1
LOKALBEHOVSBESKRIVNING
FÖR
ÅLIDHEMS SKOLOMRÅDE
2006 06 11
Gun-Britt Hedström
Skolområdeschef
2
BESKRIVNING AV ÅLIDHEMS SKOLOMRÅDE
Nuläges beskrivning
Områdets skolor
I skolområdet finns både grundskola, sär och träningsskola, förskolor och dagbarnvårdare
Skolverksamheter bedrivs vid
Ålidhemsskolan-6-9, RH-klass, ADHD- klass. 286 elever
Ålidhemsskolan särskola 7-10, 58 elever*
Kolbäcksskolan F-5, 52 elever
Kolbäcksskolan träningsskola 1-10 32 elever*
Sofiehemsskolan F-5 118 elever*
Innertavle skola F-5 105 elever*
*= elevsiffror från 2006 03 21
I skolområdet finns för närvarande 18 förskoleavdelningar och 8 dagbarnvårdare.
Innertavle skola berörs inte som enhet av förändringar på Ålidhemsområdet, men de äldre
eleverna 12-16 år går till Ålidhemsskolan 6-9. Lokalerna är nyligen renoverade och anpassade
för den verksamhet som bedrivs. Elevantal/prognos och lokalytor överensstämmer i stort men
kan rymma en viss ökning
Sofiehemsskolan behöver en anpassning beträffande tillgänglighet så att skolan kan ta emot
barn och föräldrar med funktionshinder. Beträffande verksamhetsanpassning så behöver
grupprum tillskapas, liksom något större rum där man kan samla en större grupp elever.
Personalarbetsplatser behöver tillskapas. En mer detaljerad plan för verksamhetsanpassning
håller på att utformas.
Elevantal/prognos och lokalytor överensstämmer i stort.
Ålidhemsskolan har en överkapacitet i förhållande till nuvarande elevantal.
Lokalernas status framgår av lokalutredning 2005.
Där finns idag välutrustade specialutrymmen för NO och hemkunskapsundervisning som vid
förflyttning av verksamheten till en ny enhet måste ersättas med goda alternativ vars kriterier
tas fram i dialog med berörda utifrån verksamhetsidén.
För de särskilda undervisningsgrupperna i RH-klass, ADHD-klass, kommer en översyn att
göras under 2006 som belyser deras behov av organisation och lokaler i kommunen.
Kolbäcksskolan har ändamålsenliga lokaler för den verksamhet som bedrivs där idag men
har en stor överkapacitet i förhållande till elevantal/prognos. I det politiska beslutet om att
Kolbäcksskolan ska vara ett centrum för Ålidhemsområdet med F-9 så behöver en anpassning
göras avseende utrymmen för undervisning i natur/teknikorienterade ämnen och
hemkunskap/hälsa. Dessa utrymmen kan ev. samnyttjas med andra intressenter.
En anpassning behöver också göras beroende på vilka fler aktörer som ingår i det
skol/kulturcentrum som formeras.
Aktuella elevsiffror och prognoser hämtade från Lokalutredningen. Kan också erhållas av Jan
Brännvall, skolkontoret.
3
Folkmängd/ Prognos -feb 2006
LM KOLBÄCK
År
2004, fbf
2005, fbf
2006, pr
2007, pr
0
45
56
48
51
1-5
163
151
163
170
6-9
95
78
80
84
10-12
97
75
74
65
13-15
98
102
92
83
16-18
101
93
96
99
19-w
6334
6689
6928
7312
Summa
6933
7244
7481
7866
2008, pr
2009, pr
2010, pr
2010 jfr
med 2005
54
57
60
181
188
199
82
90
92
70
68
74
72
71
63
101
91
82
7477
7584
7573
8039
8149
8142
4
48
14
-1
-39
-11
884
898
LM SOFIEHEM
År
2004, fbf
0
31
1-5
111
6-9
102
10-12
86
13-15
70
16-18
84
19-w
2156
Summa
2640
2005, fbf
30
121
81
83
89
72
2123
2599
78
84
71
58
57
90
87
83
78
85
71
68
89
90
87
2100
2076
2043
2024
2000
2578
2561
2547
2539
2534
-26
-4
15
-123
-65
2006, pr
30
128
81
2007, pr
32
138
77
2008, pr
34
150
77
2009, pr
37
158
94
2010, pr
39
167
99
2010 jfr
9
46
18
med 2005
Folkmängd/ Prognos -feb 2006
LM
INNERTAVLE
År
0
1-5
6-9
10-12
13-15
16-18
19-w
Summa
2004, fbf
2005, fbf
14
12
74
76
55
69
54
44
51
60
37
40
662
660
947
961
2006, pr
15
77
68
45
54
44
667
969
2007, pr
2008, pr
2009, pr
15
14
13
81
85
78
65
66
62
46
45
56
54
44
45
48
58
51
670
664
664
978
975
970
2010, pr
2010 jfr
med 2005
12
75
67
52
45
51
659
961
0
-1
-2
8
-15
11
-1
0
Särskolan och träningsskolans framtida utformning och organisation är för närvarande under
utredning. Förslag finns på att de äldsta eleverna på särskolan som idag går på
Ålidhemsskolan förs över till Bräntbergsskolan från 2008.
Träningsskolan blir kvar på Kolbäcksenheten men med färre elever än idag.
Administration
Administrationen är för närvarande placerad på Ålidhemsskolan på två olika platser. Det gör
att det är orationellt, svårarbetat, kostnadskrävande och att ev. samordning är tidsödande.
Rektorerna vid Ålidhemsskolan har tillgång till nära stöd medan övriga rektorer i skolområdet
4
saknar nära stöd och det administrativa stöd de har är av mycket begränsad omfattning och
inte där de själva har sin arbetsplats.
Det finns ingen arbetsplats där rektorerna kan sitta för att enkelt kunna kommunicera med
varandra eller med områdets administrativa stöd.
Hur ser framtiden ut?
Befolkningsstrukturen inom Ålidhemsområdet har förändrats under de senaste 10 åren till att
bli ett utpräglat studentområde. Det har inneburit att barnfamiljer valt att flytta ut från
området, ofta i samband med skolstart, och vi har haft ett minskat elevunderlag till skolorna.
Intresse och initiativ finns för att utveckla områdets bostadsbestånd. I den byggnadsordning
som SHBK arbetar med under våren 2006 för Sofiehem-Ålidhem finns visioner om förtätning
och där kan, och BÖR, nya bostadsbestånd anpassas för barnfamiljer vilket skulle medföra att
barnantalet ökar i området.
För verksamheten finns en stor utmaning i att utveckla områdets skolor så att de ska vara
attraktiva alternativ som föräldrar väljer för sina barn.
Genom en satsning på Kolbäcksskolan som en central enhet för Ålidhemsområdet så
tillskapas förutsättningar för att öka attraktionskraften för stadsdelen och för områdets skolor.
För Sofiehemsområdet är elevantal/prognos relativt stabilt över tid och ger underlag för en
skolenhet för yngre barn.
I Innertavle finns planer på byggande av ett antal småhus, vilket kan ge ytterligare barn till
skolan, men en viss ökning ryms i nuvarande lokaler.
Konsekvenser om ingen åtgärd vidtas
Om ingen åtgärd vidtas utifrån dagsläget– Tomtebogård har F-5 skola, Sofiehem F-5,
Kolbäck F-5 och Ålidhem 6-9-så prognosticeras Ålidhemsområdet ha en överkapacitet på
5 095 m² år 2009, förutsatt att 85 % av föräldrarna väljer områdets skolor.
I dagsläget är det 40-70 % som väljer områdets skolor för sina barn, vilket är en utmaning att
förändra för områdets skolenheter. Någon form av förändring och utveckling av
skolverksamheten behövs för att föräldrarna ska välja områdets skolor i högre utsträckning än
i dag.
Skolområdet har efter lokalbeslutet 2005 12 22 fått en möjlighet att förändra och utveckla
lokalerna i den riktning som För och Grundskolenämnden beslutat om 2005 06 20.
Samverkan
Enligt beslut i KSAU 2001-08-20 framhålls vikten av att ”skolorna utgör resurscentrum för
bostadsområdet, där kultur- och fritidsverksamhetär integrerad och där vuxen verksamhet
också inryms”.
En förutsättning för att det ska bli ett samarbete mellan olika delar och verksamheter i det nya
skolcentrumet är att det skapas en gemensam syn på uppdraget utifrån en gemensam
värdegrund och att samverkansmöjligheterna vid enheten följs upp och vidareutvecklas.
Det innebär att tid måste avsättas för det arbetet.
Samverkan med bibliotek
ï‚· se skolbibliotek som en viktig lärandemiljö (citat från För och Grundskolenämndens beslut 2005 11 21
5
För Ålidhemsområdet är det av särskild vikt att så sker, eftersom det är ett område med
mångkulturell prägel och där det finns stort behov av mötesplatser för att ta tillvara de
möjligheter som mångfald innebär.
Vi ser därför biblioteket som ett viktigt inslag i anslutning till skolan för att ge service till
skolverksamhet och allmänhet. Ålidhemsområdet är i särskilt stort behov av denna samverkan
eftersom en stor andel barn/ungdomar och vuxna är flerspråkiga och behöver rik stimulans i
det svenska språket via litteratur och tidskrifter. Biblioteket tillhandahåller även litteratur på
en mängd andra språk så att barn/ungdomar och vuxna kan stärka och utveckla sitt modersmål
via litteratur.
Samtliga skolor i skolområdet använder Ålidhemsbiblioteket som ”sitt” bibliotek och vid en
placering av biblioteket på den nya F-9 enheten underlättas övriga enheters möjligheter att ta
del av bibliotekets utbud, eftersom en stor del av samverkan naturligt kommer att ske mellan
F-9 och övriga enheter i skolområdet.
Samverkan med Fritidsgårdens verksamhet
Fritidsgården bör ligga i anslutning till skolan för att möjliggöra och underlätta samverka i
både personal och verksamhetsfrågor. Det vore en mycket stor fördel om även skolans
fritidspersonal för yngre barn kunde samarbeta med fritidsgårdens personal. Speciellt omkring
de barn/ungdomar som har behov av extra omsorg och stöd. Det skulle utgöra en bra bas för
utveckling och lärande om vi hade en helhetssyn på barnen/ungdomarna. Det brister tyvärr
idag när vi är geografiskt spridda med lokaler långt från varandra. Samverkan försvåras när
det inte finns naturliga mötesplatser för personalen men även för barn/elever.
Med fritidsgården i anslutning till skolan underlättas olika kulturevenemang ex, musik, teater
etc. och utbudet av fritidsaktiviteter kunde breddas.
Därför bör lokaler inplaneras i den nya F-9 enheten för drama/teater, bild/form/skapande och
musik. Dessa lokaler kan samnyttas av skola, fritidsverksamhet och boende. Med den starka
studentprägel och den stora mångfald som finns i området kan verksamheterna berikas av att
det finns gemensamma mötesplatser för kulturella aktiviteter.
Samverkan med Socialtjänst/familjecentral
Skolområdets enheter har sedan lång tid tillbaka ett bra och väl fungerande samarbete med
socialtjänsten. Med en familjecentral i nära anslutning till skolcentrum förstärks möjligheten
till utvidgat samarbete.
Moské på Ålidhem.
Om de planer som finns på att bygga en moské på Ålidhemsområdet verkställs, kan det
innebära en ökning av barnfamiljer i området och skolans organisation måste kunna möta den
ev. elevökningen. Det behöver också finnas mötesplatser för människorna i området och där
är skolan en viktig del.
Centrum – kommersiellt och/eller kulturellt?
Skolorna i Ålidhemsområdet har mycket att vinna om det gick att separera dessa två centrum.
Skolan, bibliotek, fritid och familjecentral kan utgöra ett kulturellt centrum som friläggs från
det kommersiella centrumet.
Det är dock viktigt att trafiksituationen och trafikplanerna ses över inom området, så att de
möjliggör utveckling av de båda centrumen.
6
Dagbarnvårdarverksamhet.
Dagbarnvårdarna i området träffas regelbundet några gånger per vecka och behöver tillgång
till gemensamma lokaler för sin verksamhet vilket de inte har för närvarande. Deras lokal
kunde samnyttjas med öppen förskola.
VERKSAMHETSANALYS för skolverksamheten
Verksamhetsidé
Skolan arbetar för att stärka progressionen från 1 åringen till 16 åringen. Arbetssättet är
ämnesövergripande och bidrar till att barnen kan se och uppleva sammanhang.
Eleverna är delaktiga i planering av undervisningen och arbetsformerna varieras och anpassas
utifrån stoff och elevernas behov.
I skolans undervisning läggs stor vikt vid naturorienterade ämnen och teknik.
Vi stärker de Naturorienterade ämnena genom att en referensgrupp, med personal från varje
enhet, samt två processledare leder och inspirerar Ålidhems skolområde mot en skola som
stöder hållbar utveckling ur olika perspektiv- ekologiskt, ekonomiskt och socialt i arbetet
”Alla åldrar, alla ämnen mot framtiden på Ålidhem”.
Skolområdet avser att inom kort miljöcertifiera samtliga enheter. Därför önskar vi att det tas i
beaktande vid planering av inköp av material till byggnaden men också till verksamheten.
Likaså vid planering av mathantering och sopsortering etc.
F-9 grundskolan har utemiljön som en viktig del av lärrummet. Eleverna kan följa
årstidväxlingar, ha planteringar, göra vissa experiment och laborationer utomhus och få
erfarenheter av olika uteaktiviteter som kan tillämpas på fritiden.
Det finns goda utrymmen för lek och allsidig rörelse för både yngre och äldre.
Skolan har särskilda lokaler för sin undervisning i musik, bild, slöjd, naturvetenskap samt
hem - och konsumentkunskap. Lokalerna kan användas av andra intressenter. Medarbetarna är
organiserade i arbetslag och har olika kompetenser och de arbetar med en gemensam grupp av
barn/elever.
Undervisningsgruppernas storlek varieras utifrån elevernas behov och arbetets innehåll.
Sofiehemsskolan och Innertavle skola utgör självklara delar i helheten F-9 vilket innebär att
de deltar i och omfattas av den verksamhetsidé som utarbetas vid nya skolan.
Områdets förskolor samverkar på olika sätt med skolenheterna och den samverkan kommer
att stärkas och utvecklas ytterligare.
Skolutvecklingsgrupper
Under läsåret 2006/2007 kommer personal, föräldrar och elever att ingå i olika arbetsgrupper
för att planera, precisera och utforma verksamhetsinnehåll i den nya F-9 enheten och utifrån
den gemensamma värdegrunden reflektera omkring olika delområden för att komma fram till
hur F-9 enhetens arbetsformer och metoder på bästa sätt ska utformas för en god
måluppfyllelse utifrån läroplan och Umeå kommuns VP-mål.
7
LOKALBEHOVSANALYS
Det fria skolvalet
En svårighet med att beräkna lokalbehovet är det fria skolvalet. Den ökande andelen alternativ
för grundskolorna innebär att verksamhetens organisation måste vara mycket flexibel, men
trots en hög flexibilitet så är det svårigheter att beräkna behov av både lokaler och personal.
Andel aktiva skolval varierar också mellan olika år. Vår målsättning är att 85 % v föräldrarna
väljer områdets skolor.
Lokalerna bör enkelt kunna anpassas för att kunna användas av yngre eller äldre elever,
eftersom barnantalet i olika åldersgrupper varierar över tid.
Kolbäcksskolan har idag välfungerande lokaler för träningsskola.
RH-klass finns för närvarande vid Ålidhemsskolan och deras lokalbehov bör beaktas i
arbetet. Ska de vara kvar i skolområdet? Om inte, vart finns i så fall bra lokaler för deras
behov?
Undervisningsrum
Lokalerna bör planeras så att varje arbetslag och deras elever har ett tydligt definierbart
utrymme som de kan känna trygghet i; ”hemvist”. Det ska inte vara ”genomgångstrafik” i
dessa ”hemvist”. Barnen ska känna trygghet i sina lokaler utan att oroas av plötsliga avbrott.
Hemvisten för de yngre barnen bör ha en egen ingång/entré till sina utrymmen.
Undervisningsrummen bör vara av olika storlek och elevgruppen i varje arbetslag behöver
tillgång till rum för gemensam undervisning i större/hela basgruppen och mindre grupper.
Basgrupperna kan komma att omfatta 30-60 barn, beroende på ålder och övriga
förutsättningar.
De vuxna i varje arbetslag behöver tillgång till både enskilda arbetsplatser och rum för
gemensamma möten för ca 3-10 personer och tillgång till förvaring och bearbetning av
materiel i anslutning till arbetslagets/elevgruppens ”hemvist”
Varje basgrupp har en ansvarspedagog med ca 10-15 barn per vuxen. Om det är 40 barn i basgruppen bör det
finnas tillgång till fyra rum med plats för ca 10 barn, så att varje pedagog kan samla ”sin” basgrupp. Om
basgruppen omfattar 60 barn bör det finnas rum för sex basgrupper och ett rum för 60 barn. Det behövs även
något rum för gruppstorlekar däremellan.
Detta avsnitt kommer att bearbetas ytterligare. Kan ändras något
Lokaler för undervisning i hem-och konsumentkunskap behövs i den nya enheten. Lokalerna
ska också kunna användas av andra intressenter. Samverkan
Utformningen av lokaler för undervisning i naturorienterande ämnen och teknik ska utgå från
den vision och de arbetsformer som kommer att tillämpas vid enheten. Eftersom vi arbetar för
att stärka progressionen från 1 åringen till 16 åringen så ska det finnas möjligheter för alla
åldrar att använda undervisningslokalerna. Arbetssättet bör, här liksom i övrigt, vara
ämnesövergripande och bidra till att barnen förstår sammanhang. Föreskrivna
säkerhetsaspekter ska självklart beaktas. Undervisningsgruppernas storlek måste även här
kunna varieras. Samverkan
8
Lokaler behövs för drama/teater och bild/form/skapande bör utformas så att de kan användas
av olika åldrar och bidra till att stödja ämnesöverskridande undervisning.
Ålidhemsskolan har ett värdefullt kostymförråd som behöver få ett utrymme.
Musikundervisning behöver tillgång till rum av olika storlek för större och mindre grupper.
Musikskolan bör även kunna nyttja lokalerna, liksom fritids och fritidsgårdens verksamhet.
Det innebär att det behöver finns utrymme för förvaringsskåp för instrument och
musiktillbehör.
Samverkan
Entré och kapputrymmen
För de små barnen 6-11 år är det viktigt att de har sina egna entréer direkt in till sina hemvist.
De bör vara lätt att känna igen ”sin egen” dörr.
De äldre barnen kan använda den gemensamma entrén för övrig verksamhet.
Samtliga kapputrymmena bör vara tilltagna så att onödig trängsel och konflikter undviks.
Utrymme måste finnas för de yngre eleverna ombyteskläder/skor
För träningsskolan är det viktigt att entrén är lättillgänglig för taxibilar vid hämtning och
lämning.
Träningsskola
Träningsskola kommer att finnas vid enheten. För närvarande är det 32 elever som har
undervisning och en fritidshemsavdelning. Ev. kan antalet elever framledes vara något färre
eftersom kranskommunerna i allt större utsträckning själva ordnar för sina egna elever.
Hela enheten bör utformas så att träningsskolans elever kan ha tillgång till
gemensamhetsutrymmen som elevcafé, verkstäder, musikrum etc.
De bör ha ett eget ”hemvist” med sex egna undervisningsrum för 3-6 elever per grupp och
arbetsplatser för pedagogerna. Förutom undervisningsrum bör det finnas rum som kan
användas av eleverna vid raster och under fritidstid.
Toaletter och skötrum måste finnas och vara dimensionerade för rullstolar.
Det bör vara lätt att komma ut med rullstolar till en trivsam utemiljö både sommar som vinter.
Utrymme måste finnas för rullstolar att ta sig fram i korridorer och entréer.
Administration
Skolområdets administratörer bör ha sina arbetsplatser nära varandra. De kan då hjälpas åt vid
hög arbetsbelastning och fördela arbetsuppgifter på ett bra sätt och de kan nyttja varandras
kompetenser på ett sätt som gagnar hela skolområdet. De är för närvarande sju personer,
eftersom vi för närvarande ger viss service till Tomtebo och Carlshöjds skolområde. En trolig
utveckling är att det framledes är ca fem personer i administrationen. Utrymmen behövs för
kopiering, viss arkivering samt ett litet förråd för kontorsmateriel.
Administratörernas rum bör ge möjlighet till att ta emot besök av föräldrar, elever,
medarbetare, kollegor och allmänhet.
I administrationen ingår receptionsarbete. Ev. kan samverkan ske med övriga verksamheter
vid enheten.
Rektorer
Skolområdet har idag sex rektorer, men ev. kan det framledes bli fem rektorer som arbetar i
ledarlaget och de behöver egna arbetsplatser i nära anslutning till varandra och till
administratörerna. För rektorerna behövs även ett gemensamt konferensrum samt tillgång till
samtalsrum där de kan ta emot besökande föräldrar, elever, medarbetare, kollegor och
allmänhet. Kan samordnas med övriga verksamheters samtalsrum.
9
Elevhälsovård
En skolsköterska och en kurator behöver var sin arbetsplats, möjlighet till skåp och datorer för
förvaring av sekretesskyddat material. De bör kunna ta emot besökande i sina rum som bör
vara placerade så att besök kan göras diskret för dem som så önskar. Samordning med
elevhälsan/fam.central?
Studie och Yrkesvalslärare
SYV behöver ett arbetsrum i anslutning till de äldre elevernas hemvist där det finns plats för
att tillhandahålla broschyrer mm. för elevernas val.
Dagbarnvårdare
Inom skolområdet finn en dagbarnvårdargrupp som behöver en lokal där de kan samlas med
alla barnen för lek och samvaro ca två gånger per vecka. De behöver tillgång till ett pentry
eller dyl. för att kunna ge barnen ett mellanmål. För närvarnade är det fyra dbv med ca 11-15
barn. De behöver också ha tillgång till förvaringsutrymme för leksaker.
Utrymme behövs för att ställa in ca 4 barnvagnar vid regn eller snö.
Samverkan
Samlingssal
Det finns behov av att kunna samla alla elever vid enheten till gemensamma aktiviteter allmän
information, musik och sång presentationer, skolstart och skolavslutningar, luciafirande, etc.
antal ca 400 elever + personal
Det finns även behov av att samla skolområdets personal till gemensamma aktiviteter,
personalmöten/fester, föreläsningar etc. antal ca 250 (medräknat förskolornas medarbetare)
En samlingsplats/utearena för enheten bör finnas för att användas av både skola och vid olika
kulturarrangemang. Där bör finnas eluttag. Samverkan
Matsal
Eleverna serveras skollunch varje dag mellan 10.30-13.00 och matsalens utformning, miljö
och logistik bör vara tilltalande och bidra till att vara ett föredöme i hållbar utveckling. Vuxna
och elever äter tillsammans i en trivsam miljö. Träningsskolans elever äter i matsalen men bör
få möjlighet att kunna äta i en avgränsad, lugn miljö utan genomfart vid borden
Närproducerad mat som framställts med focus på hållbar utveckling bör serveras.
Det bör också beaktas att fritids dagligen serverar eleverna frukost, 7.15 mellanmål 13.3015.00och mat under skollov 11.00-12.00
God tillgänglighet för bilar med dagliga matleveranser och med hänsyn till hög säkerhet för
barnen.
I matsalen bör finnas ett pentry som kan användas vid uthyrning.
Matsalen kan samnyttjas med andra verksamheter.
Samverkan
Samtals och konferensrum
Det finns en mängd olika arbetsgrupper i skolområdet. Det innebär att det behöver finnas
några rum som kan nyttjas för möten för arbetsgrupper om 5-15 personer främst på dagtid
men det kan också ibland vara på kvällstid.
Samverkan
Utrymme för praktikanter
10
I både skolans och fritidshemmens verksamhet förekommer lärarstuderande och övriga
praktikanter vilket innebär att utrymme måste finnas även för dem vid beräkningar av
personalutrymmen. Antal är svårt att beräkna eftersom det varierar men ca 8-15
elever/kandidater kan vissa perioder finnas i verksamheten.
Vaktmästeri
Utrymme för vaktmästeri behövs i anslutning till huvudentrén. Funktionen bör ge service till
de verksamheter som finns vid enheten. Samverkan
Städpersonal
Utrymme för städredskap bör finnas i olika delområden av enheten för att personalen inte ska
ha alltför långa transportsträckor. Omklädningsrum för städpersonal.
Tvättmaskin för tvätt av städmateriel. Utrymme för handduksbalar, toapapper etc. måste
finnas.
Modersmålsundervisning
Rum måste finnas för att modersmålslärare ska kunna arbeta med små undervisningsgrupper
efter skoltid utan att störas av annan verksamhet ex fritids. För närvarande är det ca 20 olika
språk representerade inom skolverksamheten, men genom schemaläggning så kan behovet av
små undervisningsrum vara ca 5-6
Läxhjälp
Efter skoltid förekommer läxhjälp för enskilda och grupper. Därför bör små grupputrymmen
kunna disponeras efter skoltid utöver fritidsverksamhet.
Idrott och utevistelse
Det behövs möjlighet till allsidig utevistelse för både yngre och äldre barn/ungdomar med
goda utrymmen för lek. Det behövs också tillgång till olika idrottsmöjligheter för både yngre
och äldre elever. Vid planering av lokaler för idrott bör det förutom gemensamma
duschmöjligheter även finnas utrymme för enskild dusch i både herr och damavdelning.
Eleverna behöver kunna följa årstidväxlingar, ha planteringar, göra experiment och
laborationer utomhus, få erfarenhet av olika uteaktiviteter som de kan tillämpa på fritiden. De
innegårdar som för närvarande finns vid Kolbäcksskolan fungerar utmärkt och de bör
bibehållas, eller ersättas med liknande.
Det bör finnas platser med skydd mot sol och regn någonstans på skolgården.
Uteförråd
Det bör finnas möjlighet att ställa in barnens uteleksaker –skranor, pulkor, bollar,
minibandymål, styltor etc-i ett utomhusförråd.
Fritids
Lokalerna behöver också tillgodose de behov fritidsverksamheten har av möjlighet till
avskildhet med lugn och ro såväl som möjlighet till skapande i olika former.
För den skapande verksamheten behövs tillgång till verkstäder/utrymmen för målning och
lera, textil, drama/ett rum som ger möjlighet till rörelselekar i större grupper, musik,
experimenterande och laborerande men också för bygglek.
Viktigt att de har tillgång till rum som kan ge lugn och ro samt möjlighet till att bilda små
grupperingar med skilda sysselsättningar.
Fritids serverar mellanmål utomhus så ofta det är möjligt, både sommar och vinter, och
behöver därför bord och sittplatser. En grillplats är önskvärt.
11
Uteplatsen ska vara anpassad så att träningsskolan kan nyttja den.
Fritidsverksamhet för de yngsta barnen 6-8 år bör bedrivas där basgruppen har sin
undervisning, sitt ”hemvist”
För de äldre barnen kan undervisningslokal och fritids vara åtskilda, men det är inte
nödvändigt.
För de äldsta skolbarnen bör det finnas tillgång till ett café där de kan köpa (nyttiga)
mellanmål. De behöver rum för samvaro vid pauser i arbetet. Rum där de kan spela spel,
lyssna på musik och umgås. Samverkan
Verksamhetens tider
Skoltid
Fritidstid
ca 8.10-13.00/15.30
ca 06.30-8.10, ca 13.00/15.30-17.30, samt alla lov
Kommunikationer
Trafiksituationen
Trafiksituationen vid skolan måste utformas så att barnen på ett tryggt sätt kan passera mellan
olika skolbyggnader och idrottsanläggningar. Barnens måste också på ett tryggt sätt kunna ta
sig till och från skolan.
Det måste också var en bra tillgänglighet till bibliotek, fritidsgård och idrottsanläggningarna.
Träningsskolan har behov av att taxibilar kan komma fram till entrén.
Mat-och varuleveranser till enheten ska kunna ske på ett tryggt sätt.
Internt ”allanrop”?
Frågan om det behövs internt allanrop och i så fall i vilka delar av enheten det bör finnas
måste diskuteras ytterligare.
IT anslutningar och teknik för undervisning
En självklarhet är att det finns tillgång till IT uppkopplig vid alla arbetsplatser och i
undervisningsrum.
Det bör dock finnas något rum som inte är belastat av alltför mycket el-utrustning, med tanke
på el-överkänsliga personer. Det kan behövas för föräldrasamtal, studierum etc.
Trådlösa system är ej önskvärda.
Videokanoner bör kunna användas i varje hemvist i några av rummen.
Interaktiva skrivtavlor bör finnas, en i varje hemvist.
Låssystem
som bidrar till att möjliggöra samverkan och samnyttande av lokalerna ska finnas.
Minimera BULLER.
Stor vikt bör läggas vid att minimera buller i samtliga lokaler. Vi har tyvärr en ökande
andel hörselskadade pedagoger som behöver en arbetsmiljö som möjliggör att de kan
arbeta genom att bullerfaktorer minimerats. Barnen har rätt att inte utsättas för
onödigt buller i sin arbetsmiljö.
12
Återstår att precisera ytterligare
Bemanning kopplat till elevantal för olika verksamheter behöver bearbetas ytterligare.
Antal hemvist och deras elevantal. Åldersgrupperingar?
Antal personal ca xxx ger ett behov av xxxx P-platser med motorvärmare
Behov av plan för logistik
I samband med att förändringar görs så behöver en tidplan för logistik upprättas;
evakueringar, överflyttningsplanering, personal förändringar etc.
Under övergångsfasen – förändringsarbetet kommer de vanliga budgetramarna inte att kunna
hållas. Någon form av förstärkning behövs när det gäller behov av högre bemanning pga. att
barnen blir oroligare vid omflyttningar. Beträffande ”öppningar och stängningar” för fritids
kommer det sannolikt att kräva mer personal när det vanliga samarbetet förändras under
evakuering mm. Det behövs också förstärkning när det gäller kompetensutveckling och övriga
personalfrågor.
Resurser för flytt och flyttstäd behövs också.
Bilagor med synpunkter från samrådsmöten och elevråd i skolområdet bifogas när de
renskrivits.
13
