Naturvärdesinventering inför exploatering av ett område vid Hamraliftarna, Funäsdalen 16:47 Härjedalen Naturriddarna HB Uppdraget ........................................................................................................................................... 3 Metod ................................................................................................................................................. 3 Områdesbeskrivning ........................................................................................................................... 3 Berggrund........................................................................................................................................... 3 Jordarter ............................................................................................................................................. 3 Översiktlig vegetationsbeskrivning .................................................................................................... 4 Värdefulla områden och objekt .......................................................................................................... 7 Rödlista arter, sällsynta arter, arter med skydd (fridlysta etc.) ............................................................ 7 Slutsatser och rekommendationer ....................................................................................................... 7 Säkerheten i analysen ......................................................................................................................... 8 Uppdraget På uppdrag av Bruksvallarnas Byboende AB genom Sten Olof Hoflin har Naturriddarna HB utfört en naturvärdesinventering inför etablering och uppförande av fritidshus i anslutning till Hamraliftarna på fastigheten Funäsdalen 16:47. Uppdraget har utförts av Lena och Paul van den Brink på Naturriddarna HB. Metod Området inventerades den 26-27 juli 2010. Området är ca 500 x 400 m med den längre sidan i öst västlig riktning och har gåtts igenom för att identifiera känsliga småmiljöer. Kärlväxtfloran har inventerats och några mossor har inventerats i källdragen. Områdets storlek gjorde att det var motiverat att dela in området i olika delområden. Delar av området är präglat av olika störningar som kan kopplas till markanvändningen. Området gicks igenom av två inventerare. Koncentrationen av inventeringen har lagts på kärlväxtfloran. Tidsåtgången för inventeringsarbetet var ca 20 timmar. Områdesbeskrivning Området är ca 20 hektar stort och ligger i en nordsluttning. I norr avgränsas området av Tännån som ligger på en höjd av 770 meter över havet. Områdets högst belägna delar ligger i det kilformade sydvästra hörnet på 830 meter över havet. Delar av området är påverkade av aktiviteter och störning. I det nordöstra hörnet intill bron över Tännån finns en parkeringsplats. Söder om den börjar en liftgata som sedan följer den östra delen av området ca 140 meter söderut. I anslutning till liften står ett antal byggnader. I områdets norra del nära strandbrinken finns en ca 1 hektar stor tjärn. Väster om dammen finns ett schaktat område som verkar användas som uppställningsplats för kasserat byggmaterial. Även där finns ett par byggnader. En grusväg följer Tännån norr om strandbrinken och leder från parkeringsplatsen till uppställningsplatsen. En skoterled följer den södra sidan av Tännån uppe på strandbrinken. Större delen av området får betraktas som orört. Söder om tjärnen och uppställningsplatsen breder myrområden ut sig. Områdets södra halva består av en mosaik av fjällbjörkskog och mindre backkärr. Här och var finns små bäckar som följer sluttningen mot norr. I det flackare området allra längst i söder finns återigen inslag av större myrområden. Berggrund Området ligger i gränszonen mellan övre och mellersta skollberggrunden. Dominerande bergart i området är kvartsit som är näringsfattig och vittrar långsamt. Artsammansättningen visar påverkan från näringsrika bergarter med kalk. Det tyder på ett troligt inslag av kalkglimmerskiffer som är dominerande bergart i området norr om Hamra. Bergrundens sammansättning i området har inte studerats närmare. Kalkinslaget kan lika komma från de lösa jordlagren som transporterades till området i samband med den senaste nedisningen. Jordarter Morän är dominerande jordart i området. I myrområdena i områdets centrala delar består jordarten av torv. Torv återfinns även i de backkärr som finns i fjällbjörkskogen i områdets södra halva. I strandkanten mot Tännån finns vattenavsatta grova sediment (mestadels block och sten). Översiktlig vegetationsbeskrivning Karta över området Arterna i nedanstående beskrivning är medtagna för att ge en bild av områdets karaktär. Fler arter än vad som angivits påträffades under inventeringen. Område A: Fattigt/Intermediärt kärr Området består av öppna kärrytor. I de blötare partierna växer viden, flaskstarr, taggstarr, rosling och tranbär. På torrare tuvor hittar man hjortron, dvärgbjörk, kråkbär, tuvull, mossor, renlav och masklav. Område B: Fattigt/Intermediärt kärr I kärret dominerar tuvsäv och blåtåtel. Här växer också rosling, taggstarr, odon, hjortron, tätört, ullsäv och vattenklöver. Bottenskiktet domineras av vitmossor. I kärret gjordes även fynd av purpurvitmossa och gyllenmossa, arter som är karaktäristiska för rikkärr. Område C: Fjällbjörkskog i brant sluttning Marken är fuktig och här och var påträffas små bäckar som rinner nedför sluttningen. Här dominerar höga örter som stormhatt, kransrams, torta och skogsnäva. Här växer också hässlebrodd, lappsyra, stenbär, ängskovall, skogsfräken och ekbräken. Andra arter i fältskiktet är grenrör, fjällskära, vitsippsranunkel, norsknoppa, kärrfibbla och mjölkört. Här och var påträffas bestånd med skogsnycklar. I östra delen av område C tillkommer arter som älgört, humleblomster, kabbeleka, ormbär och nordlundarv. Område D: Intermediär/rikt backkärr Kärret är glest bevuxet med ett buskskikt av viden. I bottenskiktet dominerar vitmossor. I fältskiktet växer dvärgbjörk, strätta, ängskovall, kråkklöver, tuvull, gullris, humleblomster, starrarter, klotpyrola, Kung Karls spira, fjällfibbla, skogsnycklar, skogsstjärna och fjällviol. På ett ställe i backkärret växer ett bestånd av spindelblomster. I kärrets västra delar finns inslag av en i buskskiktet. Här tillkommer arter som ormrot, blodrot, skogsnäva och fjälltimotej. I område D växer påfallande mycket skogsnyckel. Område E: Hedbjörkskog i sydväst, omgiven av myr Trädskiktet i hedbjörkskogen består av björk och i buskskiktet dominerar en. I fältskiktet växer arter som lappljung, gullris, dvärgbjörk, blåbär, kråkris, kruståtel, skogsstjärna, skogskovall, ängskovall, hönsbär och revlummer. Hedbjörkskogen ligger på kullar omgivna av mindre myrområden. På myren i områdets sydvästra hörn noterades arter som flaskstarr/blåsstarr, tuvull, låga viden, dvärgbjörk, kråkris, hjortron, taggstarr, rosling, trådstarr, dystarr, odon och kråkklöver. I bottenskiktet dominerar vitmossor. Väster om område E finns en liten lågörtäng, markerad med gula ränder på kartan. Mellan de västliga delarna av område E och område C finns en övergångszon mellan de båda naturtyperna. Närmast Område E finns en björkskog av lågörttyp med hönsbär, gullris, skogskovall, ekbräken, linnea, revlummer och spindelblomster. När området planar ut ovanför område C blir det något rikare med bland annat vitsippsranunkel, fjälltimotej, lappsyra, fjällkåpa och hässlebrodd. I område D förekommer rikligt med orkidéer, främst skogsnycklar Område F: Hedbjörkskog norr om Tännån Område F består av en kulle omgiven av kärr. På kullen finns ett trädskikt av björk och ett buskskikt med en, björk och rönn. I fältskiktet växer revlummer, gullris, blodrot och ängskovall. På den sida som vetter mot söder växer enstaka vitsippsranunkel och skogsnycklar. På toppen av kullen där det är lite torrare, tillkommer arter som kråkris, lingon och fårsvingel. Gränsande till område F finns en strandäng vid Tännån, (se grönrandigt område på kartan). Där växer det bland annat vitmåra, brudborste, ormrot, klotpyrola, blodrot och skogsnäva. Område G: Ruderatmark Här ingår parkering, uppställningsplats för husvagnar, grusväg och uppställningsplats för kasserat byggmaterial. Område G omfattar också en nedfart straxt söder om tjärnen. Nedfarten är relativt artrik med ett buskskikt av dvärbjörk, björksly och viden. I fältskiktet växer bland annat Kung Karls spira, gullris, hässlebrodd, ängsull, polarull, tuvtåtel, starrarter, tågarter, höskallra, skogsnäva, ormrot, kråkklöver, blodrot, daggkåpa, vitmåra, tätört, skogsnycklar, ängssyra, norsknoppa, blåtåtel, späd ögontröst, fjällviol och fjälltimotej. Här finns också orkidén skogsnycklar. I nedfarten finns också ett rikare stråk med bland annat dvärglummer, bruntåg och grönyxne. Foto mot uppställningsplatsen för husvagnar i områdets östra hörn fotot taget mot väster (Område G) Övrigt att notera I närheten av områdets sydöstra hörn finns en lågörtäng som är ca 10 x 10 meter stor. Ängen ligger invid en bäck och är relativt artrik med brudsporre, blåtåtel, blodrot, gullris, svarthö, fjällruta, björnbrodd, gullbräcka, grönyxne, fjällskära, skogsnäva, dvärgbjörk, knagglestarr, tätört, odon, ormrot, rosling och hårstarr. Längs skoterleden vid ån växer mycket höga örter som fjällkvanne, stormhatt och torta. Några andra arter som kan nämnas är smalfräken, svarthö, fjällgentiana, slåtterblomma, humleblomster, fjällskära, polarull och fjälltimotej. Värdefulla områden och objekt Ingen av de observerade kärlväxterna i området betecknas som hänsynskrävande. Det enda som kan noteras är att samtliga orkidéer är fridlysta. De observerade orkidé arterna i området är Jungfru Marie nycklar, skogsnycklar, brudsporre, tvåblad, grönyxne och spindelblomster vilka är relativt vanliga. I backkärret som på kartan betecknas som område D fanns ett uppseendeväckande högt antal skogsnycklar. Vid O 1315461, N 6945297 står en stor tall (se rapportens framsida). Rödlistade arter, sällsynta arter, arter med skydd (fridlysta etc.) Vid inventeringen påträffades inga rödlistade arter. Orkidéerna Jungfru Marie nycklar, skogsnycklar, brudsporre, tvåblad, grönyxne och spindelblomster är fridlysta. Brudsporre, tvåblad och Jungfru Marie nycklar påträffades i en redan exploaterad miljö, vid parkeringen i nedre nordöstra hörnet. Brudsporre och grönyxne påträffades också på den lilla artrika lågörtängen i närheten av sydöstra hörnet. Grönyxne växer även vid nedfarten. Skogsnycklar finns rikligt i en del av backkärren och spindelblomster påträffades här och var i området, både i hedbjörkskog och i backkärr. Slutsatser och rekommendationer Ruderatmarken som betecknas som område G består av redan störd mark där omfattande aktiviteter pågår. Här finns inget som hindrar ytterligare exploatering, men hänsyn borde kunna tas till det lilla strandängsområdet vid Tännån. Generellt borde små områden med stor artrikedom och skönhet kunna sparas för att förhöja områdets estetiska värden. Område C består av en orörd fjällbjörkskog i relativt brant sluttning. Här finns en del död ved och området genomkorsas av små bäckar. Naturtypen i sig är inte ovanlig, men även här finns ett estetiskt värde. Vid exploatering rekommenderas att spara bäckmiljöer för att bibehålla områdets fukt- och näringstillförsel så att de höga örter som finns i området blir kvar. Lämpliga skyddszoner kring bäckarna kan troligen bibehålla miljöns huvudsakliga utformning med avseende på artsammansättning etc. Det enda område som sticker ut som värt att bevara från exploatering är backkärret som betecknas område D. Här finns en stor artrikedom och påfallande mycket skogsnycklar. Ett sådant område intakt borde göra hela exploateringsområdet mer attraktivt. För att område D ska bevaras krävs att vattenförsörjningen inte upphör. Därför måste hela tillströmingsområdet lämnas orört. Troligen kan detta avgränsas av de två bäckar som rinner öster och väster om området Den stora tallen vid O 1315461, N 6945297 bör sparas. Större tallar på högre höjd är mindre vanliga då de frösprids och antalet tillfällen som detta skett är begränsade. Säkerheten i analysen Inventeringen har begränsats till totalt tjugo timmar i fält. Inventeringen har koncentrerats på att hitta miljöer som kan hysa ovanliga växter samt sällsynta kärlväxter. Ingen systematisk kartläggning av djur har skett. Ingen systematisk bedömning av mossor eller lavar har gjorts.