvudsaklig sysselsättning har din make/maka/sambo just nu?
Anställd/eget företag/tjänstledig/studerar
Hemarbetande/sköter hushållet
Arbetslös
Sjukskriven sedan mer än 30 dagar
Förtidspensionär/innehar sjukersättning eller aktivitetsersättning
Ålders- eller avgångspensionär sedan år __ månad __
Motivering: Se ovan
Fråga 112 (ny)
Äger du eller din make/maka/sambo något av följande: bostad, bostadsrätt,
fritidshus, tomt, mark eller skog?
nej
ja
Om ja, vad är det ungefärliga marknadsvärdet på dessa tillgångar, dvs
bostad, bostadsrätt, fritidshus, tomt, mark eller skog? Vad skulle dessa
tillgångar kunna säljas för idag?
___ kronor
Motivering: Forskning visar att hälsa och ekonomi påverkar varandra. En variabel som
kan tänkas spela roll är individers förmögenhet. I Sverige finns sedan
förmögenhetsskattens avskaffande 2007 inga uppgifter om hushållens
tillgångar och skulder. Frågan har rekommenderats av Daniel
Waldenström (Nationalekonomiska Institutionen, Uppsala Universitet)
och använts i Levnadsnivåundersökningen av Institutet för Social
Forskning (SOFI).
Fråga 113 (ny)
Har du eller din make/maka/sambo några lån på bostad, bostadsrätt, fritidshus, tomt,
mark eller skog?
52
nej
ja
Om ja, ungefär hur stora är dina och din makes/makas/sambos skulder
för detta?
___ kronor
Motivering: Se ovan
Fråga 114 (ny)
Vad är det sammanlagda ungefärliga värdet på dina och din makes/makas/sambos
finansiella tillgångar, det vill säga banktillgodohavanden, kontanter, aktier,
obligationer och andra värdepapper? Dra ifrån eventuella skulder som inte har att
göra med bostad, bostadsrätt, fritidshus, tomt, mark eller skog.
___ kronor
Motivering: Se ovan
NYA FRÅGOR – MÄN
Fråga 49 (ny delfråga)
Hur ofta brukar du vanligen äta eller dricka av följande livsmedel och maträtter?
Potatischips, ostbågar eller jordnötsringar
Jordnötter
Motivering: Dessa delfrågor fanns med i kvinnornas tioårsuppföljning, men inte i
männens.
Fråga 123 (ny)
Hur uppskattar du att din tilltro till att kunna få och behålla en erektion varit de
senaste 6 månaderna?
mycket svag eller ingen alls
svag
måttlig
stark
mycket stark
Motivering: Samband finns mellan diabetes och erektil dysfunktion. Frågorna är
rekommenderade av Ylva Trolle Lagerros (Institutionen för Medicin, KI)
och härrör från IIEF-5.
Fråga 124 (ny)
Hur ofta efter sexuell stimulering har din erektion, under de senaste 6 månaderna,
blivit tillräckligt styv för att kunna tränga in i din partner?
ingen sexuell aktivitet har förekommit
nästan aldrig eller aldrig
några få gånger (mycket färre än hälften av gångerna)
ibland (ungefär hälften av gångerna)
de flesta gångerna (mycket mer än hälften av gångerna)
53
nästan alltid eller alltid
Motivering: Se ovan
Fråga 125 (ny)
Hur ofta har du, under samlag, kunnat behålla erektionen sedan du trängt in i din
partner de senaste 6 månaderna?
inga försök till samlag har förekommit
nästan aldrig eller aldrig
några få gånger (mycket färre än hälften av gångerna)
ibland (ungefär hälften av gångerna)
de flesta gångerna (mycket mer än hälften av gångerna)
nästan alltid eller alltid
Motivering: Se ovan
Fråga 126 (ny)
Hur svårt hade du att behålla erektionen ända till slutet av samlaget de senaste 6
månaderna?
inga försök till samlag har förekommit
mycket stora svårigheter
stora svårigheter
svårigheter
vissa svårigheter
inga svårigheter
Motivering: Se ovan
Fråga 127 (ny)
När du de senaste 6 månaderna försökt genomföra samlag, hur ofta har du upplevt
dem som tillfredställande?
inga försök till samlag har förekommit
nästan aldrig eller aldrig
några få gånger (mycket färre än hälften av gångerna)
ibland (ungefär hälften av gångerna)
de flesta gångerna (mycket mer än hälften av gångerna)
nästan alltid eller alltid
Motivering: Se ovan
FRÅGOR SOM INTE LÄNGRE FINNS MED – KVINNOR
OCH MÄN14
Fråga 63 (kvinnor), fråga 39 (män)
14
Frågenumren hänvisar till enkäterna vid tioårsuppföljningen
54
Hur ofta ägnar du dig åt lätt motion (mer än 30 minuter per gång) som inte är nämnvärt
ansträngande? Till exempel bowling, golf, långsam promenad, lätt cykeltur eller lätt
trädgårdsarbete.
aldrig
oregelbundet
1 gång per vecka
2 gånger per vecka
3 gånger eller mer per vecka
Motivering: Frågan har ersatts med andra frågor om fysisk aktivitet.
Fråga 64 (kvinnor), fråga 40 (män)
Hur ofta ägnar du dig åt motion (mer än 30 minuter per gång) som är ansträngande
men där du ändå hjälpligt skulle kunna föra ett samtal med någon? Till exempel
simning, tennis, folkdans, ridning, snabb promenad eller ansträngande trädgårdsarbete.
aldrig
oregelbundet
1 gång per vecka
2 gånger per vecka
3 gånger eller mer per vecka
Motivering: Se ovan
Fråga 65 (kvinnor), fråga 41 (män)
Hur ofta motionerar du (mer än 30 minuter per gång) så att du har hög puls och blir
andfådd och svettig? Till exempel Friskis & Svettis, workout, joggning, cykeltur i högt
tempo.
aldrig
oregelbundet
1 gång per vecka
2 gånger per vecka
3 gånger eller mer per vecka
Motivering: Se ovan
Fråga 67 (kvinnor), fråga 43 (män)
Har du i din hemkommun under det senaste året deltagit i/använt följande:
ledarledda promenader
ledarledda stavgångspromenader
hälsans stig
skyltat cykelspår/cykelslinga
riksmarsch
Svarsalternativ ja, nej, känner inte till om det finns
55
Motivering: Frågan fanns med i tioårsuppföljningen för att mäta utnyttjandet av
interventionsinsatser. Inga interventioner har pågått sedan dess.
Fråga 68 (kvinnor), fråga 44 (män)
Vilken typ av arbete har du haft under det senaste året? Kryssa bara i ett alternativ!
har ej arbetat under det senaste året [saknades i männens enkät]
stillasittande arbete
Du har övervägande stillasittande arbete och går inte mycket under
arbetstiden.
lätt, men något rörligt arbete
Du har ett arbete där du går eller står ganska mycket men bär eller lyfter
inte tunga saker.
måttligt tungt arbete
Du går mycket och lyfter dessutom ganska mycket eller går uppför trappor
eller backar.
tungt arbete
Du har ett tyngre arbete där du lyfter tunga föremål och anstränger dig
mycket kroppsligen.
Motivering: En delfråga om fysisk aktivitet i arbetet/den dagliga sysselsättningen ingår
i den nya frågan om fysisk aktivitet.
Fråga 112 (kvinnor), fråga 89 (män)
Hur ofta brukar du läsa något i din lokaltidning?
varje vecka
ibland
aldrig
Motivering: Frågan fanns med i tioårsuppföljningen eftersom lokaltidningar användes
för att informera om interventioner. Inga interventioner har pågått sedan
dess.
Fråga 118 (kvinnor), fråga 95 (män)
Var bodde du under större delen av din uppväxttid, dvs. till det du fyllt 16 år?
i Stockholms län
i någon annan del av Sverige
utomlands
Om utomlands, i vilket land?
Motivering: Dessa uppgifter är redan insamlade i de tidigare enkäterna.
Fråga 119 (kvinnor), fråga 96 (män)
Har du eller har du haft några syskon?
nej
ja
Motivering: Se ovan
56
Fråga 120 (kvinnor), fråga 97 (män)
Hur många syskon har du eller har du haft?
__ syskon
Motivering: Se ovan
Fråga 121 (kvinnor), fråga 98 (män)
Var din uppväxt trygg och harmonisk?
ja, mycket trygg
ja, ganska trygg
varken trygg eller otrygg
nej, ganska otrygg
nej, mycket otrygg
Motivering: Se ovan
Fråga 122 (kvinnor), fråga 99 (män)
Bodde du hos båda dina biologiska föräldrar under hela din uppväxttid, det vill säga
fram till det du fyllt 16 år?
nej
ja
Motivering: Se ovan
Fråga 123 (kvinnor), fråga 100 (män)
Hade din familj det svårt ekonomiskt under din uppväxt?
nej, inga nämnvärda ekonomiska problem
ja, lätta eller relativt kortvariga perioder med ekonomiska problem
ja, svåra eller långvariga perioder med ekonomiska problem
vet inte
Motivering: Se ovan
Fråga 126 (kvinnor), fråga 103 (män)
Har du bott på samma adress de senaste 10 åren?
ja
nej
Om nej, var har du bott de senaste 10 åren och under vilken tidsperiod?
Om du bott på fler adresser ange alla samt tidsperioder.
Motivering: Frågan har tagits bort för att förkorta enkäten. Registerdata kan hämtas.
57
FRÅGOR SOM INTE LÄNGRE FINNS MED – KVINNOR 15
Fråga 34
Har du någon gång använt p-piller?
nej
ja
Om ja, hur många år sammanlagt?
mindre än 1 år
1–5 år
6–10 år
mer än 10 år
minns inte
Motivering: Anses inte aktuellt längre i åldersgruppen.
Fråga 35
Använder du fortfarande någon sorts p-piller?
ja
nej
Om nej, när slutade du?
för mindre än 1 år sedan
för mellan 1 och 2 år sedan
för mer än 2 år sedan
Motivering: Se ovan
Fråga 36
Har du någon gång använt minipiller?
nej
vet inte
ja
Om ja, hur många år sammanlagt?
mindre än 1 år
1–5 år
6–10 år
mer än 10 år
minns inte
Namn på tabletterna: _______
Motivering: Se ovan
15
Frågenumren hänvisar till enkäten vid tioårsuppföljningen
58
Fråga 37
Har du någon gång använt kombinationspiller av lågdostyp och/eller mellandostyp?
nej
vet inte
ja
Om ja, hur många år sammanlagt?
mindre än 1 år
1–5 år
6–10 år
mer än 10 år
minns inte
Namn på tabletterna: _______
Motivering: Se ovan
Fråga 38
Har du någon gång använt kombinationspiller av högdostyp?
nej
vet inte
ja
Om ja, hur många år sammanlagt?
mindre än 1 år
1–5 år
6–10 år
mer än 10 år
minns inte
Namn på tabletterna: ______
Motivering: Se ovan
Fråga 39
Har du någon gång behandlats med hormonsprutor som preventivmedel?
nej
ja
Motivering: Se ovan
Fråga 40
Hur många hormonsprutor har du fått?
__ st. sprutor
Motivering: Se ovan
59
Fråga 41
Vilket år fick du senaste hormonsprutan?
År __
Motivering: Se ovan
Fråga 42
Har du någon gång fått p-stavar inopererade?
nej
ja
Motivering: Se ovan
Fråga 43
Hur lång tid sammanlagt har du haft p-stavar insatta under huden?
__ år __ månader
Motivering: Se ovan
Fråga 44
Har du fortfarande p-stavar insatta under huden?
ja
nej
Om nej, när togs de bort?
__ år __ månad
Motivering: Se ovan
Fråga 50
Vilken typ av hormonmedicin har du använt/använder du? Det går bra att kryssa i flera
rutor.
östrogentabletter inklusive kombinationstabletter (med både östrogen och
gulkroppshormon, gestagen)
östrogenplåster eller gel
östrogeninjektioner
gulkroppshormon (gestagen) tabletter
annan hormonbehandling (t ex vagitorier)
Vilken? _____
Motivering:
Frågan har tagits bort eftersom detaljerad information inte bedöms
nödvändig.
60
Fråga 51
ÖSTROGEN – TABLETTER SAMT KOMBINATIONSTABLETTER MED ÖSTROGEN
OCH GULKROPPSHORMON (GESTAGEN)
NAMN: Vilken/vilka av följande tabletter har du tagit? Se också bildkarta över
östrogentabletter!
DOS: Antal tabletter per dag
BEHANDLINGSTID: Under vilken period har du tagit tabletterna – ange vilka år du
började och eventuellt slutade.
Motivering: Se ovan
Fråga 52
Hur har du haft för vana att ta tabletterna?
regelbundet
regelbundet men har gjort uppehåll högst någon månad
regelbundet men har gjort uppehåll längre än en månad
bara vid behov
Motivering: Se ovan
Fråga 53
ÖSTROGEN – PLÅSTER OCH GEL
NAMN: Vilket/vilka av följande plåster har du använt? Se också bildkarta över
östrogenplåster!
DOS: Hur många plåster per vecka har du använt?
BEHANDLINGSTID: Under vilken period har du använt plåster – ange vilka år du
började och eventuellt slutade.
Motivering: Se ovan
Fråga 54
Hur har du haft för vana att använda plåstren/gelen?
regelbundet
regelbundet men har gjort uppehåll högst någon månad
regelbundet men har gjort uppehåll längre än en månad
bara vid behov
Motivering: Se ovan
Fråga 55
ÖSTROGEN – INJEKTIONER
NAMN: Vilken/vilka av följande sorters hormonsprutor har du fått? Över
östrogeninjektioner finns ingen bildkarta.
DOS: Hur många sprutor har du fått sammanlagt?
61
BEHANDLINGSTID: Under vilken period har du fått sprutor? – ange vilka år du började
och eventuellt slutade.
Motivering: Se ovan
Fråga 56
GULKROPPSHORMON – TABLETTER
NAMN: Vilken/vilka av följande tabletter har du tagit? Se bildkarta över
gulkroppshormoner!
DOS: Antal tabletter per dag?
BEHANDLINGSTID: Under vilken period har du tagit tabletterna? – ange vilka år du
började och eventuellt slutade.
Motivering: Se ovan
Fråga 57
Hur har du haft för vana att ta tabletterna?
regelbundet
regelbundet men har gjort uppehåll högst någon månad (räkna inte med uppehållet du
vanligtvis gör varje månad)
regelbundet men har gjort uppehåll längre än en månad (räkna inte med uppehållet du
vanligtvis gör varje månad)
bara vid behov
Motivering: Se ovan
FRÅGOR SOM INTE LÄNGRE FINNS MED – MÄN 16
Fråga 73
Hur många barn är du biologisk förälder till? Skriv 0 om du inte har några biologiska
barn.
__ st.
Motivering: Frågan har fallit bort. Uppgifter kan hämtas ur register.
16
Frågenumren hänvisar till enkäten vid tioårsuppföljningen
62
Bilaga 4 – Informationsmaterial som delats ut till
personer med prediabetes
Läs mer på www.folkhalsoguiden.se/SDPP
Länk till Bilaga 4
Innehåll
Att förebygga typ 2 diabetes
Delades ut till kvinnor med nedsatt glukostolerans (IGT) i baslinjestudien,
samt kvinnor och män med prediabetes (IGT, IFG eller IGT+IFG) i
tioårsuppföljningarna
Prediabetes – Information till dig som har förhöjd blodsockernivå
Delas ut till kvinnor och män med prediabetes (IGT, IFG eller IGT+IFG) i
tjugoårsuppföljningen
63
Bilaga 5 – Mål för SDPP
1
Övergripande mål
-
Reducera insjuknandet i typ 2-diabetes med 25 procent i
interventionskommunerna över en tioårsperiod.
-
Minska förekomsten av nedsatt glukostolerans.
2
Strukturmål
Utveckla metoder för samhällsintervention som också kan användas för andra
områden än diabetesprevention.
3
Effektmål
-
Ändra befolkningens kostvanor genom att minska fettet och öka fibrer och
kolhydrater i maten.
-
Öka den andel av befolkningen som är normalviktig. Minst 50 procent av
individerna bör ha BMI <25.
-
Minska andelen av befolkningen som inte motionerar alls.
-
Öka andelen av befolkningen som inte använder tobak.
4
Processmål (reviderade 1997)
-
Det övergripande syftet är att öka befolkningens kunskap om hur god hälsa kan
främjas med hälsosam mat, motion, rökfrihet och normal kroppsvikt genom att:
Inom livsmedelshandeln och restauranger/matserveringar öka utbudet av
rekommenderade födoämnen.
Underlätta för befolkningen att motionera genom ökad tillgång till
anläggningar och ökat utbud av aktiviteter för motion.
Öka tillgången till professionell hjälp för viktminskning.
Öka tillgången på hjälp för att sluta röka.
Öka möjligheten till rökfria miljöer på arbetsplatser och restauranger.
5
Forskningsrelaterade mål
-
Att studera förekomsten av manifest typ 2-diabetes och nedsatt glukostolerans i
befolkningen.
-
Att studera incidensen av manifest typ 2-diabetes och nedsatt glukostolerans i
befolkningen.
-
Att lokalisera individer med prediabetes i befolkningen.
-
Att karakterisera ämnesomsättningen och genetiken vid prediabetes.
-
Att karakterisera socioekonomiska faktorer vid manifest diabetes, nedsatt
glukostolerans och prediabetes.
-
Att finna faktorer som avgörande påverkar utvecklingen från prediabetes till
nedsatt glukostolerans, respektive från nedsatt glukostolerans till manifest
diabetes.
-
Att klargöra sambandet mellan å ena sidan prediabetes, nedsatt glukostolerans
och manifest diabetes och å andra sidan hjärtkärlsjukdom.
64
Bilaga 6 – Interventioner/Aktiviteter
Inom SDPP bedrevs interventionsverksamhet i Sigtuna, Upplands Väsby och Värmdö
kommuner med start 1995. Syftet var att minska nyinsjuknandet i diabetes med 25
procent under en tioårsperiod. De preventiva insatserna fokuserade på förbättrade
kostvanor, reduktion av övervikt samt ökad fysisk aktivitet. I ett senare skede tillkom
även insatser för att minska rökning. Interventionerna pågick i nära samarbete med
respektive kommunledning och lokala projektledare och avslutades 2004.
Den teoretiska bakgrunden till de samhällsbaserade interventionsaktiviteterna bestod i:
1) Lokalt övertagande (genom att identifiera nyckelorganisationer i kommunen,
identifiera möjliga nätverk, använda lokala organisationer för att genomföra
interventionen, skräddarsy interventionsprogram etc)
2) Socialt nätverk/diffusionsteori (vikten av interpersonella nätverk som kanaler
för kommunikation genom vilka innovationer sprids)
3) Social inlärningsteori (betydelsen av icke-verbal kommunikation för
beteendeförändring, individer lär från andra personer och massmedia genom att
ta efter)
4) Kommunikation/beteendeförändringsprinciper (befolkningens utveckling som
en förändringsprocess, innefattar t ex behovsbedömning och
undervisningsstrategier)
5) Social marknadsföring (användning av marknadsföringsprinciper för att
effektivisera samhälleliga förändringsprogram)
Inom programmet utnyttjades två strategier för att nå ut till invånarna i de tre
interventionskommunerna. Båda bygger på principer för samhällsbaserad intervention.
Den första vänder sig till hela samhället och dess struktur inom ramen för ordinarie
verksamhet och prioriteringar inom kommun och landsting. Målsättningen är att skapa
en stödjande miljö för interventionerna, få uppmärksamhet i media, sprida information
till allmänheten om planerade och pågående aktiviteter och få politiskt stöd. Den andra
riktar sig till mer begränsade befolkningsgrupper i kommunerna exempelvis på
arbetsplatser och i bostadsområden.
Under interventionsåren genomfördes ca 800 insatser av varierande storlek och med
olika målgrupper: hälsoremisser (green referrals), insatser för stödjande miljöer till
exempel cykelspår och promenadvägar, kultur och naturspår, Walking grupper,
familjegympa, information till beslutsfattare, personalgrupper, föreningar,
primärvården och allmänheten, evenemang som cykelveckor, lunchrestaurangtävling,
riksmarsch, öppet hus och kvinnokväll, rådgivning och utbildning i livsstilsfrågor till
personalgrupper, långtidsarbetslösa, studiecirklar, rökslutarkurser och hösäcksprojekt.
Omfattande förberedelser i form av kartläggningar och målgruppsanalyser gjordes inför
de riktade insatserna, men projekten avstannade ändå ofta på grund av otillräckligt
engagemang.
Nedan följer en sammanställning av interventioner/aktiviteter i de tre
interventionskommunerna under åren 1995–2004.
65
FYSISK AKTIVITET – SIGTUNA
Företagsstudien
1995–1998
2001
Hösäcksprojektet
1996–1997
2000
Kontakter, intervjuer och enkäter med företagsledning och
personal. Interventionsperiod och uppföljningsstudie.
Försök att åter intressera företagen för hälsofrämjande
arbete lyckades inte 2001.
Motionscirkel med åtta kvinnor, lades ner pga för få
deltagare.
Nytt försök att starta en grupp år 2000 utan framgång.
Promenadslingor
1996–2000
Befintliga slingor iordningsställda för promenader vid
bostadsområden. Kartor och tipspromenad. Upphörde pga
skadegörelse.
Ledarledda promenader
1998–
Personal vid vårdcentralen promenerar tillsammans med
patienter. Även externa ledare.
Hälsans stig
1999–
7 km gångväg markerad med skyltar.
En höjdare för din hälsa,
hälsoremiss
1999–2001
En läkare ordinerade promenader och gick själv ut med
patienterna.
Kretsloppet
1999
Landomfattande cykelkampanj från Korpen.
10 000 steg om dagen
1999
Utlåning av stegräknare till personal i kommun och
primärvård.
Utlåning av stavar
2000–2004
Utlåning av stavar till personal i kommun och primärvård.
Aktivitetsväska
2000–2001
Väska för information och inspiration med prova-på
hjälpmedel t ex stegmätare, pulsmätare, stavar. Information
gavs till personalgrupper. Svårt hålla liv i.
Ledarledda
stavgångspromenader
2001–2004
Ledarledda lunchpromenader för anställda i kommunen.
Hälsoremiss
2001–
Remiss på datorer/i pappersform, utbildningsinsatser för
personal, folder över hälsoremissinstanser.
Cykelprojekt övergripande
2002–
Strategiskt arbete för att få fler invånare att cykla och gå. Bl a
cykelvägsanalys, diskussion om cykelkarta, planering av nya
cykelbanor, cykelställ vid pendeltågsstationerna
iordningsställda, förbättring av befintligt cykelvägnät.
Cykla/gå kampanj för
kommunanställda
2003–2005
Tre kampanjer för att locka kommunanställda att cykla/gå
mer.
Cykla/gå projekt riktat mot
barn och ungdomar
2004–
Projekt för att få fler att cykla/gå till skola och
fritidsaktiviteter. Kartläggning av resvanor till skolan och
fritidsvanor. Två interventionsskolor utvalda.
66
FYSISK AKTIVITET – UPPLANDS VÄSBY
Smedby promenadslinga
1996
Promenadslinga markerad i gångväg inom ett
bostadsområde.
Walking
1997–
Promenader i grupp med frivilliga ledare i olika
bostadsområden.
Marabou slingan
1999
Promenadslinga för personal i anslutning till företaget.
Hälsans stig
2000
Två markerade promenadslingor om 7 km vardera.
Ta 1:a steget på lunchen
2000
Lunchpromenad inklusive matpaket riktad till personal vid
Löwenströmska sjukhuset.
Lunchpromenader
2000
För kommunanställda
Cykelprojektet
2000–2001
Cykla till jobbet kampanj, cykelkarta, ”cykeljippodag”,
cykelställ i centrum
Cykla/gå till jobbet
2000–
2003
Cykla/gå till jobbet delvis i samarbete med Korpen.
Infra City Walking
2000–2001
Tre markerade promenadslingor inom arbetsplatsområdet.
Kartor och gemensam startplats.
Sätt Väsby i rörelse
2001
Nätverksbygge, artiklar, föreläsningar, aktiviteter, ”jippon”,
Riksmarschen
Hälsoremiss
2001–
Remiss för livsstilsförändring t ex ökad fysisk aktivitet,
förbättrade matvanor.
(pilot 1999)
Stavar, stegmätare
2000–2001
Arbetsplatsprojekt med syfte att öka de anställdas fysiska
aktivitet.
67
FYSISK AKTIVITET – VÄRMDÖ
Värmdöleden
1996–
Upprustning, märkning och skyltning av vandringsleden.
Karta med information om platser leden passerar.
Distribuerades till alla nyinflyttade, bibliotek och andra
allmänna lokaler.
Motionsgymnastik
1996
Erbjöds personal i kommun och primärvård.
Formkurvan
1997
Cirkel för personer som ville ha hjälp med
livsstilsförändringar.
Hälsoremiss
1998
En hälsoremiss arbetades fram och trycktes, men användes
inte. Stort antal remissinstanser fanns.
Hälsans stig
2001–
Slinga på 6 km. Karta med kulturinformation trycktes.
Föräldrar-barn aktivitet
2001
Nytänkande i schemaläggning. Föräldrar skall kunna utöva
fysisk aktivitet under den tid de väntar på att barnen har sin
aktivitet.
Lokal cykelslinga
Farstalandet
2001–
Märkning och skyltning av 16 km cykelslinga. Karta med
kulturinformation trycktes.
Hälsoremiss
2001–
Planering av datorbaserad remiss, remissinstanser. 2003
arbete påbörjat med FaR.
Hälsofrämjande arbetsplats
2001–
Utarbetande av friskvårdspolicy för kommunens personal.
Personalbefrämjande åtgärder i avvaktan på denna.
Promenader
2001–
Promenader med diabetespatienter en gång i veckan.
Aktivitetsschema
2001–2002
Schema framtaget med tider och aktiviteter tillgängliga för
kommunens personal.
Ösbyrundan
2002–
Upprustning, märkning och skyltning av 4,5 km kultur- och
naturspår. Karta med natur- och kulturinformation trycktes.
Skolmaterial (tipspromenad) åk 4–7.
Björnöspåret
2004–
7,1 km långt natur- och kulturspår. Karta tryckt med naturoch kulturinformation.
Knuts hav och Kvarnsjö
runt
2004–
Natur- och kulturspår. Karta med natur- och
kulturinformation.
68
KOST – SIGTUNA
Nyckelhålsmärkta luncher
1996–1997
Information om värdet av bra mat och nyckelhålsmärkt lunch
serverad till elever och personal i gymnasieskolan och vid
kommunens restaurang.
Butiksdagar
1999–2001
En gång per år i olika livsmedelsbutiker i kommunen.
Matlagning, butiksarbete med provsmakning och information
till befolkningen. Broschyrställ med information och recept.
Matsilvret
1999–2000
Utökat salladsbord och frukt
Matlagningscirkel
2002–2004
Utbildning av cirkelledare, framtagande av kursmaterial för
tio tematräffar samt handledarmaterial.
KOST – UPPLANDS VÄSBY
Det medvetna köket
1996
Utbildning erbjuden restaurangägare, två tackade ja.
Framtidens mat
1998
Utbildning erbjuden restaurangägare, ingen tackade ja.
Butiksprojektet
1999
Elever utför matlagning, receptproduktion, butiksarbete med
provsmakning och information till befolkningen.
Mat för liv och lust
2004
Studiecirkelmaterial inklusive handledning för cirkelledarna.
Värmdö-målet, tävling för
bästa restaurang
1997
Luncher provåts, maten näringsberäknades, restaurangerna
kontrollerades efter checklista. Utbildning via Hälsomålet.
Bästa restaurang diplomerades.
Utbildning av
skolmåltidspersonal
1997/98
Utbildning av personal i att laga näringsbaserad skollunch
och erbjuda lunch enligt ”tallriksmodellen”. Förändringar
med mer frukt och grönsaker. Ny designad matsedel för varje
termin.
Diet Coach
1998
Individuell matrådgivning som en utveckling av
”Formkurvan”.
Peer-review
2001
Kollegial granskning av lokalt överviktsarbete mellan
Stockholm och Köpenhamn.
KOST – VÄRMDÖ
69
RÖKNING – SIGTUNA
Karläggning av alkohol- och
tobaksvanor
1998
Kartläggning av hur alkohol- och tobakslagen efterlevs i
butiker och på bensinstationer.
Rökfria restauranger
1999
Undersökning av i vilken omfattning det finns rökfria bord i
kommunens restauranger.
Folder för rökfria
restauranger
1999–2001
Folder fanns tillgänglig för befolkningen.
Rökfri entré vid Märsta
Läkarhus
1999
Askkoppar vid entrén borttagna och skyltning informerar.
Start av projekt för att
minska tobaksbruk
2001
Försök att starta upp tidigare tobaksgrupp gjordes men
arbetet lades ner.
RÖKNING – UPPLANDS VÄSBY
Rökfria restauranger,
”Guldgaffeln”
2000
Kartläggning, diplomering, information och folder.
RÖKNING – VÄRMDÖ
Folder med information
1997
Folder till allmänheten med information om var man kan få
hjälp att sluta röka.
Låt inte livet gå upp i rök
1998
Tävling för tobaksfrihet under minst två veckor.
Utbildning
1998
Utbildning för personal som arbetar med rökavvänjning.
Rökslutargrupper
2000–
Vid behov organiseras rökslutargrupper.
70
INFORMATION OCH UTBILDNING TILL ALLMÄNHETEN – SIGTUNA
Sigtunabygdens
information om ”Friska
Sigtuna”
1996–2004 Bevakning av lokala aktiviteter, information och inbjudningar
till olika arrangemang.
Utbildning för
invandrarkvinnor i Valsta
1997–1998
Friskvårdscirkel, sittgymnastik och simundervisning
Motionskalendern
1997–2004
Information om all verksamhet som finns i kommunen inom
området fysisk aktivitet. Distribueras till nyinflyttade, olika
bostadsområden, vårdcentraler, kommunhuset, apoteken,
sim- och sporthallarna, vid olika evenemang, mataffärer.
Hälsokvällar
1998
Föreläsningsserie kring folkhälsa med inbjudna föreläsare.
Föreläsningsserie
1999
Fem föreläsningar om fysisk aktivitet, diabetes,
matbudskapet, därefter vilande till nystart 2001.
Föreläsningsserie
2001–2004 15 föreläsningar om övervikt, stress, bra mat, hur man
förebygger diabetes, cykling, hälsosam stadsplanering mm.
Främst riktade mot allmänheten, men även
kommunanställda, näringsliv, PV m fl. Arbetskrävande och
svårt få samfinansiering.
Måltidens dag
1999–2001
Årlig aktivitet med muntlig information och broschyrer.
Valsta, utbildning för
invandrarkvinnor
1999–2001
Ökat medborgarinflytande för boende. Svenskundervisning,
hälsocirkel, sittgymnastik och promenader.
Utbildning för
långtidsarbetslösa
2000
Utbildning om matens och motionens betydelse för
långtidsarbetslösa.
Hemsida
2000–2004 Nystartad hemsida med information om ”Friska Sigtuna”.
Utställning på
Centrumbiblioteket på
internationella
diabetesdagen
2001
Planerades att använda materialet på övriga bibliotek,
kommunhuset och Sigtuna Läkarhus men gjordes inte.
Aktivitetsväskan
2001
Information vid tre tillfällen om Aktivitetsväskan och dess
innehåll samt betydelsen av att vara fysiskt aktiv.
71
INFORMATION OCH UTBILDNING TILL ALLMÄNHETEN – UPPLANDS
VÄSBY
Lokaltidningarnas
information om ”Friska
Väsby”
1996–2004
Hemsida
2000–2004 Hemsida om kommunens folkhälsoarbete med länk till DPE:s
hemsida.
Poster ”Rökfria
restauranger”
2001
Poster uppställd i kommunen och primärvårdens lokaler.
Poster ”Vilka deltog i
ledarledda promenader”
2001
Poster uppställd i kommunen och primärvårdens lokaler.
Föreläsningsserie
2001
Föreläsning om fysisk aktivitet för allmänheten.
Föreläsningsserie
2002
Föreläsningar riktade till allmänheten.
SDPP/Hälsoremiss
2003
Posterutställning om SDPP och Hälsoremissen på 1:a
nationella folkhälsostämman.
Mat och kultur för lust och
hälsa
2004
Soppteatrar och soppseminarier enligt Stadsteatern/Klara
soppteaters koncept riktat till allmänhet och personal inom
offentlig och privat verksamhet, nio tillfällen.
Föreläsningar
2002–2004 Ett tjugotal föreläsningar som i fösta hand rört matens
betydelse för hälsan.
Folkhälsorapporten
2004
Bevakning av lokala aktiviteter, rekrytering av ledare,
information och inbjudningar till olika arrangemang.
Kort presentation av folkhälsorapporten på 2:a nationella
folkhälsostämman.
72
INFORMATION OCH UTBILDNING TILL ALLMÄNHETEN – VÄRMDÖ
Massmediabevakning av
SDPP
1996–2004
Bevakning av lokala aktiviteter, inbjudningar och utveckling
av Diabetespreventiva programmet.
Folder
1997
Folder till allmänheten med information om var man kan få
hjälp att sluta röka.
Informationsfoldrar
2000–2004 Två foldrar med information om Välfärd i Värmdö respektive
Diabetespreventiva programmet. Även på kommunens
hemsida.
Aktivitetskalender
2000–
Tidningsartiklar
2000–2004 Artiklar till lokaltidningar om Diabetespreventiva
programmet, diabetespreventiva insatser i Värmdö, fysisk
aktivitet, spår och leder, idrottspolitiskt program,
aktivitetskalendern osv
Hemsida
2001–2004
Hemsida med information om Välfärd i Värmdö,
Diabetespreventiva programmet och pågående
verksamheter/aktiviteter.
Föreläsningsserie
2001–2004
Föreläsning om Diabetespreventiva programmet, fysisk
aktivitet och mat för bl a långtidsarbetslösa, föräldrar till
förskolebarn, grundskolelever, studenter vid
folkhälsovetenskapliga utbildningar, pensionärsföreningar,
friskvårdsprogram mm.
Hälsovecka
2002
Målgrupp bl a kommunens befolkning. T ex hälsoutställning,
föreläsningar, gratis träning för ungdomar och vuxna,
demonstration av stavgång, hälsotema i förskola/skola med
extra frukt under veckan.
Information om fysisk
aktivitet i kommunen
2002
Karta över Hälsans stig bladades in i skolmatsedeln till 5 400
grundskolelever. Kartan och cykelkarta bladades in i
tidningen ”Nyinflyttad”.
Kurs i folkhälsokunskap
2003
50 poängs gymnasiekurs i folkhälsokunskap vid Komvux.
Folder med information om föreningar som finns i
kommunen och deras aktiviteter inom motionsområdet. Även
på kommunens hemsida.
73
INFORMATION OCH UTBILDNING TILL PERSONAL – SIGTUNA
Ta en paus… nu
1999
Informationsblad till personal i kommun och primärvård.
Utbildning
primärvårdspersonal
1999–2004 Föreläsningar kring diabetes, tobaksprevention och
användning av hälsoremissen.
Utbildning
primärvårdspersonal
2000
Utbildning av läkare och sjuksköterskor kring
”Handlingsplanen för primärvårdens folkhälsoarbete”.
Aktivitetsväskan
2001
Informerat om aktivitetsväskan och dess innehåll samt
betydelsen av att vara fysiskt aktiv vid många tillfällen. Utlån
till olika kommunala arbetsplatser.
Sätt Sverige i rörelse
2001
Utbildning om fysisk aktivitet och hälsoremisser för
informationsgruppen inom KuFr samt 40 idrottsföreningar.
Stavgångsutbildning
2001
Stavgångsutbildning för personal i kommunen.
Föreläsningsserie
2001–
Se ovan för allmänheten
Hälsoremisser
2002–
Utbildning kring arbete med Hälsoremissen och MI mm
INFORMATION OCH UTBILDNING TILL PERSONAL – UPPLANDS VÄSBY
Utbildning av Walkingledare
1997–2002
Utbildning av
primärvårdspersonal
Hälsoremissen
2000–2002 Flera föreläsningar kring användning av Hälsoremissen.
Utbildning
primärvårdspersonal
2001
Folkhälsoforum
2002–2003 Föreläsningar riktade i första hand till personal inom
kommun och landsting, men även näringslivet.
Informationsmöte
Hälsoremiss
2003
Utbildning i
samtalsmetodik,
Hälsoremiss
2003–2004 Heldagsseminarium vid två tillfällen för personal inom
primärvården.
Information
2002–2004 Föreläsningar som i första hand rört matens betydelse för
hälsan.
Utbildning av nya projektledare varje säsong samt
fortbildning (ABC första hjälpen, Mat och resultat,
Pulsbaserad träning, stavgång, stegmätare, tobak och stress
samt Steptest).
Preventionskurs
Information om Hälsoremissen riktad till personal i
primärvården.
74
INFORMATION OCH UTBILDNING TILL PERSONAL – VÄRMDÖ
Utbildning av
skolmåltidspersonal
1997–1998
Utbildning av personal i att laga näringsbaserad skollunch
och erbjuda elever och personal lunch enligt
”Tallriksmodellen”. Mer frukt och grönsaker. Ny designad
matsedel för varje termin.
Utbildning
1998
Utbildning för personal som arbetar med rökavvänjning.
Enkät till personal
1998
Två enkäter till all personal inom kommun och primärvård
för kartläggning av mat- och motionsvanor.
Utbildning kommunens
personal
2001–2004
Utbildning för olika personalgrupper t ex fritidsledare,
kökspersonal, förskolchefer och personal inom
gruppboenden.
Föreläsningar för olika
personalgrupper
2000–2004 Föreläsningar om Diabetespreventiva programmet och
projektledarens roll.
Kurs i folkhälsoarbete
2001
Halvdagsutbildning för politiker och tjänstemän i kommun
och sjukvårdsområdet samt arbetsförmedlingen,
försäkringskassan, föreningar och företag.
Hälsovecka
2002
Målgrupp barn och personal vid förskola/skola samt boende
och personal vid äldreboenden. T ex hälsoutställning,
föreläsningar, gratis träning för ungdomar och vuxna,
demonstration av stavgång, hälsotema i förskola/skola med
extra frukt under veckan.
Utbildning av
skolmåltidspersonal
2002
Fortbildningsdag för skolmåltidspersonal; diabetes, fysisk
aktivitet och livsstil.
Information om de
Nationella folkhälsomålen
2003
Information om de Nationella folkhälsomålen till
kommunens sex nämnder.
ÖVERGRIPANDE ARBETE (STRATEGISKT) – SIGTUNA
Kommunalt
folkhälsoprogram
2001–2004 Antogs 2002 i kommunfullmäktige. Ger projektledaren
tydligare mandat arbeta med folkhälsofrågorna tillsammans
med andra aktörer i förvaltningarna. Revideras 2005
Lokal folkhälsorapport
2004–2005 Rapporten skall ligga till grund för planering av det fortsatta
folkhälsoarbetet i kommunen och det nya
folkhälsoprogrammet.
Överviktsprojekt
2004–
Projekt för att förebygga övervikt bland barn 0–12 år.
Samverkan landsting och kommun.
75
ÖVERGRIPANDE ARBETE (STRATEGISKT) – UPPLANDS VÄSBY
Folkhälsorapport
2003–2004 ”Upplands Väsby ur ett folkhälsoperspektiv” belyser
kommunen utifrån det nationella folkhälsomålet och de elva
målområdena.
Information
2004
Information om delrapport från folkhälsorapporten för
kommunalrådsberedningen.
Information
2004
Information om folkhälsorapporten för kommunstyrelsens
allmänna utskott/folkhälsoråd.
Information
2004
Information om folkhälsorapporten för kommunens
brottsförebyggande råd.
Information
2004
Information om folkhälsorapporten vid ett gruppmöte (v).
Folkhälsoseminarium
2004
Seminariedag om det framtida folkhälsoarbetet.
Förvaltningschefer, verksamhetschefer och politiker från
landsting och kommun deltog.
Överviktsprojekt
2004–
Projekt för att förebygga övervikt bland barn. Samverkan
mellan landsting och kommun.
ÖVERGRIPANDE ARBETE (STRATEGISKT) – VÄRMDÖ
Idrottspolitiskt program
2002–2005 Utarbetande av idrottspolitiskt program tillsammans med
kommunens idrottsföreningar och Värmdö föreningsråd i
syfte att åstadkomma ett långsiktigt samarbete för att stärka
och utveckla idrottsverksamheten i kommunen och på bästa
sätt ta tillvara befintliga resurser.
76
Bilaga 7 – Resultat från tioårsuppföljningen
Nedan redovisas de huvudsakliga resultaten av tioårsuppföljningen av SDPP då det
gäller eventuella skillnader mellan interventions– och kontrollkommunerna avseende
glukostolerans, BMI, midjemått, tobakskonsumtion, fysisk aktivitet och blodtryck hos
personerna som deltog i båda undersökningarna. De kvinnor (n=237) och män
(n=234) som flyttat från sin baslinjekommun under interventionsperioden har inte
inkluderats i beräkningarna.
Glukostolerans:
-
Inga signifikanta skillnader mellan interventionskommunerna och
kontrollkommunerna då det gäller utveckling av prediabetes/diabetes från
normal glukostolerans hos män eller kvinnor.
-
I interventionskommunerna sågs en ökad utveckling till diabetes bland de
kvinnor och män som hade prediabetes i baslinjeundersökningen jämfört med
kontrollkommunerna. Hos männen sågs även en lägre andel som återgick till
normal glukostolerans i interventionskommunerna.
-
I interventionskommunerna sågs en lägre ökning av fasteglukosvärdet hos
kvinnor mellan baslinjeundersökningen och tioårsuppföljningen. För
tvåtimmarsvärdet sågs däremot en lägre ökning i kontrollkommunerna. Hos
männen sågs inga sådana skillnader.
BMI:
-
Bland kvinnor som var normalviktiga vid baslinjeundersökningen sågs fler som
fortfarande var normalviktiga i tioårsuppföljningen i kontrollkommunerna än i
interventionskommunerna. För män sågs ingen skillnad.
-
Bland kvinnor och män som var överviktiga vid baslinjeundersökningen sågs en
högre andel som blivit feta i interventionskommunerna än i
kontrollkommunerna.
-
Bland kvinnor och män som var feta i baslinjeundersökningen sågs ingen
skillnad i andelen som fortfarande var feta vid tioårsuppföljningen mellan
interventions– och kontrollkommunerna.
-
Hos både kvinnor och män sågs en mindre ökning av BMI mellan
baslinjeundersökningen och tioårsuppföljningen i kontrollkommunerna än i
interventionskommunerna.
Midjemått:
-
Kontrollkommunerna hade mindre ökning av midjemåtten mellan
baslinjestudien och tioårsuppföljningen än interventionskommunerna.
-
Bland deltagarna som tillhörde gruppen med det lägsta midjemåttet i
baslinjeundersökningen var det färre som fortsatte tillhöra denna grupp i
tioårsuppföljningen i interventionskommunerna än i kontrollkommunerna.
-
Bland deltagarna som tillhörde den mellersta gruppen var det en större andel i
interventionskommunerna som tillhörde den högre gruppen vid
tioårsuppföljningen än i kontrollkommunerna.
77
-
Bland deltagarna som tillhörde gruppen med de högsta midjemåtten var det fler
i kontrollkommunerna än i interventionskommunerna som bytte till en lägre
grupp.
Tobakskonsumtion:
-
Ingen skillnad mellan interventionskommuner och kontrollkommuner då det
gäller andel dagligrökare vid uppföljningen bland deltagarna som var
dagligrökare vid baslinjeundersökningen.
Fysisk aktivitet:
-
Inga skillnader i förändring av fysisk aktivitet på fritiden mellan
interventionskommuner och kontrollkommuner.
Blodtryck:
-
Ingen skillnad mellan interventionskommuner och kontrollkommuner då det
gäller andel med normalt blodtryck, förhöjt blodtryck eller blodtrycksbehandling
bland deltagare med normalt blodtryck och utan behandling vid
baslinjeundersökningen.
Deltagande i aktiviteter i hemkommunen (frågan fanns med enbart vid uppföljningen):
-
Ledarledda promenader: kvinnor 1,2–2 procent, män 0,9–1,6 procent
-
Ledarledda stavgångspromenader: kvinnor 3,0–3,8 procent, män 0–0,7 procent
-
Hälsans stig: kvinnor större andel i Upplands Väsby och Värmdö (kring 17 %),
Sigtuna 9,5 procent, övriga 2–3 procent, män större andel i Sigtuna och Värmdö
(5,7–7 %), övriga drygt 1 procent
-
Skyltat cykelspår/cykelslinga: Kvinnor i Sigtuna, Upplands Väsby, Upplands-Bro
10–12,1 procent övriga drygt 8 procent, män ca 6 procent i Tyresö och UpplandsBro, Sigtuna och Värmdö drygt 9 procent respektive 8 procent
-
Riksmarsch: kvinnor i Sigtuna 4,2 procent övriga kommuner 1–2 procent, män
0–1,7 procent
Kännedom om SDPP i hemkommunen (frågan fanns med i kvinnornas tioårsuppföljning
i respektive interventionskommun):
-
Upplands Väsby 72,7 procent
-
Sigtuna 55,0 procent
-
Värmdö 38,5 procent
78
Bilaga 8 – Publikationer
Vetenskapliga publikationer baserade på Stockholms diabetespreventiva
program (SDPP), till och med mars 2016
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Sanderson C, Haglund BJA, Tillgren P, Svanström L, Östenson C-G, Holm L-E,
Ullén H, Smajkic A. Effects and stage models in community intervention
programmes, and the development of model for management of intervention
programme preparation. Health Prom Internat 1996: 11;143–155.
Bjurström B, Haglund BJA, Östenson C-G, Tillgren P, Norman A, Alvarsson M, Grill
V, Ullén H, Persson G, Ahlbom A, Efendic S, Svanström L: Stockholm Diabetes
Prevention Programme. Background and programme plan for intervention.
Stockholms läns landsting, 1994.
Bjärås G, Ahlbom A, Alvarsson M, Burström B, Diderichsen F, Efendic S, Grill V,
Haglund BJ, Norman A, Persson P-G, Svanström L, Tillgren P, Ullén H, Östenson CG: Strategies and methods for implementing a community-based diabetes
prevention program in Sweden. Health Prom Intern 12:151–160, 1997.
Persson PG, Carlsson S, Grill V, Hagman U, Lundgren AC, Östenson CG, Pereres M,
Wallén A. Food frequency questionnaire versus 7-day weighed dietary record
information on dietary fibre and fat intake in middle-aged Swedish men. Scand J Soc
Med 26:75–80, 1998.
Carlsson S, Persson P-G, Grill V, Alvarsson M, Efendic S, Norman A, Svanström L,
Östenson C-G: Weight history, glucose intolerance and insulin levels in Swedish
middle-aged men: Evidence for effects on insulin resistance and insulin secretion.
Am J Epidemiol 148: 539–545, 1998.
Bjärås G, Klinge-Härberg L, Östenson CG: Walking campaigns – a useful way to get
people involved in physical activity? Experience from Stockholm Diabetes
Prevention Program (SDPP). Scand J Public Health 27:237–238, 1999.
Carlsson S, Persson P-G, Alvarsson M, Efendic S, Norman A, Svanström L, Östenson
C-G, Grill V: Low birth weight, family history of diabetes and glucose intolerance in
Swedish middle-aged men. Diabetes Care 22: 1043–1047, 1999.
Grill V, Persson P-G, Carlsson S, Norman A, Alvarsson M, Östenson C-G, Svanström
L, Efendic S: Family history of diabetes in middle-aged Swedish men is a gender
unrelated factor which associates with insulinopenia in newly diagnosed diabetic
subjects. Diabetologia 42: 15–23, 1999.
Hjalmarsson A, Rössner S, Östenson C-G. Supervised physical activity in Sweden –
in theory and practice. Patient Educ Couns 39:281–284, 2000.
Carlsson S, Persson P-G, Efendic S, Hammar N, Östenson C-G, Grill V: Alcohol
consumption, type 2 diabetes and impaired glucose tolerance in middle-aged
Swedish men. Diabet Med 17: 776–781, 2000.
Persson P-G, Carlsson S, Grill V, Svanström L, Östenson C-G, Efendic S: Cigarette
smoking, oral moist snuff use and glucose intolerance; J Intern Med 248: 103–110,
2000.
Yngen M, Ostenson CG, Li N, Hjemdahl P, Wallén NH: Acute hyperglycemia
increases soluble P-selectin in male patients with mild diabetes mellitus. Blood Coagul
Fibrinolysis 12:109–116, 2001.
Bjärås G, Klinge Härberg L, Sydhoff J, Östenson C-G. Walking campaign: a model
for developing participation in physical activity? Experiences from three campaign
periods of the Stockholm Diabetes Prevention Program (SDPP). Patient Educ Couns
42:9–14, 2001.
Grill V, Dinesen B, Carlsson S, Efendic S, Pedersen O, Östenson C-G:
Hyperproinsulinemia and proinsulin-to-insulin ratios in Swedish middle-aged men:
Association with glycemia and insulin resistance but not with family history of
diabetes. Am J Epidemiol 155:834–841, 2002.
Andersson C, Bjärås G, Östenson CG: A stage model for assessing a communitybased diabetes prevention program in Sweden. Health Promotion International
17:317–327, 2002.
79
16. Agardh E, Ahlbom A, Andersson T, Efendic S, Grill V, Hallqvist J, Norman A,
Östenson C-G: Work stress and low sense of coherence is associated with type 2
diabetes in middle-aged Swedish women. Diabetes Care 26:719–724, 2003.
17. Andersson C, Bjärås G, Tillgren P, Östenson CG: Health promotion activities in
annual reports of local government. ‘Health for all’ targets as a tool for content
analysis. European Journal of Public Health 13:235–239, 2003.
18. Gu FH, Abulaiti A, Östenson C-G, Humphreys K, Wahlestedt C, Brookes AJ, Efendic
S. Single nucleotide polymorphisms in the proximal promoter region of the
adiponectin (APM1) gene are associated with type 2 diabetes in Swedish Caucasians.
Diabetes 53 (suppl1); S31–S35, 2004.
19. Agardh E, Ahlbom A, Andersson T, Efendic S, Grill V, Hallqvist J, Östenson CG:
Explanations of socio-economic differences in excess risk of type 2 diabetes in
Swedish men and women. Diabetes Care 27:716–721, 2004.
20. Agardh EE, Carlsson S, Ahlbom A, Efendic S, Grill V, Hammar N, Hilding A,
Östenson C-G: Coffee consumption, type 2 diabetes and impaired glucose tolerance
in Swedish men and women. J Intern Med 255:645–652, 2004.
21. Gu Harvest, Efendic S, Nordman, S, Östenson C-G, Brismar K, Brookes AJ, Prince
JA. Quantitative trait loci near the insulin-degrading enzyme (IDE) gene contribute
to variation in plasma insulin levels. Diabetes 53:2137–2142, 2004.
22. Kuhl J, Hilding A, Östenson, CG, Grill V, Efendic S, Båvenholm P. Characterisation
of subjects with early abnormalities of glucose tolerance in the Stockholm Diabetes
Prevention Programme: the impact of sex and type 2 diabetes heredity. Diabetologia
48:35–40, 2005.
23. Andersson C M, Bjärås G, Tillgren P, Östenson C-G. A longitudinal assessement of
inter-sectoral participation in a community-based diabetes prevention programme.
Social Science and Medicine. 61:2407–2422, 2005.
24. Nordman S, Ding B, Östenson C-G, Kärvestedt L, Brismar K, Efendic S, Gu HF.
Leu7Pro polymorphism in the neuropeptide Y (NPY) gene is associated with
impaired glucose tolerance and type 2 diabetes in Swedish men. Exp Clin Endocrinol
Diabetes 113:282–287, 2005.
25. Ding B, Kull B, Liu Z, Mottagui-Tabar S, Thonberg H, Gu HF, Brookes AJ,
Grundemar L, Karlsson C, Hamsten A, Arner P, Östenson CG, Efendic S, Monné M,
von Heijne G, Eriksson P, Wahlestedt C: Human neuropeptide Y signal peptide gainof-function polymorphism is associated with increased body mass index: possible
mode of function. Regul Peptides 127:45–53, 2005.
26. Jörneskog G, Kalani M, Kuhl J, Båvenholm P, Katz A, Allerstrand G, Alvarsson M,
Efendic S, Östenson C-G, Pernow J, Wahren J, Brismar K. Early microvascular
dysfunction in healthy normal weight males with heredity for type 2 diabetes.
Diabetes Care 28:1495–1497, 2005.
27. Lavebratt C, Sengul S, Gu HF, Persson B, Nordfors L, Östenson C-G, Efendic S,
Arner P, Hoffstedt J, Schalling M. Association study between chromosome 10q26.11
and obesity among Swedish men. Int J Obes (Lond) 29:1422–1428, 2005.
28. Yngen M, Östenson C-G, Hjemdahl P, Wallén NH: Meal-induced platelet activation
in Type 2 diabetes mellitus: effects of treatment with repaglinide and glibenclamide.
Diabet Med 23:134–140, 2006.
29. Sydhoff J, Josefsson L, Cronlund I, Hollenberg S, Kanström L, Östenson C-G. Health
referral – effective in primary health care. Good tool in the prevention/treatment of
for example overweight and type 2 diabetes. Läkartidningen 103:375-377, 2006.
30. Hilding A, Eriksson, A-K, Agardh EE, Ahlbom A, Grill V, Efendic S, Östenson C-G.
The impact of family history of diabetes and lifestyle factors on abnormal glucose
regulation in middle-aged Swedish men and women. Diabetologia 49:2589-2598,
2006.
31. Agardh EE, Ahlbom A, Andersson T, Östenson C-G. The magnitude of bias in a
cross-sectional study of lifestyle factors in relation to type 2 diabetes. Scand J Public
Health 34:665-668, 2006.
80
32. Razmara M, Hjemdahl P, Yngen M, Östenson C-G, Wallén NH, Li N: Food intake
enhances thromboxane receptor mediated platelet activation in type 2 diabetic
patients but not in healthy subjects. Diabetes Care 30:138-140, 2007.
33. Andersson CM, Bjärås G, Tillgren P, Östenson C-G. Local media monitoring in
process evaluation. Experiences from Stockholm Diabetes Prevention Programme. J
health communication 2007;12:269-283.
34. Agardh EE, Ahlbom A, Andersson T, Efendic S, Grill V, Hallqvist J, Östenson C-G.
Socio-economic position at three points in life in association with type 2 diabetes
and impaired glucose tolerance in middle-aged Swedish men and women. Intern J
Epidemiol 2007;36:84-92.
35. Nordman S, Abulaiti A, Hilding A, Långberg EC, Humphreys K, Östenson CG,
Efendic S, Gu HF. Genetic variation of the adenylyl cyclase 3 (AC3) locus and its
influence on type 2 diabetes and obesity susceptibility in Swedish men. Int J Obes
(Lond) 32(3):407-12, 2008.
36. Eriksson C, Rosenlund M, Pershagen G, Hilding A, Östenson CG, Bluhm G. Aircraft
noise and incidence of hypertension. Epidemiology. 2007 Nov;18(6):716-21.
37. Carlsson S, Hilding A, Kark M, Olsson L, Östenson CG, Ahlbom A. Diabetes I
Stockholms län – förekomst och trender. Epidemiologiska enheten, Centrum för
Folkhälsa, Stockholms läns landsting och Diabetespreventiva enheten, Karolinska
Universitetssjukhuset, Stockholm. Rapport 2007:9.
38. Långberg E-C, Gu HF, Nordman S, Efendic S, Östenson C-G. Genetic variation in
receptor protein tyrosine phosphatase sigma (RPTPsigma) is associated with type 2
diabetes in Swedish Caucasians. Eur J Endocrinol 157:459-464, 2007.
39. Strawbridge RJ, Kärvestedt L, Li C, Efendic S, Östenson C-G, Gu HF, Brismar K.
GHR exon 3 polymorphism: association with type 2 diabetes mellitus and metabolic
disorder. Growth Horm IGF Res 17:392-398, 2007.
40. Razmara M, Hjemdahl P, Östenson CG, Li N: Platelet hyperprocoagulant activity in
type 2 diabetes mellitus: attenuation by glycoprotein IIb/IIIa inhibition. J Thromb
Haemost 6: 2186-2192, 2008.
41. Dahlman I, Vaxillaire M, Nilsson M, Lecoeur C, Gu HF, Cavalcanti-Proença C,
Efendic S, Ostenson CG, Brismar K, Charpentier G, Gustafsson JA, Froguel P,
Dahlman-Wright K, Steffensen KR: Estrogen receptor alpha gene variants associate
with type 2 diabetes and fasting plasma glucose. Pharmacogenet Genomics 18:967975, 2008.
42. Gustavsson PJ, Eriksson A-K, Hilding A, Gunnarsson M, Östenson C-G.
Measurement invariance of personality traits from a five-factor model perspective:
multi-group confirmatory factor analyses of the HP5 inventory. Scand J Psychology
2008:49;459-467.
43. Lewitt M, Hilding A, Östenson C-G, Efendic S, Brismar K, Hall K. Insulin-like
growth factor-binding protein-1 in the prediction and development of type 2 diabetes
in middle-aged Swedish men. Diabetologia 51:1135-1145, 2008.
44. Eriksson A-K, Ekbom A, Granath F, Hilding A, Efendic S, Östenson C-G.
Psychological distress and risk of pre-diabetes and type 2 diabetes in a prospective
study of Swedish middle-aged men and women. Diabetic Medicine 25:834-842,
2008.
45. Sundsten T, Östenson C-G, Bergsten P. Serum protein patterns in newly diagnosed
type 2 diabetes mellitus. Diabetes Metab Res Rev 24:148-154, 2008.
46. Dahlman I, Nilsson M, Gu HF, Lecoeur C, Efendic S, Östenson CG, Brismar K,
Gustafsson JA, Froguel P, Vaxillaire M, Dahlman-Wright K, Steffensen KR:
Functional and genetic analysis in type 2 diabetes of liver X receptor alleles – a
cohort study. BMC Med Genet 10:27, 2009.
47. Lehtihet M, Jörneskog G, Alvarsson M, Båvenholm P, Katz A, Efendic S, Östenson
CG, Kuhl J, Brismar K: Low IGFBP-1 is a marker of impaired skin vascular response
to both endothelial and non-endothelial stimulation in healthy males. Diabetes &
Metab Syndrome: Clin Res & Rev 3:103-108, 2009.
81
48. Alvarsson M, Hilding A, Östenson C-G. Factors determining normalization of
glucose intolerance in middle-aged Swedish men and women: a 8-10-year follow-up.
Diabetic Medicine 26:345-353, 2009.
49. Johansson P, Östenson C-G, Hilding A, Andersson C, Rehnberg C, Tillgren P. A costeffectiveness analysis of community-based diabetes prevention in Sweden. Int J
Technology Assessment in Health Care 25:3;350-358, 2009.
50. Nordman S, Östenson C-G, Efendic S, Gu H.F. Loci of TCF7L2, HHEX and IDE on
chromosome 10q and the susceptibility of their genetic polymorphisms to type 2
diabetes. Exp Clin Endocrinol Diabetes 117; 186.190, 2009.
51. Lewitt M, Hilding A, Brismar K, Efendic S, Östenson C-G, Hall K.IGF-binding
protein 1 and abdominal obesity in the development of type 2 diabetes in women.
Eur J Endocrinology 163;233-242, 2010.
52. Eriksson C, Bluhm G, Hilding A, Östenson C-G, Pershagen G. Aircraft noise and
incidence of hypertension – gender specific effects. Environmental research 110;764772, 2010.
53. Fritz T, Caidahl K, Osler M, Ostenson CG, Zierath JR, Wändell P: Effects of Nordic
walking on health-related quality of life in overweight individuals with Type 2
diabetes mellitus, impaired or normal glucose tolerance. Diabet Med. 28:1362-1372,
2011.
54. Strawbridge RJ*, Dupuis J*, Prokopenko I*, Barker A*, Ahlqvist E*, Rybin D, Petrie
JR, Travers ME, Bouatia-Naji N, Dimas AS, Nica A, Wheeler E, Chen H, Voight BF,
Taneera J, Kanoni S, Peden JF, Turrini F, Gustafsson S, Zabena C, Almgren P,
Barker DJP, Barnes D, Dennison EM, Eriksson JG, Eriksson P, Eury E, Folkersen L,
Fox CS, Frayling TM, Goel A, Gu HF, Horikoshi M, Isomaa B, Jackson AU, Jameson
KA, Kajantie E, Kerr-Conte J, Kuulasmaa T, Kuusisto J, Loos RJ, Luan J, Makrilakis
K, Manning AK, Martínez-Larrad MT, Narisu N, Mannila MN, Öhrvik J, Osmond C,
Pascoe L, Payne F, Sayer AA, Sennblad B, Silveira A, Stancakova A, Stirrups K, Swift
AJ, Syvänen A, Tuomi T, van 't Hooft FM, Walker M, Weedon MN, Xie W, Zethelius
B, the DIAGRAM Consortium, the GIANT Consortium, the MuTHER Consortium,
the CARDIoGRAM Consortium, the C4D Consortium, Ongen H, Mälarstig A,
Hopewell JC, Saleheen D, Chambers J, Parish S, Danesh J, Kooner J, Östenson CG,
Lind L, Cooper CC, Serrano-Ríos M, Ferrannini E, Forsen TJ, Clarke R, Franzosi
MG, Seedorf U, Watkins H, Froguel P, Johnson P, Deloukas P, Collins FS, Laakso M,
Dermitzakis ET, Boehnke M, McCarthy MI, Wareham NJ, Groop L, Pattou F, Gloyn
AL, Dedoussis GV, Lyssenko V, Meigs JB, Barroso I, Watanabe RM, Ingelsson E,
Langenberg C†, Hamsten A† and Florez JC†. Genome-wide association identifies
nine common variants associated with fasting proinsulin levels and provides new
insights into the pathophysiology of type 2 diabetes. Diabetes 60:2624-2634, 2011.
55. Gu HF, Gu T, Östenson C-G, Kärvestedt L, Brismar K: Evaluation of Sox2 genetic
effect on the development of type 2 diabetes. Gene, 486:94-96, 2011.
56. Spectre G, Arnetz L, Östenson C-G, Brismar K, Li N, Hjemdahl P: Twice daily dosing
of aspirin improves platelet inhibition in whole blood in patients with type 2 diabetes
mellitus and micro- or macrovascular complications. Thromb Haemost 106:491-499,
2011.
57. Deleskog A, Hilding A, Östenson C-G. Oral contraceptive use and abnormal glucose
regulation in Swedish middle aged women. Diabetes Research Clin Practice 92;288292, 2011.
58. Cullman M, Hilding A, Östenson C-G. Alcohol consumption and risk of prediabetes
and type 2 diabetes development in a Swedish population. Diabetic Medicine 29;
441-452, 2012.
59. Eriksson A-K, Gustavsson JP, Hilding A, Granath F, Ekbom A, Östenson C-G.
Personality traits and abnormal glucose regulation in middle-aged Swedish men and
women. Diabetes Research Clin Practice 95;145-152, 2012.
60. Eriksson A-K, Ekbom A, Hilding A, Östenson C-G. The influence of non-response in
a population-based cohort study on type 2 diabetes evaluated by the Swedish
prescribed drug register. Eur J Epidemiology 27;153-162, 2012.
82
61. Deleskog A, Hilding A, Brismar K, Hamsten A, Efendic S, Östenson C-G. Low serum
25-hydroxyvitamin D level predicts progression to type 2 diabetes in individuals with
prediabetes but not with normal glucose tolerance. Diabetologia 55;1668-1678, 2012.
62. Almgren M, Atkinson R, He J, Hilding A, Hagman E, Wolk A, Thorell A, Marcus C,
Näslund E, Östenson C-G, Schalling M, Lavebratt C. Adenivirus-36 is associated
with obesity in children and adults in Sweden as determined by rapid ELISA. Plos
One 7, e41625, 2012.
63. Östenson C-G, Hilding A, Grill V, Efendic S. High consumption of smokeless tobacco
(”snus”) predicts increased risk of type 2 diabetes in a 10-year prospective study of
middle-aged Swedish men. Scand J Public Heath 40;730-737, 2012.
64. Långberg E-C, Seed Ahmed M, Efendic S, Gu HF, Östenson CG: Genetic association
of adrenergic receptor alpha 2A (ADRA2A) with obesity and type 2 diabetes. Obesity
21:1720-25, 2013; doi:10.1002/oby.20162, 2012.
65. Spectre G, Östenson CG, Li Nailin, Hjemdahl P: Postprandial platelet activation is
related to postprandial insulin rather than glucose in patients with type 2 diabetes
mellitus. Diabetes 61(9):2380-4, 2012. Epub 2012 Jun 11.
66. Wirström T, Hilding A, Gu HF, Östenson C-G, Björklund A. Consumption of whole
grain reduces risk of deteriorating glucose tolerance, including progression to
prediabetes. Am J Clin Nutr 97;179-187, 2013.
67. Eriksson A-K, van den Donk M, Hilding A, Östenson C-G. Work stress, sense of
coherence, and risk of type 2 diabetes in a prospective study of middle-aged Swedish
men and women. Diabetes Care 36;2683-2689, 2013.
68. Fritz T, Caidahl K, Krook A, Lundström P, Mashili F, Osler M, Szekeres F, Östenson
C-G, Wändell P, Zierath J: Effects of Nordic walking on cardiovascular risk factors in
overweight individuals with type 2 diabetes, impaired or normal glucose tolerance.
Diabetes/Metab Res Rev 29:25-32, 2013.
69. Ösby U, Olsson E, Edman G, Hilding A, Eriksson S.V. Östenson C-G. Psychotic
disorder is an independent risk factor for increased fasting glucose and waist
circumference. Nord J Psychiatry 68;252-258, 2014.
70. Gu H, Gu T, Hilding A, Zhu Y, Kärvestedt L, Östenson C-G, Lai M, Kutsukake M,
Frystyk J, Tamura K, Brismar K. Evaluation of IGFBP-7 DNA methylation changes
and serum protein variation in Swedish subjects with and without type 2 diabetes.
Clin Epigenetics 5:20, 2013.
71. Gu T, Gu H, Hilding A, Sjöholm LK, Östenson C-G, Ekström TJ, Brismar K.
Increased DNA methylation levels of the insulin-like growth factor binding protein 1
gene are associated with type 2 diabetes in Swedish men. Clin Epigenetics 5:21,
2013.
72. Raaschou-Nielsen O, Andersen ZJ, Beelen R, Samoli E, Stafoggia M, Weinmayr G,
Hoffmann B, Fischer P, Nieuwenhuijsen MJ, Brunekreef B, Xun WW, Katsouyanni
K, Dimakopoulou K, Sommar J, Forsberg B, Modig L, Oudin A, Oftedal B, Schwarze
PE, Nafstad P, De Faire U, Pedersen NL, Ostenson CG, Fratiglioni L, Penell J, Korek
M, Pershagen G, Eriksen KT, Sørensen M, Tjønneland A, Ellermann T, Eeftens M,
Peeters PH, Meliefste K, Wang M, Bueno-de-Mesquita B, Key TJ, de Hoogh K,
Concin H, Nagel G, Vilier A, Grioni S, Krogh V, Tsai MY, Ricceri F, Sacerdote C,
Galassi C, Migliore E, Ranzi A, Cesaroni G, Badaloni C, Forastiere F, Tamayo I,
Amiano P, Dorronsoro M, Trichopoulou A, Bamia C, Vineis P, Hoek G.Air pollution
and lung cancer incidence in 17 European cohorts: prospective analyses from the
European study of cohorts for air pollution effects (ESCAPE). Lancet Oncol.
14(9):813-22, 2013.
73. Beelen R, Raaschou-Nielsen O, Stafoggia M, Andersen ZJ, Weinmayr G, Hoffmann
B, Wolf K, Samoli E, Fischer P, Nieuwenhuijsen M, Vineis P, Xun WW, Katsouyanni
K, Dimakopoulou K, Oudin A, Forsberg B, Modig L, Havulinna AS, Lanki T, Turunen
A, Oftedal B, Nystad W, Nafstad P, De Faire U, Pedersen NL, Östenson CG,
Fratiglioni L, Penell J, Korek M, Pershagen G, Eriksen KT, Overvad K, Ellermann T,
Eeftens M, Peeters PH, Meliefste K, Wang M, Bueno-de-Mesquita B, Sugiri D,
Krämer U, Heinrich J, de Hoogh K, Key T, Peters A, Hampel R, Concin H, Nagel G,
Ineichen A, Schaffner E, Probst-Hensch N, Künzli N, Schindler C, Schikowski T,
83
74.
75.
76.
77.
78.
79.
Adam M, Phuleria H, Vilier A, Clavel-Chapelon F, Declercq C, Grioni S, Krogh V,
Tsai MY, Ricceri F, Sacerdote C, Galassi C, Migliore E, Ranzi A, Cesaroni G, Badaloni
C, Forastiere F, Tamayo I, Amiano P, Dorronsoro M, Katsoulis M, Trichopoulou A,
Brunekreef B, Hoek G. Effects of long-term exposure to air pollution on naturalcause mortality: an analysis of 22 European cohorts within the multicentre ESCAPE
project. Lancet 1;383(9919):785-95, 2014.
Cesaroni G, Forastiere F, Stafoggia M, Andersen ZJ, Badaloni C, Beelen R,
Caracciolo B, de Faire U, Erbel R, Eriksen KT, Fratiglioni L, Galassi C, Hampel R,
Heier M, Hennig F, Hilding A, Hoffmann B, Houthuijs D, Jöckel KH, Korek M,
Lanki T, Leander K, Magnusson PK, Migliore E, Ostenson CG, Overvad K, Pedersen
NL, J JP, Penell J, Pershagen G, Pyko A, Raaschou-Nielsen O, Ranzi A, Ricceri F,
Sacerdote C, Salomaa V, Swart W, Turunen AW, Vineis P, Weinmayr G, Wolf K, de
Hoogh K, Hoek G, Brunekreef B, Peters A. Long term exposure to ambient air
pollution and incidence of acute coronary events: prospective cohort study and
meta-analysis in11 European cohorts from the ESCAPE project. BMJ 348:f7412,
2014.
Eriksson C, Hilding A, Pyko A, Bluhm G, Pershagen G, Östenson C-G. Long-term
aircraft exposure and body mass index, waist circumference, and type 2 diabetes: A
prospective study. Environ Health Perspect. 122(7):687-94. doi:
10.1289/ehp.1307115, 2014.
Almgren M, Atkinson RL, Hilding A, He J, Brismar K, Schalling M, Östenson C-G,
Lavebratt C. Human adenovirus-36 is uncommon in type 2 diabetes and associated
with increased insulin sensitivity in adults in Sweden. Ann Med. 46:539-46, 2014.
Fuks KB, Weinmayr G, Foraster M, Dratva J, Hampel R, Houthuijs D, Oftedal B,
Oudin A, Panasevich S, Penell J, Sommar JN, Sørensen M, Tiittanen P, Wolf K, Xun
WW, Aguilera I, Basagaña X, Beelen R, Bots ML, Brunekreef B, Bueno-de-Mesquita
HB, Caracciolo B, Cirach M, de Faire U, de Nazelle A, Eeftens M, Elosua R, Erbel R,
Forsberg B, Fratiglioni L, Gaspoz JM, Hilding A, Jula A, Korek M, Krämer U, Künzli
N, Lanki T, Leander K, Magnusson PK, Marrugat J, Nieuwenhuijsen MJ, Ostenson
CG, Pedersen NL, Pershagen G, Phuleria HC, Probst-Hensch NM, Raaschou-Nielsen
O, Schaffner E, Schikowski T, Schindler C, Schwarze PE, Søgaard AJ, Sugiri D, Swart
WJ, Tsai MY, Turunen AW, Vineis P, Peters A, Hoffmann B. Arterial blood pressure
and long-term exposure to traffic-related air pollution: An analysis in the European
study of cohorts for air pollution effects (ESCAPE). Environ Health Perspect. 2014
122(9):896-905, 2014.
Stafoggia M, Cesaroni G, Peters A, Andersen ZJ, Badaloni C, Beelen R, Caracciolo B,
Cyrys J, de Faire U, de Hoogh K, Eriksen KT, Fratiglioni L, Galassi C, Gigante B,
Havulinna AS, Hennig F, Hilding A, Hoek G, Hoffmann B, Houthuijs D, Korek M,
Lanki T, Leander K, Magnusson PK, Meisinger C, Migliore E, Overvad K, Ostenson
CG, Pedersen NL, Pekkanen J, Penell J, Pershagen G, Pundt N, Pyko A, RaaschouNielsen O, Ranzi A, Ricceri F, Sacerdote C, Swart WJ, Turunen AW, Vineis P,
Weimar C, Weinmayr G, Wolf K, Brunekreef B, Forastiere F. Long term exposure to
ambient air pollution and incidence of cerebrovascular events: Results from 11
European cohorts within the ESCAPE project. Environ Health Perspect. 122:919-25,
2014.
Wang M, Beelen R, Stafoggia M, Raaschou-Nielsen O, Andersen ZJ, Hoffmann B,
Fischer P, Houthuijs D, Nieuwenhuijsen M, Weinmayr G, Vineis P, Xun WW,
Dimakopoulou K, Samoli E, Laatikainen T, Lanki T, Turunen AW, Oftedal B,
Schwarze P, Aamodt G, Penell J, De Faire U, Korek M, Leander K, Pershagen G,
Pedersen NL, Östenson CG, Fratiglioni L, Eriksen KT, Sørensen M, Tjønneland A,
Bueno-de-Mesquita B, Eeftens M, Bots ML, Meliefste K, Krämer U, Heinrich J,
Sugiri D, Key T, de Hoogh K, Wolf K, Peters A, Cyrys J, Jaensch A, Concin H, Nagel
G, Tsai MY, Phuleria H, Ineichen A, Künzli N, Probst-Hensch N, Schaffner E, Vilier
A, Clavel-Chapelon F, Declerq C, Ricceri F, Sacerdote C, Marcon A, Galassi C,
Migliore E, Ranzi A, Cesaroni G, Badaloni C, Forastiere F, Katsoulis M, Trichopoulou
A, Keuken M, Jedynska A, Kooter IM, Kukkonen J, Sokhi RS, Brunekreef B,
Katsouyanni K, Hoek G.. Long-term exposure to elemental constituents of
84
particulate matter and cardiovascular mortality in 19 European cohorts: results from
the ESCAPE and TRANSPHORM projects. Environ Int. 66:97-106, 2014.
80. Beelen R, Stafoggia M, Raaschou-Nielsen O, Andersen ZJ, Xun WW, Katsouyanni K,
Dimakopoulou K, Brunekreef B, Weinmayr G, Hoffmann B, Wolf K, Samoli E,
Houthuijs D, Nieuwenhuijsen M, Oudin A, Forsberg B, Olsson D, Salomaa V, Lanki
T, Yli-Tuomi T, Oftedal B, Aamodt G, Nafstad P, De Faire U, Pedersen NL, Östenson
CG, Fratiglioni L, Penell J, Korek M, Pyko A, Eriksen KT, Tjønneland A, Becker T,
Eeftens M, Bots M, Meliefste K, Wang M, Bueno-de-Mesquita B, Sugiri D, Krämer U,
Heinrich J, de Hoogh K, Key T, Peters A, Cyrys J, Concin H, Nagel G, Ineichen A,
Schaffner E, Probst-Hensch N, Dratva J, Ducret-Stich R, Vilier A, Clavel-Chapelon F,
Stempfelet M, Grioni S, Krogh V, Tsai MY, Marcon A, Ricceri F, Sacerdote C, Galassi
C, Migliore E, Ranzi A, Cesaroni G, Badaloni C, Forastiere F, Tamayo I, Amiano P,
Dorronsoro M, Katsoulis M, Trichopoulou A, Vineis P, Hoek G.. Long-term exposure
to air pollution and cardiovascular mortality: an analysis of 22 European cohorts.
Epidemiology 25:368-78, 2014.
81. Hilding A, Shen C, Östenson C-G. Social network and development of prediabetes
and type 2 diabetes in middle-aged Swedish women and men. Diabetes Res Clin
Pract 107:166-77, 2015.
82. Pyko A, Eriksson C, Oftedal B, Hilding A, Östenson C-G, Hjertager Krog N, Julin B,
Aasvang GM, Pershagen G. Exposure to traffic noise and markers of obesity. Occup
Environ Med 72:594-601, 2015.
83. Korek M, Bellander T, Lind T, Bottai M, Eneroth KM, Caracciolo B, de Faire U,
Fratiglioni L, Hilding A, Leander K, Magnusson PKE, Pedersen NL, Östenson C-G,
Pershagen G, Penell JC. Traffic-related air pollution exposure and incidence of
stroke in four cohorts from Stockholm. J Exp Sci Environ Epi 25:517-523, 2015.
84. Beelen R, Hoek G, Raaschou-Nielsen O, Stafoggia M, Andersen ZJ, Weinmayr G,
Hoffmann B, Wolf K, Samoli E, Fischer PH, Nieuwenhuijsen MJ, Xun WW,
Katsouyanni K, Dimakopoulou K, Marcon A, Vartiainen E, Lanki T, Yli-Tuomi T,
Oftedal B, Schwarze PE, Nafstad P, De Faire U, Pedersen NL, Östenson CG,
Fratiglioni L, Penell J, Korek M, Pershagen G, Eriksen KT, Overvad K, Sørensen M,
Eeftens M, Peeters PH, Meliefste K, Wang M, Bueno-de-Mesquita HB, Sugiri D,
Krämer U, Heinrich J, de Hoogh K, Key T, Peters A, Hampel R, Concin H, Nagel G,
Jaensch A, Ineichen A, Tsai MY, Schaffner E, Probst-Hensch NM, Schindler C,
Ragettli MS, Vilier A, Clavel-Chapelon F, Declercq C, Ricceri F, Sacerdote C, Galassi
C, Migliore E, Ranzi A, Cesaroni G, Badaloni C, Forastiere F, Katsoulis M,
Trichopoulou A, Keuken M, Jedynska A, Kooter IM, Kukkonen J, Sokhi RS, Vineis P,
Brunekreef B. Natural-cause mortality and long-term exposure to particle
components: an analysis of 19 European cohorts within the multi-center ESCAPE
project. Environ Health Perspectives 123:525-533, 2015.
85. Olsson E, Westman J, Sudic Hukic D, Eriksson SV, Edman G, Bodén R, Jedenius E,
Reutfors J, Berntsson A, Hilding A, Schalling M, Östenson CG, Ösby U. Diabetes and
glucose disturbances in patients with psychosis in Sweden. BMJ Open Diabetes Res
Care. 3:e000120, 2015.
86. Ring M, Eriksson MJ, Fritz T, Nyberg G, Östenson CG, Krook A, Zierath J, Caidahl
K: Influence of physical activity and gender on arterial function in type 2 diabetes,
normal and impaired glucose tolerance. Diab Vasc Dis Res 12:315-324, doi:
0.1177/1479164115588548, 2015.
87. Hukic DS, Olsson E, Hilding A, Östenson C-G, Gu HF, Ehrenborg E, Erlinge E,
Edman G, Schalling M, Lavebratt C, Ösby U. Genes associated with increased fasting
glucose in patients with schizophrenia spectrum disorders. J Diabetes Metab 2015
6:512. Doi:10.4172/2155-6156.1000512.
88. Mannheimer B, Wagner H, Östenson CG, Diczfalusy U. No impact of vitamin D on
the CYP3A biomarker 4β-hydroxycholesterol in patients with abnormal glucose
regulation. PLoS One. 2015 Apr 2;10(4):e0121984. doi:
10.1371/journal.pone.0121984.
89. Raaschou-Nielsen O, Beelen R, Wang M, Hoek G, Andersen ZJ, Hoffmann B,
Stafoggia M, Samoli E, Weinmayr G, Dimakopoulou K, Nieuwenhuijsen M, Xun
85
WW, Fischer P, Eriksen KT, Sørensen M, Tjønneland A, Ricceri F, de Hoogh K, Key
T, Eeftens M, Peeters PH, Bueno-de-Mesquita HB, Meliefste K, Oftedal B, Schwarze
PE, Nafstad P, Galassi C, Migliore E, Ranzi A, Cesaroni G, Badaloni C, Forastiere F,
Penell J, De Faire U, Korek M, Pedersen N, Östenson CG, Pershagen G, Fratiglioni L,
Concin H, Nagel G, Jaensch A, Ineichen A, Naccarati A, Katsoulis M, Trichpoulou A,
Keuken M, Jedynska A, Kooter IM, Kukkonen J, Brunekreef B, Sokhi RS,
Katsouyanni K, Vineis P. Particulate matter air pollution components and risk for
lung cancer. Environ Int. 87:66-73, 2016.
90. Wagner H, Alvarsson M, Mannheimer B, Degerblad M, Östenson CG: No effect of
high dose vitamin D treatment on beta cell function, insulin sensitivity or glucose
homeostasis in subjects with abnormal glucose tolerance – a randomized clinical
trial. Diabetes Care, in press
91. Hukic DS, Lavebratt C, Frisén L, Backlund L, Hilding A, Gu HF, Östenson CG,
Erlinge D, Ehrenborg E, Schalling M, Ösby U. Melatonin receptor 1B gene associated
with hyperglycemia in bipolar disorder. Psychiatric Genetics 2016, 26: 136-9.
Akademiska avhandlingar för medicine doktorsexamen baserade helt eller
delvis på Stockholms diabetespreventiva program (SDPP) till och med
januari 2016
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
Carlsson, Sofia: Weight history, low birth weight, alcohol consumption and type 2
diabetes. 2003 ISBN: 91-7349-471-2.
Agardh, Emilie: The influence of psychosocial stress, socioeconomic differences and
coffee consumption in the etiology of type 2 diabetes. 2005 ISBN: 91-7140-180-6.
Yngen, Marianne: Platelet function in diabetes mellitus. 2005 ISBN: 91-7140-062-1.
Andersson, Camilla: Challenges of studying complex community health promotion
programs. 2006 ISBN: 91-7140-703-0.
Kuhl, Jeanette: Pathogenesis of type 2 diabetes with emphasis on the mechanism of
insulin resistance. 2006 ISBN: 91-7140-839-8.
Nordman, Sofia: Identification of susceptibility genes in type 2 diabetes. 2008 ISBN:
978-91-7357-492-1.
Johansson, Pia: Economic evaluation of public health programmes; constraints and
opportunities. 2009 ISBN: 978-91-7409-317-9.
Razmara, Masoud: Platelet dysfunction in diabetes: impact of hyperglycemia and
GPIIb/IIIa inhibition. 2009 ISBN: 978-91-7409-286-8
Långberg, Ewa-Carin: Impact of candidate genes on obesity and type 2 diabetes. 2010
ISBN: 978-91-7409-738-2.
Eriksson, Anna-Karin: Epidemiological studies on type 2 diabetes: Assessment of
diabetes risk factors and study participation. 2012 ISBN: 978-91-7457-644-3.
Eriksson, Charlotta: Cardiovascular and metabolic effects of long-term traffic noise
exposure. 2012 ISBN: 978-91-7457-828-7.
Wirström, Tina: Nutritional and dysmetabolic factors with potential impact on type 2
diabetes: epidemiological and molecular studies. 2012 ISBN: 978-91-7457-888-1.
Fritz, Tomas: Physical activity in normal and impaired glucose tolerance and type 2
diabetes mellitus. 2012 ISBN: 978-91-7457-839-3.
Seed Ahmed, Mohammed Hamza ZE: Functional and genetic studies in type 2
diabetes and obesity. 2013 ISBN: 978-91-7549-283-4.
Deleskog, Anna: Factors affecting the development of type 2 diabetes and
cardiovascular disease, with special reference to vitamin D. 2014 ISBN 978-91-7549438-8.
Gu, Tianwei: Genetic and epigenetic studies of diabetes and diabetic nephropathy
with focus in the IGF-IGFBP-axis. 2014 ISBN: 978-91-7549-606-1.
Spectre, Galia: Platelet function in diabetes mellitus. 2014 ISBN: 978-91-7549-636-8.
Korek, Michal. Long-term exposure to air pollution from road-traffic and
cardiovascular disease with a focus on exposure modeling. 2015 ISBN 978-91-7676168-7.
86
Rapporter utgivna inom Stockholms diabetespreventiva program (SDPP) av
Diabetespreventiva enheten, Karolinska sjukhuset, Stockholms läns
landsting
1. Stockholms läns diabetespreventiva program (SDPP). Beslutsunderlag. Rapport 1
(1995).
2. Östenson C-G, Bjärås G (Red.). Stockholms läns diabetespreventiva program
(SDPP). Bakgrund och projektplan för intervention. Rapport 2 (1995).
3. Carlsson S. En undersökning av sambandet mellan låg födelsevikt och nedsatt
glukostolerans. Rapport 3 (1996).
4. Bjärås G. Riktad intervention bland företag i Sigtuna kommun. Projektplan. Rapport
4 (1996).
5. Nordgaard L. Bortfallsanalys vid riktad intervention bland företag i Sigtuna
kommun. Rapport 5 (1996).
6. Bjärås G, Rohlén C. Riktad intervention bland boende i Smedbyområdet i Upplands
Väsby kommun. Rapport 6 (1996).
7. Bjärås G, Klinge-Härberg L, Löfmark M, Magnusson C. Samhällsdiagnos för
interventionskommunerna. Rapport 7 (1996).
8. Rydström-Wohlin A. Enkätstudie om motions- och kostvanor hos personalen på 21
företag i Sigtuna kommun; strategier för beteendeförändring. Rapport 8 (1996).
9. Bjärås G. Riktad intervention bland yrkesförare på företag i Sigtuna, Upplands Väsby
och Värmdö kommuner. Rapport 9 (1996).
10. Tillgren P, Bjärås G, Östenson C-G. Processutvärdering. Bakgrund, modell och
riktlinjer för genomförande. Rapport 10 (1997).
11. Ekblom Ö. Yrkesförares livsstil, upplevda hälsa och vilja till förändring.
Interventionsunderlag. Rapport 11 (1997).
12. Bjärås G, Nordgaard L. Nyckelhålsmärkt lunch i skola och personalmatsal Sigtuna
kommun. Projektplan. Rapport 12 (1997).
13. Persson G, Tillgren P, Östenson C-G, Ahlbom A, Bjärås G, Efendic S, Grill V, Norman
A, Svanström L. Plan för utvärdering av programmets effekter avseende förekomsten
av diabetes och nedsatt glukostolerans samt riskfaktorer. Rapport 13 (1997).
14. Löfmark M. Värmdö-målet. Ett restaurangprojekt i Värmdö kommun. Rapport 14
(1998).
15. Noordgaard L. Nyckelhålsmärkt lunch i skola och personalmatsal i Sigtuna kommun.
Stockholms läns diabetespreventiva program (SDPP). Rapport 15 (1998).
16. Bjärås G, Klinge-Härberg L. Walkingprojektet i Upplands Väsby kommun. Rapport
16 (1998).
17. Ewerbring M. Kartläggning av idrottsföreningars vilja och möjlighet att få igång en
mer befolkningsinriktad verksamhet (SDPP). Rapport 17 (1998).
18. Bjärås G, Jansson A. Promenadprojekt i Sigtuna kommun. Rapport 18 (1998).
19. Östenson C-G, Bjärås G. Beslutsunderlag II (1995-1998). Rapport 19 (1998).
20. Bjärås G, Östenson C-G. Processbeskrivning (1995-1998). Rapport 20 (1998).
87
21. Sydhoff J, Frögelius U. Butiksprojekt i Upplands Väsby kommun. Rapport 21 (1999).
22. Johansson B, Löfmark M. Enkätundersökning av personal inom kommunförvaltning
och primärvård. Rapport 22 (2000).
23. Bjärås G. Enkätstudie bland företag i Sigtuna kommun åren 1996-1998. Rapport 23
(2001).
24. Bjärås G, Sydhoff J. Metoder för att öka befolkningens intresse för promenader.
Resultat från enkätundersökningar i två kommuner. Rapport 24 (2001).
25. Rydström-Wohlin A. En enkät- och intervjustudie i ett bostadsområde med inrikting
diabetesprevention. Rapport 25 (2001).
26. Bjärås G, Östenson C-G. Processbeskrivning (1999-2001). Rapport 26 (2002).
27. Östenson C-G, Bjärås G. Beslutsunderlag III (1999-2002). Rapport 27 (2002).
28. Sydhoff J. Hälsoremissen. Att remittera till hälsofrämjande aktiviteter – ett verktyg
för primärvården? Rappot 28 (2004).
29. Lindvall C, Östenson C-G. Beslut och beslutsunderlag 2002-2004. Rapport 29
(2005).
30. Eriksson L. Lokala aktörers deltagande och samverkan i hälsofrämjande arbete.
Rapport 30 (2005).
31. Eriksson L. Johansson P. Kostnadsberäkning av det befolkningsinriktade arbetet
inom SDPP, Stockholms läns diabetespreventiva program. Rapport 31 (2005).
32. Lindvall C, Östenson C-G. Processbeskrivning 2002-2004. Rapport 32 (2005).
33. Carlson S, Jäder J. Möjligheter och hinder för samarbete mellan kommun och
landsting. En utvärdering av Stockholms läns diabetespreventiva program. Rapport
33 (2005).
34. Östenson C-G, Eriksson A-K, Hilding A. Stockholms diabetespreventiva program
(SDPP): Resultat från uppföljningstudien 2003-2006. Rapport 34 (2010).
Övriga publikationer
Bjärås G, Östenson C-G (1996). Att förebygga typ 2 diabetes. 2:a upplagen 2001.
Diabetespreventiva enheten, Karolinska sjukhuset, Stockholm.
Lindvall C, Alksten K, Cronlund I, Klingspor G, Andersson C (2004). Med fötterna på
jorden – en idébok om lokalt folkhälsoarbete. Stockholms läns landsting, Stockholms
läns diabetespreventiva program, Stockholm.
88
Bilaga 9 – Analyser
Analyser gjorda på prover från SDPP deltagare (tom mars 2016)
Analys
Vilka deltagare?
Serumprover:
Glukos, fasteprov och 2h-prov
samtliga
Insulin, fasteprov och 2h-prov
samtliga
Proinsulin
subgrupp
IGF-I (insulin-like growth factor-I)
subgrupp
IGF-II (insulin-like growth factor-II)**
subgrupp
IGFBP-1 (insulin-like growth factor binding protein-1)
subgrupp
IGFBP-2 (insulin-like growth factor binding protein-2)*
subgrupp
IGFBP-7 (insulin-like growth factor binding protein-7)
subgrupp
Adiponectin*
subgrupp
25(OH)D (25-hydroxy vitamin D)
subgrupp
Testosteron**
subgrupp
SHBG (sex hormone binding globulin)**
subgrupp
Kolesterol*
subgrupp
Triglycerider*
subgrupp
FGF19 (fibroblast growth factor 19)**
subgrupp
FGF21 (fibroblast growth factor 21)*
subgrupp
Ad-36 (adenovirus 36)
subgrupp
GADA (glutamic acid decarboxylase autoantibodies)**
subgrupp
Albumin
subgrupp
ApoC3 (apolipoprotein C3)
subgrupp
Transthyretin
subgrupp
89
Genetiska markörer på gener för diabetes och fetma,
analyserat på DNA som extraherats från EDTA-plasma:
ESR1 (estrogen receptor 1)
subgrupp
AC3 (adenylyl cyclase 3)
subgrupp
RPTPσ (receptor protein tyrosine phosphatase sigma)
subgrupp
GHR (growth hormone receptor)
subgrupp
IDE (insulin degrading enzyme)
subgrupp
APM1 (adiponectin)
subgrupp
NPY (neuropeptide Y)
subgrupp
ADRA2A (adrenergic receptor alpha 2A)
subgrupp
TCF7L2 (transcription factor 7-like 2)
subgrupp
HHEX (hematopoetically-expressed homeobox)
subgrupp
IGFBP-1 (insulin-like growth factor binding protein-1)
subgrupp
IGFBP-7 (insulin-like growth factor binding protein-7)
subgrupp
Proinsulin
subgrupp
Sox2
subgrupp
Liver X receptor
subgrupp
NOTCH2 (neurogenic locus notch homolog 2 gene)
subgrupp
THADA (thyroid adenoma associated gene)
subgrupp
IGF2BP2 (insulin-like growth factor II mRNA-binding protein 2
gene)
subgrupp
MTNR1B (melatonin receptor 1G gene)
subgrupp
WSF1 (wolfram syndrome 1 gene)
subgrupp
P2RX7 (purinergic receptor gene)
subgrupp
*Data publicerade endast i abstract på vetenskaplig konferens (jan 2015)
**Inga data publicerade (jan 2015), varken i abstract eller publikation
Subgrupp: för de olika analyserna kan prov från olika antal deltagare ha selekterats,
oftast både kvinnor och män, ibland bara från baslinjen, ibland bara från
tioårsuppföljningen och ibland både från baslinjen och tioårsuppföljningen.
90
ISBN 978-91-87691-41-6
