B1996-38 Göta kanal 1995 -96

GOTA KANAL
BYGGNADER OCH MILJÖER
PÅ VÄSTGÖTALINJEN
KULTURHISTORISK INVENTERING 1995 - 1996
1996:38
IL
SKARABORGS LÄNSMUSEUM
GÖTA KANAL
BYGGNADER OCH MILJÖER
PÅ VÄSTGÖTALINJEN
KULTURHISTORISK INVENTERING
1995 - 1996
SKARABORGS LÄNSMUSEUM 1997
1
INNEHÅLL
FÖRORD
............................................................................
3
IN L E D N IN G .......................................................................
- Bakgrund och s y f t e .......................................................
- Metod och r e d o v i s n i n g ............................................
- Historisk b a k g r u n d .......................................................
- Göta kanal i modern t i d ............................................
4
4
5
7
8
Vastgötalinjens sträckning mellan Sjötorp och
R ö d e s u n d ............................................................................
10
KARAKTERISTIK AV MILJÖN LÄNGS
GÖTA KANAL
- V a k t b o s t ä lle n .................................................................
- T jän ste m a n n a b o stä d e r.................................................
- M a g a s i n ............................................................................
- V a r v s a n lä g g n in g a r .......................................................
- Kanalens d im e n sio n e r.................................................
- S i d o v a l l a r .......................................................................
- S k o n i n g ............................................................................
- D r a g v ä g e n .......................................................................
- A l n s t e n a r .......................................................................
- T rä d p la n te rin g a r............................................................
- K a n a l j o r d e n ..................................................................
- Slussar
............................................................................
- Stämportar och avstängningsanordningar
. .
- B r o a r ..................................................................................
- Kulvertar och b ig r a v a r .................................................
- Hamnar och k a j e r .......................................................
- Pollare
............................................................................
- Semaforer och andra s i g n a l e r .................................
- Verkstäder, varv och d o c k a ......................................
11
12
13
13
14
14
15
15
16
17
18
19
21
22
25
26
27
27
29
B O S T Ä L L E N .......................................................................
30
GÖTA KANALS SKOGSÄGOR SAMT
EDETS SÅG OCH K V A R N ............................................
37
V IL L A O M R Å D E N ............................................................
43
2
S J Ö T O R P ............................................................................
45
SJÖTORP 1
.......................................................................
47
SJÖTORP 2 - 3 .......................................................................
51
SJÖTORP- ÖVRIGA BYGGNADER OCH
A N L Ä G G N I N G A R .......................................................
56
SJÖTORP 4 - 5 .......................................................................
71
SJÖTORP 6
.......................................................................
76
SJÖTORP 7 - 8 .......................................................................
81
GRANHEM 1:22
............................................................
85
R O G S T O R P .......................................................................
87
L Y R E S T A D .......................................................................
92
N O R R K V A R N ..................................................................100
G O D H Ö G E N ....................................................................... 114
RIKSBERG
....................................................................... 118
HAJSTORP
....................................................................... 124
LÖVSÄN G
....................................................................... 144
G A S T O R P ............................................................................ 152
T Ö R E B O D A ....................................................................... 159
ROTKILEN
....................................................................... 165
BOLAGSHUSET I RIDD A R H A G E N ...................... 171
J O N S B O D A ....................................................................... 174
S T Å N G .................................................................................. 179
V A S S B A C K E N ..................................................................185
L A N T H Ö JD E N ................................................................. 194
T Å T O R P ............................................................................ 202
SÄTRA BRUKS BRYGGA OCH MAGASIN
. . 216
BRO SU N DET
................................................................. 217
F O R S V I K ............................................................................ 221
R Ö D E S U N D ....................................................................... 234
KÄLLOR, LITTERATUR
............................................252
3
FÖRORD
På uppdrag av AB Göta Kanalbolag har Skaraborgs Läns­
museum under 1995 och 1996 utfört en inventering av
kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bebyggelsem il­
jöer längs Göta kanals västgötalinje. Arbetet har innefat­
tat arkiv- och litteraturstudier, fältinventering samt kon­
takter med hembygdsföreningar. Inventeringsarbetet har
utförts av antikvarie Lena Em anuelsson efter en arbets­
m odell upprättad av l:e antikvarie Thom as Carlquist.
Grundm aterialet till inventeringen liksom för rapporten
förvaras på Skaraborgs länsmuseum.
Arbetet har syftat till att beskriva de kulturhistoriskt vär­
defulla beståndsdelarna i byggnader, anläggningar och
miljöer längs Göta kanals västra linje. För att belysa ka­
nalens tillkom st och historia har även ett syfte varit att
undersöka i vilken mån det byggnadsbestånd som kanal­
verkets tidiga organisation avsatte ännu finns bevarat
och kan uppfattas i kanalm iljön. Rapporten redovisar
detta, även om vissa byggnader har överlåtits på annan
ägare än kanalbolaget. Inventeringen uppm ärksam m ar
också sådana element som kajer, slussar och slussportar,
vidare broar och alnstenar, liksom signaler av olika slag.
I föreliggande rapport belyses även vilka eventuella bris­
ter byggnader eller miljöer kan ha utifrån ett kulturhis­
toriskt betraktelsesätt. Resultatet är tänkt att utgöra ett
underlag för ett långsiktigt åtgärdsprogram, vilket skall
tjäna som vägledning vid framtida arbeten på kanalm il­
jön. Ett sådant program blir oumbärligt för att de kultur­
historiska värdena skall kunna bibehållas och bristerna
korrigeras. Alla åtgärder bör samverka till att stärka den
historiska upplevelse som en färd på Göta kanal skall
vara. Det är länsmuseets förhoppning att denna invente­
ring skall vara ett stöd för kanalbolagets fortsatta plane­
ring för god byggnadskultur och bebyggelseutveckling.
SKARABORGS LÄNSM USEUM
Thomas Carlquist
l:e antikvarie
4
INLEDNING
BAKGRUND OCH SYFTE
Bevarandet av Göta kanal har ansetts vara en nationell
angelägenhet, något som uppm ärksam m ades redan i
förarbetena i den fysiska riksplaneringen omkring 1970.
Hela Göta kanals sträckning har sedan av länsstyrelsen
och riksantikvarieäm betet utpekats som ett riksintresse­
om råde för kulturm iljövården enligt naturresurslagen,
NRL.
År 1977 utförde Skaraborgs länsmuseum en inventering
av ku ltu rh istoriskt värd efu lla m iljöer på V ästgötalinjen. Bakgrunden till denna var en pågående utred­
ning gällande en eventuell utbyggnad av kanalens
Västgötadel. Syftet med inventeringsm aterialet var att
beskriva och belysa vissa kulturhistoriskt värdefulla
delar av kanalen och deras närmiljö.
Det kulturhistoriska värdet betraktas vanligen ur ett
vidare perspektiv där Göta kanal sedd som en helhet
besitter ett starkt m iljövärde. För att em ellertid detta
värde skall bli m eningsfullt är det av stor vikt att de
delar som tillsammans utgör miljön var för sig själva är
trovärdiga dokument över till exem pel en gången tids
byggnadsskick. Liknande aspekter kan läggas på andra
beståndsdelar i m iljön, t ex m arkbehandling, stängsel,
belysning mm.
Föreliggande rapport har sam m anställts u tifrån en
byggnadshistorisk inventering sam t genom litteraturoch arkivstudier. Inventeringen genomfördes under sex
veckor som m aren 1995, m edan rapporten fram ställts
under 1996. Det huvudsakliga syftet med arbetet är att
det ska ligga till grund för ett åtgärdsprogram för fram ­
tida underhåll av kanalbolagets fastigheter och byggna­
der. Inventeringen har styrts av ett ku lturhistoriskt
betraktelsesätt och beaktar ej annat än i undantagsfall
byggnaders eller anläggningars tekniska status. En
jäm förelse m ellan föreliggande inventering och Göta
5
kanalbolags under 1995 utförda skadeinventering bör
kunna resultera i relevanta prioriteringar för upprustningsarbeten.
In v e n te rin g sa rb e te t o m fatta r främ st k a n a lv a k ta rboställen samt övriga byggnader belägna på kanaljorden
tillhörande kanalbolaget. I m iljöbeskrivningen av res­
pektive objekt framhålls såväl positiva kulturhistoriska
värden som påpekanden av elem ent och förändringar
som kan verka störande eller främm ande i den histo­
riska miljön.
Det inledande inventeringsarbetet har även haft syftet
att söka belysa det differentierade byggnadsstånd som på
olika sätt är knutet till kanalen, dess organisation, drift,
underhåll, och handel. Byggnader utan direkt samband
med kanalen men som ändå ligger på kanaljorden har
därvid också betraktats som en del av kanalmiljön.
METOD OCH REDOVISNING
Inventeringen har om fattat kanaljorden på V ästgötalinjen m ellan Sjötorp vid V änern och Rödesund vid
Vättern. Byggnader och deras omgivande närmiljöer har
uppmärksammats. Vissa perifert belägna byggnader på
avstånd från kanalen kan ändå ha ett intim t släktskap
med denna. Exempel på sådan inventerad bebyggelse är
Edets såg och kvarn och andra byggnader som är knutna
till avverkningen och skötseln av Göta kanalbolags till­
hörande skogsarealer. Ordinär bebyggelse belägen utan­
för kanaljorden men synlig från kanalen har i invente­
ringen inte tagits i beaktande.
*
I kanalens närm iljö finns elem ent som är karaktäris­
tiska och centrala för Göta kanal som byggnadsverk.
D essa redovisas i ett inledande kapitel i rapporten.
Faktauppgifter har häm tats från litteraturstudier samt
från Göta kanalbolags arkiv i Motala och Vadstena.
M iljö- och byggnadsbeskrivningar bygger på det in­
ledande fältarbetet då kanalen och dess omgivningar har
kunnat studeras på plats. Då fältarbetet genom fördes
som martid har det inte varit m öjligt att studera sluss­
partierna i detalj. Fördelen har i stället varit att kunna
6
studera kanalen under som m arsäsongen då som m ar­
grönskan har tydliggjort kanalens förhållande till det
omgivande landskapet. En företagen resa med båt m el­
lan Töreboda och Rödesund har också gett en god upp­
fattning om hur det om givande landskapet uppfattas
från kanalen. Båtturen har dessutom gett m öjligheter
till att studera sjön Viken som en del av kanalsystemet.
Rapporten inleds med en kortfattad bakgrundsteckning
sam t ett avsnitt med en redogörelse för de viktigaste
beståndsdelarna som konstituerar miljön vid och längs
kanalen. Därefter följer en presentation av byggnader
och m iljöer vid varje station längs kanallinjen. Denna
förteckning är uppställd i topografisk ordning med bör­
jan i Sjötorp vid Vänern och avslutning i Rödesund vid
Vättern.
Till beskrivningen av varje station hör, förutom text
och bild, en enkel orienterande kartskiss. Kartskisserna
är utförda av författaren. Fotografierna i rapporten är där
inget annat anges tagna av författaren.
7
HISTORISK BAKGRUND
Föreliggande arbete syftar ej till att ge någon ingående
beskrivning av Göta kanals kom plicerade tillkom st och
byggnadshistoria. För vidare studier av denna hänvisas
till kända standardverk som t ex Brings redogörelse från
1920-talet. Den korta sam m anfattningen nedan syftar
endast till att i stora drag presentera m öjliggörandet av
kanalen samt arbetet med färdigställandet av denna.
Sedan 1500-talet hade visionen funnits om att sam m an­
binda sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren och M älaren
till en segelled i syfte att förena Västerhavet med Öster­
sjön. Genom ett omstritt beslut år 1809 fick Baltzar von
Platen i uppdrag av Gustav IV Adolf att utform a ett
förslag till Göta kanal. Tiden för förslagets framläggande
var orolig och sammanföll med napoleonkrigen. Under
byggnadstiden genom gick Sverige svåra ekonom iska
kriser och diskussionerna om kanalprojektets berätti­
gande var periodvis mycket hätska.
År 1806 publicerade Baltzar von Platen en skrift med
nam net "A fhand ling om canaler genom Sverige med
särskildt afseende å W enerns sam m anbindande med
Ö stersjön". Stora delar av utredningen härstam m ade
från den tidigare kanalutredaren Daniel af Thunberg
som var överdirektör för T rollhätte kanalverk. Den
slutgiltiga utredningen som låg till grund för kanalens
byggande framlades 1809. Är 1810 utfärdade Kungl Maj:t
privilegium för det nybildade bolaget att bygga och driva
Göta kanal. Privilegiet innebar att en diskontobank
inrättades för finansiering av byggandet.
En stycke mark med en bredd av 200 alnar avsattes för
kanalens framdragande liksom en större skogsareal som
skulle förse slussportar och broar med virke. För arbetet
skulle bolaget få disponera indelta soldater mot att man
avlönade dem. För färdigställandet av kanalen skulle 58
000 soldater komma att medverka. Kungl. M aj:ts privi­
legium förpliktade också till att kanalen skulle fu ll­
bordas på 10 år.
8
Göta kanals om fattning stod inte i proportion till den
teknik som fanns att tillgå i början av 1800-talet. Under
den första byggnadsperioden fanns bara hacka och spade
kom pletterat med pumpar av trä samt skottkärror med
järnskodda trähjul. Under arbetets gång togs nya upp­
finningar i bruk, t ex lyftkranar, pumpverk, mudderverk
och optiska instrument.
Inför den slutgiltiga m ätningen tillkallades som m aren
1808 den välkände engelske kanalbyggaren Thom as
Telford. Han utförde utstakningen för kanalen och av­
gjorde genom m arkundersökningar var slussarna skulle
ligga. Vid kanalens anläggning hade man m edvetet
undvikit att följa vattendrag, vars oberäkneliga vatten­
stånd och vattenflöde medförde kostsamma hinder vid
slussbyggandet, liksom vid den framtida driften. Natur­
liga nivåkurvor följdes i görligaste mån och fast mark
för kanalbankar och m urverk eftersträvades. Kanalbo­
laget tillförsäkrade sig Vikens tillflöde från sjön Unden
genom att köpa in egendom en Edet vid sjön Undens
utlopp, och här anlägga en hålldamm.
Vid det första arbetsåret 1810 påbörjades arbetena i
Sjötorp, Påvelstorp, Forsvik, M otala, Berg sam t vid
Söderköping. Avsikten var i första hand att erhålla en
vattenväg V ik en -V ättern -B o ren för m aterialtran spor­
ter. År 1813 färdigställdes slussen i Forsvik som den
första på hela linjen. Västgötalinjen invigdes år 1822 och
Östgötalinjen ett decennium senare, år 1832. Samma år
som V ästgötalin jen invigdes anlades också M otala
m ekaniska verkstad. M otala verkstad föregicks av ett
gjuteri vid Sörkvarn vid sjön Undens utlopp i Viken
mellan åren 1817 och 1819.
GÖTA KANAL I MODERN TID
Göta kanal hade, enligt Vätterdelegationen som bildades
i slutet av 1950-talet, med tiden blivit omodern med sina
lastenheter om 250 ton. Utredningen var efter många
turer överens om kanalens betydelse som turistled. Man
ansåg att kanalen, inklusive Ö stgötalinjen, skulle m o­
derniseras för turist- och småbåtstrafik. År 1976 passe­
rade det sista lastfartyget på kanalen och i augusti 1977
beslöt riksdagen att kanalen skulle upprustas för 45
9
m iljoner kronor. Västgötalinjen skulle inte vidgas för
större fartyg, vilket varit en fråga som krävt många års
utredning.
Staten förvärvade Göta kanalbolag år 1978. Köpet inne­
fattad e kanalanläggningar m ed tillh öran d e tjän stebostäder samt skogsmark. Vaktbostäder, hamnm agasin,
inspektorshus och broar skulle upprustas. En del i upp­
rustningen innebar att den m anuella öppningen res­
pektive stängningen av slussportar och luckor försvann
och funktionerna m ekaniserades, ett arbete som redan
tidigare hade påbörjats. Den mest omfattande m ekani­
seringen skedde åren 1979-80. Sedan år 1977 är kanalen
öppen för person- och passagerartrafik under som m ar­
tid.
Göta Kanal kom år 1987 att av Riksantikvarieäm betet
utpekas som ett riksintresseom råde för ku lturm iljö­
vården. Därmed kom Göta kanal att omfattas av natur­
resurslagen (NRL). I den sammanfattande texten gällan­
de kanalens kulturhistoriska värde anges bl a följande,
"Som byggnadsverk har kanalen bevarats förvånansvärt
oförändrad. Både närm iljön med anläggningar knutna
till kanalen och om givande bygd är väsentliga för
förståelsen och upplevelsen av kanalen."
10
11
KARAKTERISTIK AV MILJÖN LÄNGS GÖTA
KANAL
ASPEKTER PÅ KULTURH ISTORISKT IN TRESSA N TA
ELEMENT I KANALMILJÖN
Göta Kanal är ett monumentalt byggnadsverk som med
slussar, broar, kajanläggningar, ledmurar, pirar, hamnbassänger, akvedukter mm sträcker sig från Sjötorp vid
Vänern till Mem vid Slätbaken. Till kanalen som bygg­
nadsverk hör dessutom tjänste- och arbetarbostäder,
som svarat för den direkta skötseln och uppsikten över
broar och slussar, samt olika anläggningar knutna till
handel eller underhåll av båttrafiken och kanalen.
V a k tb o stä llen
Sam tliga sluss- och brovaktarstugor ligger på kanal­
jorden, som utgör kanalens direkta närm iljö. Genom
sin funktion har de ett högt kulturhistoriskt värde.
Varje vaktboställe konstitueras av en uppsättning ele­
ment som är karakteristiska för denna kategori bostäder
längs Västgötalinjen. De olika m iljöerna är mer eller
m indre välbevarade med utgångspunkt i vilken u t­
sträckning de ursprungliga elem enten återstår. I vaktbostället ingår ekonomibyggnaderna som en central del i
m iljön. I dem avspeglas ett försörjningssystem från
naturahushållningens dagar som var ett viktigt kom ­
plement vid sidan av vaktsysslan. I flera fall kan uthus­
m iljön vara välbevarad, om än förfallen som kontrast
till en kraftigt ombyggd vaktbostad. Ett exempel på detta
är Töreboda.
I slu tet av 1960-talet genom gick flera bostäder en
om fattande karaktärsförändring då m an i bostaden
byggde in wc och dusch. Så har skett i Rogstorp, Lyrestad,
Riksberg, Hajstorp nedre, Gastorp, Töreboda, Rotkilen,
Jonsboda och Stång. På de byggnader veranda funnits
har denna i några fall fått utgöra plats åt sanitetsinstallationer. Övriga m oderniseringar har resulterat i
exem pelvis förändrad fönstersättning och borttagande
av profilsågad e dörr- och fönsterom fattningar sam t
lövsågade snickerier på vindskivorna. Vaktboställena är
små och känsliga m iljöer där olika former av ingrepp
lätt kan få karaktärsförändrande följder.
12
Av den äldre typen av rullbroar återstår idag ett fåtal.
Brotypen finns bevarad i Hajstorp övre, Lövsäng, G as­
torp och Stång, oftast i anslutning till en grusväg eller
annan landsväg med låg trafikbelastning. I H ajstorp
övre avslutas, från Vänern räknat, en sträcka med slus­
sar, och ett avsnitt med äldre rullbroar tar vid. I Hajstorp
övre förekommer såväl en kopplad dubbelsluss som en
äldre rullbro med överbyggt spännverk. I de två påföl­
jande stationerna Lövsäng och Gastorp passerar man på
båda platserna en äldre rullbro. Det stärker det kultur­
historiska värdet att de bevarade äldre broarna ligger i
anslutning till m iljöer som även för övrigt bevarar en
hög grad av ursprunglighet. Vid Hajstorp övre och Löv­
säng finns två av de mest välbevarade vaktbostäderna
på Västgötalinjen. I Gastorp är bostaden förändrad m e­
dan ekonomibyggnaderna däremot är välbevarade.
I allmänhet är ekonomibyggnaderna förfallna och vissa
är i akut behov av underhåll. På flera av dem finns
em ellertid ålderdom liga detaljer såsom överljusfönster
och flackt taktegel. Sådana detaljer är karakteristiska för
äldre tiders byggnadskultur och är viktiga att bevara för
att helhetsintrycket av en kulturhistorisk miljö skall bli
trovärdig.
Flera trädgårdar präglas fortfarande av en nyttokaraktär
m ed fruktträd och bärbuskar. I en del finns även
odlingslotter. I exem pelvis vaktboställena vid V ass­
backen, Sjötorp 6 och Sjötorp 7-8 finns därtill en fin
blom sterträdgård med äldre trädgårdsblom m or såsom
akleja och olika sorters liljor. Trädgården utgör ofrån­
komligen en viktig del av vaktbostadens karaktär.
T jä n s te m a n n a b o s tä d e r
Bland de äldre tjänstem annabostäderna är ingenjörsboställena i Sjötorp, H ajstorp, Forsvik och Riddarhagen,
samt manbyggnaden i Edet de mest utmärkande. Samtli­
ga är idag frånsålda, men några har fram till senare tid
varit knutna till övervakningen av kanalens underhåll
och drift. De ingår som värdefull bebyggelse i kanalens
differentierade byggnadsbestånd och belyser genom sin
storlek och karaktär på ett påtagligt sätt kanalens tidiga
organisation.
13
M agasin
M agasinen är, oavsett om de är uppförda av kanal­
bolaget eller på privat initiativ, ett om istligt inslag i
kanalmiljön. De vittnar bl a om kanalens betydelse för
det om givande jordbrukslandskapet. De stensatta kaj­
anläggningarna i anslutning till magasinen och om last­
nings- respektive lastageplatserna är viktiga i sam m an­
hanget.
Sättbodar och andra m indre bodar utgör ekon om i­
byggnader med ett högt kulturhistoriskt värde. M ång­
falden av mindre byggnader för olika ändamål är något
som i äldre tid var karakteristiskt i denna typ av miljöer.
V arv san läg g n in g a r
De välbevarade byggnaderna och dockan som ingår i
Sjötorps varv speglar genom sina skilda funktioner de
olika leden i tillverkningen och underhållet av ka­
nalens båtar. Varvets betydelse och status i Sjötorps sam­
hälle är tydligt genom bostads- och tjänstem annam iljön
öster om varvet. Den varvsverksam het som bedrivits i
Hajstorp har varit betydligt mindre till sin omfattning.
Smedjan och den enkla slipen är dock viktiga delar som
erinrar om tidigare verksamheter i Hajstorp.
14
KANALENS DIMENSIONER
Om kring 8 m iljoner m3 jord grävdes ut och avsevärda
sträckor berg bortsprängdes då kanalen byggdes. Farleden
skulle enligt privilegiet hålla en bredd i sprängd kanal
av m inst 7,13 m och i grävd kanal 14,26 m. Kanalen
sträcker sig på konstgjorda sträckor 87,3 kilometer och på
naturliga sjöar 103,2 kilometer. Vattendjupet skulle vara
2,97 meter vid högsta vattenstånd. De ojämna siffrorna
kommer av den urspungliga m åttenheten i fot. Beträff­
ande bottenbredden har rådande terrängförhållanden
skapat vissa variationer. På några ställen i den grävda
kanalen är bottenbredden både bredare och smalare än
det föreskrivna måttet. Detta förekommer bl a vid Riddarhagen där kanalen på en sträcka av 800 m genomskär
en ås. Genom uppm uddring är kanalen num era i all­
m änhet 20-30 centim eter djupare än då den anlades.
Efterhand har kanalen frångått den ursprungliga rätlinjigheten och fått en mer avrundad form. Den före­
skrivna bottenbredden har i allm änhet m inskats något
och sidorna mot botten har blivit något flackare.
SIDOV ALLAR
Jordm assorna från den utgrävda kanalen användes för
sidovallarnas uppläggning. Fram för allt de höga val­
larna har försetts med tätande kärnor av s.k. puddlad
lera. Läckor har trots detta på flera ställen uppstått i
vallarna. En bidragande orsak till detta har varit att matjordslagret inte alltid tagits bort utan den uppgrävda
jorden har tippats direkt på marken. Läckage har vid
flera tillfällen inträffat i bl a Rogstorp och Lövsäng.
Vallarna har en krönbredd på mellan 3 och 6 meter och
växlande höjd alltefter den naturliga terrängens nivå.
Vid Norrkvarns slussar ligger kanalbotten inte mindre
än två meter över marken, och vallarnas höjd är där sex
meter. Ovanför Hajstorps sluss har vallarna, på grund
av en fördjupning i marken, lagts på utsidan av kanal­
området, varigenom en större bassäng bildats med ca 100
meters bredd och med ett djup av ca 6 m. På flera ställen
ligger kanalen på samm a höjd som det om givande
landskapet tex vid Rogstorp och Riksberg. Trädallén
markerar då kanalens sträckning.
15
SKON IN G
I jordskärningen utgrävdes i regel upptill en skvalpbank
som försågs med skyddande stenbeklädnad. Den van­
ligast förekom m ande strandskoningen i Västergötland
är icke ordnad sprängsten. Från början var endast korta
sträckor försedda med strandskoning. När ångfartygen
började trafikera kanalen drog dessa upp svallvågor på
ett helt annat sätt än segelfartygen hade gjort. För att
m inska svallvågornas skadeeffekter på kanalbankarna
har man därför i efterhand strandskott så gott som hela
kanalen. På vissa ställen är pålar n ed slagna som
skoning. Detta kan ses i höjd med Riddarhagen samt på
sträckan mot Lanthöjden. På en sträcka vid Lanthöjden,
som tillkom efter en uträtning av kanalen på 1930-talet,
finns dessutom ett parti med ordnad sprängsten.
DRA G VÄ G EN
Längs hela kanalsträckningen finns en dragväg. Den
långa ledmuren Kidömuren i sjön Viken ingick i detta
system för att kunna dra segelfartygen då farleden är så
smal att den inte tillåter kryssning. Den längsta led­
muren är 500 meter lång.
Dragvägen hade efter nyttotrafikens upphörande på sina
håll vuxit igen och blivit oframkomlig. I slutet av 1970talet skedde en upprustning av densam m a och drag­
vägen är numera framkomlig på alla ställen. Den senast
iordningställda sträckan är mellan Vassbacken och Lant­
höjden. På de flesta sträckor är dragvägen så bred att den
är framkomlig med bil. Enda tillåtna färdmedel för all­
mänheten är dock cykel.
16
A ln sten a rn a är 70 cm höga och tillv er k a d e av ka lk sten . D e r e sta u ­
rerades och im ålades relativ t n yligen . N eg nr. 9 5 /327-16.
A LN STEN A R
Dragstigen kallades också för "trälstigen" eller "oxstigen"
med bakgrund av dess ursprungliga funktion som stig
för oxar och hästar då de drog fraktskutorna m ellan
stationerna. Längs hela Göta kanal finns alnstenar upp­
satta som avståndsmarkeringar. Sträckan mellan dem är
1 000 alnar, dvs 594 meter. M ellan Sjötorp och sjön
Viken finns 60 stenar, alla num rerade med början i
Sjötorp. Många bär därtill årtalet 1817.
Kostnaden för en "träckning" räknades för varje 1 000
alnar. Kanalen var indelad i skjutshåll och inom varje
skjutshåll fanns en, eller två skju tsstationer varifrån
båtarna kunde rekvirera skjutskarlar med dragare. Av
alnstenarna finns de flesta bevarade. Under årens lopp
hade de förfallit och flera av dem var om kullvälta
innan man i början av 1990-talet gjorde en upprustning
av dem. De rengjordes och den i stenen inristade num ­
reringen ifylldes med vit färg. Alnstenarna är fasta fornläm ningar och således skyddade enligt Kulturm innes­
lagen. Det är viktigt att alnstenarna bevaras i sitt ur­
sprungliga utförande och att de inbördes har ett histo­
riskt korrekt avstånd från varandra.
17
I Jo n sb o d a syn s fle r a k a n a lelem en t som d ra g v äg , träd a llé, u rtag f ö r
stäm p o rtar och en bassän g i an slu tn in g till en f d lastageplats.
N eg nr. 95/313-0.
TRÄ D PLA N TERIN G A R
Då kanalen anlades planterades kanalbankarna med
löv träd sorter såsom ek, oxel, lind, lönn och ask.
Vågorna från ångbåtarna förorsakade svall vilket gjorde
åverkan på vallarna och ökade eroderingen av dessa.
Detta fram tvingade ett beslut år 1850 om att kan al­
bankarna skulle planteras med trädarter som vide, pil
eller al. Man ansåg att det både var tidsödande och dyrt
att bekläda alla bankar med sten. Rötterna skulle istället
binda jorden. V arje vaktare blev ålagd att årligen
plantera ett visst antal buskar. Rötterna från dessa snabb­
växande trädarter trängde emellertid ner i vallarnas ältväggar och förorsakade därmed läckage. Alens rötter var
så ytliga att de inte ens förmådde binda jorden. Trädallén
m ellan Gastorp och Töreboda domineras av oxlar som
på våren bär vita blom m or och på hösten röda bär.
Oxeln är för övrigt det träd som klarat sig bäst under
årens lopp. Storm ar och annat knäcker grenar och
skadar träden. Nyplanteringar sker även i sen tid. Invid
vaktbostället i Gastorp har oxlar relativt nyligen plan­
terats. På flera sträckor längs kanalen, t ex m ellan
Jonsboda och Stång, har träden vuxit sig stora och
kraftiga och bildar täta alléer.
18
De högväxta lövträden har efter hand kommit att bilda
ett dom inerande inslag i landskapsbilden och påvisar
tydligt kanalens sträckning. Detta är exem pelvis tydligt
från landsvägen mellan Sjötorp och Töreboda i trakten
kring Riksberg. I om rådet vid Lanthöjden är växtlig­
heten lummig och frodig. Lövträden växer inte i alléer
utan är friväxande, på gränsen till mindre lövskog. M ar­
ken är dessutom effektivt betad av får.
En annan form av trädplantering har skett intill m in­
nesm ärket i Hajstorp. På minnesdagen 100 år efter ka­
nalens invigning planterades här cypresser och andra
barrträd.
Den snabbväxande pelaraspen har planterats på flera
håll längs kanalen. Arten finns bl a invid H ajstorp, i
anslutning till vaktbostället i Töreboda samt längs drag­
vägen invid Sjötorp 4-5.
Trädalléerna är ett av kanalens karakteristiska elem ent
och är numera en del av landskapsbilden.
KAN ALJORDEN
Det område som anslogs till kanalens anläggning och
fram tida m arkutnyttjande var 118,8 m eter, dvs 200
alnar. På sina håll finns i kanalen skarpa krökar som
uppstått dels genom svårigheterna att förvärva mark,
dels därför att de inledande m arkundersökningarna
skedde för snabbt. Marken var avsedd att brukas för upp­
förande av tjänstebostäder sam t för viss djurhållning
och odling i anslutning till dessa. Kanaljorden brukas än
idag också som betesm ark. Betande kor finns på flera
håll. Den betade marken hålls därigenom öppen och har
kommit att bli ett positivt inslag i miljön.
På kanaljorden anordnades också lastageplatser. Detta
skedde i Lyrestad, Norrkvarn, Hajstorp, Töreboda, Jons­
boda och Vassbacken. Flera av lastplatserna är idag om­
byggda till gäst- och övernattningsbryggor. På kanal­
jorden, i anslutning till lastplatserna, har också magasin
blivit uppförda. Kanaljorden har i vissa fall utarren­
derats till privatpersoner. Så har skett i Rödesund där
privata enfam iljsvillor uppförts under 1900-talets första
decennier.
19
SL U SSA R
Längs hela Göta Kanal finns 58 slussar, varav 21 finns i
Västergötland. Slussarnas längd är i regel 35,6 meter och
bredden är i portöppningen är 7,3 meter. Forsviks sluss
är ett undantag med hela 38 meters längd. Detta var den
första sluss som färdigställdes längs kanalen och byggdes
då för kort. På 1850-talet korrigerades detta och slussen
byggdes ut till nuvarande längd. V attendjupet i slus­
sarna är omkring tre meter.
Slussarnas sänkning är i medeltal två och en halv meter
med undantag av slussen i Forsvik, där sänkningen är
tre meter. Då slusskamrarnas sidoväggar är konkava är
slussarna sm alast vid portöppningen och vidast på
m itten. I nedre delen i varje port sitter två luckor
varigenom vattnet släpps fram. När denna typ av portar
infördes, och under lång tid framåt, fanns bara en lucka i
varje port, men efter påtryckningar beslöt kanalbolaget
år 1903 att slussportarna skulle förses med dubbla luckor
i syfte att förkorta slussningstiderna.
Vid utstakningen av kanalen försökte man i görligaste
mån att förlägga slussarna på fast berggrund. På V äst­
götalinjen var detta i stor utsträckning m öjligt och man
kunde läm na bergbotten i slusskam rarna obeklädd.
Slusskammarm urarna är relativt tunna till skillnad mot
portkam rarna där portarna sitter. Avsikten med detta
var att då sidomurarna gjordes bågformiga skulle trycket
från jo rd en delvis överföras till p ortkam m arm u rverken.
Ursprungligen användes sandsten som liststensm aterial, men då den vittrade ersattes den med den mer m ot­
ståndskraftiga granitstenen. Utanför slussm urarna har
m an byggt vingm urar. De är byggda i granitsten och
fungerar som ett inlopp till slussen.
Portarna är fästade i slussmuren med hjälp av en rund­
ståndare som sitter längs portens innersida. R und­
ståndaren ligger tätt mot muren samt fasthålls i slussens
botten av en gjutjärnsdubb och upptill av ett, runt
ståndaren lagt, smitt halsjärn, som är förankrat i sluss­
m urens översida. Sam tliga slussportar m anövreras se-
20
dan slutet av 1970-talet hydrauliskt. Det enda undantaget
i Västergötland är slussen i Tåtorp, där såväl portar som
luckor alltjämt manövreras manuellt.
M an u ell sh issn in g i Tåtorp. N eg nr. 95/313-7.
Träport med ram i gjutjärn. Liststenen är av granit.
N eg nr. 95/320-23.
21
Slussportarna tillverkades ursprungligen av furu som
plankbeklädnad och den mer m otståndskraftiga eken
som regelm aterial. Flera varianter fanns och genom
åren har olika material använts, möjligen i syfte att ut­
prova olika m aterials och m aterialkom binationers håll­
fasthet. Under 1800-talet fanns en period då gjutjärnsportar förespråkades. En av de idag kvarvarande äldre
exem plen är den slussport som i intervaller omplankas
med impregnerad furu, men där ramen är av gjutjärn i
en tidig konstruktion.
I slutet av 1980-talet tillverkades ett antal portar i helsvetsad stålplåt. Y tterligare ett sent tillkom m et port­
material är regnskogsträdet azobé. Portar av detta träslag
är tillverkade i Holland.
I Tåtorp finns en s.k. bestäm m ande sluss som reglerar
vattennivåskillnaden m ellan kanalen och sjön Viken.
På de flesta slusstationer finns ett årtal inhugget i sluss­
kam marens liststen. Detta anger det år slussen färdig­
ställdes. Den graderade skalan med romerska siffror i
slussväggen är en pegel som indikerar vattennivån mätt
i fot.
I slutet av 1800-talet fick några slussm urpartier muras
om, tex Godhögen år 1894. Under 1800-talet fogströks
m urarna med portlandcem ent. Sedan 1930-talet har
fogarna förstärkts genom insprutning av betong. Det
mest omfattande ingreppet i slussmurarna skedde under
1960-talet, då vissa partier revs för att ersättas av partier
med armerad betong. Detta har skett i bl a Riksberg,
Godhögen och Hajstorp nedre.
STÄM PORTAR OCH AVSTÄNGNINGSANORDN IN G A R
Stäm portarnas funktion var att möjliggöra en avstäng­
ning av kanalen på vissa delsträckor. Ovanför Hajstorp
övre vidtar en längre sträcka utan slussar där passagen
istället sker genom broar. Avstängningsanordningar har
förlagts i anslutning till broarna i Lyrestad, Lövsäng,
Rotkilen, Jonsboda och Vassbacken. I Vassbacken finns
även ett särskilt avtappningsvalv där kanalen vid behov
kan tappas på vatten. Valvet är uppfört i murad sten.
22
Avtappningsvalvet manövreras med hjälp av en kuggväxel som sitter ovan valvet.
Stäm portarna i Västergötland är alltigenom tillverkade
av trä med en rundståndare av gjutjärn. Med undantag
av övre delen av rundståndaren befinner sig porten vid
normalt vattenstånd helt under vatten. I början av 1960talet bortm onterades flera portpar. Så har skett i bl a
Vassbacken. I anslutning till sjöarna, där portarna inte
kan åtkommas för reparation, finns intill slussarna sättfalsar i m urverken vari grova bjälkar, s.k. sättar, kan
placeras. Genom detta förfarande stänger man ute vatt­
net och slusspartiet kan avtappas. Sättfalsar finns i
Sjötorp, Lanthöjden, Tåtorp och Forsvik. I Forsvik och
Tåtorp finns särskilda bodar för förvaring av sättarna.
BR O A R
Av de ursprungliga träbroarna finns idag ingen kvar. De
sista ersattes av järnbroar i början av 1900-talet. Den
första brotypen var en hjulbro, konstruerad helt i trä.
Enligt en b roinventering genom förd år 1838 fanns
nämnda brotyp då ännu i Sjötorp, Rogstorp, Gastorp,
Töreboda och Stång. De övriga var järnbroar tillverkade
på Motala Verkstad. Den första järnbron, som också är
Sveriges äldsta järnbro, finns i Forsvik. Den är tillverkad
efter engelska förebilder. Bron i Forsvik är en dubbel
klaffbro som sedan 1957, då den ersattes av en modern
klaffbro, står uppställd som ett teknik- och kanalhistoriskt minne. Efter leveransen av klaffbron beslöt man att
söka m öjligheter för brotillverkning inom landet, vilket
sedermera resulterade i grundandet av Motala Verkstad.
Den tidigaste tillverkningen av broar och slussportar var
i viss mån själva grundm otivet för verkstadens an­
läggande.
Den första generationen järnbroar från 1825 tillverkades
i en gjuten konstruktion vid M otala V erkstad. Under
1840-talet skulle denna konstruktion komma att ersättas
av nitad stålplåt.
Rullbroarna har i allmänhet en vägbana av träplank och
broräcken av järn i en fackverkskonstruktion. U nder­
redet har under vägbanan utformats i valv där valvbå­
garna målats i vitt och grönt. Färgställningen återkom ­
mer även i broräckena. På broarna i Stång och i Hajstorp
R u llbro fr ä n 1825 v id
R uda. Ur reklam f ö r
M o tala V erkstad 1947.
övre finns ett överbyggt spännverk. Rullbroarna vilar på
bockar eller hjul och drogs ursprungligen för hand. De
har efterhand elektrifierats. I Ruda på Ö stgötalinjen
finns en av Motala Verkstads första järnbroar, en rullbro
från år 1825.
Bevarade äldre rullbroar finns i Västergötland i anslut­
ning till mindre grusvägar med gles biltrafik eftersom de
dimensionerats för sex tons bärighet. De broar som idag
återstår av den nitade konstruktionen finns vid H ajs­
torp övre, Lövsäng, Gastorp och Stång. Ytterligare två
äldre rullbroar finns, dock alltjämt i behåll. En är perm a­
nent placerad över ett mindre vattendrag ett par hundra
m eter öster om vaktbostaden i G astorp, den andra
förvaras på kanalbolagets förråd i Hajstorp. Övriga broar
är av senare datum. De är antingen rullbroar, klaff- eller
svängbroar. Rullbron i Rogstorp uppfördes år 1992.
Denna är ett exem pel på hur man försökt anpassa en
modern brokonstruktion till form språket hos de gamla
järnbroarna på Göta kanal.
M otala verkstads järnbroar är ett karakteristiskt och
omistligt inslag i kanalmiljön. Det fåtal som idag ännu
24
Wl
Fig-. 147.
T re ty p er av rullbroar fo r kanaler av år 1 8 4 7 , 1 8 5 2 och 1856.
R u llb ro a r som
tillv er k a ts v id M o ta la
V erkstad .
S am tlig a h ar d o c k
in te fu n n it s län g s G öta kan al och d e h a r m o d ifiera ts n åg ot g en om
tidern a. R ä ck en a s u tfo rm n in g h ar också o rn era ts m ed olika ele m en t
u n d er skild a period er. (U r “M otala V erkstad 1 8 2 2 -1 9 2 2 " )
återstår är mycket viktiga att underhålla och bevara som
fungerande kulturhistoriska och teknikhistoriska m in­
nesmärken på Göta kanal.
Sammanfattning bevarade äldre järnbroar på västgöta­
lin jen :
Hajstorp övre
rullbro, ev från 1838 eller tidigare.
Lövsäng
rullbro, ev från 1838 eller tidigare.
Gastorp
rullbro flyttad från Rotkilen, ev. från
1838 eller tidigare.
Stång
rullbro flyttad från Jonsboda, ev. från
1838 eller tidigare.
Forsvik
klaffbro av tackjärn, byggd 1813.
Bevarade men bortförda broar:
- Rullbro från Rogstorp, nedtagen och förvaras på för­
rådet i Hajstorp.
- Rullbro flyttad till vattendrag intill Gastorp.
- Rullbro från Vassbacken, byggd 1840, nu i bruk i Kungs
Norrby, Östergötland.
25
KULVERTAR OCH BIGRAVAR
K analen m åste hålla en jäm n v atten n iv å och har
k o n stru erats som ett slu tet v atten sy stem där de
vattendrag som korsar kanalen leds bort. V attnet från
åar och bäckar fick inte samm anföras med kanalen, då
detta kunde m edföra översväm ningar och ras. V atten­
drag av m indre eller större slag leds därför under
kanalen i kulvertar av m urade valv. K ulvertarna är
förlagda i närheten av där vattendraget ursprungligen
har korsat kanalen. Mindre diken samlas upp i de längs
kanalen grävda bigravarna. Bigravarna finns längs så
gott som hela kanalen och är förlagda vid kan al­
om rådets gräns. Den största kulverten finns vid N orr­
kvarns övre slu ss där T o rved sb äck en led s under
kanalen. Kulverten består av fyra valv, byggda av kilad
sten m edan själva m uren b estår av ohu ggen sten.
Kulvertar med ett eller två valv finns för övrigt i Lyrestad, Lövsäng, G astorp, Töreboda, R otkilen, Jonsboda
och Stång.
K u lv erten
i N o rrk v a rn
h ar fy r a
m u ra d e v a lv och ä r d ä rm ed den
s t ö r s ta p å h ela k a n a lsträ c k a n . M e lla n d e k a llm u r a d e s te n a r n a h a r
v ä x ter sla g it rot, v ilk et h ar sk a d a t m u rv erket. N eg nr. 951307-30.
26
HAM NAR OCH KAJER
Invid de flesta slussar finns ham nar av olika storlek
anlagda. De har ursprungligen använts som lastageeller om lastningsplatser. Ham nar eller kajer finns vid
Sjötorp, Lyrestad, H ajstorp övre, Töreboda, Jonsboda,
V assbacken, Tåtorp och Forsvik sam t vid Rödesund.
Edets kvarn och såg i Undenäs har haft en lastbrygga vid
Lilla Björstorp som num era är försvunnen. Töreboda
kaj är idag övervuxen och är inte längre synlig, sedan
kanalens sträckning ändrats vid järnvägspassagen. Ett
antal stenpollare och ett fem tiotal meter av den gamla
kajens liststen finns dock alltjäm t kvar inne i växtlig­
heten. I sjön Viken finns i anslutning till Sätra bruk en
lastbrygga byggd på stenkistor.
I Lyrestad, Vassbacken, H ajstorp övre och Rödesund
finns gods- och sädesmagasin. M agasinet i Hajstorp övre
uppfördes av en privat handelsm an. K ajkanterna är i
allmänhet byggda av kallmurad granit och beklädd med
huggen liststen av sandsten. Strax under vattenytan
sitter en avvisare i form av en huggen avrundad 25 cm
tjock list av sandsten, indragen i kajmuren. Vid kajerna
finns liksom vid dragvägarna pollare.
L iststen fin n s i a n slu tn in g
till k a jo m rå d e n . D en p å b ild en
in g en jörsb o sta d en i H ajstorp. N eg nr. 95/310-1.
tillh ö r
27
POLLARE
Pollare finns i anslutning till kajer, ham nar, slussar,
dragvägar och utefter ledm urar. De är tillverkade av
sten med undantag av tre i Rödesund och en i Töreboda
som är av järn. Pollarna har från början även varit till­
verkade i trä. Träpollarna ersattes under 1800-talet av
stenpollare som tillverkades av stenhuggare utifrån rit­
ningar.
P o lla re i g ju tjä rn fin n s i R öd esu n d och T örebod a. Ö v rig a ä r tillv e r k ­
ad e i sten. N eg nr. 95/366-28 A. F oto: T hom as C arlquist.
•
SEM AFORER OCH ANDRA SIGNALER
Sem aforer finns uppsatta vid Tåtorp och Forsvik.
Sem aforerna angav med hjälp av vingar på dagen och
ljussken på natten om kanalsträckan var klar för pas­
sage. Vid Lanthöjden fanns fram till 1933 en semafor.
Denna flyttades sederm era till Tåtorp. Signaleringen i
Lanthöjden hade tidigare skötts med hjälp av flaggor.
Cirka 300 meter före en sluss eller en bro sitter en vit­
m ålad kvadratisk diagonalt ställd trätavla. Vid passage
av denna skulle den passerande båten avge signal till
28
vakten. De har inte längre någon praktisk betydelse men
är numer upprustade och finns bevarade längs kanalen.
De är av central betydelse för förståelsen för kanalens
forna trafiksystem . På om kring 60 m eters avstånd från
slussar och slusstrappor sitter röd-och vitm ålade fri­
pålar. Innanför dessa är det förbjudet att angöra. I
Sjötorps ham ninlopp finns två fyrar i enslin je med
varandra.
D en d ia g o n a lt s tä lld a v a r n in g s ta v la n
och fr ip å le n
ä r två ex em p el
p å kan alen s in tern a sign alsy stem . N eg nr. 9 5 /3 2 8 -1 8 resp. 95 /3 2 8 -2 7 .
29
VERKSTÄDER, VARV OCH DOCKA
För byggnad och underhåll av kanalbåtar lät kanal­
bolaget anlägga en torrdocka i Sjötorp 1820-23, i Motala
1815 samt vid Klevbrinken utanför Söderköping 1827.
Dockan i Sjötorp förlängdes år 1909 med nio meter. I
Sjötorp anlades också tidigt smedja och snickeriverkstad.
Torrdockan utarrenderades från år 1831. Varvet drevs
sedan i släkten Groths regi i flera generationer. Genom
åren har omkring 500 nybyggda fartyg sjösatts vid varvet
i Sjötorp.
I Hajstorp har under en 20-årsperiod även funnits viss
fartygsreparationsverksamhet. Här har också funnits en
smedja som uppfördes under Göta kanals första år. Då
varvsverksam heten i H ajstorp upphörde i m itten av
1970-talet förlädes denna åter till varvet i Sjötorp, då
detta återgick till Göta kanal.
D ockan i S jötorp. D en lju sa byggn ad en i fo n d e n ä r d et f d v arv sch efskontoret. N eg nr. 95/302-26.
30
BOSTÄLLEN
Längs kanalen utstakades vid dess anläggande ett 200
alnar (118,8 m) brett m arkom råde. Detta betecknades
Kanaljorden och markerades med stengärdesgårdar på
de ställen där markgränsen inte följde bigravarna. Gärdesgården finns fortfarande synlig på en del ställen, t ex
vid Sjötorp 4-5, samt i Lövsäng. Boställena är av olika
karaktär och knutna till skilda sysslor längs kanalen i en
slags uppdelning av tjänstemanna- och arbetarbostäder. I
anslutning till Göta kanals omfattande skogsbestånd har
också uppförts särskilda skogvaktarboställen.
IN GEN JÖ RSBOSTÄD ER
Även tjänstem ännen vid kanalen erhöll boställen med
tillhörande jord. Bostadshus i denna kategori finns b e­
varade i Sjötorp, Hajstorp, Edet och Forsvik. Ytterligare
ett sådant står i Riddarhagen i Fägre utanför Töreboda,
ditflyttat från Norrkvarn år 1834. Kanalbolagets huvud­
kontor ligger vid varvet i Sjötorp. Kanalbolagets skogs­
förvaltare disponerade Lilla Björstorp vid sjön Viken.
Ingenjörsbostäderna på kanaljorden är uppförda i två
perioder, dels under det tidiga 1800-talet och dels under
1900-talets första decennium.
1800-talets ingenjör sbostad
Den första generationens boställen finns i Forsvik,
Riddarhagen samt vid Edets kvarn och såg i Undenäs.
Byggnadstypen har även föregått den nuvarande ingenjörsbostaden i Hajstorp. Den ursprungliga byggnaden
flyttades vid sekelskiftet 1900 till Trädgårdsgatan i Töre­
boda, där det senare har ombyggts och förändrats.
Den äldre typen av boställshus är i allmänhet uppförd i
två våningar med en knuttim rad stomme som utvän­
digt klätts med locklistpanel. Husen har i samtliga fall
utskjutande knutar, vilket var det normala sättet att byg­
ga ännu i början av 1800-talet. Trots sentida tilläggsisolering på byggnaden i Riddarhagen är de inklädda knutar­
na ännu synliga. Planen är sexdelad med två entréer på
långsidan samt en köksingång på gaveln. På taket sitter
två skorstenar, i Edet tre stycken. Fönstren är vanligtvis
av tvåluftstyp där vardera bågen är spröjsad i tre rutor.
31
D en fö r s t a in g en jörsb ostad en i H ajstorp vän d e sig m ot kanalen.
B y g g n ad en h ad e stora lik h eter m ed an d ra sam tid a b o stä d er av
d en n a kateg ori. (B ilden är in lån ad fr å n ett p riv a t b ild a rkiv .)
Med undantag av den byggnad som flyttades till Töre­
boda har samtliga bevarat ursprungliga proportioner och
karaktär. I Forsvik ligger bostadshuset som ett blickfång
invid kanalsträckningen och är ett viktigt elem ent i ka­
nalm iljön. Byggnaden i Riddarhagen ligger ett stycke
från kanalen, men gården vänder sig mot kanalen och
är fortfarande förbunden med denna genom en trädallé.
1900-talets ingenjörsbostad
Ingenjörsbostaden i Hajstorp är byggd efter ritningar av
skövdearkitekten Frans A dolf W ahlström . Samme ar­
kitekt har även anlitats vid uppförandet av vaktbostäderna i Forsvik och Rödesund. Han kom att bli en flitigt
anlitad arkitekt i länet. Ingenjörsbostaden i Sjötorp är
ungefär samtida med den i Hajstorp. Villorna är båda
byggda under 1900-talets första decennium men är in­
bördes avvikande från varandra. Det stora bostadshuset i
Hajstorp karaktäriseras av stildrag som är gemensamma
m ed andra villor ritade av W ahlström under den
aktuella perioden. Det är en symmetrisk huskropp med
med svagt framskjutande tvärställda gavlar. I den övre
våningen blir det taklösa utrymmet balkong medan det
undre utrymmet fungerar som veranda.
32
VA K TBO STÄ LLEN
I anslutning till slussar och broar finns en vaktbostad. I
Forsvik och Tåtorp har även funnits bostäder för en lots.
Också i Lanthöjden fanns fram till 1940-talet en lotsfunktion. I Forsvik inrym de vaktbostället både slussvaktaren och lotsen. I Riksberg och Hajstorp övre har
samme vakt handhaft både bro- och slussöppning.
Bostäderna är uppförda under olika tidsperioder. Från
kanalens första tid återstår i dag endast en vaktbostad,
uppförd på 1820-talet. Den senast tillkom na vaktbostaden byggdes på 1920-talet. Trots att vaktbostäderna
byggts under olika tider är de överlag i sin grundform en
enkelstuga som i de flesta fall har ett inrett gavelrum på
vinden. Stommen är, med undantag av det gamla huset
på Sjötorp 6 och huset i Forsvik, av trä. Fasaden är i
allmänhet klädd med gulmålad liggande fasspontpanel.
År 1865 uppsattes på fasaderna vända mot kanalen en
träskylt med text som angav namnen på de olika slusseller broplatserna. Skyltarna hängde på smidda krokar.
Flera av dessa ursprungliga skyltar satt tills helt nyligen
kvar på husen. Skyltarna var försedda med bokstäver
som m ejslats ut för hand för att underlätta underhållsmålning. Flera var sekundärt överspikade med träfiber­
skivor, men oftast med det gamla handm ålade "typ­
snittet" i behåll. Så sent som på 1990-talet har dessa trä­
skyltar ersatts med nya, där ortnamnet är enkelt schablonmålat i ett helt modernt typsnitt.
I samband med utbytet av skyltarna har även vissa ort­
nam n ändrats och fått de san n olik t v ilseled an d e
••
1
tilläggen O eller N. Förändringen kan tyckas vara av
underordnad betydelse, men eftersom dessa ortnamn är
praktiskt taget den enda text trafikanterna ser längs
kanalen, har utseende och innehåll m ycket stor b e­
tydelse för kanalm iljöns identitet och autenticitet. Den
äldre typen av skylt finns idag med smärre variationer
bevarad endast i Rödesund, Tåtorp, Sjötorp 4-5 samt i
N orrkvarn nedre. Skylten till Stångs brovaktarboställe
är nedtagen men bevarad och förvaras i förråd.
33
STANG
E x em p el pä n am n sky lt av den äld re ty p en , m ed k ro k a r av sm id e och
b o k stä v er i ett
"fritt" m en lä ttlä st ty p sn itt som h a r v a r it k a r a k te ­
ris tis k t f ö r de en kla n a m n sk y lta rn a på v ä s tg ö ta lin jen . B o k stä v ern a
v ar u tm ejslad e f ö r han d ett p a r m m i träet f ö r att sky lten sk u lle vara
lä tt
a tt
b ä ttr in g s m å la .
F ö r fa r a n d e t
ger
s k y lte n
en
å ld e r d o m lig
karaktär. N eg n r 95/220-19. F oto: T hom as C arlquist.
Tidigare har en intern telefonledning längs kanalen för­
bundit vaktboställena med varandra. Denna telefonled­
ning slopades så sent som år 1977 då sam tliga vaktbostäder anslöts till riksnätet.
Vaktbostäderna är numera uthyrda till privatpersoner
för åretrunt- eller säsongsboende. De flesta har genom­
gått mer eller mindre omfattande renoveringar. Under
1960- och 70 talen försågs flera med wc- och duschut­
rymmen, vilket i flera fall fått karaktärsförändrande följ­
der. Några bostäder är dock mycket välbevarade exteriört, t ex Lövsäng, Hajstorp övre, Lanthöjden och V ass­
backen, även om några är i behov av underhåll. Vaktbo­
städerna ägs av kanalbolaget med undantag av Brosun­
det, Forsvik och Rödesund. Dessa byggnader är, oberoen­
de av ägoförhållanden, omistliga inslag i kanalmiljön.
34
Till vaktbostället hör även en uppsättning ekonom i­
byggnader. Vakterna bedrev tidigare, vid sidan om vaktsysslan, jordbruk i liten skala. Till varje bostad hörde
därför en ladugård för ett par kor, samt på många håll
utrymme för höns och svin. På 1950-talet uppfördes på
de flesta ställen även en tvättstuga. Avkastningen från
jorden utgjorde en del av lönesystemet. Uthusm iljön är
vid de flesta vaktbostäderna inte längre kom plett. På
några av husen är taken på väg att falla in, tex i Töre­
boda och på ladugården i H ajstorp nedre. Även om
dessa mindre ekonom ibyggnader inte alltid är synliga
från kanalen utgör de en viktig del av kanalvaktarbostället. De är också dokum ent över vaktarens för­
sörjningssystem med djurhållning och jordbrukan de
om än i liten skala. Mångfalden av byggnader för olika
ändamål på de olika boställena bidrar till förståelsen av
det dagliga livet för en sluss- eller brovaktare i äldre tid.
Vaktbostäder uppförda mellan 1820 och 1860
Som tidigare nämnts återstår endast en byggnad av den
allra första bostadstypen. Den ligger i anslutning till
slussen i Sjötorp 6, sida vid sida med den nya som upp­
fördes ett sekel senare. Byggnaden är en enkelstuga, upp­
förd av murad sten med fönsteröverstycken i tegel. Den­
na hustyp har funnits på flera ställen längs kanalen och
ersatts av den nuvarande bostadstypen av trä. Enligt
äldre bildm aterial från Sjötorp 2-3 samt Norrkvarn övre
har de äldre husen varit putsade i en ljus kulör. I bl a
Sjötorp 2-3 har sockeln från den ursprungliga stenbostaden återanvänts som matkällare.
I Sjötorp 4-5 står ett tidigt trähus i form av en parstuga,
byggt år 1858. Panelen har klätts med profilerad locklist
och ovanför denna en vulstform ad list. En likadan
fasadutform ning återfinns på vaktstugan vid Sjötorp 1,
uppförd ett år tidigare. Enkelstugan är en tidig bostadstyp
som även funnits i anslutning i Rödesund. Även vakt­
stugan i Lyrestad är uppförd under samma period, om
än senare om- och tillbyggd.
Vaktbostäder uppförda mellan åren 1860 och 1915
Till denna kategori hör de flesta vaktstugor. Sådana
finns i Brosundet, Tåtorp, Vassbacken, Stång, Jonsboda,
Rotkilen, Töreboda (kraftigt ombyggd i omgångar), Gas-
35
H ela s lu ssv a k ta r fa m ilj en är sa m la d fra m fö r v a k tb o s ta d e n
i S jötorp
2 - 3 . Pä bilden syn s att den fö rsta v ak tbo sta d en av sten var p u tsa d
och lju st avfärgad. Till hög er i bild ses ocksä en n d lb r o i trä som v ar
den fö r s t a brotypen län gs kan alen . (B ild en är in lån ad fr å n ett p riv a t
b i l d a r k i v .)
torp, Lövsäng, Hajstorp övre och nedre, Riksberg, N orr­
kvarn nedre, Rogstorp, Sjötorp 7-8 sam t Sjötorp 2-3.
Denna kategori bostäder är uppförda i knuttimmer, ofta
vilande på en huggen stenfot. Fasaden är klädd med lig­
gande fasspontpanel där gavelspetsarna är klädda med
stående locklistpanel, nedåt avslutad med spetsiga än­
dar. De flesta hus har också en veranda med idag vit­
m ålade snickeridetaljer. På några verandor finns även
den ursprungliga sittbänken bevarad. Detta gäller tex för
bostäderna i Norrkvarn nedre, Lövsäng och Vassbacken.
Dörrar och fönster har ursprungligen haft en profilsågad
vitmålad omfattning. Den har senare i många fall ersatts
av raka och släta foder i samband med att de ursprung­
liga fönstren har ersatts av kopplade mindre fönster.
De första vaktbostäderna av denna typ, de som byggdes
på 1860-talet, verkar ha haft ett diagonalställt spröjskors i
fönstrens övre glas. Så var fallet i t ex Rogstorp, och rit­
ningen på sid. 212 antyder att sådana fönster funnits
även i Tåtorp. Inget finns bevarat idag. På gavlarna sitter
i allmänhet ett spetsbågeform at litet fönster. Detta har
med få undantag ersatts av en- eller tvåluftsfönster. På
vindskivorna finns i enstaka fall lövsågade snickeride­
taljer bevarade. Vissa har också en lyra vid gavelnocken.
R itn in g
O sc a r
till b ro v a k ta rs tu g a
Z an der
i M o ta la
vid
1883.
S tå n g , sig n era d av ö v e rm ek a n ik u s
R itn in g en
e ft e r fö ljd e s
in te
i a lla
d eta ljer, men in n eh å ller elem en t som å terfin n s p å fle r a v a k tstu g o r i
V ästerg ö tlan d . (K a n a lk o n to ret i S jötorp )
Bevarade snickeridetaljer av den här typen finns i Vass­
backen, Lanthöjden och Lövsäng. Vanligen har dekora­
tionerna försvunnit då vindskivor och vattbrädor b e­
hövt bytas. På några boställen har endast lyran satts upp
igen, ofta i sen tid. Under perioden uppfördes två vakt­
bostäder efter ritningar av arkitekt F A W ahlström. Ett
boställe byggdes år 1899 i Rödesund medan det andra år
1911 ersatte en äldre vaktstuga i Forsvik. Den först­
nämnda bostaden uppfördes i trä och har vissa kvarva­
rande drag av schw eizerstilen som inspirationskälla.
Den fasade panelen har här indelats i fält och lagts i
olika riktningar. Kanske har Kanalhotellet i Rödesund,
uppfört några år innan bostaden, delvis varit förebild.
Mot vägsträckningen har en fönsterkupa upptagits i tak­
fallet. Fönstret har försetts med ett om sorgsfullt u t­
format tak.
Vaktbostaden i Forsvik är däremot uppförd med tegel­
stomme. Fasaden har putsats vit och fönsterom fattning­
37
arna har m ålats direkt på fasaden i en kontrasterande
gulockra färgkulör. De grönmålade fönsterbågarna har
det tidiga 1900-talets vanligt förekom m ande sm åspröjsade övre lufterna. Byggnaden bryter mot trähustradi­
tionen och har i sitt uttryck element från den mer stadsmässiga då rådande jugendstilen. I Forsvik bevarades det
äldre bostadshuset och flyttades ett stycke söderut från
kanalen, där det alltjämt fungerar som bostadshus.
Vaktbostäder byggda omkring 1920
Från denna byggnadsperiod finns ett fåtal representan­
ter, omfattande vaktbostäderna i Godhögen, N orrkvarn
övre och Sjötorp 6. Stommen är liksom de föregående
av trä. Panelklädseln däremot är något av-vikande. Den
stående locklisten återfinns endast på Norrkvarn övre.
Takfallen är brantare och gavelspetsarna i Godhögen har
dessutom fått valmad avslutning. Denna kategori vakt­
bostäder har formen av en mindre villa mer än en stuga
som i föregående period.
GÖTA KANALS SKOGSÄGOR SAMT EDETS SÅG OCH
KVARN
Vid byggandet av Göta kanal fick sjön Undens vatten
och regleringen av denna en nyckelroll. En av Göta
Kanalbolags första affärstransaktioner blev följdaktligen
att tillförsäkra sig kontrollen över platsen för Undens
utlopp. Bolaget hade också ett stort behov av virke till
bostäder, slussportar och broar. År 1817 köpte Göta
Kanalbolag även en del av hem m anet Björstorp. I an­
slutning till den nyinköpta fastigheten låg sjön Viken,
där man uppförde en utlastningsbrygga för sågverksprodukter från Edet.*
År 1811 uppfördes manbyggnaden i Edet, som hör till
samma byggnadskategori som t ex ingenjörsbostaden i
Forsvik. I denna byggnad har enligt uppgift bröderna
John och Nils Ericsson bott under en kortare tid. Edets
såg var ända fram till mitten av 1800-talet en husbehovssåg, som liksom övriga sågverk var statligt regle­
rade fram till denna tid. I anslutning till kvarnen upp­
fördes år 1865 en benstamp. Kvarnen byggdes år 1916 och
maskinhuset år 1921. Ekonomibyggnader invid bostads­
huset är uppförda på 1800-talet.
38
Vid 1900-talets början bildades U nd en-W ikens Spårvägsaktiebolag. Kraven på effektivare transporter hade
ökat vilket frammanade anläggandet av ett rälsspår som
förband Edet med lastageplatsen vid Lilla Björstorp via
Sätra bruk. Vid hamnen i Lilla Björstorp fanns lokstall
och förråd. Spårvägsdriften upphörde år 1949.
Efter uppförandet av kvarn och såg kunde produktionen
av sågade produkter utökas. I Edet tillverkades inte
enbart skogsprodukter för eget bruk utan också varor för
export. Exempel på en sådan produkt var de s.k. latsen,
som blev en betydelsefull vara på export till Englands
byggm arknad. Latsen var ett nätverk av träribbor som
användes vid den utbredda m etoden att revetera hus
under 1900-talets första decennier.
M a n b y g g n a d en i E det är en rep re sen ta n t f ö r den tid ig a in g en jö rs ­
bostad en längs kan alen . B rödern a E ricsson ska en lig t u p p g ift ha bott
i byggnaden u n der en tid. N eg nr. 95/320-28.
39
I n d u s tr ip la ts e n
i
E d et
m ed f r ä n
v ä n s te r
kv a rn
och
b en s ta m p ,
m askin hu s av tegel och på höjden m an by g g n ad m ed flygel.
N eg nr. 95/321-18.
Edets kvarn och benstam p restaurerades med statliga
bidrag under 1994-95. Benstam pen är länets enda b e­
varade vattendrivna stamp för krossning av djurben till
benm jöl.
Invid sjön Viken finns en av de få kvarvarande av de
urspru ngligen fjorton bryggorna som funnits längs
stränderna. Denna har använts som lastplats för Sätra
bruk, beläget söder om Edet. Som ett monument över de
viktiga transporterna över sjön står ett välbevarat flera
våningar högt magasin kvar i anslutning till bryggan.
Sätra bruk är en väl samlad miljö där samtliga bestånds­
delar i ett brukssamhälle representeras. Centralt placerad
finns herrgården, vars äldre delar härrör från 1790-talet.
Området har på senare år renoverats och används idag
som kursgård. Edet och Sätra bruk ingår båda i ett om­
råde som liksom Göta kanal är klassat som riksintresse
för kulturm iljövården.
LILLA BJÖRSTORP
I mitten av 1850-talet beslöts att all skog skulle inhägnas
för att undvika betesskador. Planer för besåning och
40
avverkning togs fram. Vidare anställdes en skogvaktare
som skulle ansvara för skogarnas direkta skötsel. Ett
tjänsteboställe uppfördes i Lilla Björstorp år 1874 som
bostad för övervakaren. Jägm ästare W ilke anställdes för
denna befattning. Han lät även anlägga en större plante­
ring med utländska barrträd invid sjön Viken. Från
denna återstår idag ett visst trädbestånd. Jägm ästare­
tjänsten upphörde år 1971 och därmed avyttrades bo­
stället i Lilla Björstorp.
Jäg m ästarb ostad en i B jörstorp, U ndenäs. N eg nr. 95/321-23.
Jä g m ä sta rb o sta d en
Byggnaden är timrad i en våning. År 1890 sam m an­
byggdes denna med en flygelbyggnad. Länken m ellan
byggnadskropparna är uppförd av resvirke. Bostaden
renoverades på 1940-talet. Fasaderna är klädda med gulm ålad spontad panel och locklistpanel som avslutas
med dekorativt lövsågade spetsar. Fönstren är vitmålade
med profilsågade överstycken i samma färg. Taket är
idag belagt med svarta betongpannor. Till bostaden hör
en faluröd ekonomibyggnad samt ett gulmålat mindre
hus. Bostaden har i sydlig riktning utsikt mot sjön
41
Viken. Trädgården har en lummig karaktär och utgörs
av högväxta lövträd
På andra sidan vägen ligger en arrendatorsbostad som
byggdes samma år som boställshuset och uppfördes i
tim m er i ett och ett halvt våningsplan. Ä ven denna
byggnad genom gick en renovering på 1940-talet. Den
tillhörande ekonom ibyggnaden har delvis inretts till
bostad och försetts med stora fönster mot Viken.
SKOGVAKTARBOSTÄLLET VÄSTAN SJÖKILEN
Till Göta kanals fastigheter hör även ett antal skogvaktarboställen. De flesta ligger på avstånd från kanalen
m en ingår alltjäm t i Göta kanals arbetsorganisation.
Denna kategori byggnader varierar sinsem ellan och är
inte byggda i någon enhetlig byggnadsstil. Flera av bygg­
naderna står idag oanvända.
Den skog som tillföll Göta kanal i privilegiet från 1810
var som tidigare nämnts skogsom råden runt sjön Unden. Ar 1815 godkändes ett förslag från direktionen som
S k o g v a k ta r stu g a n
i V ä sta n sjö k ilen
h a r sam m a k a r a k tä r som
v ak t-
b ostäd ern a vid ka n a len trots det p erifera lä g et i skog en . U tfö ran d et
är d ock i vissa stycken enklare.
N eg
nr. 95/326-0.
42
resulterade i att ytterligare skogsom råden säkrades för
Göta kanals virkesbehov. Detta om fattade dels skogs­
områden i anslutning till kanalen: korpralbostället Nolgården i Riddarhagen, en del av kronoallm änningen
Ormskogen, en del av kronoallm äningen Fägremo norr
om Lanthöjden, samt en del av kronoallmäningen Stora
Tiveden som ligger vid V ästansjötrakten vid Undens
norra strand.
Skogvaktarstugan i denna sistnäm nda trakt är särskilt
intressant, såtillvida att den i proportioner och form ­
språk uppvisar direkta likheter med de slussvaktarstugor som byggdes längs kanalen omkring år 1900. Västan­
sjökilen har ett perifert läge djupt inne i skogen. I dess
omedelbara omgivning finns ängsmark. Till byggnaden
hör flera ekonomibyggnader såsom ladugård, loge, byk­
stuga och stall med hönshus.
S ittb än ken på v era n d a n v ar fö r r ett v an lig t in sla g i en slu ssv a k ta rstn g a . Id a g fin n s de b ev a ra d e p å ett få t a l s tä lle n , v a ra v sk o g v a k tarbostaden i V ästan sjökilen är ett. N eg nr. 95/326-6.
Boställshuset är uppfört av knuttimmer på en sockel av
huggen sten. Fasaden har här klätts med en enkel röd­
färgad stående locklistpanel, till skillnad från vaktstu-
43
gorna vid kanalen som är klädda med spontad och hyv­
lad samt oljemålad panel. Den plåttäckta verandan har
lövsågade snickerier och en fast sittbänk av en typ som
sannolikt tidigare också funnits på alla kanalvaktstugor.
Verandan har också bibehållit sin gamla färgsättning
med mörka stolpar och ljust spjälverk. Stuprörens vattkupor har upptill utformats som en krona. Fönstren är
spröjsade i sex rutor och i gavelröstena sitter spetsbågeformade kam m arfönster och mindre skrubbfönster. In­
vändigt skiljer sig huset från kanalvaktstugorna genom
att en bostad är inredd även på vinden.
Beskrivningen av det fd skogvaktarbostället Västansjö­
kilen överensstäm m er i allt väsentligt med en slussvaktarbostad, och sannolikt är huset byggt efter samma
ritningar som t ex Norrkvarn nedre och Riksberg. En
avgörande utvändig skillnad är dock det enklare och bil­
ligare fasadmaterialet, liksom färgen. Skogvaktarstugan
är målad med faluröd slamfärg, medan man kostade på
slussvaktarstugorna med oljefärg.
VILLAOM RÅDEN
I Rödesund i Karlsborg ligger några privatägda villor
med tillhörande ekonomibyggnader i direkt anslutning
till kanalbankarna. Tomterna är bebyggda i huvudsak
mellan åren 1906 och ca 1920. Villorna med sina lummi­
ga trädgårdar har kommit att bli en väsentlig del av det
första intryck man får då man nalkas kanalen vid infart
från Vättern.
De från kanalen synliga husen ingår i ett större villa­
område som utgörs av en varierad villabebyggelse från
sekelskiftet fram till 1960-talet. På södra kanalbanken,
eller Kanalholm en, ligger förutom Kanalhotellet också
blandad villabebyggelse tillkom m en m ellan 1900 och
1970.
□ □□
45
SJÖTORP
Sjötorp ligger vid Göta kanals utlopp i Vänern. Baltzar von
Platen hade storslagna planer för hur detta samhälle skulle
utvecklas i samband med anläggandet av kanalen. Det upp­
rättades t. o. m. en stadsplan för Sjötorp. Kanalens betydelse
resulterade dock inte i någon om fattande sam hällsexpansion, men i Sjötorp finns än idag ett flertal anläggningar som
direkt eller indirekt är knutna till kanalen.
Söder om kanalen ligger vaktbostället vid första slussen,
Sjötorp 1, ett pensionat, posthus och en inspektorsbostad. På
dess norra del ligger hamnbassängen och varvsområdet med
västgötalinjens enda torrdocka, slussvaktarbostället Sjötorp
2-3, varvschefen Groths bostads- och tjänstebyggnader samt
en lotsbostad. I infarten från Vänern finns dessutom ett
system av pirar och vågbrytare av sten.
Kanalen inleder i Sjötorp en kraftig stigning med totalt åtta
slussar, varav sex är sam m anbyggda två och två. Tre av
slussarna ligger inom samhället medan de övriga är belägna
längre in i landet.
S jö to rp , n ed re bassän g en m ed 2:a och 3 :e slu ssarn a sam t v ak tstu g a i f o n ­
den . T.v. d ärom h am n m a g asin et. I fö r g r u n d e n d ra g v äg en m ed p o lla re av
sten , fr ip å le och sign altavla. F oto: T hom as C arlqu ist,
n eg nr. 96/80-7.
O O Q
S JÖ T O R P
S JÖ T O R P 2 -3
S JÖ T O R P S
1. Slussvaktarbostad, 1857
7. Sluss- och brovaktarbostad, 1906
15. Kontorsbyggnad
2 4 . Varvschefens bostad, ca 1850
3 3 . L otsbostad en
2 . Ladugård (num er klubbhus)
8. Ladugård, 1861
16. M ekanisk verkstad
2 5 . Lindbergsvillan
3 4 . Ekonom ibyggnad
3. V edbod, T C
9. Tvättstuga, ca 1950
17. Snickeri och sm edja
26. Magasin
3 5 . P en sio n atet, 1 9 0 5
4 . Slussen “Konstitutionsslussen”
10. V edbod, 1 8 7 9
18. Verkstadshall
2 7 . K uskbostaden, 1 9 0 6 -0 7
3 6 . F D stall, vedbod, 1905
5. Fyr
11. K ällarförråd
19. Ursprunglig sm edja
28. Vedbod, 1 9 0 6 -0 7
3 7 . B roh u set, 1 8 6 6
6. Pirar
12. Manöverhus
2 0 . Förråd
2 9 . Källare, 1 9 0 6 -0 7
38. E konom i- och bostadslänga
13. Slussen “Adel” och “Präster”, 1 8 1 6 -1 7
21. Magasin
3 0 . Garage, 1920
3 9 . K an aJin sp ektorsbo stad en , 1905
14. M odern svängbro
2 2 . M agasin för verktyg
3 1 . Kam rersbostaden
23. D ocka
3 2 . Ekonom ibyggnad
S JÖ T O R P 1
VARV
G R O T H S B O S T A D S - O C H T JA N S T E B Y G G N A D E R
47
SJÖTORP 1
Slussvaktarboställe
Slussen med boställe är belägen på en landtunga ut mot
Vänern. Den stora bassängen ovanför kanalbron är grävd för
hand. Jordmassorna från denna har återanvänts till att bygga
landtungan. Därmed har givits utrym m e för tre slussar,
nämligen Sjötorp 1 samt Sjötorp 2 och 3. Sjötorp 1 är länken
m ellan Göta kanal och Vänern och utmärker sig därigenom
med karakteristiska elem ent såsom ham npir, vågbrytare
samt urtag för sättar i vingmurarna. Pir och vågbrytare har
under 1995 restaurerats enligt äldre teknik med grund­
läggning på stenkistor. I samband med detta ersattes den tidi­
gare AGA-fyren med en ny. I början av 1900-talet uppsattes
på piren en m istsignal som numera är borttagen. Sjötorp 1
förbinds med Sjötorp 2-3 med en grävd bassäng. På båda
sidor om denna finns dragväg. Innanför ham npiren finns
en gästhamn samt ett kafé.
S jö to rp
1 fö r b in d s
m ed
C a rlq u ist, neg. nr. 96/80-5.
S jötorp 2-3 g en o m
en b assä n g .
F o to : T h om as
48
S lu ssv ak ta rstu g a n S jötorp 1 fr å n 1857 an v än d s id ag som klarerin g skon tor.
F oto T hom as C arlquist, neg. nr. 95 /102-17.
VAKTBOSTAD OCH EKONOMIBYGGNADER
Bostadshuset uppfördes är 1857 och var från början en
enkelstuga. Fasaderna är klädd med locklistpanel som på se­
nare tid målats i en skarp gul kulör. Locklisten avslutas upp­
till med en vulstform ad vitmålad fris. Ar 1931 tillbyggdes
huset i sin norra del. I samband med detta murades även
ytterligare en skorsten upp. Enkelstugan som byggnadstyp är
annars den vanligaste sluss- och brovaktarbostaden. Med
några få undantag har samtliga vaktstugor denna grundplan.
I bostadshusets närhet finns en vedbod, en jordkällare och
en ladugård. Den senare ombyggdes och inreddes till klubb­
stuga för en båtklubb år 1965. Av tvättstugan återstår endast
grunden. I trädgården finns rabarber och fruktträd.
SLU SSEN
Slussen är den västligaste på Västergötlands kanaldel. Vid
av invigningen av Göta kanal gavs den nam net "K onstitutionsslu ssen". Årtalet 1817 finns inhugget i liststenen på
slusskammarväggen. Med anledning av en ständig sänkning
av Vänerns vattenstånd ligger denna sluss med slusströs­
keln en hel fot djupare än de övriga slussarna. Invid det öv­
re portparet har stenen förstärkts med cement. Årtalet 1935
finns inristat i cementen. Båda slussportarna är tillverkade i
helsvetsad stålplåt.
L a n d p iren , R u n da ka ret och Y ttre p iren v id k a n a lin lo p p et fr å n
restau rerades u nder 1995.
V än ern
N eg nr. 95 /328-5.
P ir m ed f y r och eleg an t h u ggen sten tra p p a v id in lop p et till " sjöslu ssen " ,
S jö to rp 1. I den sten k lä d d a väg g en sy n s sk. sä ttfa lsa r , u rta g f ö r sättar.
F alsen h a r en m o tsv a rig h et på an d ra sid an kan alen . I fa ls a r n a by g g s en
tillfä llig "vägg" f ö r att ku n n a töm m a slu ssen på v atten då u n d erh å ll och
reparation skall u tföras på t ex portar. N eg nr. 95/328-6.
50
B od en är den en da in takta ek on om ib y g g n ad en sed an la d u g å rd en f i c k ny
fu n k tio n som klubbhus. N eg nr. 95/300-14.
A ntikvariska aspekter
Slussvaktarbostaden vid Sjötorp 1 är Västgötalinjens väst­
ligast belägna kanalstation. Vaktbostaden används numer
säsongsvis som klareringskontor för kanalfarare. Fasaden är
idag m ålad med en skarp gul kulör. Vid nästkom m ande
om m ålning bör fasaden målas i en m ildare och m er ur­
sprunglig kulör. Av trädgården återstår ett litet bestånd av
nyttoväxter. Detta bör bevaras som ett värdefullt inslag i den
forna slussvaktarmiljön. Boden strax nordväst om bostaden
är välbevarad och mycket värdefull som den idag enda kvar­
varande ekonomibyggnaden i miljön.
Sjötorp 1 är ett av flera exempel längs kanalen där den ålder­
domliga miljön vid slussen störs av höga belysningsstolpar i
modernt utförande. Sådana stolpar är, liksom arten av ljus­
källa, illa anpassade till kulturhistoriska m iljöer. Slussarna
nyttjas huvudsakligen under dygnets ljusa timmar. Det lilla
antal nyttofartyg och passagerarbåtar som går i kanalen nat­
tetid medför sannolikt tillräcklig egen belysning. Om fast be­
lysning vid slussarna ändå anses behövas, skulle på sikt en
bättre anpassad armatur vara av betydelse för miljön.
51
SJÖTORP 2 - 3
Sluss- och brovaktarboställe
Slussvaktarm iljön är belägen strax väster om den moderna
svängbron i den gamla Rv 64. V aktbostället ligger något
lägre i förhållande till slussarna som nås genom en trappa i
trädgården. En bilparkering ligger strax öster om m iljön i
anslutning till gästham n, m inigolf m.m. Trädgården är
lum m ig med syrénbuskar, fruktträd och bärbuskar. På
tomten finns mindre bergsknallar i dagen.
VAKTBOSTAD OCH EKONOMIBYGGNADER
Vaktbostället utgörs av bostad, ladugård, tvättstuga, vedbod
samt matkällare. Bostadshuset uppfördes år 1906 och före­
gicks av en äldre vaktbostad byggd i sten (jfr s. 35). De åter­
stående delarna av denna är den byggnad som idag är m at­
källare. Bostaden är byggd i vinkel mot kanalen med entrén
vänd mot öster. I anslutning till entrén har ursprungligen
funnits en veranda.
V aktbostad och sluss vid S jötorp 2-3. N eg nr, 95/328-7.
52
B ostaden har ett in byggt w c i an slu tn in g till entrén. N eg nr. 95/300-24.
Verandan byggdes in för att inrymma dusch och wc år 1969.
De ursprungliga fönstren har, kanske i samband med nämn­
da renovering, ersatts av tvålufts kopplade fönster i mindre
format än de ursprungliga. På båda gavlarna har det karakte­
ristiska spetsbågeformade fönstret ersatts av ett ordinärt. Ett
fönster har även tagits upp i det östra takfallet. Den ur­
sprungliga skorstenen med utkragat krön är bevarad. Taket
är belagt med tvåkupigt tegel. Fasaden är klädd med liggande
fasspontpanel och på gavelspetsarna med stående locklistpanel där varje panelbräda nedtill avslutats i en spets.
Det äldsta huset i slussvaktarm iljön är ladugården från år
1861, byggd i timmer och stolpverkskonstruktion. Fasaden är
klädd med locklistpanel. Ladugården har nyligen upprustats
och omm ålats med falu rödfärg och taket har belagts med
enkupigt tegel. Ekonom ibyggnaden har ett exponerat läge
invid parkeringsplatsen. Stensockeln från den förra slussvaktarbostaden har återanvänts som m atkällare. Taket är
täckt med korrugerad plåt. Till ekonom ibyggnaderna hör
även en tvättstuga samt en välbevarad vebod/svinhus byggd
år 1879.
53
D en n yligen ren ov erad e ladu g ård en h ar ett ex p on erat läg e i S jötorp.
N eg nr. 95/300-28
S te n s o c k e ln
fr å n
den
tid ig a r e v a k tb o s ta d e n
m a tk ä lla re. N eg nr. 95 /3 0 0 -3 2
h a r få t t
n y fu n k tio n
so m
54
S jö to rp 2-3 . T v ättstu g an s tak är av p lå t och b ör p å sik t bytas m ot tegel.
N eg nr. 95/300-26
S jö to rp 2-3. N ed ersta slu ssp o rta rn a ä r a lltig en o m tillv erk a d e i trä.
N eg nr. 95/328-8.
55
SL U SSEN
Vid kanalinvigningen fick slussarna i Sjötorp 2-3 sam t
Sjötorp 4-5 nam net "R ikets fyra stånd". Slussarna i Sjötorp
2-3 färdigställdes år 1816-17 med invigningsnam net "adel
och p räster". D et nedre portparet är en fu rup ort med
gjutjärnsregel, det m ellersta är en äldre träport m edan det
övre portparet är tillverkade i helsvetsad stålplåt. Vingm urarna förstärktes med cem ent år 1939. En inskription
indikerar årtalet.
BR O N
Bron i anslutning till slussarna är en modern svängbro med
m an öv erh u s.
A n tikvariska aspekter
Bostaden har genom gått en renovering som har resulterat i
att den tidigare detaljrikedom en på byggnaden i stor ut­
sträckning har gått förlorad. De elem ent som num er kvar­
står är skorstenen, panelklädseln och de profilsågade tak­
tassarna. Uthusm iljön är fortfarande intakt och väl under­
hållen.
Sjötorps sam hälle är en välbesökt som m arort. M ed bak­
grund av att vaktbostället i Sjötorp 2-3 är en av de m est
exponerade längs västgötalinjens kanalsträckning är det av
stor vikt att denna miljö underhålls och förblir tydlig. En
restaurering av bostadshuset till en högre grad av ursprung­
lighet skulle kunna underlätta u ppfattningen av husets
byggnadstid. Fönstrens storlek, proportioner och indelning
är viktiga delar i dessa byggnaders karaktär. Ekonom i­
byggnaderna är värdefulla för att belysa det försörjnings­
system som fu n n its vid sidan av slu ssv ak tarsy sslan .
Källarens och tvättstugans tak av korrugerad plåt bör ersättas
av det mer traditionella lerteglet.
56
SJÖ TO R P - Ö V R IG A BYG G N A D ER OCH A N LÄ G G ­
NINGAR
SJÖ TORPS VARV
Kanaljorden 1:19
V arvsom rådet ligger norr om kanalsträckningen. I anslut­
ning till varvet och kajen vid kontor och m agasin finns en
grävd bassäng. För byggnation och underhåll av kanalbåtar
lät kanalbolaget anlägga en docka. Den byggdes mellan åren
1820 och 1823, och förlängdes med nio meter år 1909. Dockan
avskiljs från bassängen genom stäm portar av helsvetsad
stålplåt. Å rtalet 1820 står inristat i liststenen. För kanal­
arbetena anlades på ett tidigt stadium smedja och snickeri­
verkstad. På snickeriet sitter en vindflöjel med årtalet 1811.
Taket på smedjan har nyligen lagts om med enkupigt tegel.
Avsaknaden av skorsten gör dock att det inte är helt lätt att
uppfatta byggnadens ursprungliga funktion som sm edja.
Efter hand har flera verkstadsbyggnader tillkom m it. En
större, faluröd träbyggnad med stora sm åspröjsade fönster
och lan tern in inrym m er b åtsn ick eri, m askin- och p låt­
verkstad. Y tterligare en enplansbyggnad disponeras för
snickeri och smedja. År 1976 eldhärjades en byggnad som
använts för basning av virke. Den var av trä med pannhus
och hög skorsten av tegel.
Som b lick p u n k t i varv sm iljö n ligg er det välb ev arad e
kontoret med entrén vänd m ot bassängen. Byggnaden är
uppförd i ett plan med fasader av liggande fasspontpanel och
på gavlarna stående locklistpanel. Taket är belagt med falsad
plåt och har två m urade skorstenar. Expeditionen i husets
norra del är interiört m ycket välbevarad m ed boaserade
väggar, bröstpanel, skrank och kakelugn. U nder 1980-talet
har en tillbyggnad utförts i anpassad stil på husets baksida.
Sam tidigt målades huset om i en skarp gul kulör efter att
fasaderna dessförinnan har varit m ålade i en m ild gulvit
oljefärg. Fönstersnickerierna m ålades vita efter att tidigare
ha varit m örkt bruna.
O m edelbart invid kajen ligger ett välbevarat stort tim rat
m agasin. De sm åspröjsade fönstren har profilsågade vit-
57
målade omfattningar. På dess östra sida finns en lastbom och
inlastningsportar. M agasinets norra del har använts till
skeppshandel och materialförråd för varvet. Byggnaden in­
rymmer numera turistbyrå och en utställning över kanalens
anläggande. Över entrén har placerats ett u tskju tande
skärm tak av tegelim iterande plåt, vilket skäm m er byggna­
den och försvårar uppfattningen av den gamla inlastningsfunktionen. Lastkupans stora taksprång torde vara tillräck­
ligt för att skydda även ingången i markplanet. Ett mindre
m agasin ligger invid dragvägen söder om bassängen, öster
om varvsm iljön. I detta har olika form er av verktyg för
reparation och underhåll av kanalen förvarats.
Under de första åren drevs dockan i kanalbolagets regi med
en särskild tillsyningsman. Från år 1883 utarrenderades den
till den Grothska släkten som i tre generationer skötte arren­
det av dockan. Från och med år 1976 övertog åter kanal­
bolaget driften av varvet och dockan.
V a rv sk o n to ret a v v ik e r m ed sin g u lm å la d e fa s a d fr å n
stad sb y g g n ad ern a. N eg nr. 95/302-9.
d e fa lu r ö d a v e r k ­
58
D en rö d a m a g a sin sb y g g n a d en
m ed sin a v ita fö n s t e r o m fa tt n in g a r lig g er
som ett blickfån g i S jötorps varvsm iljö. N eg nr. 95/302-12.
B red v id m a g a sin et lig g er m a sk in h a ll och sm ed ja. N o tera fö n s t e r o m fa t t ­
n in gar och arran g em an g en f ö r Ijusinsläpp till vin den. N eg nr. 95/302-14.
3?
S m edjan i S jötorp. T aket h ar n yligen b elag ts m ed n y tt en ku p ig t tegel. Vid
ren o v erin g en m u rad es in te skorsten en u pp, v ilk et fö r s v å r a r u p p fattn in g en
av byggn aden s u rspru n gliga fu n k tio n som sm edja. N eg nr. 95/302-20.
H a m n b a ssä n g en i S jötorp . F rån v ä n ster m a g a sin et, i m itten m a sk in h a ll
och sm e d ja , sa m t k o n to ret. T ill h ö g er om k o n to ret sk y m ta r d ocka n m ed
v in terlig g a re N eg nr. 93/48-18.
60
GROTHS BOSTADS- OCH TJÄNSTEBYGGNADER
Ett stycke öster om varvsanläggningen ligger chefsbostaden
som i flera generationer beboddes av släkten Groth. I anslut­
ning till chefsbostaden ligger även ett kuskboställe, sam t
bostad för kamrern. Söder om husen står högväxta lövträd
som skym m er om rådet från kanalen. De tre boställena är
m ycket välbevarade och utgör tillsam m ans m ed varvet en
intressant och synnerligen viktig del av Sjötorps industri­
historia.
VA RV SCH EFEN S BOSTAD
Sjötorp 1:11
Byggnaden uppfördes i mitten av 1800-talet. Det byggdes om
redan på 1870-talet och tillbyggdes år 1892 med en matsals och köksdel. M atsalssektionen avtecknar sig tydligt i fasaden
genom sina höga fönster. Bostaden är långsträckt med till­
byggnaden i vinkel på dess norra fasad. Köket är idag inrett
till kontor. H uset inrym de från början kontorslokaler och
handelsbod. Bostaden är uppförd i tim m er med gulmålad
varierad panelklädsel. Bottenvåningen är klädd med pro­
filerad locklist m edan det övre våningsplanet är klätt med
liggande fasspontpanel. En fris löper i höjd med bjälklaget
m ellan våningsplanen. Fönstren är spröjsade i fyra, sex,
alternativt nio rutor. På taket ligger både en-och tvåkupiga
tegelpannor.
I träd gård en alldeles intill bostaden ligg er en m indre
personalbostad. Denna har fått benäm ningen Lindbergsvillan och här bodde kokerskan. Fönstren är spröjsade i fyra
rutor och har profilsågade fönsterom fattningar. Fasaden är
klädd med faluröd panel.
T ill b o stad en hör d iv erse ek o n o m ib y g g n a d er, v arav
m agasinet är utm ärkande. Byggnaden är tim rad och har
klätts m ed locklistp an el. U nder takfoten sitter m indre
luckor. På dess baksida sitter ett fönster med profilsågad
fönsteromfattning. På taket sitter en klocka.
61
\WM
|l : *
ppuiiii
W iT m i .') I T i T ^ v W '-
..."iLOXimtjiiil
C h e fsb o sta d en
i S jö to rp m ed en tré p a rtiet. N o tera
den
v a r ie r a d e p a n e l-
sättn in gen och fr is e n n n der takfoten. N eg nr. 95/301-16.
M a ts a ls tillb y g g n a d e n
u tm ä rk e r s ig g en o m
de
sto ra fö n s t r e n
på
över­
v ån in g en . K öket lig g er på en trép lan et. T ill h ög e r om kö k s en trén sy n s en
m atkällare. N eg nr. 95/301-20.
62
D et tim rad e m a g asin et m ed v ällin g klocka i ett litet torn p å takn ocken .
N eg. nr 95/301-21.
63
K U SK BO STA D EN
Sjötorp 2:237
Tjänstebostaden ligger öster om chefsbostaden. Tom ten om­
gärdas i syd och i väst av en låg häck. Flera högväxta lövträd
växer norr och öster om tomten. Kuskbostaden är den öst­
ligast belägna bostaden i Sjötorps samhälle. Den uppfördes
1906-07 i en tim m er konstruktion. Fasaden har klätts med
faluröd liggande fasspontpanel. Entréer finns på både dess
östra fasad och på den norra gaveln. I bostaden finns två
rum inredda för som marbehov. Fönstren på denna våning
är de ursprungliga till skillnad från de på nedre planet. I
köket finns en spiskåpa som murades upp 1992. Till bostället
hör garage, vedbod och en jordkällare. Till bostaden hörde
ursprungligen ett stall med plats för sex hästar vilket numer
är rivet. Garaget byggdes på 1920-talet. Invid garaget fanns
även en bensinpum p.
K u sk b o sta d en s fa sa d m ot n ordost. N eg nr. 95/302-00.
64
K A M R ERSBO STA D EN
Sjötorp 2:164
Bostaden ligger i en stor trädgård som sträcker sig ned mot
kanalen. En bigrav i söder följer kanalens sträckning. Huset
är uppfört i början av 1900-talet. Takets gavlar är valm ade
och fönstrens lufter är tidstypiskt sm åspröjsade i dess övre
del. Fasaden har klätts med gulm ålad locklistpanel. T ill
bostaden hör ett uthus vars fasad är klädd med liggande fasspontpanel som m ålats i samm a kulör som bostadshuset.
T aket, m ed valm ade gavelsp etsar, är belagt m ed plåt.
H uvudentrén vänder sig mot kanalen och en köksentré syns
till höger i bild. I anslutning till denna finns en matkällare. I
trädgården finns m indre odlingslotter. Bostaden bebos året
ru nt.
K a m rersb o sta d en m ed k ö k s en tré sa m t h u v u d en tré v än d m ot kan alen .
N eg nr. 95/301 29
65
LO TSBO STA D EN
Bostaden ligger ett stycke väster om vägen som sträcker sig
genom Sjötorps sam hälle. I dess närhet ligger ett nybyggt
stugområde som uppförts på den mark där det tidigare legat
ett sågverk som nedlades år 1956. I lotsbostadens omgivning
har legat personalbostäder även för sågverksm askinist och
bogserskeppare.
Byggnaden är uppförd i timmer med en fasadklädsel av faluröd profilerad locklist. Fönstren är spröjsade i sex rutor.
Taket är belagt med skiffer som med åren blivit mossbelupet.
Den ursprungliga skorstenen har ersatts av en ny. Tratten på
stupröret har utform ats till en krona. Över den fiskbensm ön strad e y tterd ö rren sitter ett litet ö v e rlju sfö n ste r.
Bostaden är intakt till skillnad m ot den tillhörande ladu­
gården som inretts med gästrum och försetts med tvåluftsfönster. I trädgården finns planteringar med blom m or och
odlingslott.
L otsb o stad en
har
v ä lb e v a r a d e
lju sfö n ster och orn am en terad e
d e t a lj e r
trattar
på
såsom
y tterd ö rr
m ed
över­
stu prören . N eg nr. 9 5 /302-30.
66
PEN SION A TET
Sjötorp 1:15
Omedelbart söder om slussområdet vid Sjötorp 2-3 ligger en
byggnad som ursprungligen byggdes som pensionat år 1905.
Byggnaden uppfördes i timmer med en bottenvåning i tegel.
Entrépartiet ligger vänt mot gatusträckningen. En glasad
veranda på bottenplanet och en balkong på andra våningen
vänder sig mot kanalen. Tomten sluttar i dess östra del,
v ilk e t har m ed fö rt att h u set har få tt u p p fö ra s i
souterrängform . Fasaden är klädd med oljemålad liggande
fasspontpanel. Fönsterbågarna i tegelvåningen är målade i
engelskt rött medan övriga är vitmålade. På övervåningen
är planlösningen intakt med separata gästrum och öppen
hall. Även kakelugnarna finns bevarade.
I uthuset, som ursprungligen inrymde
stall och vedbod, har
en båtbutik funnits mellan åren 1986 och 1994.
P en sion atet ren overades u n d er 1995. N eg nr. 95/301-0.
Källaren i pensionatsbyggnaden blev frälsningsarméns första
lokal i samhället. I huset har även inrymts kiosk och herrekiperingsbutik. Pensionatet har även varit gästgivaregård i
67
släkten Groths ägo fram till slutet av 1960-talet då Lyrestad
kommun inköpte byggnaden. Huset är numer privatägt och
har under år 1995 genomgått en varsam exteriör renovering.
P e n s io n a te t v ä n d er s ig m ed g la sa d
F oto: T hom as C arlquist.
v era n d a
och b a lk o n g m ot k a n a len .
N eg n r 96 / 67 - 3 7 .
BRO H U SET
Sjötorp 1:16
Öster om vägsträckningen invid bron i Sjötorp ligger denna
bostad som utm ärker sig med sirliga verandasnickerier.
N orr om tom ten löper dragvägen i väst-östlig riktning.
Byggnaden uppfördes år 1866 och ska enligt uppgift ha byggts
av en befälhavare på en båt. En situationsplan är under­
tecknad av O Rydeberg. Byggnaden har under en period
även inrymt postkontor. Fasaden är klädd med liggande fasspontpanel och på gavlarna med stående locklistpanel.
Fasadkulören har en något aprikosfärgad ton. Sn ickeri­
detaljerna på verandan är målade i en brun kulör. Fönstren
vända mot kanalen är av äldre modell medan övriga bytts ut
68
mot kopplade fönsterbågar. Fönstren på nedre våningsplan
är spröjsade i sex rutor med korslagda spröjs i de översta
rutorna. Taket är belagt med röda betongpannor. En senare
byggd veranda vänder sig mot kanalen. Under takfoten sitter
vindsfönster.
Till fastigheten hör en faluröd timrad länga som redan från
början i dess södra del varit inredd till en verksam hetsdel
och i dess norra som magasinsdel. Byggnaden har bl a in­
rymt slakteri, m anufakturaffär och frisör. I m agasinsdelen
finns luckor i vars öppningar det sitter smidda järnpiggar
med vassa ändar som stöldskydd.
B ro h u set.
V eran d an
m ed sin
s ir lig a s n ic k a r g lä d je
v äg strä ck n in g en och G öta kanal. N eg nr. 95/328-10.
lig g e r a lld e le s
in till
ö?
KAN ALINSPEKTORNS BOSTAD
Kanaljorden 1:21
Strax efter bassängens avsm alnande ligger in sp ektorsbostaden söder om kanalen. På andra sidan kanlen ligger
Groths bostadsområde. Från dragvägen leder en grusad gång
fram till entrén.
In sp ek torsb osta d en s fa s a d m ot kanalen . N eg nr. 95/303-7.
Byggnaden uppfördes år 1905. (Det finns uppgifter på att den
skulle vara byggd redan år 1896. Dess formspråk hör dock
inte hemma i det sena 1800-talet.) Byggnaden skulle kunna
vara ritad av arkitekt W ahlström, men några ritningar har
ej påträffats. Byggnaden har en stomme av tegel och fasader­
na är putsade med vit slätputs. Fönsterbågarna är rödmålade
och indelade i fyra lufter som småspröjsats. Några fönster i
övervåningen är rundbågiga, och på gavlarna sitter två små
cirkulära skrubbfönster. Fönsteromfattningarna är upphöjda
i fasaden och avslutas med en slags slutsten rakt ovanför
mittposten. Mot kanalen vänder sig en paradentré och bal­
kong som samm anfaller med en frontespis som kröns med
en välvd fronton. I detta fält står med röda målade bokstäver
"SJÖ TO R P". M ellan våningsplanen löper en profilerad list.
70
Taket har mansardform och är idag belagt med röda betong­
pannor, tidigare hade huset plåttak. Entrépartiet på sydfasaden är klätt med slät panel som lagts i olika riktningar.
Ursprungligen fanns här en öppen veranda. Byggnaden ge­
nomgick år 1988 en invändig renovering och ombyggdes till
flera separata lägenheter. Ombyggnaden innebar inga allvar­
liga förändringar av byggnadens ursprungliga exteriör.
I den ursprungliga bostadsm iljön har även ingått bykstuga,
drängstuga, stall samt jordkällare. Samtliga dessa ekonom i­
byggnader finns kvar idag. Stallet är ombyggt till garage, men
dess exteriör med spröjsade fönster och gödsellucka har be­
varats. Under 1980-talet gjordes en förtätning med bostads­
rätter i området. De nybyggda husen utformades i enlighet
med den befintliga dräng- och bykstugans enkelstugeform
med locklistpanel som fasadklädsel. Anpassningen har m ed­
fört att de äldre ekonom ibyggnaderna är svåra att urskilja
från de nybyggda. Förtätningen är inte synlig från kanalen.
K analinspektorsbostaden är ett om istligt inslag i Sjötorps
m ångfacetterade bebyggelsemiljö och är central för förståel­
sen av Göta kanals arbetsorganisation.
H u sets fa s a d
v än d fr å n
k a n a len .
N o tera fö n s t r e n s
o lik a
u tfo rm n in g .
G lasv eran d an till v än ster var u rspru n g lig en öppen. N eg n r 95/303-9.
71
SJÖTORP 4 - 5
Slussvaktarboställe
Slussvaktarbostaden ligger väl synlig från riksväg 64:s nya
vägsträckning. Bostaden ligger i vinkel mot kanalen med
entrén förlagd mot väster. Invid dragvägen står några pelaraspar planterade. Denna trädart finns även vid H ajstorp
övre samt vid vaktbostället i Töreboda. På bostadshusets
norra gavel vänd mot kanalen sitter en skylt med inskrip­
tionen "SJÖTORP 4 - 5". Detta är en av de få bevarade äldre
skyltarna där bokstäverna har m ejslats ut för hand i ett
tydligt men fritt "typsnitt”.
V id S jötorp 4-5 stå r den en d a p arstu g an på v ä stg ö ta lin jen . 1993 p la c e ­
rades en "friggebod" m ed w c o. dusch m itt f ö r entrén. N eg nr. 95/303-25.
VAKTBOSTAD OCH EKONOMIBYGGNAD
Bostadshuset är en parstuga uppförd år 1858, alltså året efter
enkelstugan vid Sjötorp 1. Å rtalet finns skrivet på m ur­
stocken. Huset har byggts till med utvidgat kök i öster år
1915. Byggnaden har varit rödfärgad ända in i sen tid. Av
ekonom ibyggnaderna finns endast ladugården kvar. V ed­
boden med torrdass är riven. Ladugården ligger på andra
sidan kanalen med långsidan vänd mot kanalsträckningen.
Byggnaden har inrym t både foderlada, loge, ladugård och
72
sädeslada. Taket är efter nyligen utförd renovering belagt
med enkupigt tegel på stickspån.
Under år 1993 genomfördes en renovering av bostadshuset
som främ st syftade till att reparera rötskador och återställa
panel och övriga byggnadsdetaljer. Köksutbyggnaden bevar­
ades och betraktades i sam m anhanget som ett ku ltu r­
historiskt tillägg, karakteristiskt för denna typ av m indre
bostadshus. Skorstenens m urstock ovan nock var utbränd
och vittrad, varför en ny skorsten murades med den gamla
som förlaga. V indskivor, knutbrädor, liksom frisen under
takfoten målades vita. Taket lades med nytt enkupigt tegel
och nockbräda av trä. Fönsterbågarna målades med vit linoljefärg och fasaden m ålades m otsvarande ljusocker med
zinkvitt. Invändigt kläddes köket med ny pärlspontpanel av
sam m a typ som den från 1900-talets början. Den gam la
panelen hade fått omfattande rötskador.
I samband med renoveringen sågades några äppelträd ned
och en ny gräsmatta anlades öster om bostadshuset. Sten­
muren söder om huset framträdde härmed tydligare.
I samband med renoveringen har wc- och duschmöjligheter
inrym ts i en separat modul som något olyckligt placerats
omedelbart väster om bostadshusets entré. Fasadpanelen är
gulmålad och taket är täckt med svart korrugerad plåt.
S J Ö T O R P -^-5
D e äld sta träh u sen h ad e
u rsp ru n g lig en in ga sä rsk il­
da fö n sterfo d er. E n d ast på
Sjötorp 4 -5 är detta u tfö­
ran d e kvar. H u set b ev arar
också den g am la h a n d sk u r­
na n am n sky lten . F oto T h o­
m as C arlq u ist, 9 3 /1 6 6 -3 .
73
S lu ss v a k ta rb o sta d en s kök u tv id g a d es g en om en tillb y g g n ad m ot ö s ter år
1915. K ö k sfö n str et f i c k dä fo d e r av den typ som a n v ä n ts p å d e sen a st
byggda vaktstu gorn a. N eg n r 95/303-20.
SLU SSEN
De två kopplade slussarna färdigställdes åren 1819-20. Till­
samm ans med slussen i Sjötorp 2-3 delar den invigningsnam net "Rikets fyra stånd", just dessa två heter "Borgare"
och "Bönder". I den nedre slussens vägg finns årtalet 1819
inristat i liststenen. Liststenen utgörs av granit och kalksten.
De tre portparen är alla utförda i trä i både port och regel­
verk. Den översta porten har tillverkats i H olland av
regnskogsträslaget azobé. I höjd med det mellersta portparet
finns en cementlagning med årtalet 1974 inristat.
74
S lu ss k a m m a r en i S jö to rp 4-5 . N o ter a d en v älv d a fo r m e n och d en sten k lä d d a bottn en . F oto T hom as Carlcjuist. N eg nr. 93/52-3.
A n tikvariska aspekter
Den fristående wc- modulen har fått ett iögonfallande läge
fram för bostadens entré. Ett hygienutrymme har normalt ett
undanskym t läge och borde inte få dom inera i en känslig
bostadsm iljö som denna. M odulen är särskilt tydlig från
kanalens västliga riktning. U nder renoveringen har man
lagt ned omsorg i att återställa bostadhusets karaktär och dess
u rsp ru ngliga sn ickerid etaljer och det hade därför v arit
önskvärt att det moderna tillskottet fått en mer undanskymd
och traditionell placering i tomtens bakre delar.
SJÖTORP 4- 5
1. Slussvaktarbostad, 1858
2. Ladugård
3. Dusch- och W C modul
4. Manöverhus
5. Slussen “Borgare” och “Bönder”, 1819
6. Modern klaffbro
7. Alnsten
76
SJÖTORP 6
Slussvaktarboställe
Bostället är om givet av hög blandskog i kanalens båda
riktningar. Sjötorp 6 är i ett kanalhistoriskt perspektiv unik
då den enda ursprungliga vaktbostaden av sten på västgötalinjen här finns bevarad. I Sjötorp 6 möts den första respek­
tive den sista generationens vaktbostäder. Den senare bebos
numera året runt. Huset är ett av de senast uppförda vaktbostäderna och har fått karaktären av en mindre villa med
egnahem skaraktär.
VAKTBOSTAD OCH EKONOMIBYGGNADER
Den äldre vaktbostaden är uppförd i natursten med fönsteröverstycken murade i tegel. Taket är belagt med enkupigt
tegel. Även nocken är belagd med tegel. De spröjsade föns­
terbågarna är vitm ålade. Skorstenen har sannolikt murats
om i senare tid. Entrédörren är mycket gammal. En mycket
viktig detalj som fortfarande finns bevarad på husets östfasad är det lilla träskåpet. Här förvarades slussvaktarens
flagga samt övrig m ateriel i samband med slussningsförfarandet. Byggnaden står idag oanvänd. Under en period har
den använts som smedja och kolbod, men dess ursprungliga
funktion som bostadshus är alltjämt fullt synlig i interiören.
För tillfället finns inga planer på vilken form av verksamhet
som framöver ska inrymmas i byggnaden.
Den nya vaktbostaden byggdes ett stycke öster om den gamla,
enligt uppgift skall den ha tagits i bruk 1921. Entrén ligger
vänd mot väster medan stenhusets ligger mot öster. Entré­
partiet påm inner i sina proportioner om en m indre veran­
da. Huset är byggt med en stomme av plank och timmer på
en sockel av kalksten. Fönstren är spröjsade i sex alternativt
fyra rutor, samtliga fönsterbågar är kopplade. Fasaden är idag
klädd med en gulmålad bred lockpanel. Tidigare har huset
varit rödmålat. Taket är belagt med röda betongpannor.
Till vaktbostaden hör en vedbod, tvättstuga och en jo rd ­
källare. Ladugården är riven. Tvättstugan förefaller vara av
gam m alt datum. I trädgården växer flera äldre fruktträd
samt bärbuskar. Här växer även äldre trädgårdsblom m or,
karakteristiska för äldre trädgårdar. Ett lågt vitm ålat spjälstaket och en häck avgränsar tomten från dragvägen i norr.
77
S jötorp 6. D en n ya v ak tbo sta d en fr å n 1 9 2 0 -talet. T ill v ä n ster syn s tv ätt­
stu gan . O b servera d et d isk reta sp jä lstak etet. N eg nr. 95 /3 0 4 -1 3 .
D en
g a m la
varan de
v a k tb o s ta d e n .
p la c e r in g
so m
D en
m o d ern a
a v s k ilja r e
v ak tbo sta d en . N eg nr. 95/304-3.
m e lla n
v a k th y tte n
d en
u p p lev s
ä ld r e
och
m ed
d en
nu­
n y a re
78
S jö to rp 6. S lu ssv ak ten s fö rv a rin g ss k å p . R ö ret är a v s ett f ö r en fla g g a som
an v än d es som sig n al vid slu ssn in gen . N eg nr. 95/304-6.
SL U SSEN
Slussen, som tilldelats namnet "Jordbruket", färdigställdes år
1820. Detta årtal finns inristat i slusskam m arens liststen.
Både det nedre och det övre portparet är tillverkade i
stålplåt. I slutet av 1960-talet revs en m indre del av sluss­
muren och ersattes med armerad betong.
A n tikv ariska aspekter
Det tillfälliga slussvaktarhuset har placerats indraget bakom
häcken för att därmed inte skymma för dragvägen. Detta läge
har i stället m edfört att den österifrån har ett dom inerade
läge fram för det kulturhistoriskt värdefulla äldre bostads­
79
huset av sten. Denna vaktbostad är den enda bevarade
stenbostaden på kanalen mellan Sjötorp och Rödesund och
är mot denna bakgrund ett kulturhistoriskt m ycket värde­
fullt och om istligt inslag i kanalm iljön. Den m obila slussvaktarstugan fungerar i dess nuvarande läge som avskiljare
m ellan den äldre och den yngre slussvaktarbostaden, vilket
är olyckligt. Den försvårar även uppfattningen av den be­
varade äldre ekonomibyggnaden i tomtens inre del. Stugan
borde läm pligen kunna placeras i ett sådant läge att den
istället framhåller den för kanalen så kulturhistoriskt värde­
fulla byggnaden, och ej såsom nu stör sambandet mellan de
båda bostadshusen.
Taket på det yngre bostadshuset bör på sikt bytas mot tegel.
Det traditionella spjälstaketet vid Sjötorp 6 är ett bra alter­
nativ till de nyuppsatta grova och låga villastaket som på
flera andra vaktboställen ger ett alltför modernt och iögon­
fallande intryck. Vitm ålade staket har en tendens att bli
m ycket dominerande, särskilt om de är långa (se t ex Hajstorp nedre, sid. 126.). Bilden av staketet på Sjötorp 6, sid. 77,
visar tydligt att en mörk färg är att föredra. En lämplig färg
skulle kunna vara en brun slamfärg, Falu Terra, eller m öjli­
gen ordinär Falu rödfärg.
Äldre bildm aterial från V ästergötland visar att den första
generationens vaktbostäder av sten har varit putsade i en
ljus kulör. Motsvarande bevarade vaktstugor i Östergötland
är också än idag putsade. Detta har sannolikt gällt även för
stenhuset på Sjötorp 6. M öjligen togs putsen ned då huset
övergick till att användas som smedja på 1920-talet. En fram ­
tida dokum entation av byggnaden skulle kunna utröna
vilka förhållandena varit för denna på västgötalinjen helt
unika byggnad.
80
SJÖTORP 6
1. Slussvaktarbostad, 1921
2. Ursprunglig slussvaktarbostad, ca 1820
3. Vedbod
4. Tvättstuga ca 1950
5. Manöverhus
6. Slussen “ Jordbruket”, 1820.
7. Alnsten
81
SJÖTORP 7 - 8
Slussvaktarboställe
Mellan Sjötorp 6 och Sjötorp 7 - 8 gör kanalen en skarp krök
som fått nam net Sm örgåsekröken. K analsträckningen vid
det senare vaktbostället omges av högväxt skog. Vaktbostaden bebos numera endast under sommarsäsongen.
Trädgården är prydlig med lågväxta buskar, fruktträd och
blom sterplanteringar. Ett nyuppsatt vitmålat lågt spjälstaket
gränsar till dragvägen i öst. I slussvaktarm iljön ingår för­
utom bostadshuset även tvättstuga, m atkällare, bod sam t
vedbod med torrdass. Bakom ekonomibyggnaderna i väster
har skogen gallrats och stengärdesgården ligger väl synlig.
M o t ka n a len h ar d et sp etsb å g efo rm a d e fö n s t r e t ersa tts m ed ett trelu ftsfö n s t e r .
S n ic k eriern a
fö n s t e r fo d r e n .
på
V era n d a n s
lö v s å g s s n ic k e r ie r n a
på
v in d sk iv o rn a
s n ic k e r ie r
k n u tb rä d o rn a .
är
har
b orta
dock
V era n d a n
lik so m
d e p r o fils å g a d e
b ev a r a ts.
på
stuga är n ågot större än hos övriga. N eg nr. 9 5/304-15
d en n a
N o te r a
o c k så
s lu s s v a k ta r -
82
VAKTBOSTAD OCH EKONOM IBYGGNADER
Vaktbostaden byggdes 1895. Den är uppförd av knuttimmer
på en sockel av huggen granitsten. Fasaden är klädd med
gulm ålad liggande fasspontpanel. G avelröstena är klädda
med profilerad locklist där varje panelbräda nedtill avslutats
i en spets. K nutbrädorna har i övre delen ornerats med
lövsågad e sn ickerid etaljer, tid styp iska m en ovanliga på
denna typ av m indre bostadshus. Fön stersättn ingen är
oförändrad men de ursprungliga fönsterbågarna är utbytta
m ot kopplade tvåluftsfönster. På den östra gaveln m ot
kanalen har det spetsbågeformade kam marfönstret ersatts av
ett treluftsfönster med jäm nhöga lufter. Taket är belagt med
tvåkupigt tegel. Verandan med sina lövsågade snickerier har
bevarats oförändrad. Ytterdörren är insatt på 1940- eller -50
talet.
H önshuset iordningsställdes till denna funktion i slutet av
1950-talet. D örren till torrd asset har ett k arak teristisk t
överlju sfönster.
S jö to rp 7-8. Bod. K a n a ljo rd en s g rä n s m arkeras stra x bakom d en n a i fo rm
av en sten g ärd esg ård . N eg nr. 95/304-22
83
SLU SSEN
Slussen utgörs av två kopplade slussar. Å rtalet 1822 finns
inhu gget i slussväggens liststen . In vign in gsn am n et på
denna sluss var "Bergsbruket och H andeln". Det övre port­
paret är tillverkade av helsvetsad stålplåt. M ellanparet och
det nedre paret därem ot är utförda av furuplank med
ram verk av gjutjärn. Träportarna har om plankats under
1970-talet.
Antikvariska aspekter
Den tem porära vaktstugan har även i Sjötorp 7-8 fått en
fram trädande placering där den söderifrån skym m er och
splittrar den gamla slussvaktarmiljön. Byggnaden bör kunna
placeras på m otstående sida av kanalen. V aktbostadens
snickerier är i viss utsträckning bevarade. De ursprungliga
spröjsade fönstren har dock ersatts av m oderna tvåluftsfönster av m indre form at, varvid även de profilsågade
fodren ersatts av släta. Fönstrens storlek, proportioner och
indelning är viktiga delar av karaktären hos dessa bostads­
hus. På sikt bör den äldre fönstertypen återinföras. Det vita
spjälstaketet som omger trädgården är relativt nyligen upp­
satt. Låga staket med breda själor av detta utförande före­
kommer på helt moderna villatomter och är inte lämpliga i
en äldre kulturhistorisk miljö.
I trädgårdens södra del står några granar. Dessa bör avlägsnas
eftersom de är ett främmande inslag i vaktboställets växt­
lighet.
På ett av uthusen är taket belagt med det vackra enkupiga
teglet som bör bevaras.
84
SJÖTORP 7-8
1. Slussvaktarbostad, 1895
2. Tvättstuga ca 1950
3. Bod
4. Vedbod, Tc
5. Manöverhus
6. Slussen “Bergsbruket” och “Handeln”, 1822
7. Granhem 1:22
8. Bod, TC
9. Bod
10. Tvättstuga
85
GUSTAVSBERG
Granhem 1:22
Strax söder om vaktbostället Sjötorp 7-8 ligger denna bygg­
nad som är en av de få privatägda bostadshusen på kanal­
jordens mark. Bostaden har aldrig haft någon anknytning
till kanalen men är ändå ett intressant inslag i kanalmiljön,
särskilt som hela anläggningen med bostadshus, hägnader
och ekonomibyggnader är mycket välbevarad.
K analjordens gräns avslutas om edelbart bakom bostad s­
huset. De tillhörande ekonomibyggnaderna ligger alltså strax
utanför denna gränsdragning.
Bostaden uppfördes i slutet av 1800-talet, enligt en uppgift år
1899, med ekonom isk hjälp av ett arv från Amerika. Inne­
havaren var skomakare och bedrev även skomakeri i ett av
rum m en. Fasaden bär tydliga elem ent från den Löfvenskiöldska snickeriornamentiken, och är idag målad i samma
gula fasadkulör som vaktbostäderna.
En grusad gång leder fram till förstukvisten som givits en
ovanlig utform ning där verandataket dragits upp till att
avslutas som en frontespis med lövsågad snickeridekor. En
inbyggd köksentré finns i husets västra del. Norr och öster
om bostaden löper ett vitm ålat spjälstaket och fram för
entrén finns en järngrind med smidda detaljer. Byggnaden
är uppförd i ett och ett halvt plan. Fasaden är klädd med pro­
filerad locklistpanel. På dess östra fasad mot kanalen finns
ett spetsbågeform at fönster. Övriga fönster är kopplade och
är spröjsade i sex rutor. På vardera gaveln sitter skrubb-föns­
ter med krysslagda spröjs. Fönstrens understycken är profilsågade. I höjd med bjälklaget löper en list med en tids­
typisk rundbågefris som svarar mot locklisterna i panelen.
Taket är belagt med tvåkupigt tegel och skorstenen är av sent
datum. På bägge gavlarna sitter ett oktogonalt vindsfönster
med krysslagda spröjs.
Till bostaden hör dessutom två bodar, en tvättstuga samt en
m atkällare. Till dasset på den södra boden sitter två dörrar
med spontad panel och överljusfönster.
86
G u sta v sb erg öster om S jötorp 7-8 u p p v isar ty d lig a d rag fr å n L öfv en sk iöld s
s n ic k e r io r n a m n e tik .
T om ten
o m g ä rd a s
av
ett
t r a d it io n e llt
s p jä ls t a k e t
m ed sm idesgrin dar. N eg nr. 95/305-21.
V ä lb ev a ra d
u th u sm iljö som
dragnin g. N eg nr. 95/305-17.
-er a lld e le s
u ta n fö r k a n a ljo r d e n s g rä n s
87
ROGSTORP
Brovaktarboställe
Bostället är beläget i ett omgivande öppet jordbrukslandskap.
O m ed elbart intill husets sydfasad passerar landsvägen
m ellan Sjötorp och Lyrestad. Vid det västra brofästet står en
naturm innesm ärkt ask. I trädgården invid kanalen ligger en
brygga som förr användes som allm än tvättbrygga för
bygdens befolkning. Bryggan som finns där idag är mindre
än den ursprungliga. Till bostället hör en bod samt en ved­
bod. Ladugården och jordkällaren är rivna. Ett im pregnerat
lågt spjälstaket omgärdar tomten i dess norra, östra och södra
del.
R o g s to r p s
b r o v a k ta r m iljö .
På
g a v e ln
m ot
k a n a le n
s it t e r
ett
s p r ö js a t
tv å lu ftsfö n ster. B y g g n a d en h a r sa n n o lik t in te h a ft n åg ot s p ets b å g e fö n s te r
efterso m d e p r o file r a d e fö n s te r o m fa ttn in g a r n a g er in tr y c k a v a tt v ara av
ä ld r e m odell. N eg. n r 95/305-34.
VAKTBOSTAD OCH EKONOMIBYGGNADER
Bostaden uppfördes år 1863 och har renoverats vid två till­
fällen, åren 1924 och 1991. Wc och dusch inrym des i bo­
staden år 1976. Entrén ligger i anslutning till denna sektion.
Entrén låg tidigare på sydfasaden men flyttades nyligen i
samband med en ombyggnad av landsvägen. Huset bebos
num era året runt. Bostadshuset i Rogstorp är tillsam m ans
med prickhållarens bostad i Tåtorp ett av de första boställshu sen som byggdes i den för 1800-talets senare del
karakteristiska s.k. schweizerstilen. Jäm för med de knappt
tio år äldre bostadshusen vid t ex Sjötorp 1 och Lyrestad, som
företer en annorlunda och betydligt äldre byggnadstradition.
Boställshuset är byggt av timmer på en sockel av kalksten.
Sockeln vid den utbyggda delen är av betong. Fasaden har
klätts med gulmålad liggande fasspontpanel. Gavelröstena är
klädda med stående locklistpanel där varje panelbräda ned­
till avslutats i en spets. Denna panel löper över gavelns hela
bredd. Fönsterbågarna i bottenvåningen är spröjsade i sex ru­
tor. Ursprungligen var de övre glasen diagonalspröjsade (jfr
ritning till "Prickhållarens bostad" sid. 212). På gaveln mot
kanalen är fönsterbågarna spröjsade i fyra rutor. På båda
sidor om detta sitter två skrubbfönster. Det östra gavel­
fönstret är ett tvåluftsfönster. På denna sida sitter det övre
fönstret något förskjutet i förhållande till det undre. Fönst­
ren har profilsågade omfattningar. Taket är idag täckt med
tvåkupigt tegel och skorstenen är inte den ursprungliga.
Vedboden ligger på andra sidan vägen sydost om huset. Det
har ett pulpettak täckt med korrugerad svart plåt.
BRO N
Den nuvarande rullbron uppsattes 1993. Den gamla järnbron
lades då i materialförrådet i Hajstorp. Vägsträckningen förbi
Rogstorp, m ellan Lyrestad och Sjötorp, är relativt tungt
trafikerad. Bron saknar i sin utform ning m otstycke längs
Göta kanal. Den är i grunden en vanlig betongbro som del­
vis har försetts med detaljer som är utm ärkande för Göta
kanals äldre rullbroar. Under körbanan sitter de karakteris­
tiska grön- och vitmålade valven. I räckena har galvaniserade stag lagts i kryssm önster. Genom detta förfarande har
m an försökt kom binera de gamla broarnas estetik med
dagens moderna brobyggarteknik.
89
R o g s to r p .
Av
ek o n o m ib y g g n a d er n a å te r s tå r v e d s k ju l och fö r r å d .
Ladu­
g å r d och jo r d k ä lla r e ä r riv n a. V ed sk ju let p å b ild en lig g e r a v s k iljt fr å n
bostad en gen om v äg sträckn in g en . N eg nr. 9 5 /305-32.
I R o g sto rp s n u v a ra n d e bro fr å n å r 1993 h a r m an g jo r t ett fö r s ö k att
e fte r lik n a d en fö r k a n a len k a ra k te r is tis k a ä ld r e ty p en a v
M o ta la v erk stad . N eg nr 9 5 /328-23.
ru llb r o a r fr å n
90
A n tikvariska aspekter
Staketet som omgärdar vaktbostaden är relativt nyligen upp­
satt. Låga staket med breda spjälor av detta utförande före­
kom m er på helt moderna villatom ter och är inte läm pliga i
en äldre kulturhistorisk miljö. Av ekonom ibyggnaderna är
idag ladugård och jordkällare rivna. Det är viktigt att värna
om det kvarvarande vedskjulet och förrådet. Vedskjulets tak
täcks idag av korrugerad plåt som på sikt bör ersättas med
traditionellt lertegel.
91
RO G STORP
1. Brovaktarbostad, 1863
2. Bod
3. Vedskjul
4. Manöverhus
5. Rullbro, 1993
6. Naturminnesmärkt ask
92
LYRESTAD
Landskapet förändras i trakten av Lyrestad från jordbruks­
bygd till mer kuperad skogbevuxen terräng i öster. Samhället
har tillkom m it med anledning av kanalen. För Lyrestad
fanns liksom för Sjötorp en stadsplan upprättad av Baltzar
von Platen. Visionerna om sam hällets expansion infriades
dock inte. Förbi sam hället passerar järnvägen mellan Mariestad och G årdsjö, som invigdes år 1910. En m indre tätortsbebyggelse började sedan växa upp i Lyrestad där järnväg
och landsväg korsar Göta kanal. Försäljning av tom ter till
egnahem sbyggen inleddes på 1920-talet och fortsatte till
m itten av 1950-talet i sam band med den industriella ex­
pansionen. Den första gruppbyggnationen av egna hem
startade 1958 och har sedan följts av flera.
Sam hällets tyngdpunkt ligger öster om kanalen. På kanalens
västra sida ligger Lyrestads sockenkyrka med delar från
m edeltiden. I anslutning till denna ligger prästgård, för­
sam lingshem och skola. Öster om kyrkan sträcker sig den
gamla landsvägen över Göta kanal. N orr om bron vidgar sig
kanalen till en ham nbassäng med en kaj längs dess östra
sida. Kajen är byggd av kvaderhuggen sten och är försedd
m ed en finhuggen rundad avvisare strax under vatten­
linjen. I Lyrestad lastades förr främ st ved och kubb. Det
gam la lastom rådet är idag en gästham n. I om rådet ligger
m inigolf och servicefunktioner för båtresenärer.
93
S a m lin g p å L y resta d s g a m la h a n d m a n ö v re ra d e ru llb ro. L ä g g m ä rk e till
stä m p o rta rn a pä var sida om bron. N o tera också att d et ö v er b rov a ktarstu g a n s y tter d ö rr sitter ett ö v e rlju sfö n ster, likt d et i L öv sän g . B ild en är
tagen ca 1920, ett p a r år in n an b o sta d sh u set fö rh öjd es. F oto: E rik R u d ,
S karab org s län sm u seu m s
bildarkiv, neg. A 79506.
H A M N M A G A SIN
På kajen ligger ett stort tim rat ham nm agasin uppfört i två
och en halv våning på en sockel av huggen granit. På gavlar
och långsidor sitter svarta luckor. Taket är belagt med
tvåkupigt tegel. Byggnaden har enligt uppgift uppförts med
å te rv u n n et b y g g n ad sm ate rial från någon av a rb e ts­
stationerna längs kanalen. M agasinet var i kanalbolagets ägo
fram till 1870 då det såldes på auktion. Köparen var en
handelsm an från M ariestad, som också arrenderade det
om givande m arkom rådet. M agasinet var en om lastnings­
plats varifrån handlarna kunde hämta sina varor. Lyrestads
ham nm agasin ägs och förvaltas sedan 1976 av Lyrestad
hembygdsförening.
M a g a s in et i L y resta d v ittn a r om ka n a len s fo r n a b e ty d e ls e fö r sa m h ä llet.
N eg nr. 96/67-35. F oto: T hom as C arlquist.
95
LYRESTAD
Brovaktarboställe
I Lyrestad samhälle, strax öster om den moderna svängbron
ligger brovaktarmiljön. I anslutning till entrén till bostaden
står två högväxta almar. Söder om kanalen, mitt emot huset,
står alnsten nr 18 placerad. Till brovaktarbostället hör även
en ladugård, ett svinhus med dass, en tvättstuga samt en
jordkällare. De två senare ligger i bostadens närhet, medan
de ekonomibyggnader som inhyst djur har förlagts ett stycke
öster om bostaden och är inte direkt synliga från kanalen.
Invid bron finns urtag för stämportar. Portarna är numera
borttagna.
L y r e s ta d s
b r o v a k ta r b o s tä lle ,
lä g e
m an öv erh u set. N eg nr. 95/306-7.
i fö r h ä lla n d e
till
b ron
och
d et
nya
%
VAKTBOSTAD OCH EKONOMIBYGGNADER
Byggnaden uppfördes som en enkelstuga år 1854. Den
byggdes av timmer på en sockel av sten. Den tillbyggda delen
i norr vilar på en betonggrund. Ar 1922 förhöjdes huset med
fyra stockvarv så att vinden kunde inredas i samband med
att en brovaktarfamilj med många barn flyttade in. 1954 revs
skorstensstocken och bakugnen ut. En ny skorsten uppfördes
och köket vidgades och försågs med ett nytt större fönster. Ar
1972 genomfördes ytterligare en modernisering av bostaden.
Kopplade fönsterbågar ersatte de gamla och en ny ytterdörr
tillkom. Vid det senare tillfället uppsattes också på fasaderna
en enkel oprofilerad locklist. Fönstren är spröjsade i sex
alternativt fyra rutor. Taket är belagt med tvåkupiga tegel­
pannor. D örren till tvättstugan skall enligt uppgift från
hyresgästen vara den ursprungliga ytterdörren till bostads­
huset. Dörren har också en vacker låskista. I vindsrum m et
finns en kakelugn bevarad.
T rots fle r a o m fa tta n d e in v än d ig a fö r ä n d r in g a r k v a rstå r d o c k b y g g n a d en s
ä ld re p ro p ortio n er. På g av eln m ot kan alen sitter en ny sky lt m ed m od ern t
ty p sn itt. T rots att h u set höjd es m ed fy r a sto ck v a rv 1 922, sitter k a m m a ­
ren s fö n s t e r på vin d en k v a r i sitt u rsp ru n g lig a läge. Jä m fö r m ed b ild en
fr å n 1920, sid. 93. N eg nr. 95/306-1.
97
Den välbevarade ladugården är i sin helhet byggd i timmer­
konstruktion med utskjutande knutar. M ot bakgrund av
den helt timrade stommen och den höga åldern är den unik
i sitt slag längs kanalens västgötalinje. Det är inte omöjligt
att ladugården är äldre än bostadshuset och har hört till ett
äldre boställe på platsen. Dess södra del har klätts med panel.
Taket på tvättstugan är belagt med tvåkupigt tegel medan
övriga ekonomibyggnader har tak av korrugerad svart plåt.
D en h elt tim rad e la d u g å rd en i L y restad h a r ett sk y d d sta k av k o rru g era d
plåt. N eg nr. 96/67-36. F oto: T hom as C arlquist.
BR O N
År 1833 byttes den gamla träbron mot en ny rullbro till­
verkad av järn. Ar 1934 ersattes järnbron av en m odern
svängbro. Järnbron från 1833 flyttades då till Rogstorp (från
vilket den flyttades till förrådet i Hajstorp 1992). Under år
1966 påbörjades byggandet av en ny bro i vägförvaltningens
regi. I anslutning till svängbron finns ett manöverhus med
gulmålad fasadpanel och tak av korrugerad plåt.
A n tikv ariska aspekter
Lyrestad brovaktarbostad har vid olika tillfällen renoverats,
byggts om och byggts till. Bostadshuset har, som är ett av de
äldsta bevarade på västgötalinjen, trots flera ingrepp och
förändringar lyckats bevara proportioner som alltjäm t vitt­
nar om dess höga ålder.
U th u sm iljön vid Lyrestad bro är fortfaran d e bevarad .
L ad u g ård en är en av de få rik tig t gam la ek on o m i­
byggnaderna längs kanalen. Sannolikt är den det äldsta
fähuset. Som sådan har byggnaden i sam m anhanget ett
m ycket högt kulturhistoriskt värde. U tifrån detta resone­
mang bör takskyddsbeläggningen av korrugerad plåt ersättas
med enkupigt taktegel i samband med att marken dräneras
och timmerstommen säkras från rötskador.
B osta d en s v ackra g a m la y tterd ö rr sitter n u m era p å tv ättstu g an .
N eg n r 95/306-5.
9?
LYRESTAD
1. Hamnmagasin
2. Sluss- och brovaktarbostad, 1854
3. Ladugård
4. Bod, svinhus, TC
5. Tvättstuga, ca 1950
6. Manöverhus
7. Svängbro, 1966
8. Alnsten
100
N O RRKV ARN
Terrängen vid N orrkvarn är kuperad. I norr, öster och söder
utbreder sig öppen jordbruksmark. Böckersboda by i nordost
är belägen på en grusås som sträcker sig i nord-sydlig
riktning. V äster om N orrkvarn är terrängen m er tydligt
kuperad och skogbevuxen.
N orrkvarn är kanalhistoriskt sett en av de m est betydelse­
fu lla m iljöern a längs sträcknin gen m ellan Sjötorp och
Rödesund. I om rådet finns anläggningar som haft betydelse
både för den lokala och för den regionala handels- och
produktionsnäringen. I området finns dessutom om fattande
läm ningar av arbetsstationen i Norrkvarn som var en av de
större längs kanalen. Här fanns bl a en barack för trehundra
man, dessutom kokhus, m aterialbod, sm edjor, kruthus och
stall. Ca 100 m väster om den utstakade kanalen uppfördes
också den så kallade bolagsbyggningen som även nyttjades
som sjukstuga. År 1834 flyttades den till Riddarhagen söder
om Töreboda.
En större kvarnbyggnad från 1927 är ett dominerande inslag i
kanalm iljön vid N orrkvarn övre. I N orrkvarn har tidigare
även funnits m ejeri. Till kanalens närom råde hör slu ss­
station ern a N orrkvarn nedre och övre, en ru llbro och
kanalens största kulvert eller akvedukt med fyra valv, som
led er T orved sb äck en s v atten flö d e under kanalen. Vid
slussen N orrkvarn övre finns dessutom en äldre kalkbod
bevarad. Kanalens botten ligger i Norrkvarn högre än den
om givande m arken vilket m edfört att sidovallarna gjorts
hela sex m eter höga. Vaktbostaden i N orrkvarn nedre har
under 1995 restaurerats både exteriört och interiört.
NORRKVARN
1. Norrkvarn nedre, slussvaktarbostad, 1901
2. Svinhus, vedbod
3. Ladugård
4. Källare
5. Tvättstuga, ca 1950
6. Manöverhus
7. Slussen “Samuel Bagge”, 1822.
8. Alnsten
9. Norrkvarn övre, sluss- och brovaktarbostad, 1919 / '
10. Ladugård
.^
11. Vedskjul
12. Tvättstuga, ca 1950
MT
13. TC
Ui
14. Manöverhus
15. Rullbro, 1956
16. Slussen “Slöjderna”, 1821.
17. Akvedukt
o
18. Kalkbod
TöREfiö-D-A
19. Norrkvarns kvarn, 1927
20. Böckersboda 1:20, fd mejeri
21. Ekonomibyggnad
i-
102
NORRKVARN NEDRE
Slussvaktarboställe
Den enda tillfartsvägen till vaktbostället är via dragvägen.
Tom ten har ett högt väldränerat läge och är om givet av
odlings- och betesm ark. Ekonom ibyggnaderna har nyttjats
för djurhållning ända in i sen tid. Bostadshuset har under år
1995 genomgått en restaurering då huset exteriört och interiört återställdes. En modern mobil vaktstuga har placerats på
motstående sida kanalen.
V a k tb o s ta d e n
fö n s t e r .
i N o rrk v a rn
S ky lten på g a v eln
n ed re
m ed
å t e r s tä lld a
s n ic k e r id e t a lje r
m ot k a n a len ä r d en u rsp ru n g lig a
och
trä sk y lten
m ed sm id esbeslag . N eg nr. 95/306-26.
VAKTBOSTAD OCH EKONOMIBYGGNADER
Bostaden byggdes år 1901 och uppfördes med en timrad
stomme på en sockel av murad natursten. Verandan står på
en sockel av kalksten. Fasaden är klädd med liggande fasspontad panel. Gavelröstena, som ej är tim rade, är klädda
med stående locklistpanel, där varje panelbräda nedtill av­
slutats i en spets. På gaveln mot kanalen bevaras en av de få
103
ursprungliga träskyltarna, här med den gamla stavningen
"N O RRQ V A RN ". På nordvästra gaveln sitter ett ursprung­
ligt spetsbågeform at fönster medan m otsvarade på andra
gaveln har återställts vid en renovering 1995. Samtliga föns­
terbågar har därvid översetts och målats med vit linoljefärg.
De profilsågade fönsteromfattningarna är även de återställda
i de fall de saknades eller var utbytta. Taket är täckt med tvåkupigt tegel, m edan verandan tidstypiskt har ett falsat
skivtäckt plåttak. Verandans tak lades om 1995, och sam ­
tidigt nytillverkades stuprör med skarpa krökar i galvaniserad plåt. En ny kalkstenstrappa tillverkades till verandan.
V erandasnickerierna återställdes också i sin ursprungliga
färgställning med bruna och gulvita färgtoner. Lyrorna och
övriga tidstypiska snickerier på vindskivorna nytillverkades
efter äldre förebilder.
N o rrk v a rn
n ed re.
V era n d a n s
u rsp ru n g lig a fä r g s t ä lln in g
är
å te r s tä lld .
N y a stu p rö r m ed sk arp a krö k a r sa m t n y tt sk iv tä ck t p lå tta k m ed k a r a k ­
teristisk t låg stån drän n a. N eg nr. 95/306-28.
104
Vid renoveringen togs pärlspontpanelen fram under sentida
lager av board i både rummet och köket. Foder och andra
lister nytillverkades efter förlaga från bevarade rester. En ny
spiskåpa murades utifrån de spår som fanns kvar från den
gam la, och genom uppm ätning av en bevarad spiskåpa i
Lanthöjden. En toalett med dusch insattes under innertrappan. Genom detta förfarande bevaras exteriören intakt. Ej
heller krävdes några allvarliga ingrepp i husets stomme.
T ill bostaden hör alltjäm t ett svinhus med vedbod, en
ladugård, en jordkällare samt en tvättstuga. I trädgården står
också ett litet pumphus. M iljön med ekonom ibyggnader är
väl samlad men i behov av underhållsåtgärder.
En " lev a n d e" ek on om ib y g g n ad . I N o rrkv a rn n ed re fa n n s få r än d a in på
1990-talet. N eg nr. 95/306-30.
105
N o rrk v a rn
n edre.
T eg eltä c k t k ä lla re av sten m ed v id b y g g d b od av
trä.
F oto T hom as C arlqu ist, neg. n r 95/181-3.
SLU SSEN
Slussen är uppkallad efter Samuel Bagge. Årtalet 1822 finns
inristat i slussväggens liststen. Båda portparen är tillverkade
i helsvetsad stålplåt.
A n tikv ariska aspekter
Efter renoveringen 1995 är bostaden på Norrkvarn nedre ett
av de bästa exemplen på den karakteristiska vaktstuga som
från slutet av 1800-talet till 1900-talets början i stort antal
byggdes längs västgötalinjen. Invid häcken mot kanalen står
dock ett modernt vitmålat spjälstaket. Låga staket med breda
själor i detta utförande förknippas med helt moderna villa­
tomter och är inte lämpliga i en äldre kulturhistorisk miljö.
Ekonom ibyggnaderna, vilka på N orrkvarn nedre är i hu­
vudsak kompletta, är i stort behov av underhållsåtgärder.
106
N O R R K V A R N Ö V RE
Sluss- och brovaktarboställe
T ill bostället hör ett bostadshus, en ladugård, vedskjul,
tvättstuga och dass. Trädgården om gärdas av ett vitm ålat
lågt spjälstaket. Vid entrén växer två tuktade barrträd. I
trädgården breder en gräsmatta ut sig och här växer enstaka
fruktträd.
"D a g m a r "
På
g a v e ln
fr å n G ö teb o rg p a s sera r b ro v a k ta rb o stä llet v id N o rrk v a rn övre.
m ot
k a n a le n
s it t e r
e tt
s p r ö js a t
t v å lu ft s fö n s t e r .
o m fa ttn in g a r n a ä r s v a g t p r o file r a d e . F o to : E r ik R u d .
m u seu m s bildarkiv. N eg nr. A. 79771.
F ö n ster­
S k a r a b o rg s
lä n s ­
107
VAKTBOSTAD OCH EKONOM IBYGGNADER
Bostadshuset byggdes år 1919 och är en av de senast byggda
vaktbostäderna längs den inventerade sträckan. Byggnaden
ersatte då den ursprungliga vaktbostaden som var uppförd
av sten likt den som finns bevarad i Sjötorp 6. Den nya bo­
staden byggdes om edelbart intill den gamla. Byggnaden är
uppförd i tim m er på en sockel av betong. U nder halva
husets yta finns en källare. Fasaden är klädd med liggande
fasspontpanel som m ålats gul. G avelröstet är klätt med
stående locklistpanel som nedåt avslutas i spetsar. De ur­
sprungliga spröjsade fönstren har ersatts av en- och tvåluftsfönster och förm inskats i förhållande till de ursprung­
liga. På östra gavelns övre våning sitter två enluftsfönster
med panel mellan. Vid entrén finns en förstukvist med en
liten bänk. Taket är täckt med eternit med en ursprunglig
m urad skorsten med utkragat krön. Takfallet sam m anfaller
på husets sydfasad med taket över förstukvisten. År 1965
inreddes vinden. I samband med detta upptogs en takkupa i
den norra delen. Ytterdörren är från 1990-talet.
Till bostaden hör en ladugård, vedskjul, tvättstuga och dass.
I ladugården höll man fram till 1960-talet både kor, grisar
och höns. Fram till sen tid har här även tillverkats friholtar
av björk till kanalbåtar.
SLUSSEN OCH BRON
På liststenen i slussväggen finns årtalet 1821 inristat. Slussen
är den tionde i ordningen från Sjötorp 1 räknat. Vid invig­
ningen av kanalen tillskrevs slussen nam net "Slö jd ern a".
De båda portparen är tillverkade i furuplank m ed gjutjärnsbeslag.
Bron i övre N orrkvarn är en m odern rullbro. Den gamla
kanalbron i gjutjärn bortm onterades år 1956.
Om edelbart norr om slussen finns kanalens största kulvert
eller akvedukt med fyra valv, som leder Torvedsbäckens
vattenflöde under kanalen. M urverket är num er kraftigt
bevuxet med sly.
108
N o rr k v a rn övre. N o tera d et låg a v ita s p jä ls ta k e te t so m
fle r a stä llen ersa tt det g am la. N eg nr. 9 5 /3 0 7 -7 .
V aktb ostad en och den m odern a ru llbron . N eg nr. 9 5 /328-26.
i s e n a r e tid p å
109
A n tikv ariska aspekter
Bostadshusets tak bör beläggas med tegel likt övriga vaktstugor. I en fram tid bör även fönstren återställas till sina
u rspru ngliga proportioner och indelning. Ladugård och
vedbod är i stort behov av reparation. Mot kanalen står ett
m odernt vitm ålat spjälstaket. Låga staket med breda spjälor
av detta utförande förknippas m ed helt m oderna v illa­
tom ter och är inte lämpliga i en äldre kulturhistorisk miljö.
N a m n et b ö r än d ras tillb a k a till d et u rsp ru n g lig a
"N O RRK VA RN " eller "N O RRQ VA RN ".
M urverket i akvedukten är bevuxet med sly och tar allvarlig
skada av detta. Partier av m urverket har delvis på grund av
detta rasat.
K u lv erten i N o rrkv a rn . I b ild en s h ög ra d el sy n s d et sk a d a d e m u rp a rtie t.
N eg nr. 95/103-14. F oto: T hom as C arlquist.
110
KALKBOD
Om edelbart väster om dragvägen vid slussen står en kalk­
bod. År 1860 uppfördes enligt arkivuppgifter en smedja samt
en kalkbod i N orrkvarn. Den om näm nda boden är sanno­
likt den som står på platsen idag. Huset är byggt i en stolpverksteknik som överensstäm m er med de ritningar som
användes på 1810-talet för husen på arbetsstationen. Boden
skulle därför möjligen kunna vara äldre och hitflyttad, eller
byggd av återanvänt material från ett sådant hus. Taket har
nyligen belagts med enkupigt taktegel. Stenfoten är av kalk­
sten och stomm en är klädd med faluröd lockpanel. I bygg­
nad en inrym s id ag en u tstä lln in g som fä rd ig stä lld es
som m aren 1995. Utställningen åskådliggör om fattningen av
arbetsstationen Norrkvarn kring år 1810.
I det n ärlig g an d e lan d sk ap et har också in rä tta ts en
prom enadstig med illustrerande skisser över de läm ningar
från kalkugnar, stånggångar och andra anläggningar som ut­
gjort en del av arbetsstationen i Norrkvarn.
K a lk b o d e n
har
fu n k tio n som
m ed
s it t
s t r a t e g is k a
lä g e
in v id
k a n a le n
få tt
en
ny
u tstä lln in g slo k a l. T ak et h a r n y lig en b ela g ts m ed en k u p ig t
t a k t e g e l N eg nr. 9 5 /3 0 7 -2 2 .
111
N O RRK V A RN S KVARN
I Norrkvarn har kvarnrörelse bedrivits sedan 1400-talet. Den
nuvarande kvarnbyggnaden uppfördes år 1927 och har före­
gåtts av två tidigare kvarnar som båda har brunnit. Det nu­
varande läget är betingat av kanalens sträckning och är alltså
inte det ursprungliga.
År 1953 registrerades Aktiebolaget Norrkvarns kvarn. Kun­
derna fanns företrädesvis i Göteborgs-, Karlstads-, Kristine­
ham ns-, och Ö rebrodistrikten. Spannm ålen som förm aldes
inköptes först och främ st från lantbrukarna i den norra
länsdelen. Kring år 1960 lade flera mindre kvarnar ned sin
verksamhet. I Norrkvarn satsade man däremot på en ratio­
nalisering. Vid mitten av 1960-talet upphörde slutligen den
anrika kvarnrörelsen i Norrkvarn.
Fram för kvarnbyggnaden låg tidigare en magasinsbyggnad
från 1881. I byggnaden bedrevs handel med spannmål. U n­
der 1920-talet om vandlades m agasinet till kvarn. Denna
verksam het upphörde liksom övrig kvarnrörelse i m itten
av 1960-talet. M agasinet stod sedan dess outnyttjat och revs
år 1980. I kvarnens närhet har också funnits en torkria som
byggdes i början av 1900-talet men revs redan 1918.
Den stora kvarnbyggnaden är uppförd av tegel på en sockel
som putsats. Fasaden har en gul spritputs medan fönster­
om fattningarna liksom hörnm arkeringarna är utförda i vit
slätputs. Byggnaden är uppförd i tre och ett halvt plan. En
takkupa har tagits upp i dess östra takfall. På båda gavelröstena finns ett runt fönster med spröjs. Fönstren har två
lufter som är spröjsade i mindre rutor. Fönsterbågarna är av
både äldre och yngre utförande. På fasaden mot kanalen
finns en balkong och invid östra fasaden en murad skorsten
som skjuter upp över taknocken. Taket är täckt med svart
korrugerad plåt.
Sedan kvarnfunktionen upphörde har byggnaden putsats
om och försetts med fler fönster. Övre plan inreddes på 1970talet till bostäder medan en mekanisk verkstad anordnades
på nedre planet. Byggnaden är fortfarande välbevarad och är
ur ett ekonom iskt historiskt perspektiv ett viktigt m onu­
ment över jordbrukets och kanalens betydelse för trakten.
112
N o rrkv a rn s el. kvarn , troligen n är den v ar n y by g g d 1927. In v id kan alen står
m a g a sin sb y g g n a d en
som
rev s år 1980. Å n g fa rty g s A B
G öta K a n a ls
S/S
T hore lig g er vid kaj. F oto E rik R ud. L än sm u seets bildarkiv. N eg nr. A 79671.
K v a rn b y g g n ad en in ry m m er id ag lä g en h eter och b ilv erk stad .
N eg nr. 95/328-29.
113
BÖCKERSBODA 1:20, FD MEJERI
Strax söder om vägsträckningen och slu ssvaktarbostället
ligger en byggnad som inrym t m ejeriverksam het. I trakten
av N orrkvarn har funnits flera m ejerier. Sam me man som
byggde spannm ålsm agasinet i N orrkvarn uppförde även
denna byggnad som inrymde m ejeri och bostad. Företrädes­
vis tillverkad es ost och i m indre u tsträcknin g sm örbe­
redning. Parallellt med verksam heten inrym des sam tidigt
m ejerirörelse i N orrkvarns gård, vilken fortlevde fram till
1955 då Skaraborgs läns M ejeriförbund inköpte rörelsen med
inventerier sam tidigt som verksam heten nedlades.
Det fd mejeriet vid kanalen är idag kraftigt om- och tillbyggt
och inrym m er bostad och bilverkstad. I verkstadsutrym m et
står dock ystkaren från m ejeriepoken fortfarande kvar. Det
tillhörande uthuset är ursprungligt men mycket förfallet.
M e je r i- och b o sta d s h u set ä r n u m era k r a ftig t om by g g t.
h ög er i bild. N eg nr. 95/307-21.
U th u set sy n s till
114
GODHÖGEN
Slussvaktarboställe
Godhögen har ett högt läge med utsikt över ett omgivande
odlingslandskap. Tomten är långsträckt med samtliga bygg­
nader samlade väster om kanalen. Bostaden ligger i vinkel
mot kanalen med entrén vänd mot söder. En häck gränsar
mot dragvägen öster om huset. I trädgården växer fruktträd
och mindre blom planteringar. I trädgården finns också ett
litet pumphus. I anslutning till ekonom ibyggnaderna strax
norr om bostadshuset finns grönsaksland och syrenbuskar
gränsar mot dragvägen. Ekonomibyggnaderna består av ved­
bod/jordkällare, svinhus med dass samt ladugård med loge
och traktorgarage.
VAKTBOSTAD OCH EKONOMIBYGGNADER
Bostadshuset är byggt relativt sent, år 1920. Vaktbostaden i
Godhögen kom att avsluta byggandet av en ny generation
kanalvaktarbostäder. Den har sedan byggts om år 1971. Huset
är byggt av timmer med en sockel av huggen kalksten. Taket
belädes år 1994 med tvåkupigt tegel. Gavelspetsarna har en
valm ad utform ning. Skorstenen har utkragat krön, m en
saknar det snedställda skiftet i krönet som annars är vanligt
på de äldre vaktbostäderna. Det södra takfallet sammanfaller
med taket över verandan. Fönstren, som är förm inskade i
förhållande till de ursprungliga, har alla två lufter förutom
på den västra gaveln där det sitter två perspektivfönster. På
gaveln mot kanalen sitter två små sekundärt insatta skrubb­
fönster. Ytterdörren är insatt 1994. Till följd av att toalett in­
rymts i bostaden har köksfönstret förskjutits något. Veran­
dan är ombyggd och ett ursprungligt fönster i anslutning till
denna är numera igensatt.
Jordkällaren är byggd av sten med enkupigt tegeltak. Gavelröstena är klädd med faluröd locklistpanel. Svinhus och
ladugård är byggda i timmer- och stolpverkskonstruktion.
Ladugården är uppförd i flera etapper, varav den äldsta de­
len i tim m er och stolpverk skulle kunna härstam m a från
1800-talets förra del. Huset har senare byggts till mot norr två
gånger, 1927 höjdes den södra delen och 1955 tillbyggdes ett
traktorgarage längs västra långväggen. Taken är täckta med
tegel av olika sorter, garagedelen dock med korrugerad plåt.
För övrigt har alla ekonomibyggnader enkupiga tegeltak.
115
Norr om ladugården stod till för ett par år sedan ett mindre
hus som enligt utsago skall ha flyttats med när de nya bo­
stadshusen byggdes. Detta användes då som tillfällig bostad
åt slussvakten under byggnadstiden. Huset kom att stå kvar
på Godhögen och användes som hönshus fram till att det
revs i sen tid.
G o d h ö g en s
s lu s s v a k ta r b o s ta d
h a r a v v ik a n d e
p r o p o r tio n e r
i fö r h å lla n d e
till d e ä ld r e v a k tb o stä d ern a , d elv is p å g ru n d av de v a lm a d e g a v e ls p e t s ­
arna. N eg nr. 95/322-19.
SLU SSEN
Å rtalet 1822 finns inristat i slussväggens liststen. Slussen
utgörs av två kopplade slussar som fått nam net "V eten ­
skaperna" vid invigningen av kanalen. Det nedre liksom det
övre portparet är utförda i trä med reglar av gjutjärn. Det
mellersta portparet är tillverkat i helsvetsad stålplåt.
Kring år 1895 ommurades kanalmuren ovan Godhögen med
ny sten. I mitten av 1960-talet revs 60 m2 av slussm uren vid
Godhögens mellanportpar och ersattes med armerad betong.
116
A ntikvariska aspekter
Ekonom ibyggnaderna i Godhögen bildar en fint sam m an­
hållen m iljö som därtill är väl synlig från kanalsträck­
ningen. Den välbevarade m iljön förstärks dessutom av
odlingslotten. Fönstrens storlek, proportioner och indelning
är viktiga delar av karaktären hos dessa bostadshus. De
ursprungliga spröjsade fönstren har ersatts av moderna tvåluftsfönster av mindre format. På sikt bör den äldre fönster­
typen återinföras. Samtliga ekonomibyggnaders tak är täckta
med enkupigt tegel. U nderhållet är allm änt eftersatt och
byggnaderna är i stort behov av ommålning. En renovering
av ladugårdens stomme och tak påbörjades våren 1996 och
är ännu inte avslutad. I vissa fönsteröppningar saknas ännu
fönster.
E k o n o m ib y g g n a d ern a lig g e r sa m la d e in till d ra g v äg en . E n ren o v er in g av
ladu g ård en p åb ö rjad es våren 1996.
N eg nr. 96/30-22. F oto: T hom as C arlquist.
117
G O D H Ö G EN
1. Slussvaktarbostad, 1920
2. Bod, källare
3. Svinhus, TC
4. Ladugård
5. Manöverhus
6. Slussen “Vetenskaperna”, 1822
118
RIK SBERG
Slussvaktarboställe
I Riksbergs slusstrappa gör kanalen sin brantaste stigning på
västgötalinjen. Om rådet Riksberg, Hajstorp nedre och övre
är ett tydligt exem pel på hur man försökt att koncentrera
slussarna till en kortare delsträcka. Från den översta slussen
har m an en vidsträckt utsikt över jord brukslandskapet i
nordlig och västlig riktning.
Vaktbostället ligger lågt i höjd med den nedersta slussen. En
trappa förbinder bostaden m ed slussom rådet. Ett vitm ålat
spjälstaket avgränsar m ot slussom rådet. H uset ligger vänt
m ed entrép artiet m ot nordväst. Fram för huset finns en
grusplan som med en grusgång förbinder bostället med
landsvägen. Till bostället hör en ladugård med loge, vedbod
m ed dass, tvättstuga sam t jord källare. Strax intill vägsträckn in gen finns en tegelbyggnad som använts som
brandstation.
S lu s s v a k ta r m iljö n
i R ik s b e r g .
S a m tlig a
e k o n o m ib y g g n a d e r
till sk illn a d fr å n v a k tb o sta d en v ars tak ä r täckt m ed etern it.
N eg n r 96/67-21. F oto: T hom as C arlquist.
har
te g e lta k
119
VAKTBOSTAD OCH EKONOM IBYGGNADER
Bostadshuset uppfördes år 1905. H uset har en stom m e av
tim m er och står på en sockel av granit. Verandan står på
plintar av granit. Fasaderna, som är målade i skarpt gul färg,
är klädda med liggande fasspontpanel och gavelröstena med
stående locklistpanel där varje panelbräda nedtill avslutats i
en spets. Taket är täckt med korrugerad eternit. Skorstenen
är den ursprungliga med ett snedställt skift i krönet. U r­
sprungliga fönster har bytts mot en- och tvåluftsfönster. På
vardera långsidan sitter ett skrubbfönster. På gaveln vänd
m ot kanalen sitter på båda våningsplanen i axel med
varandra ett tvåluftsfönster.
Verandan har idag vitm ålade snickerier men är för övrigt
välbevarad. Fönstret i anslutning till denna är dock igensatt.
I rum m et på nedervåningen har kakelugnen ersatts av en
kam in. En toalettsektion byggdes under innertrappan år
1985. På så sätt undvek man att göra ingrepp i verandan.
Ytterdörren är insatt under 1950-talet. I slutet på 1960-talet
delades rum m et på nedervåningen av med en m ellanvägg.
Huset genomgick samtidigt en allmän modernisering.
Jord källare och tvättstuga ligger inrym da i trädgården.
Ö vriga ekonom ibyggnader har förlagts ett stycke från
bostaden m ot landsvägen. Ladugården är uppförd dels i
stolpverkskonstruktion dels murad i betonghålsten. I putsen
står på en av ladugårdsväggarna årtalet 1937, det år då den
tillbyggdes. Den äldre delen är från 1920-talet. Sam tliga
ekonom ibyggnader har taktäckning av enkupigt tegel. Tak­
pannorna på tvättstugan är flacktegel.
Den gamla brandstationen är uppförd i tegel. Under takfoten
löper en tegelfris.
120
R ik s b e r g s
s lu s s v a k t a r b o s ta d .
F ö n s tr e t som
V era n d a n s
s n ic k e r id e t a lje r
är
v itm å la d e .
u rsp ru n g lig en s u ttit v id v era n d a n i a n s lu tn in g till in n er­
tra p p a n h ar sa tts igen . D e ä ld re k o p p la d e fö n s te r b å g a r n a h a r ersa tts av
tv ålu ftsfö n ster. N eg nr. 9 5 /3 0 7 -3 2 .
L a d u g å rd en fr å n 1 9 2 0 -ta let
tillb y g g d es 1 937. T ak et h a r n y lig en b ela g ts
m ed en ku p ig t taktegel. N eg nr. 95/308-1.
121
SLUSSARNA OCH BRON
Slussarna färdigställdes år 1819-20. Årtalet 1819 finns inristat
i liststenen. Slussarna i Riksberg har tilldelats det ärevördiga
invigningsnam net "Baltzar Bogislaus von Platen". Portarna
i det nedre nederparet och i det nedre överparet är till­
verkade av furu med ramverk av gjutjärn. Nederparets övre
portar är gjorda i helsvetsat stålplåt liksom det övre port­
paret.
År 1967 försågs tappningsluckorna med eldrivna spel. Västra
slussm uren invid övre m ellanportparet byggdes helt om i
armerad betong i slutet av 1950-talet.
N edanför slussarna går en modern svängbro i landsvägen
m ellan Fredsberg och Böckersboda över kanalen. Till detta
hör ett manöverhus med gulmålad panel och plåttak. Den
nuvarande bron har ersatt en järnbro från 1836.
S lu ssar och beby g g else i R iksberg. N eg nr. 96/67-25. F oto T hom as C arlquist,
122
Antikvariska aspekter
Trots flera förändringar bevarar bostadshuset i stora drag sin
karak tär och den u rsp ru n gliga volym en. D ärem ot är
fönstren bytta och förm inskade i storlek, de ursprungliga
profilerade fodren har ersatts av raka och släta och snickeri­
detaljerna på vindskivorna är borttagna. På sikt bör fönstren
återställas till sina ursprungliga proportioner och indelning.
Ä ven takm aterial och färgsättning bör ändras till m er
traditionella material och ursprunglig karaktär.
S lu sstra p p an i R iksb erg är den
län g sta på v ä stg ö ta lin jen och
b estår av tre ko p p la d e slu ssar.
N är v attn et ä r av ta p p a t syns
trösk la r och d e ko n k av a slu ssk a m m a rv ä g g a rn a
ty d lig t.
F oto T hom as C arlqu ist, neg. nr
95/82-35 o. 36, m ontage.
123
RIKSBERG
1. Sluss- och brovaktarbostad, 1905
2. Ladugård, 1920-t
3. Vedbod, TC
4. Tvättstuga , ca 1950
5. FD brandstation
6. Manöverhus
7. Modern svängbro
8. Slussen “Baltzar Bogislaus von Platen”, 1819
9. Alnsten
124
HAJSTORP
Hajstorp och Riksberg ligger på slätten norr om Töreboda.
Terrängen är relativt jäm n och landskapet öppet med hus­
klungor om givna av lövträd. U tanför kanaljorden i H ajs­
torp ligger en gård öster om vaktbostället Hajstorp övre. I
närheten ligger också Mårby by med bondgårdsbebyggelse. I
Hajstorp finns en mängd hus som genom handel, fartygsreparationer, m aterialförvaring och arbetsorganisation är in­
timt knutna till kanalen. I området ligger två slusstationer:
Hajstorp nedre och övre, dessutom en ingenjörsbostad, ett
m agasin, en smedja med tillhörande sm edsbostad och en
snickeriverkstad med materialupplag.
Ovanför slussen i Hajstorp övre breder en stor hamnbassäng
ut sig. Ett magasin ligger i anslutning till den stensatta kajen
på kanalens östra sida. Ett stycke norr om ingenjörsbostaden
står en m innessten med en inskription från invigningen av
kanalen, samt från 100-årsm innet av denna cerem oni. N u­
varande ingenjörsbostad har föregåtts av en tidigare byggnad
som flyttades till Töreboda samhälle. Denna var uppförd i
samma byggnadsstil som t ex ingenjörsbostaden i Forsvik
och manbyggnaden i Edet (se foto sid. 31).
Vy ö v er H ajstorp . T ill h ög er ses m a g asin et och strax b ortom d en n a slu ssv a k ta r b o s ta d e n
H a jsto rp öv re. På an d ra
N eg nr. 96/67-32. F oto: T hom as Carlcjuist.
sid a n
k a n a len
lig g e r sm ed jan .
HAJ STORP
1. Hajstorp nedre, slussvaktarbostad, 1907
2. Ladugård
3. Bod, svinhus
4. Källare
5. Tvättstuga, ca 1950
6. Manöverhus
7. Slussen “Krigsmakten”, 1821.
8. Alnsten
9. Hajstorp övre, sluss- och brovaktarbostad, 1910
10. Tvättstuga, ca 1950
11. Manöverhus
12. Äldre rullbro 1838?
13. Slussen “Thomas Telford”, 1822.
14. Smedja, 1844
15. Smedbostad, 1909
16. Magasin, 1865
17. Ingenjörsbostad, 1902
18. Kuskbostad
19. Vedskjul, Vagnslider
20. Stall
21. Tvättstuga
22. Snickeriverkstad 1877?
126
HAJSTORP NEDRE
Slussvaktarboställe
Slusstationen ligger avskild från Riksberg endast genom en
bassäng. Vid bassängens östra del har nyligen uppförts övernattningsbryggor. Invid dragvägen ligger ett par villor något
indragna och vänder sig från kanalen. Vaktbostaden ligger
med entrén förlagd på sydostfasaden. Trädgården breder ut
sig i sydlig och ostlig riktning. Här växer flera fruktträd. Ett
vitmålat spjälstaket gränsar till trädgården i sydväst. En trap­
pa förbinder bostaden med slussområdet.
Ekonomibyggnaderna består av ladugård, hönshus med ved­
bod och dass, tvättstuga samt en matkällare.
På v a k tb o sta d en i H a jsto rp n ed re fin n s d en äld re sk o rsten en och sn ic k e­
riern a på v in d sk iv o rn a b ev arad e. B osta d en a v s k iljs fr å n k a n a len m ed ett
m o d ern t v itm å lat sp jä lstaket. N eg nr. 9 6 /67-29. F oto T hom as C arlqu ist.
VAKTBOSTAD OCH EKONOMIBYGGNADER
Bostadshuset är byggt år 1907 och genomgick en renovering
år 1968 då bland annat wc och dusch byggdes in. Huset är
127
byggt av timmer på en sockel av murad kalksten. Fasaden är
klädd med liggande fasspontpanel och gavelröstena med
stående locklistpanel där varje panelbräda nedtill avslutats i
en spets. Taket är täckt med tvåkupigt tegel och skorstenen
är ursprunglig med ett snedställt skift i det utkragade krönet.
På taknocken sitter i båda ändar en lyra av trä. På gaveln mot
kanalen sitter i axel med varandra ett tvåluftsfönster på
övervåningen och ett sexdelat fönster i bottenplanet. På
motstående fasad sitter två glest placerade perspektivfönster.
Den urspungliga verandan har fått lämna plats för wc och
duschutrymme. Utbyggnaden har klätts med samma panel
som den övriga fasaden. Den har även försetts med två
mindre fönster. Tillbyggnaden har karaktären av en tillfällig
modul. Invändigt är spiskupan i köket borttagen, och väggar
och tak har klätts med träfiberplattor. I nedervåningens rum
finns en flat kakelugn.
På den n orra g av eln sitter två g lest p la cera d e p ersp ektiv fö n ster.
N eg nr. 95 308-27.
Ladugården och grishuset ligger ett stycke från bostaden och
uppfattas inte från kanalsträckningen. Ladugårdens tak är
belagt med enkupigt flackt tegel. M atkällarens stenväggar
kan vara stensockeln från den ursprungliga vaktbostaden.
128
B od län g an m ed g rish u s, dass och v ed b od är v ik tig f ö r m iljön p å H ajstorp
n edre. N eg. n r 95/308-25.
M atkällaren ligger längs med kanalen och dess tak är täckt
med korrugerad svart plåt. Väggarna har förstärkts med be­
tong. Gavelröstena är klädda med faluröd panel.
L ad u g ård en ä r i stort b eh ov av ren ov erin g . D et en ku p ig a teg let är k r a f­
tigt m ossbelu pet. N eg nr 95/328-31
129
SL U SSA R N A
Årtalet 1821 finns inristat i slussväggens liststen. Invigningsnam net för slussen var "K rigsm akten". Det nedre portparet
är utförda helt i trä, även i reglar. Det mellersta och det övre
portparet är båda tillverkade i helsvetsad stålplåt. Intill det
nedre portparet har ett stort parti av stenmuren på den norra
sidan ingjutits med betong.
H a js to r p
n ed re.
Pä f l e r a
s tä lle n
h a r d et m u ra d e
s te n p a r tie t
n ä rm a st
slu ssp ortarn a ersatts av beton g u nder 1960-talet. N eg nr. 95/308-33.
A ntikvariska aspekter
De ursprungliga snickerierna på vindskivorna har borttagits
och fönstersättningen är förändrad. Liksom hos flera andra
vaktstugor har verandan här fått lämna plats för wc och
dusch. M ot kanalen står ett m odernt vitm ålat spjälstaket.
Låga staket med breda själor av detta utförande förknippas
med helt m oderna villatom ter och är inte läm pliga i en
äldre kulturhistorisk miljö. Namnet bör ändras tillbaka till
det ursprungliga "HAJSTORP".
130
Ladugården är inte direkt synlig från kanalen men är dock
ett mycket viktigt element i slussvaktarmiljön. Taket är täckt
med flackt handslaget tegel. Det värdefulla teglet återfinns på
några få ekonomibyggnader i anslutning till vaktbostäderna.
Sådant tegel är ett arkitektoniskt och kulturhistoriskt viktigt
elem ent att bevara i kanalens bebyggelsem iljöer. Trots att
tegelpannorna på ladugårdens tak är m ossbelupna utgör
detta inget hinder för ett återanvändande av dem.
På källarens tak ligger idag svart trapetskorrugerad plåt,
vilket är oläm pligt då byggnaden ligger om edelbart intill
slussen. Plåttaket bör ersättas med tegel i enlighet med övri­
ga ekonomibyggnader.
Ett nyligen ditsatt elskåp har fått en olycklig placering all­
deles intill en av pollarna. Pollarna hade en viktig uppgift i
det äldre slussningsförfarandet och bör behållas tydliga i
k an alm iljö n .
131
HAJSTORP ÖVRE
Sluss- och brovaktarboställe
Bostället är beläget strax intill landsvägen mot M årby by.
O m edelbart söder om bostället ligger en bondgård. Vaktbostaden används num era under som m arsäsongen som
vandrarhem. Till bostället hör en tvättstuga. I anslutning till
bostadshusets entré står två högväxta kastanjer. Trädgården
är obrukad och gräset friväxande. Några fruktträd växer
mellan bostaden och tvättstugan.
D en
n u v a ra n d e
v a k tb o s ta d e n
u p p fö rd e s
är
1910
på
so ck eln fr å n
d en
u rsp ru n g lig a v a k tb o sta d en som var b y g g d i sten . B ild en v isa r d et g a m la
h u set, till sy n es p u tsa t m ed en rela tiv t g r o v sp ritp u ts i en lju s ku lö r,
trolig en m ed v ita hörn och fö n stero m fa ttn in g a r. T ill h ög er i
bild sk y m ta r
en ek o n o m ib y g g n a d m ed stråtak. B ilden ä r tagen u n d er 1 9 0 0 -ta lets fö r s t a
d ecen n iu m . F oto: E rik R ud. S karaborg s län sm u seu m s bild arkiv .
N eg nr. A 80006.
132
VAKTBOSTAD OCH EKONOMIBYGGNADER
Bostadshuset byggdes år 1910. Huset är uppfört av knut­
tim m er på en sockel av natursten. På denna sitter ventilationsluckor av gjutjärn. Verandan med entrén, vänd mot
sydost, står på naturstensplintar. Fasaderna är likt de övriga
vaktbostäderna av denna typ klädda med liggande fasspontpanel och stående locklistpanel i gavelröstena. Ett fotografi
från nybyggnadstiden visar huset rödfärgat och utan den
spontade panelen. Troligen brädfodrades huset efter ett par
år då timmerstommen satt sig, varefter det oljemålades.
Taket är alltsedan huset byggdes belagt med tvåkupigt tegel.
Även skorstenen är ursprunglig med ett snedställt skift i
krönet. Fönsterbågarna är av ursprunglig modell och spröjsade i sex rutor. Ett undantag är det västra gavelfönstret mot
kanalen, som är ett senare insatt ordinärt tvåluftsfönster. På
motstående gavel sitter ett fönster som upptill avslutas i en
spetsbågeform. Ett likadant har tidigare suttit mot kanalen.
Fönsterom fattningarna är utförda i vitm ålade profilsågade
snickerier. Likadana finns också kring den glasade och spröjsade ytterdörren. På vardera långsidan sitter ett litet sekun­
därt upptaget skrubbfönster. Verandans snickerier är allt­
igenom ursprungliga, men idag vitm ålade. Det enda som
försvunnit är dekorationerna på vindskivorna och de små
figursågade täckbräderna på de profilerade sparrändarna.
Som helhet är byggnaden exteriört mycket välbevarad.
På vardera gaveln sitter dock två m oderna utrym ningstrappor av galvaniserat järn, en följd av den sentida funktio­
nen som vandrarhem.
K akelugnen i vindsrummet revs i mitten av 1960-talet och
ersattes med en kamin.
Något öster om trädgården står en faluröd förrådsbyggnad
med vedbod och tak av enkupigt tegel. Tvättstugan står in­
dragen bland lövträd strax norr om bostaden.
133
V a k tb o sta d en ä r ex teriö rt m y ck et v älb ev ara d . På g a v e ln m ot k a n a len är
d o c k d et sp etsb å g efo rm a d e fö n s t r e t ersa tt av ett nytt. F ö n ster - och d ö r r­
o m fa ttn in g a r
är
in ta k ta .
N o ter a
d en
sk ry m m a n d e
u tr y m n in g s tr a p p a n .
N eg nr. 96/67-26. F oto: Thom as C arlquist.
D en lilla tvättstu gan lig g er g öm d i grön skan . N eg nr. 95/309-3.
134
B ron i H a jsto rp ä r en av ka n a len s få b ev a ra d e jä rn b ro a r. L äg g m ä rke till
h ä n g v e r k e t m ed
m a s te r och sta g .
D e k a r a k te r is tis k a v a lv e n
i b a lk a rn a
h ar ig en satts efter en ren ov erin g av bron. N eg nr. 951327A .
S lu ssen i H a jsto rp öv re. P o rten n ä rm a st i bild ä r tillv erk a d av stålp låt.
N eg nr. 95/363-29. F oto: T hom as C arlquist.
135
SLUSSAR OCH BRO
Slussen i Hajstorp är en kopplad dubbelsluss. Årtalet 1822
finns inristat i slussväggens liststen. Slussarna har upp­
kallats efter Thom as Telford . Den n ed ersta porten är
tillverkad i furu med järnbeslag. Den m ellersta är av stålplåt
medan det översta portparet i stomme och regel är av trä.
I början av 1960-talet revs en del av den södra slussm uren
vid det mellersta portparet och ersattes med betonggjutning.
Bron är en av fem bevarade äldre broar på kanalens Västgötalinje. Det är en rullbro med överbyggt hängverk. Denna
rullbro kan i sina äldsta delar vara identisk med den som
näm ns i en inventering av järnbroar från 1838. Kanalbron
rep arerad es och om byggd es från gru n d en och jä r n ­
konstruktionen förstärktes i mitten av 1970-talet.
A n tikv ariska aspekter
Vaktbostaden i övre H ajstorp är exteriört en av de m est
ursp ru ngliga bostäderna på sträckan Sjötorp-R öd esund.
Huset är utvändigt intakt sedan byggnadstiden, med undan­
tag av det förändrade gavelfönstret m ot kanalen. Brand­
stegarna på båda gavlarna är otympliga och m edför en stor
exteriör förändring. Det bör undersökas om stegen m ot
kanalen kan elim ineras, då m iljön för övrigt tillh ör de
ku ltu rhistoriskt m est intressanta partierna på hela västgötalinjen. N am nskylten har på grund av trappan fått en
olycklig placering och bör återföras till sin utsprungliga plats
på m itten av gaveln i likhet m ed övriga vaktbostäder.
N am net bör också ändras tillbaka till det ursprungliga
"HAJSTORP".
Rullbron i Hajstorp är en av de få bevarade rullbroarna från
M otala verkstad. Brovaktarbostället ingår även som en
delm iljö på en sträcka där passagen sker förbi flera äldre
rullbroar. De igensatta valven är en central del av brons
formspråk och bör därför på sikt återställas.
136
SM EDJA OCH SMEDSBOSTAD
Sm edjan är ur olika aspekter ett värdefullt inslag i Hajstorps
kanalmiljö. Förutom att den är en av de äldsta byggnaderna i
om råd et har den också varit en central byggnad i den
sm åskaliga reparations- och varvsverksam het som bedrivits
i H ajstorp . År 1956 lades en rälsban a på den västra
kanalbanken strax söder om smedjan. I anslutning till spåret
anlades även en 27 m lång bockbana. Denna finns fort­
farande bevarad. En bod med spel uppfördes. Anläggningen
var tänkt att användas som slip för upptagande av kanal­
bolagets båtar, m udderverk och pråm ar vid reparationer.
Denna verksam het upphörde år 1976 då kanalbolaget åter
övertog varvsverksam heten i Sjötorp.
Sm edjan byggdes år 1844 och ersatte då en tidigare som eld­
härjats. Byggnaden tillbyggdes i dess södra del med m askin­
verkstad på 1930-talet. I denna tillverkades grova beslag till
slussportar. Smedjan var i bruk fram till kanalbolagets över­
tagand e av varvsverksam heten i Sjötorp. M askinu tru st­
ningen är fortfarand e användbar och används på bl a
hembygdsdagar. Byggnaden renoverades år 1994.
Sm edjan är uppförd i timmer och klädd med faluröd lock­
panel. Byggnaden har två m urade skorstenar och på dess
västra fasad finns ett spröjsat fönster. Taket är belagt med
enkupigt tegel.
Sm edsbostaden som byggdes år 1909 ligger på andra sidan
kanalen strax intill m agasinet. H uset används idag för
vandrarhem sverksam heten i Hajstorp. Byggnaden i ett och
ett halvt plan har en timrad stomme stående på en sockel av
kalksten. Y ttertrappan är av betong. Fasaderna, som är
tilläggsisolerade, är klädda med faluröd locklistpanel och
taket är belagt med tvåkupiga tegelpannor. Skorstenen har
skadats av blåsten och behöver muras om.
137
S m ed jan fr å n 1844. D en ä ld re d elen är n åg ot lä g re än tillb y g g n ad en fr å n
1 9 3 0 -talet. S trax bakom aln sten en syn s slip en fö r b åtu p p d rag n in g .
N eg nr. 96/67-28. F oto: T hom as C arlqu ist
S m e d s b o s ta d e n
fr å n
1909
an vän ds
id a g
F oto: T hom as C arlquist. N eg nr. 96/67-33.
so m
v a n d r a r h e m s fö r lä g g n in g .
138
M A G A SIN ET
Byggnaden uppfördes år 1865 av en handlare från Töreboda.
Stom m en är byggd av timmer i ett och ett halvt plan och
vilar på naturstensplintar. Gavlarna är klädda med stående
locklistpanel medan stommen för övrigt är opanelad. Magasinsvinden får ljus genom två stora treluftsfönster med fyra
rutor i varje båge. Längs byggnaden sitter på jäm nt avstånd
från varandra m indre luckor med svagt profilerad om fatt­
ning. Taket är belagt med tvåkupigt tegel.
I m agasinet mottogs spannm ål, främ st havre och råg, som
med båt fraktades till kvarnar i södra Sverige. Hit kom också
foderm edel såsom linfröm jöl och kli, samt gödningsämnen.
En omfattande mängd livsmedel fraktades också med båt till
m agasinet. År 1913 övertogs byggnaden av en annan
handlare. Slutligen köptes byggnaden år 1983 av Fredsbergs
pastorats hem bygdsförening. I m agasinet förvaras numer
främ st äldre jordbruksredskap och vagnar.
D et tim ra d e m a g asin et in v id den sten sa tta ka jen i H a jsto rp r ep r e sen tera r
h a n d eln som ä r en av d e v erk sa m h ete r som
b ed riv its i H a js to r p k a n a l­
m iljö. N eg nr. 96/67-27. F oto: T hom as C arlquist.
139
IN GENJÖRSBOSTAD MED EKONOM IBYGGNADER
Dragvägen sträcker sig i nord-sydlig riktning förbi bostället.
Bostadshuset ligger med ena gaveln vänd m ot kanalen och
entrén vänder sig m ot en stor trädgård och sluss- och
varvsom rådet i norr.
Strax söder om bostaden ligger m aterialförråd et. Invid
kanalen i anslutning till ingenjörsvillan finns en kaj belagd
med liststen som förmodligen fungerat som privat tilläggs­
plats för ingenjören och har sannolikt också använts i
an slu tning till m aterialu pplaget. I trädgård en finns en
grusad gång och en stor trädgård med gräsmatta, busk- och
blom planteringar. Då bostadshuset skulle uppföras upp­
rättades ritningar på om fattande parkliknande planteringar
av både fruktträd och utländska trädarter. Byggnaden var
ända fram till 1976 kanalkontor men är sedan dess i privat
ägo. I bostaden har sommartid i perioder bedrivits café och
underhållning. Både bostad och ekonom ibyggnader är fort­
farand e m ycket välbevarade. Bostad shu set är också en
representativ byggnad för den lokalt produktive arkitekten
Frans Adolf Wahlström.
Byggnaden uppfördes år 1902 enligt ritningar av W ahlström.
H u set har en sy m m etrisk u tform n in g m ed en n ågot
indragen m ittsektion och åt båda håll utskjutande hörn­
partier. I m ittsektionen ligger entrén och på övre våningen
finns en balkong. Stom m en är av tegel m ed en m ellan­
liggande luftspalt. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i
vitt. I höjd med övre våningens bjälklag löper en profilerad
list. Sockeln är av huggen kalksten. I båda takfallen finns
takkupor. Taket är idag belagt med röda betongpannor.
Skorstenarna har murats med ett snedställt skift i krönet. De
blåm ålade fönsterbågarna är av korsposttyp. Omfattningarna
är utförda med profilerade listverk. På övervåningen är de
rikt dekorerade m ed klassiceran d e inslag. V arje gavels
m ittfönster har dessutom accentuerats m ed ett frontonlik n an d e ö v erstycke. U nd er g av elsp etsarn a sitter två
rundbågeform ade vindsfönster. G avelspetsarna bär tydliga
sp år av den kv ard rö jan d e sch w eizerstilen s lö v ssåg ssnickerier. Detta är också synligt i de profilsågade ockragula
konsolerna.
Invändigt finns kakelugnarna bevarade. I herrum m et på
140
nedre våningen är tapeten sannolikt ursprunglig. Sockel­
lister och dörrfoder är intakta från byggnadstiden.
T ill tjänstebostadsm iljön hör även en kuskbostad, vagns­
lider, stall med ladugård samt en tvättstuga, som delvis är
riven. Kuskbostaden ligger strax sydväst om bostaden. Den
är uppförd i timmer på en sockel av granit. Fasaden är klädd
med faluröd locklistpanel. Taket är belagt med röda betong­
pannor. Fönstren har korslagda spröjs och dess om fatt­
ningar, liksom dörrens, är utförda i profilsågade vitm ålade
lister. Skorstenen är murad i gult tegel med ett snedställt
skift i krönet. Ytterdörren är klädd med spontad panel.
I n g e n jö r s b o s ta d e n
d o m in e r a n d e
i H a jsto rp , ritad a v a r k ite k t F A
in s la g
T h om as C a rlq u ist.
i H a js to r p s
k a n a lm iljö .
N eg
nr.
W a h lströ m , ä r ett
9 5 1 1 8 2 -2 1 . F o to :
141
E n trén till f d klarerin g skon toret. N eg nr. 9 5 /309-21.
142
SNICKERIVERKSTAD OCH FÖRRÅD
Byggnaden ligger strax söder om ingenjörsbostaden, helt
nära kanalen och vinkelrätt mot denna. Enligt en uppgift är
verkstads- och förrådsbyggnaden uppförd år 1895, men huset
torde vara betydligt äldre. Byggnaden finns utsatt på 1877 års
ekonomiska karta,vilket tyder på att den var uppförd åtmin­
stone senast på 1870-talet. Uppgiften om 1895 skulle kunna
hänföra sig till en om byggnad eller m odernisering. (En
odaterad förslagsritning visar husets tilltänkta plats där det
står idag, till synes innan smedjan invid bron var byggd,
men tolkningen av ritningen är vansklig då det timrade m a­
gasinet från 1865 däremot är utsatt på samma situations­
plan.) I anslutning till förrådshuset finns några skjul som
inrym m er virke, slu ssp ortar och annan kan alm ateriel.
Materialupplaget omgärdas av ett högt staket.
S n ic k eriv erk sta d en ä r en a r k ite k tn r h is to r is k t in tr essa n t ek o n o m ib y g g n a d
och ett v ik tig t in sla g i H a jsto rp s k a n a lm iljö . N eg nr. 9 5 /3 6 3 -3 1 . F oto:
T h om as C a rlq u ist.
143
Snickeri- och förrådsbyggnaden är den i sam m anhanget
mest utmärkande byggnaden. På dess norra fasad finns fyra
(tidigare troligen fem) portar som vardera m arkeras av ett
överljusfönster med krysslagda spröjs samt profilsågade vit­
m ålade dörrom fattningar. På gaveln m ot kanalen finns
ytterligare portar som accentuerats på samma sätt. På denna
gavel finns även fönster med krysslagda spröjs. Fasaden mot
m aterialgården är något enklare behandlad. Husets stomme
är ett stolpverk och fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel, taket är belagt med tvåkupiga tegelpannor. Takets
profilerade sparrändar är vitmålade. Hängrännor har place­
rats endast över portarna.
Snickeriverkstaden är en kulturhistoriskt värdefull ekono­
m ibyggnad i H ajstorps kanalm iljö, och visar tillsam m ans
med ingenjörsbostaden på Hajstorps betydelse för driften av
kanalen i slutet av 1800-talet. På verkstadsbyggnaden finns
viktiga detaljer och arkitekturelement att vårda och bevara.
M aterialgården är intressant såtillvida att den fortfarande
används.
144
LÖVSÄNG
Brovaktarboställe
E fter slu sstatio n en i H ajstorp övre avslu tas kan alen s
stigning från V änern. I Lövsäng inleds en sträcka där
passagen sker förbi broar. Det är anm ärkningsvärt att tre av
de kulturhistoriskt värdefulla gamla järnbroarna här ligger i
tät följd.
Bostället i Lövsäng har ett lugnt och frid fullt läge intill
betesm arker och en m indre grusväg i sydväst-nordostlig
sträckning. Den glest trafikerad e vägen har v arit fö r­
utsättningen för den gamla rullbrons bevarande. Invid ängsoch betesm arken norr om bostaden finns en vackert lagd
stenm ur som m arkerar kanaljord en s gräns. Söder om
b ostaden leds Friaån genom en ku lvert under kanalen.
Längs kanalens sydliga sträckning växer högrest barrskog.
Trädgården inram as av ett m odernt vitt spjälstaket i dess
västra del. Staketet vid ekonom ibyggnaderna är äldre och
vid jäm förelse med äldre fotografier sannolikt det ursprung­
liga. Till bostället hör alltjäm t svinhus /vedbod, ladugård
sam t en tvättstuga. Bostadens nuvarande hyresgäster är
Frilu ftsfräm jand ets kanotsällskap. Idag inrym m er endast
vaktstugorna i Lövsäng, Sjötorp 1 sam t Rödesund andra
verksam heter utöver säsongs- eller permanentboende.
VAKTBOSTAD OCH EKONOM IBYGGNADER
Bostadshuset byggdes år 1917, och är en av de sist byggda
vaktstugorna av den typ som började byggas på 1860- och 70talen. De kvardröjande dragen av "schw eizerstilen" kan
kanske förklaras av byggnadens lantliga läge eller de lokala
hantverkarna. Troligen byggde man dessa bostadshus efter
någon form av typritning från 1800-talet, vilken på 1910-talet
började bli något "omodern". Huset är uppfört av timmer på
en gjuten betonggrund. Taket är belagt med tvåkupigt tegel
och skorstenen är den ursprungliga med snedställt skift i
krönet. Fasaderna är klädda med liggande fasspontpanel och
gavelröstena med stående locklistpanel, där varje panelbräda
nedtill avslutats i en spets. Till entrén hör en plåttäckt öppen
veranda med välbevarade snickeridetaljer och en sittbänk.
145
Fönstren är spröjsade i sex rutor. På nordöstra gaveln sitter
ett sp etsb ågeform at fönster. På m otståen d e gavel m ot
kanalen sitter därem ot ett m odernt perspektivfönster. På
vardera sidan om detta sitter två skrubbfönster. Fönstren har
idag släta om fattningar. De ursrungliga var profilerade och
av sam m a typ som det ännu bevarade fodret till entré­
dörren. Vaktbostaden i Lövsäng är den enda kvarvarande
vaktbostaden med överljusfönster i anslutning till entrén.
Trappan är av granitsten. På vardera nocken sitter en lyra.
Längs taklisten vid gavel och långsida sitter på sparrändarna
sm å lövsågade ornam ent av en typ som tid ig are varit
vanliga på denna typ av vaktstugor. H uset bevarar därtill
den idag ovanliga men tidigare karakteristiska ornam entiken på vindskivorna.
Tvättstugan ligger strax intill bostaden med Friaån nedanför.
Ladugården, från 1914, och boden ligger invid grusvägen.
D örren till svinhuset/vedboden har ett överlju sfön ster.
Tvättstugans taktäckning är enkupigt tegel m edan de två
övriga är täckta med svart korrugerad plåt.
D en ä ld re ru llb ron i L öv sä n g fjä rrm a n ö v re ra s n u m er fr å n T örebod a. In v id
bron stå r ett m an överhu s. N eg nr. 95/327-8.
146
L öv sän g . E n trén h ar ett öv erlju sfö n ster. F ön sterfod ren h a r fö r e n k la ts m en
d e ta lje r som v in d sk iv o rn a s d ek o ra tio n er och sp a rrä n d a rn a s tä ck b r ä d o r är
bevarade. N eg nr. 95/180-2A . F oto: T hom as C arlquist.
S ta k etet till v ä n ster i bild v ar fö r r v a n lig t som trä d g å rd sm a rk er in g v id
v a k tb o stä d ern a . D et h a r v id de fle s t a v a k tb o s tä d er p å sen a r e tid ersa tts
av ett m er iö g o n fa lla n d e v itm å la t sp jä lstak et.
N eg nr 95/180-32 A. F oto: T hom as C arlquist.
147
E k o n o m ib y g g n a d
i L ö v sä n g s
ty p isk a fä r g s ä t t n in g e n
- fö r r
v ä lb e v a r a d e u th u sm iljö .
a n v ä n d es v it o lje fä r g
N o te r a
n ä stan
d en
tid s ­
en b a rt
till
fö n s t e r på sådan a här hus. N eg nr. 95/3 1 0 -2 8 A F oto:T h om as C arlquist.
A k v ed u k ten som
led er F riaån u n d er ka n a len är id a g k r a ftig t öv erv u x en
m ed sly. N eg n r 95/327-10.
148
BRO N
Bron är en av de äldsta rullbroarna på den inventerade
sträckan. Enligt en broinventering från 1838 var bron i
Lövsäng av järn. Den nuvarande bron kan m ycket väl vara
densam m a som om talas i denna förteckning. Bron är, som
tidigare nämnts, en av de få järnbroarna som återstår på den
västra kanalsträckningen. Bron m anövreras idag genom
fjärrstyrning från Töreboda. Invid brons östra fäste ligger ett
m od ern t m anöverhu s. D etta har taktäckn in g av svart
korrugerad plåt. Fönstren är spröjsade i sex rutor. Fasaden är
gulmålad. I liststenen invid bron finns urtag för stämportar.
I Lövsäng finns två par stäm portar. De norra portarna är
borttagna.
Bron vid Lövsäng är en av de få kvarvarande broarna med det karaktär­
istiska formspråket. Neg nr 95/310-25.
149
A n tikv ariska a sp ekter
Lövsängs vaktbostad är byggd relativt sent, år 1917. Trots
detta återfinns ännu några av de snickeridekorationer som
är utm ärkande för de tidigare vaktbostäderna från 1800-talet,
där schw eizerstilen var ett arkitekturideal. Vaktbostaden är
exteriört näst intill intakt i detaljer och form språk. Entrén
m ed ö v erlju sfö n ster är idag unik, även om den förr
sannolikt var vanlig på nybyggda vaktbostäder. Ö verljusfön stret har därm ed kom m it att bli k arak teristisk t för
Lövsäng brovaktarbostad. Perspektivfönstret mot kanalen är
ett avvikand e elem entet. En ren overing av byggnaden
genomförs läm pligen med utgångspunkt i att bevara och till
viss del återställa den ursprungliga exteriören. De släta
fö n ste ro m fattn in g arn a och d et m od erna fö n stre t m ot
kanalen är sådana detaljer som vid ett återställande skulle
kunna ge byggnaden ett mycket ursprungligt utseende.
I Lövsängs brovaktarm iljö förekom m er flera kom ponenter
som existerat under en lång tidsperiod. Det äldre alltjäm t
bevarade staketet har med tiden fått ett kulturhistoriskt
värde eftersom denna typ num era är sällsynt och i stor
utsträckning på senare tid har ersatts av låga vitm ålade
sp jälstak et likn an d e sådana som förekom m er på h elt
m oderna villatom ter. U thu sen är välbevarade och hela
m iljön är väl synlig från kanalen. Rullbron är central i
sam m anhanget. Lövsäng är en ku lturhistoriskt värdefull
delm iljö och del i ett större samm anhang där tre äldre rullbroar ligger i tät följd.
Sam tliga ekonomibyggnaders tak bör på sikt ersättas av det
m er traditionella teglet.
Kulverten med sina två valv är idag kraftigt bevuxen med
sly. R otsy stem en kan förorsak a svåra sk ad o r på en
konstruktion som denna. Förutsättningen för ett bevarande
är att kulverten rensas från växtlighet.
150
L ö v sä n g är i sin h elh et en m y ck et v älb ev ara d m iljö. En jä m fö rels e m ellan
1 9 3 0 -ta l och
1 9 9 0 -ta l v is a r stora lik h eter. N o ter a a tt sta k ete t
tid ig a re
in te fu n g e r a t som a v s k ilja re m ellan v a k tb o sta d en och kan alen . F oto ov a n :
A n d ers K arlsson . S karaborgs länsm useu m s bildarkiv. N eg nr.
F otot n edan : T hom as C arlquist. N eg nr. 95/319-30A
A
56572
151
LÖ V SÄ N G
1. Brovaktarbostad, 1917
2. Svinhus, vedbod, 1914
3. Tvättstuga, ca 1950
4. Äldre rullbro, 1838?
5. Manöverhus
6. Kulvert
7. Äldre staket
8. N ytt spjälstaket
152
G ASTORP
Brovaktarboställe
Bostället är beläget ca en kilom eter norr om Töreboda. Det
om givande landskapet utgörs av öppen odlingsm ark i öst
och ett stycke väster om kanalen ligger ett pastellfärgat
b ostad so m råd e från 1980-talet. En k raftled n in g korsar
kanalen ca 100 meter norrut. En grusväg passerar bostället i
väst-östlig riktning. Bron i Gastorp är en av de kvarvarande
äldre rullbroarna av järn. Under kanalen leds ett vattendrag
genom en kulvert byggd i ett valv. Ekonom ibyggnaderna
består av ladugård, loge, vedbod med dass, tvättstuga och
jo rd k ällare. I trädgård en finns en b erså, fru ktträd och
lågväxande buskar. Ett lågt vitt spjälstaket avgränsar tomten
i väst och norr.
B ro v a k ta r en och h an s fa m ilj s tå r u p p ra d a d e fr a m fö r d en n y lig en by g g d a
b r o v a k ta r s tu g a n
i G a sto r p .
F a sa d en
h a r än n u
N o ter a a tt en h ä c k a v g r ä n s a r b o sta d en fr å n
in te k lä tts
k a n a len . F o to :
S karab org s län sm u seu m s bildarkiv. N eg nr. A 77477.
m ed p a n el.
E rik R u d ,
153
VAKTBOSTAD OCH EKONOM IBYGGNADER
Bostaden uppfördes år 1904 i timmer på en sockel av granit.
Fasaden är klädd med liggande fasspontpanel och på gavelröstena med stående locklistpanel där varje panelbräda ned­
till avslutats i en spets. Då ursprungliga vindskivor har bytts
m ot nya m ed p låtbeslag finns ingen snickeriornam entik
bevarad, bortsett från den nytillverkade lyran vid vardera
n ocksp etsen. T aktäckningen b estår av tvåku piga teg el­
pannor. Den m urade skorstenen är ursprunglig m ed ett
snedställt skift i det utkragade krönet.
I an slu tn in g till en trén har u rsp ru n gligen fu n n its en
veranda med lövsågade detaljer liknande t ex de som finns
på vaktbostaden i H ajstorp övre. Den har fått ge plats för
inbyggnad med dusch och wc i slutet av 1960-talet. I samband
med detta genomfördes en om fattande m odernisering med
indragning av elvärm e, nya spisar och ny golvbeläggning.
Y tterdörren är av teak. Fönstren är sam tliga utbytta m ot
mindre än de ursprungliga, har två lufter med hela glas och
raka och släta omfattningar. På byggnadens östra gavel sitter
två perspektivfönster med panel mellan. Under takfoten på
södra fasaden sitter ett skrubbfönster.
Invändigt är kakelugnarna borttagna. Den murade spiskåpan
har ersatts av en kåpa i kopparplåt.
Ladugården, byggd år 1865, loge och vedbod ligger samlade i
en u-form . Logens taktäckning består av eternit, medan de
övriga uthusen har tak av svart korrugerad plåt. På bodens
västra gavel sitter ett litet fönster m ed krysslagda spröjs.
Jordkällaren ligger vänd från huset.
154
B osta d sh u set
fö r lo r a t
d en
i
G a sto r p
har
u r s p r u n g lig a
g en o m
r e n o v e r in g a r
v a k tb o sta d sk a ra k tä ren .
v id
o lik a
J ä m fö r
u rsp ru n g lig a ex teriören på den äld re bilden. N eg nr. 9 5 /310-32.
V ed b od en i G astorp s v ä lb ev a ra d e u th u sm iljö. N eg nr. 9 5 /3 1 0 -3 5 .
t illfä lle n
m ed
d en
155
E k o n o m ib y g g n a d ern a i G astorp b r o v a k ta rm iljö lig g er s a m la d e i en h ä stsk o fo rm . O van lad u g å rd och n edan loge. På taket lig g er id a g ko rru g era d
p lå t r e s p e k tiv e etern it. Å tm in s to n e p lå tta k e t bör fr a m ö v e r er sä tta s m ed
tegelpan n or. N eg nr. 95/327-12 resp. -11.
156
BR O N
I slutet av 1980-talet flyttades rullbron i Rotkilen till Gastorp.
Den nuvarande rullbron tillhör de äldsta på västgötalinjen
och kan vara byggd 1838 eller tidigare. Den snarlika bro som
tidigare legat i Gastorp förlädes då istället som gång- och
cykelbro över vattend raget ett stycke västerut, där den
fortfarande ligger.
Invid det västra brofästet finns fortfarande grindstolparna i
natursten kvar från den grind som förr stängdes vid bro­
öppning. Ett m odernt m anöverhus med gulm ålad fasad
ligger vid kanalens östra del. Taket är täckt m ed svart
korrugerad plåt och fönstren är spröjsade i sex rutor. Brons
öppning och stängning regleras numera genom fjärrstyrning
från Töreboda brovaktarhus med hjälp av övervakande tvkam eror.
I G a sto rp fin n s en av de f å k v a rv a ra n d e ru llb ro a rn a som tillv erk a d es
M o ta la v erk stad . T ill v ä n ster i bild sy n s g rin d stolp a rn a.
N eg nr. 95/311-3.
i
157
A n tikvariska aspekter
B ostad en har både ex teriö rt och in teriö rt gen om gått
om fattande förändringar vilket m edfört att husets ursprung­
liga karaktär reducerats. Byggnadselem ent såsom skorsten
och stensockel är indikatorer på att husets är äldre än det vid
en första anblick verkar vara.
G astorps brovaktarboställe ingår i en delsträcka med tre
kulturhistoriskt intressanta äldre rullbroar. Trots att bostad­
en är kraftigt ombyggd är ekonomibyggnaderna välbevarade
och representerar hela bredden av uthusfunktioner med av­
seende både på djurhållning och hushållsbehov. De har
placerats i en u-form och bildar en väl samm anhållen miljö.
M ot bakgrund av detta resonemang vore det värdefullt om
bostadshuset kunde återföras till ett mera ursprungligt utse­
ende, vilket t ex kan åstadkommas genom att återföra fönst­
ren till sin ursprungliga storlek, proportioner och indel­
ning, sam t att sam tliga tak täcktes med tegel. A tt ersätta
nyare takmaterial m ot det mer traditionella teglet skulle öka
m iljöns kulturhistoriska värde.
Det är viktigt att trafiken över bron inte ökar och därmed
försvårar ett bevarande av denna. En intressant detalj är
grindstolparna som berättar om att det i brovaktarens arbets­
uppgift även ingick att stänga grinden varje gång ett fartyg
passerade.
158
G A STO RP
1. Brovaktarbostad, 1904
2. Ladugård, 1865
3. Vedbod
4. Loge
5. Tvätttstuga, ca 1950
6. Äldre rullbro, 1838 el. äldre
7. Manöverhus
8. Kulvert
9. Äldre grindstolpar
159
TÖREBODA
Töreboda var före stambanas invigning en jordbruksbygd.
År 1854 tog riksdagen ett b eslu t om att anlägga två
stambanor. Under 1800-talets första hälft hade m ålsättningen
v arit att alla landets större sjöar skulle förenas genom
vattenvägar. Järnvägarnas betydelse i ett inledande skede
betraktades som ett kom plem ent till de befintliga vatten­
lederna.
Nils Ericson ledde arbetet med anläggandet av stambanorna.
Principen var att de inte skulle konkurrera med båttrafiken
utan lades på avstånd från kusterna och korsade vatten­
vägarna. Därmed blev Töreboda och angränsande gårdar
platsen för en knutpunkt m ellan kanal och järnväg. N är
järnvägen drogs över kanalen år 1862 fick sträckningen
ändras så att en skarp kurva bildades. I anslutning till
kanalens kajer finns järnvägsspår framdragna.
Tätortens tidiga bebyggelse koncentrerades till västra sidan
av Göta kanal, dit också stationsområdet var lokaliserat. Här
fanns industrier och m agasin. Denna expansion förorsak­
ades dock av järnvägen och inte av kanalen. Östra sidan av
kanalen dom inerades vid slutet av 1800-talet fortfarande av
jordbruksbebyggelse. Den bebyggelse som efter hand brett ut
sig på denna sida av kanalen är huvudsakligen egnahem s­
bebyggelse från olika perioder.
TÖREBODA
Brovaktarboställe
På en längsträckt tomt ligger vaktbostället på kanalens östra
bank. Dragvägen, som i sen tid delvis asfalterats, ligger på
motstående sida av kanalen. Gästbryggor finns på båda sidor
av kanalen. På kanalens västra sida finns en turistbyrå och
en utom husscen. Öster om vaktbostället, längs infarten till
Töreboda, ligger ett villaområde med bostäder av varierande
ålder. Söder om bron ligger på kanaljorden ett par villor,
varav en är förfallen och obebodd.
I tom tens norra del växer några pelaraspar. Ekonom ibyggnaderna består av ladugård, vedbod och tvättstuga.
160
B roö p p n in g i T öreboda. N eg nr. 95/324-1.
VAKTBOSTAD OCH EKONOM IBYGGNADER
Den nuvarande bostaden har föregåtts av en tidigare som
övertogs av järnvägsstyrelsen på 1860-talet. K analbolaget
uppförde då en ny bostad med tillhörande ladugård. Trots att
brovaktarbostaden i Töreboda är en av de äldsta, byggd 1862
och tillbyggd 1912, är det den som minst av alla liknar en
sådan. Efter en om fattande renovering och om byggnad år
1976, elim inerades inte bara de snickeri- och fönster detaljer
som är så karakteristiska för denna typ av bostäder, huset
förändrades så kraftigt att intet återstår av dess ursprungliga
proportioner. Frågan är om något utöver enstaka delar av
stommen finns kvar från det ursprungliga huset.
161
B r o v a k t a r s tu g a n s
p a n e lk lä d s e l.
lik t
d et
p r iv a t
u r s p r u n g lig a
På g a v e ln
i p r ic k h å lla r e n s
m ot
u tfo r m n in g .
k a n e ln
b o sta d
s it t e r
i T å to r p .
F asaden
har
en
s p o n ta d
ett s p e ts b å g e fo r m a t fö n s t e r
(b ild e n
ä r in lå n a d fr å n
ett
b ild a r k iv ) .
T ö reb o d a v a k tb o sta d h a r e fte r en k r a ftig re n o v er in g p å m itten av 1 9 7 0 talet a n ta g it k a ra ktären av ett m od ern t typhus. N eg nr. 9 5 /3 0 4 -2 9 .
162
T ö reb o d a b ro v a k ta rstu g a h ar ett sy n lig t sa m b an d m ed k a n a len tack v a re
att ek o n om ib y g g n ad ern a fo rtfa ra n d e fin n s kvar.
N eg nr. 9 5 /3 2 7 -3 1 .
Bostadens fasadbeklädnad var ursprungligen spontad panel.
Denna byttes sederm era ut m ot en profilerad locklist. Olje­
färgen ersattes av plastfärg. Bostadens profilerade fönster­
om fattningar ersattes m ot släta och raka sådana. På gaveln
m ot kanalen satt ett m indre fönster med tre spetsbågeform ade lufter
På husets norra fasad finns en inbyggd entré. Entrén på syd­
sidan skyddas av ett litet tak. Fönstren är spröjsade i fyra
rutor. På gavelfönstret mot kanalen sitter ett fönster spröjsat
i nio rutor. Taktäckningen är av tvåkupigt tegel och skor­
stenen är plåtklädd. En vitm ålad list löper längs fasaden i
höjd med bjälklaget. Byggnaden ger intryck av att ha höjts.
Stensockeln har täckts in med lecablock.
I tvättstugan, uppförd år 1963, har den södra delen inretts till
ett rum. Taket är belagt med enkupigt flackt tegel. Ladu­
gården har samma taktäckning. Byggnaden står på en fogad
naturstensgrund. Vedbod och ladugård är uppförda på 1860talet.
163
L a d u g å rd
och v ed b o d
i T ö reb o d a . E k o n o m ib y g g n a d ern a ä r id a g i sto r t
beh ov av u n d erh åll. N eg nr. 95/304-35.
BRO N
Bron är en m odern klaffbro som manövreras från ett större
kontrollhus. H ärifrån fjärrstyrs även broarna i Lövsäng,
G astorp och R o tk ilen m ed hjälp av tv -ö v erv ak n in g .
Töreboda gamla bro köptes som skrot och låg en period över
Friaån i Solberga. Bron i Töreboda har under lång tid varit
träbro. Så sent som 1851 försågs Töreboda med en ny rullbro
av trä. Först år 1903 fick Töreboda en bro i järn, en svängbro.
A n tikv ariska aspekter
T ill följd av de ren ov erin gsm etod er som använts har
vaktbostaden förlorat sin kontakt med kanalen för att istället
assim ileras i det angränsande villasam h ället. De ännu
bevarade ekonom ibyggnaderna är i starkt förfall. Taket på
vedboden är nära att rasa in. Vid fram tida renovering av
byggnaderna är det viktigt att tillvarata det arkitektoniskt
värdefulla äldre flackteglet. En upprustning av ekonom i­
byggnaderna är central för förståelsen av boställets ur­
sprungliga samm anhang med Göta Kanal. Detta synes inte
m inst viktigt då Töreboda gästhamn besöks av ett stort antal
kanalresenärer varje år.
164
M A tr/ V S IA /
TÖ REBO D A
1. Brovaktarbostad, 1862
2. Tvättstuga, ca 1950
3. Ladugård
4. Vedbod, TC
5. Garagebyggnad
6. Manöverhus
7. Modern klaffbro
8. Äldre lastageplats
165
ROTKILEN
Brovaktarboställe
M iljön är belägen i ett om givande odlingslandskap strax
söder om Töreboda samhälle och industriom rådet Gubbero.
Farleden är strax norr om bostadsom rådet m arkerad med
prickar i kanalen. Bostadshuset ligger med entrépartiet vänt
m ot norr. Därmed vänder sig huset från vägsträckningen i
väst-östlig sträckning. Ett vattendrag leds under kanalen
genom en kulvert i ett valv. Invid det västra brofästet står
alnsten nr 36 placerad. Bron är en m odern rullbro. T ill
kanalvaktarm iljön hör dessutom en ladugård, vedbod samt
en tvättstuga/magasin.
B r o ö p p n in g
i R o tk ile n .
B ron
ä r en
m o d e rn
ru llb ro .
M an öv erh u set är
b elä g et på m o tstå en d e sid a om k a n a len och v a k tb o stä llet.
N eg nr. 95/324-7.
166
VAKTBOSTAD OCH EKONOM IBYGGNADER
Bostadshuset byggdes år 1901 i timmer med sockel av granit.
I slutet av 1960-talet genom gick bostaden en om fattande
m odernisering.
H uset har byggts om på liknande sätt som tex Gastorp. I
anslutning till entrén har ursprungligen funnits en veranda
m ed lövsågade d etaljer liknande H ajstorp övre m fl. I
sam band med att wc och dusch byggdes in i huset revs
verandan och entrén förlädes i samband med tillbyggnaden.
I samband med detta genomfördes även en om fattande inre
m odernisering med indragning av elvärm e, nya spisar och
ny golvbeläggning. Samtliga fönster med foder byttes ut.
Fasad erna är kläd da m ed ligg an d e fassp on tp an el och
gavlarna m ed stående locklistpanel där varje panelbräda
nedtill avslutats i en spets. Taket är täckt av eternit. Den
ursprungliga skorstenen är bevarad. Liksom i Lövsäng sitter
på taktassarna lövsågade vitm ålade detaljer som skydd för
ändträet. På vardera taknocken sitter en lyra. Fönster­
om fattningarna är släta och raka. De spröjsade fönstren är
utbytta m ot kopplade tvåluftsfönster med hela glas, mindre
än de ursprungliga. De två m indre fönstren sitter kvar på
gaveln vänd m ot kanalen. På m otstående gavel sitter två
p ersp ek tivfön ster m ed panel m ellan. Ö ver- och u nd er­
fönster sitter här något förskjutna i förhållande till varandra.
Ladugårdens äldsta delar ska enligt arkivuppgift vara från år
1860. Taket är belagt med dels flackt enkupigt tegel och dels
med svart korrugerad plåt. Tvättstugan byggdes år 1941 i
stolpverkskonstruktion på en betonggrund. Den ligger på
andra sidan vägen invid vattendraget, medan övriga uthus
ligger sam lad e i bostad en s närhet. V edboden v ilar på
hörnstenar.
167
;
ROTKILEN
V ak tb osta d en s etern itta k
bör p å sik t by tas m ot taktegel.
N eg nr 95/362-7. F oto: T hom as C arlqu ist.
A v sn ic k eriern a k v a rstå r tak ta ssarn a s d ek o ra tio n e r sa m t ly ran
N eg nr. 951324-6.
168
L a d u g å rd en s tak ä r i sto rt b eh ov av u n d erh å ll. På tak et lig g e r en ku p ig t
fla c k t e g e l so m ä r v ik tig t a tt tillv a ra ta v id en fr a m tid a u p p ru stn in g av
byggnaden.
N eg nr. 95/311-12
Tvättstugan ligger göm d i grönskan invid vattendraget.
N eg nr. 95/311-16.
169
BRO N
Den befintliga rullbron har dim ensionerats för att kunna
släppa fram tung trafik. Denna ersatte den äldre rullbron av
järn i slutet av 1980-talet. Rotkilens gamla järnbro flyttades
då i stället till Gastorp. I anslutning till bron ligger ett bro­
m anöverhus med gulmålad fasad och ett flackt sadeltak.
Dess placering öster om bron är lämplig. På så sätt avskiljs
det nya m anöverhu set från den gam la v ak tbostad en .
Ö ppnin g och stängnin g av bron sker num er genom
fjärrm anövrering i Töreboda. I Rotkilen har tidigare funnits
två par stämportar. Samtliga portar är numera borttagna.
A ntikvariska aspekter
Bostaden bör vid en framtida renovering återställas till ett
mer ursprungligt byggnadsskick. Fönstrens storlek, propor­
tioner och indelning är viktiga delar av karaktären hos dessa
bostadshus. De ursprungliga spröjsade fönstren har ersatts
av m oderna tvåluftsfönster av mindre format. På sikt bör
den äldre fönstertypen återinföras. Taktäckningen av eternit
bör ersättas av det mer traditionella lerteglet. Ekonom i­
byggnaderna är i behov av renovering. Taket på ladugården
är i akut behov av åtgärder. Panelen på ladugårdens södra
vägg vilar direkt mot m arkytan vilket förorsakar fu kt­
problem.
Kulverten i Rotkilen är beväxt med sly som med sina rot­
system kan fram kalla problem med frostsprängning till
följd. Ett avlägsnande av växtligheten skulle borga för en
bättre teknisk status av kulverten och dessutom medföra att
denna framträdde tydligare i miljön.
170
RO TK ILEN
1. Brovaktarbostad, 1901
2. Ladugård, 1860
3. Vedbod
4. Tvättstuga, magasin
5. Manöverhus
6. Modern rullbro
7. Kulvert
8. Alnsten
171
BOLAGSHUSET I RIDDARHAGEN
Riddarhagen 4:1
Riddarhagen N olgården ligger ett litet stycke sydväst om
Sötåsens lantbruksskola utanför Töreboda samhälle. Riddar­
hagen var tidigare korpralsboställe vid Livregementets Hu­
sarer fram till år 1810, då Göta kanalbolag inköpte detsamma.
Gården ligger utanför kanaljorden, men har genom en allé
ett tydligt sam band med kanalen. H uvudbyggnaden hör
också intimt samman med kanalens första period.
B o la g s h u s e t fla n k e r a d e s
s e n a r e av
två fly g e lb y g g n a d e r .
På
d en
n ed r e
b ild en sy n s till g å r d en h ö ra n d e ek o n o m ib y g g n a d er. F o to : A n d ers K a r ls ­
son, S karaborgs län sm u seu m s bildarkiv. N eg nr. A 28569.
Husets nuvarande läge är inte det ursprungliga. Byggnaden
uppfördes ursprungligen på 1810-talet i anslutning till
arbetsstationen i Norrkvarn i Lyrestad, där dess funktion var
att bereda plats för matservering och marketenteri för offi­
cerare och underbefäl. Dessutom skall huset ha nyttjats som
sjukstuga under den tid det stod i Norrkvarn. Sedan arbets­
stationen nedlagts flyttades byggnaden år 1834 från N orr­
kvarn till den nuvarande platsen i Fägre socken.
172
På denna plats lär det stora huset ha fungerat som boställe
för kanalchefen för västgötalinjen från 1830-talet fram till
1863, då bostället indrogs och tjänsten flyttades till Hajstorp.
Riddarhagen blev därefter arrendegård vid kanalbolaget och
var kvar i bolagets ägo till in på 1970-talet.
Bostadshuset i Riddarhagen är alltså ett av flera hus längs
kanalen som flyttats och återanvänts för nya behov. Bygg­
naden är uppförd av timmer i två våningar. Sockeln är idag
bestruken med cementputs. Byggnadens höga ålder är ännu
synlig tack vare de utskjutande knutarna. Fasaderna är idag
klädda med gulm ålad locklistpanel. De kopplade fönster­
bågarna är spröjsade i sex rutor. Taket är belagt med svarta
betongpannor. Bostaden har två huvudentréer som båda
m arkeras med små baldakiner. En mindre köksentré finns
på husets norra gavel.
Huset renoverades 1947 och tilläggsisolerades på 1980-talet.
De vanligen något hårdhänta renoveringsåtgärder som här
genomförts har emellertid inte i någon avgörande utsträck­
ning påverkat byggnadens karaktär åtminstone sedan 1930talet, då fotot på föregående sida bör vara taget. Släktskapet
med kanalens övriga tidiga ingenjörsbostäder är alltjäm t
tydlig.
Riddarhagen N olgårdens intressanta bakgrund, bostad s­
husets höga ålder som tack vare proportioner och ålderdom­
lig byggnadsteknik ännu är fullt synlig, gör att byggnaden
tillsam m ans med den bevarade allén ned mot kanalen får
tillmätas ett högt kulturhistoriskt värde.
Till bostaden hör två flygelbyggnader uppförda av timmer på
en stengrund. I den södra byggnaden är grunden kallmurad.
Stugan är också inredd som bostad med rörspis och med
pärlspontpanel på väggar och i tak. Stugan är utbyggd i dess
södra del. Fönstren i båda stugorna är spröjsade och icke
kopplade. Ytterdörrarna är klädda med spontad panel som
m ålats i gul oljefärg. Över båda dörrarna sitter överljusfönster. Till anläggningen hör en stor ladugård och diverse
ekonom ibyggnder. Dessa lämnas dock utanför ramarna för
denna inventering.
173
M a n b y g g n a d en på R id d arh a g en N o lg å rd en fly t t a d e s fr å n
a r b e ts sta tio n en
i N o rrk v a rn år 1834. T rots tillä g g siso lerin g en k v a rstå r d e u rsp ru n g lig a
p r o p o r tio n e r n a . D e u tsk ju ta n d e k n u ta rn a g e r också en
u p p fa ttn in g om
"B olagshu sets "höga ålder. N eg nr. 95/316-0.
B y g g n a d en v än d er sig id a g in m ot g ård sp lan en . U rsp ru n g lig en bör h u set
ha haft en en tré m ot den långa allén n ed till kanalen . N eg. n r 95/316-2.
174
JONSBODA
Brovaktarboställe
V aktbostället ligger vid korsningen av kanalen och den
asfalterade landsvägen m ellan H alna och Fägre. Det om ­
givande land skap et dom ineras av jo rd b ru ksm ark. De
planterade lövträden, i huvudsak oxel, lönn och ask längs
kanalbanken mot Stång, är högväxta och täta. Den ursprung­
liga vägsträckningen passerade tidigare det som nu är vaktbostadens trädgård.
T ill b rovaktarm iljön hör vedskjul, tvättstuga och jo rd ­
källare.
Strax norr om bostället finns en bassäng som tidigare funge­
rat som lastageplats. I mitten av 1950-talet övergick man till
att använda denna enbart som tilläggsbrygga. Numer finns
här en gästbrygga.
Jo n sb o d a b ro v a k ta rb o sta d och m od ern ru llb ro. I b ild en s v än stra del sy n s
u rtag f ö r stäm portar. N eg nr. 95/312-34.
175
VAKTBOSTAD OCH EKONOMIBYGGNADER
Bostadshuset uppfördes år 1880 och har sedan byggts om år
1923 och 1969. På 1920-talet förhöjdes huset med några
stockvarv. Vid det senaste renoveringstillfället installerades
wc och dusch. Huset ligger i vinkel mot kanalen med entrén
vänd mot kanalsträckningen i söder. Byggnaden är uppförd
av timmer på en sockel av kalksten. I dess östra del är det
tillbyggt ca en meter. Denna del står på betonggrund.
Fasaderna är klädda med liggande fasspontpanel, utom den
tillbyggda gaveln som är klädd med profilerad locklistpanel.
Fönstren har en korsformig tvärpost. I den tillbyggda delen
är det övre fönstret spröjsat i sex rutor medan det undre har
nio. Fönsteromfattningarna är släta och raka.Taket är belagt
med betongpannor och skorstenen har ett krön av betong.
Vedboden flyttades år 1959 från ett torp i Stora Pjungserud
till vaktbostaden i Jonsboda. Ladugården revs i samband
med om läggning av landsvägen år 1956. Det lilla huset i
anslutning till bostaden har ursprungligen uppförts som
grind vaktarstuga för landsvägen mellan Skövde och Töreboda. Den har också enligt uppgift använts som smedja och
drängstuga. Stom m en är av tim m er med fasadklädsel av
locklistpanel. Fönstren har profilerade om fattningar och är
spröjsade i sex rutor. Taket är belagt med tvåkupigt tegel.
Tvättstugan står på en betonggrund och dess tak är täckt med
flackt enkupigt tegel.
BR O N
Den moderna bro som idag ligger i anslutning till brovaktarstället har föregåtts av en rullbro i järn. Denna äldre bro
flyttades år 1956 till överfarten vid Stång. Sannolikt ändrades
vägsträckningen i Jonsboda vid samma tillfälle och läget för
bron flyttades något tiotal meter mot söder. Omedelbart norr
om den nuvarande bron finns alltjäm t urtag för två par
stämportar.
N ärm ast
i
b ild
är
d en
p an elty p sam t gen om m ötet
u tb y g g d a
s e k tio n e n
ty d lig
g en o m
a v v ik a n d e
m ellan beton g - och kalksten sg ru n d .
N eg nr. 95/312-27.
D en fd g rin d v a k ta rstu g a n h ar u n d er åren s lop p h aft fle r a o lik a fu n k tio n ­
er. N eg nr 95/312-31.
177
A ntikvariska aspekter
Bostadens moderna takbeläggning med betongpannor ver­
kar ha skett relativt nyligen. I fram tiden bör dock dessa
ersättas med det mer traditionella lerteglet. Ekonom ibygg­
naderna är, liksom på andra boställen, i behov av översyn
och upprustning. Förrådet, som tidigare fungerade som bl a
grindvaktarstuga och smedja ingår num er i brovaktarbostället. Den är dessutom lokalhistoriskt intressant som väg­
visare av en äldre vägsträckning i trakten.
Jo n s b o d a .
lä g en
U rtag f ö r
s tä m p o r ta r in v id
n u v a ra n d e
bron .
S tä m p o rta r n a s
v is a r b ron s och v ä g en s u rsp ru n g lig a s trä c k n in g f ö r e fly t t n in g e n
n ågot m ot söder. N eg nr. 95/312-35.
178
JO N SB O D A
1. Brovaktarbostad, 1880
2. FD grindvaktarstuga, smedja mm
3. Vedskjul, TC
4. Tvättstuga, ca 1950
5. Modem rullbro
6. Manöverhus
7. Äldre lastageplats
179
STÅNG
Brovaktarboställe
M iljön har ett frid fullt och idylliskt läge m ed ängs- och
betesm arker i sin om edelbara närhet. En m indre grusväg
passerar bostaden i väst-östlig riktning. Väster om bostället
växer lövskog och kor betar på den västra kanalbanken.
K analen kantas i båda riktningar av högväxta och tät­
växande lövträd. Vedbod, tvättstuga, hönshus sam t jo rd ­
källare ligger i närheten av bostadshuset, medan ladugård
och ett traktorgarage är förlagda på andra sidan kanalen.
Bron i Stång är en äldre rullbro av järn med ett överbyggt
spännverk.
Trädgården avgränsas med ett vitt lågt spjälstaket i dess
södra och östra del. V äxtligheten utgörs i huvudsak av
fruktträd. I trädgården står en pollare placerad invid entrén.
B ro v a k ta r m iljö n i S tå n g lig g er i a n s lu tn in g till en g r u sv ä g . In v id d en
ä ld re ru llb ron fin n s de två g rin d sto lp a rn a bevarade.
N eg nr. 96/66-36.
F oto: T hom as C arlquist.
180
VAKTBOSTAD OCH EKONOM IBYGGNADER
Bostadshuset byggdes år 1889 och genom gick en m indre
invändig renovering på 1960-talet. Den karaktärsförändrande renoveringen bestod i att man i bostaden installerade
wc och dusch på den gam la verandans plats. Sam tliga
fönster byttes m ot nya i ett något m indre form at än de
ursprungliga. Bostaden försågs också med elvärme. Fasaden
som tidigare målats med oljefärg har senare ommålats med
plastfärg.
Stom m en är av tim m er vilande på en sockel av granit.
Fasadpanelen är utformad som på de övriga vaktbostäderna
m ed liggand e fassp ont och ståend e lo cklist på gavel­
sp etsarn a. På kn u tb räd ern a sitter lö v sågad e sn ick e ri­
dekorationer. Taktäckningen består av tvåkupigt tegel och
skorstenen har klätts in med plåt. Vindskivorna är relativt
nya. Då de nya ersatte de gam la försvann de snickeri­
dekorationer som är utmärkande för denna byggnadsperiod.
I vardera nockänden sitter dock en nyligen återuppsatt lyra.
Ursprungliga fönsterbågar har bytts mot tvåluftsfönster av
m indre form at än de ursprungliga. På den bortre gaveln i
väst sitter två perspektivfönster på övre våningen. Fönster­
om fattningarna är raka och släta. Tidigare har dessa varit
utförda som på t ex Hajstorp övre och Norrkvarn nedre.
Ladugården ligger tillsam m ans med ett traktorgarage av­
skilda från bostaden. På m itten av 1950-talet förlängdes
ladugården med delar från ett kanalm agasin i Jonsboda.
T aket är täckt m ed svart korrugerad plåt. T vättstugan
byggdes år 1952. Taket är belagt med flackt enkupigt tegel.
Jordkällaren är byggd av kalksten.
181
S tån g s b rov a ktarb o sta d g en o m g ick i slu tet på 1 9 6 0 -ta let en ren ov erin g d är
to a lett b y g g d es in och ersa tte v era n d a n . E tt v itt s p jä lsta k et g rä n s a r m ot
kan alen . N eg nr. 95/312-0.
S tå n g s lad u g å rd och tra k to rg a ra g e lig g er p å m o tstå en d e sid a om ka n alen .
L ad u g ård en ä r delvis byggd av m aterial fr å n ett m ag asin i Jon sbo d a.
N eg nr. 9 6/67-3. F oto: T hom as C arlquist.
182
BR O N
Bron i Stång är inte den ursprungliga utan har tidigare legat
i Jonsboda. År 1956 flyttades denna till nuvarande plats.
Stångs gamla träbro, tillverkad år 1817, ersattes år 1896 av en
bro i gjutjärn. Den nuvarande bron kan tillh öra den
generation av järnbroar som var byggda 1838 eller något
dessförinnan. Brons överbyggda spännverk är sannolikt inte
ursprungligt, utan har tillkommit i ett senare skede.
R u llb ro n m ed öv erb y g g t sp ä n n v erk i S tån g fly tta d e s h it fr å n Jo n sb o d a år
1956. L ägg m ärke till den kv arv aran d e g rin d stolp en till h ög er i bild.
N eg nr. 95/327-21.
Antikvariska aspekter
Bostaden har både exteriört och interiört genomgått om fatt­
ande förändringar vilket m edfört att husets ursprungliga
karaktär reducerats.
Stångs brovaktarboställe utgör med rullbro från 1800-talet
vid en grusväg över kanalen en av de mest ålderdom liga
m iljöerna längs västgötalinjen, jäm förbar med t ex Lövsäng.
Trots att bostaden är kraftigt ombyggd är ekonomibyggnader­
na i huvudsak välbevarade och utgör ett exem pel på bo-
183
ställsinnehavarens vardagsliv i äldre tid, med djurhållning
för hushållsbehov. Mot bakgrund av detta resonemang vore
det värdefullt om bostadshuset kunde återföras till ett mer
ursprungligt utseende beträffande t ex fönstren. Deras stor­
lek, proportioner och detaljarbete betyder mycket för karak­
tären på byggnader av denna art. På sikt bör den äldre föns­
tertypen återinföras. Samtliga tak bör även täckas med tegel.
Den ursprungliga nam nskylten med sm id esd etaljer och
handskurna bokstäver finns i behåll (i förrådet i Hajstorp?)
och bör åter hängas upp.
Vid bostället står ett m odernt vitm ålat spjälstaket. Låga
staket med breda själor av detta utförande förknippas med
helt m oderna villatom ter och är inte läm pliga i en äldre
kulturhistorisk miljö.
Det är viktigt att landsvägstrafiken över bron inte ökar och
därmed försvårar ett bevarande av bron. En intressant detalj
är grindstolparna som berättar om att det i brovaktarens
arbetsuppgift också ingick att stänga grinden varje gång ett
fartyg passerade.
S tän g u tgör vid sidan av L öv sän g en av de å ld erd om lig a re m iljöern a län gs
västgötalin jen .
N eg. n r 95/362-22. F oto T hom as C arlquist.
184
t
ST Å N G
1. Brovaktarbostad, 1889
2. Ladugård
3. Vedbod
4. Tvättstuga, ca 1950
5. Hönshus
6. Traktorgarage
7. Manöverhus
8. Äldre rullbro, 1838 el äldre
9. Äldre grindstolpar
185
VASSBACKEN
I Vassbacken finns i anslutning till kanalen en inspektorsbostad, en brovaktarbostad, lastkaj med m agasin samt ett
avtappningsvalv. Öster om V assbacken ligger Påvelstorp
som var en stor arbetsstation vid byggandet av kanalen. I
V assbacken finns söder om kanalen ett par kraftigt om ­
byggda bostadshus som tidigare haft funktion som bl a
handelsbod. M agasinet används num era under som m ar­
säsongen som café. M arkytan söder om gästham nen an­
vänds under sommaren som campingplats och här har ock­
så några campingstugor tillkommit. Något hundratal meter
väster om bron ligger två yngre villor på kanaljorden. Fa­
saderna är klädda med kalksandsten respektive gul locklistpanel. Genom att klä den ena villans fasad med panel har
man strävat efter att harm oniera huset med vaktstugornas
färgsättning och material.
I V assb a cken fin n s ett a v ta p p n in g sv a lv i m u rad sten . O van v alv et syn s
k u g g v ä x e ln
k r in g
d en n a
m ed
v ars
h jä lp
a v ta p p n in g s lu c k a n
bör h å lla s fr itt fr å n
syn lig. N eg nr.
96/67-7.
m an övreras.
O m r å d et
h ö g v ä x a n d e g rä s så a tt den
F oto: T hom as C arlquist.
fö r b lir
VASSBACKEN
1. Brovaktarbostad, 1897
2. Tvättstuga, ca 1950
3. Ladugård
4. Vedskjul
5. Manöverhus
6. Modern rullbro
7. Alnsten
8. Ingenjörsbostad
9. Godsmagasin
187
VASSBACKEN
Brovaktarboställe
Bostället har ett lummigt läge invid infarten till Vassbacken.
I nordväst, på andra sidan landsvägen, ligger den tidigare
inspektorsbostaden som idag är privatägd. V aktbostaden
ligger med entrépartiet vänt mot vägsträckningen och med
södra gaveln vänd mot kanalen. Till bostället hör en bastu
(tidigare tvättstuga), garage/ladugård från år 1871, vedskjul
och jordkällare. Den nuvarande bron är en modern rullbro.
Den gamla rullbron flyttades 1964 till Kungs Norrby i Öster­
götland. Dragvägen mellan Vassbacken och Lanthöjden har
nyligen (under 1996) röjts och iordningställts för framfart.
V aktb ostad en i V assbacken lig g er i om d elb ar an slu tn in g till ru llbron . H ä r
låg tid ig a re en ä ld re ru llb ro i jä r n som pä 1 9 6 0 -ta let n ed m o n tera d es f ö r
att återu p p sä ttas i K u n gs N orrby i Ö stergötlan d. N eg nr. 95/312-16.
188
VAKTBOSTAD OCH EKONOMIBYGGNADER
Bostadshuset uppfördes år 1897 i timmer på en sockel av
huggen granit. Årtalet finns skrivet på murstocken. Fasaden
är klädd med gulmålad liggande fasspontpanel med stående
locklistpanel på gavelspetsarna. Taket är belagt med betong­
pannor, vilket förutom färgsättningen är den enda påtagliga
förändring som huset genom gått exteriört. Skorstenen är
ursprunglig, uppförd i gult tegel med ett snedställt skift i
krönet. Fönsterbågarna är icke kopplade tvåluftsfönster, var­
dera bågen spröjsad i tre rutor. Fönsterom fattningarna
bevarar de profilsågade fodren. På gaveln mot kanalen sitter
ett mindre fönster som uppåt avslutas i en spetsbågeform. På
m otstående gavel sitter ett liknande fönster med en mindre
fönsterluft i spetsen. Västra fasadens taktassar har ornerats
med lövsågade snickerier. Verandan har vitm ålade snick­
eridetaljer samt bevarar en sittbänk.
Öster om trädgården står alnsten nr 50 placerad, väl synlig
från kanalen. Växtligheten i trädgården utgörs av både nyttooch prydnadsväxter. Det finns odlingsland i anslutning till
tvättstugan. Den grusade gången fram till entrén kantas av
äldre sorters trädgårdsblom m or. Ä ven runt huset finns
blom rabatter. I samband med anläggandet av dragväg har
under 1996 ett vitm ålat staket uppsatts i trädgårdens södra
del, varvid också trädgårdens kontakt med vattnet avskurits.
BRO N
Den nuvarande bron är en m odern rullbro. Vassbackens
gamla rullbro, tillverkad 1840 i Motala verkstad, nedtogs år
1960. Gjutjärnsbron uppmärktes och nedm onterades för att
år 1964 återanvändas vid brovaktarbostället Kungs N orrby
på Ö stergötlands kanalsträckning. G jutjärnsbron i V ass­
backen föregicks av en träbro från år 1817. I samband med att
vägförvaltningen monterade den nya rullbron gjordes bro­
öppningen en meter bredare.
I Vassbacken fanns tidigare två par stäm portar. Det norra
paret borttogs år 1960.
189
VVASSBACKEN
V a k tstu g a n
i V assb a cken är e x teriö r t p ra k tisk t tag et in ta kt. P å g a v e ln
m ot k a n a len s itte r ett sp etsb å g efo rm a t k a m m a rfö n ster och p å v era n d a n
fin n s sittbän ken kvar. N eg nr 95/324-33.
L ad u g ård en tjän stg ör n u m er delv is som g arag e. T aket täcks av ko rru g era d
plåt. N eg nr. 95/312-11
190
Antikvariska aspekter
Vaktbostaden i Vassbacken är exteriört välbevarad både i
detaljer och helhet men är i behov av underhåll. I många
vaktbostäder är fönstren utbytta och ersatta med mindre, ej
anpassade för byggnadernas proportioner. Vassbackens ur­
sprungliga fönstersättning återspeglar både planlösningen
och rum m ens inbördes förhållande. Här tydliggörs olik­
heterna m ellan t ex rum s-, vinds- och skrubbfönster. På
norra gaveln sitter ett vindsfönster som är något annor­
lunda spröjsat i spetsen. I vaktbostaden finns även sittbänken på verandan bevarad. Det enda som påverkar bygg­
naden i negativ riktning är de något livlösa betongpan­
norna. Vindskivornas dekorativa lövsågerier har försvunnit
vid något tillfälle. Med bakgrund av att exteriören ändå till
stor del är välbevarad har byggnaden goda förutsättningar att
kunna restau reras på samm a sätt som vaktbostad en i
N orrkvarn nedre.
Under 1996 har en dragväg m ellan Vassbacken och Lanthöjden anlagts. Denna har på ett något olyckligt sätt avskiljt
vaktbostaden från kanalen. Tidigare sluttade trädgården ner
mot kanalen och vaktbostaden hade då direkt kontakt med
vattnet likt vaktbostaden i Lyrestad.
Vaktbostadens takbeläggning består idag av betongpannor
och ekonomibyggnaderna har tak av korrugerad plåt. Sam t­
liga moderna takmaterial bör återställas med lertegel.
Vassbacken är en plats som årligen besöks av talrika turister
från såväl land- som sjövägen. Det är därför av stor betydelse
att miljöns kulturhistoriska värden hanteras så att dessa inte
m inskar.
Eventuell ny bebyggelse på kanaljorden, i broöverfartens
eller gästham nens närhet, bör behandlas med restriktivitet.
Höga krav skall kunna ställas på anpassning till den skala,
karaktär och m aterialbehandling som kännetecknar traditio­
nell bebyggelse.
191
IN SPEKTO RSBO STA D EN
Rem m estorp 2:2
Strax intill vägsträckningen, nordväst om brovaktarstugan i
Vassbacken, ligger inspektorsbostaden. I tomtens sydöstra del
rinner en bigrav. H ögväxta lövträd invid kanalen gör
bostaden svårupptäckt från detta håll. M ot vägsträckningen
finns en äldre vitm ålad trägrind och en häck. Bostaden
avyttrades år 1973 och såldes då till en privatperson. Huset
bebos året om och har genomgått flera förändringar.
Huset är byggt i ett och ett halvt plan i början av 1800-talet.
Stom m en är tim rad på en sockel av sten som num era är
cem entputsad. Fasaden är klädd med gulmålad lockpanel.
Taket har en bruten form och är belagt med svarta betong­
pannor. De kopplade fönstren är spröjsade i sex rutor.
Byggnaden tilläggsisolerades på 1970-talet. En balkong har
byggts till på husets västfasad. På denna sida har i takfallet
tagits upp en fönsterkupa. En i sam m anhanget viktig detalj
är verandan m ed sina vitm ålade snickeridetaljer som är
likvärdig med den som återfinns på en del av vaktstugorna.
B o s ta d s h u s e t
u p p fö rd e s
u rsp ru n g lig en
so m
in g e n jö r s b o s tä lle .
h a r p å fa lla n d e lik h eter m ed v era n d a n p å v a k ta rb o stä d e rn a .
N eg nr. 95/315-13.
V era n d a n
192
G O DSM A GA SIN
I anslutning till bassängen finns en stensatt kaj sam t ett
god sm agasin. I V assbacken skedd e om lastn in g m ellan
kan alb åtarn a och spannm åls- resp ektiv e lan th an d lare i
kanalens omland. M agasinsbyggnaden är uppförd på stenplintar med brädfodring av rödfärgad panel på förvandring.
På gavelspetsarna sitter stående locklistpanel. Taket är täckt
med enkupigt tegel. Skorstenen har tillkom m it på senare år.
Fönstren har p rofilerad e om fattningar och ru torn a har
krysslagda spröjsar. Strax söder om byggnaden har legat ett
större m agasin. A v detta k v arstår från riv n in g en en
stenm arkering i marken från grunden.
M agasinet fungerar som martid som café. Byggnaden är då
översållad med affischer och inform ationsskyltar av alla slag
och utföranden. M agasinet ger då ett oroligt och föga vårdat
intryck, samtidigt som dess ursprungliga funktion är svår att
uppfatta. En anslagstavla där den viktigaste inform ationen
kunde sam las skulle vara läm pligare för såväl byggnaden
som m iljön i Vassbacken.
I närheten av avtappningsvalvet på kajom rådet ligger ett
litet tim rat hus som upprustats av M oholm s hem bygds­
förening. Huset är nyligen hitflyttat från ingenjörsbostaden i
Vassbacken. Det har från början varit uthus men har senare
återanvänts som posthus. I samband med renoveringen har
det iordningställts till ett musealt posthus.
193
V assb acken . B y g g n ad en s u rsp ru n g lig a fu n k tio n som m a g asin g å r fö r lo r a d
u n d er so m m a rp erio d en då den b ela m ras m ed p ress en n in g a r , sk y lta r och
an slag. N eg nr. 95/315-8.
K an ske rä cker det att en sk y lt in form erar om ca fé m m ? N eg nr. 9 5 /362-24.
F o to T h om as Carlcjuist.
194
LANTHÖJDEN
Signalvaktarboställe
Längs sträckan m ellan V assbacken och Tåtorp ändrar
landskapet karaktär från åker- och ängsm arker till tät löv­
skogsvegetation. I Lanthöjdens närhet har kanalm arken fårbetats. Vaktbostaden ligger tillsam m ans med vedbod, tvätt­
stuga, ladugård och jordkällare på en konstgjord ö. Dess
nuvarande läge har framkallats av att man i början på 1930talet sprängde en ny enkelled i syfte att underlätta framfarten
för kanaltrafiken, då den äldre leden var svårforcerad genom
att kanalen var smal och dessutom gjorde en skarp krök.
Den bortsprängda stenen ligger lagd i en stor hög på öns
södra del invid den sprängda leden. Invid den gam la
sträckningen står stenpollarna placerade på jäm nt avstånd
från varandra. I kanalvaktens uppgift ingick sannolikt att
med hjälp av dessa skifta tampar och leda kanalbåtar genom
den trånga passagen.
M ö te m e lla n g a m m a l och n y k a n a lstr ä ck n in g . D en sp rä n g d a led en fr å n
1 9 3 0-talet
syn s i bilden s högra del. N eg nr. 9 5 /314-32.
195
Bostället ligger undanskym t och är svårt att uppfatta från
den nu varand e kanalsträckn in g en . B ostad sh u set bebos
num era under som m artid. Vaktbostaden är en av de m est
välbevarade på hela Västergötlands kanaldel. Sydöst om
trädgården står ett m innesm ärke i form av en obelisk i
granit, häm tad från H alnatorp, som restes några år efter
kanalens invigning. Obelisken m arkerar den högsta land­
punkten på kanalen, belägen i närheten av Lanthöjdens
boställe. En liten träbro korsar den num era obrukade
kanalkröken. På öns östra del står några naturm innesm ärkta
granar.
H ISTO RIK
Om rådet m ellan Påvelstorp och Tåtorp består av ett urberg
som på sina ställen går i dagen. Delsträckan har därigenom
kom m it att kallas för Bergskanalen. U rberget m edförde
om fattande problem vid kanalbyggandet. M ed detta som
bakgrund beslöts i ett protokoll från år 1813 att man på
sträckan förbi Lanthöjden till Tåtorp skulle minska kanalens
dimensioner på botten från 48 till 36 fots bredd. Detta förslag
skulle spara både tid och kostnader.
Sträckan förbi Lanthöjden betecknades tidigare som den
sm alaste och besvärligaste på hela kanalen. H är fanns en
spetsig krök och trafiken fick regleras med hjälp av en
semafor. Sem aforsignalen uppsattes år 1877 och ersatte den
förutvarande flaggsignalen. På 1920-talet ersattes semaforen
av en ny, som i början av 1940-talet flyttades till lotsen i
Tåtorp.
M ellan åren 1930 och 1933 företogs sprängning av en ny
sträckning. Arbetet genomfördes som ett AK-arbete, en slags
arbetslöshetsåtgärd. I samband med sprängningen på 1930talet utsprängdes också en m ötesplats för båttrafiken. Till
m inne av denna för kanaltrafiken så avgörande arbetsinsats
placerades en sten på södra sidan om den nya sträckningen.
196
O b elisk en i L a n th ö jd en h a r u n d er åren s lo p p täckts m ed o lik a a r te r av
lavar som b ildat en
v acker
patin a p å m on u m en tet.
N eg nr. 95/314-31.
VAKTBOSTAD OCH EKONOM IBYGGNADER
Bostadshuset, byggt år 1900, är uppfört av tim m er på en
sockel av natursten. Den gulm ålade panelklädseln är den
van lig t förekom m ande dvs liggande fassp ont och med
stående locklistpanel på gavelröstena, där varje panelbräda
nedtill avslutats i en spets. Taket är belagt med enkupigt
tegel. Skorstenen är den ursprungliga med ett snedställt skift
i krönet. Fönstren är icke kopplade tvålu ftsfön ster och
vardera bågen är spröjsad i tre rutor. På båda gavlarna sitter
ett spetsbågeform at vindsfönster. En vitm ålad profilsågad
om fattning ram ar in fönstren. De två fönstren på entré­
fasaden har dock en sentida avvikande slät och rak om ­
fattning. En lyra sitter i vardera nockänden och vin d ­
skivorna har dekorerats med ännu kvarsittande figursågade
snickerier.
Entrén har en yttertrappa av kalksten. Ett skärm tak med
o m so rg sfu llt u tform ad e kon soler skydd ar ytterd ö rren .
N ågon veranda kostades uppenbarligen ej på detta hus
197
eftersom entrén ursprungligen var vänd från kanalen. Dörr­
om fattn in g en är u tform ad på sam m a sätt som kring
fönstren.
Invändigt är bostaden i allt väsentligt välbevarad sedan
nybyggnadstiden, endast med undantag av köksskåpen. I
köket finns den m urade spiskåpan bevarad, liksom kakel­
ugnen på nedervåningen. I både kök och rum är tak och
väggar klädda m ed pärlspontpanel. D usch och wc har,
liksom i N orrkvarn nedre, på ett sm idigt sätt inretts under
trappan till vinden.
Ladugården/logen från år 1905 är uppförd i tim m er och
stolpverk vilande på naturstensplintar. Taket är belagt med
enkupigt flackt tegel. I båda gavelspetsarna har tagits upp en
ventilering i brädpanelen.
Ett staket av äld re m od ell om gärdar den friv äxan d e
trädgården.
K a n a lv a k ta r b o s ta d e n
i L a n th ö jd en ä r i s t o r u ts tr ä c k n in g b å d e in te riö r t
och e x te r iö r t in ta kt. E n tr é p a r iie t m ed s itt s k ä rm ta k a v v ik e r fr å n ö v rig a
v a k tb o stä d er u ppförda u n d er sam m a p eriod .
N eg nr. 9 5 /3 1 4 -2 0 .
198
P å d en fa s a d och g a v e l som v etter m ot d en g a m la k a n a ls trä c k n in g e n ä r
fö n s t e r o m fa tt n in g a r n a
p r o file r a d e
till s k illn a d
m ot
e n tr é p a r t ie t
där de
är bytta. N eg nr. 95/314-23.
L a d u g å rd en ä r d elv is tim rad . P å tak et lig g e r en k u p ig t fla c k te g e l m ed en
v a c k e r p a tin a .
T eg let ä r v ik tig t a tt b ev a ra i en f ö r ö v r ig t v ä lb e v a r a d
m iljö. N eg nr. 95/314-24.
199
I L a n th ö jd en fin n s sa m tlig a ek o n o m ib y g g n a d er kv ar. B od en lig g er i a n ­
slu tn in g till ladu gården . N eg nr. 95/314-26.
A n tikvariska aspekter
Lanthöjdens vaktbostad är, som fram går av beskrivningen
ovan, en av de bäst bevarade boställena längs kanalen, och
besitter därför ett betydande kulturhistoriskt värde. Detta
om fattar både exteriör och interiör. Då bostaden num era
brukas för som m arboende har den alla förutsättningar att
b evaras i nu varand e skick och b oen d ekom fort. Ä ven
uthusen är bevarade och relativt väl efterhållna. Det äldre
staketet är också ett viktigt inslag i miljön.
K analm iljön i Lanthöjden är en m ycket in tressan t d el­
sträcka. Här inryms flera elem ent som är viktiga att vårda
och bevara. Kanalbolaget har planer på att rensa den tidigare
skarpa kröken och därm ed göra den fram kom lig för bl a
kan otfarare, m en inte för båttrafik. O belisken sam m an­
sm älter med omgivande vegetation och är svår att uppfatta
från den nya kanalsträckningen. En försiktig röjning kring
denna och byggnaderna skulle m edföra att hela kanalvaktarm iljön skulle bli mer synlig.
200
Obelisken har med tiden täckts med lavar av skiftande art.
Detta har bildat en patina som är värdefull att bevara och ger
en uppfattning om stenens ålder. Någon rengöring får ej
heller ske utan tillstånd från länsstyrelsen, då obelisken är
skyddad som fast fornläm ning enligt Kulturm inneslagen.
Granit är en m otståndskraftig stenart vilket gör den mindre
känslig för aggresiva lavangrepp.
Sprängstenen från byggandet av den nya kanalsträckningen
på 1930-talet har ett kulturhistoriskt värde som vittnesbörd
om detta arbete, och bör förbli orörd där den deponerats.
L a n th ö jd en s v a k tb o stä lle m ed den g a m la sten sk o d d a k a n a lsträ c k n in g en
förg ru n d en . Neg. nr 95/315-0.
i
201
L A N T H Ö JD E N
1. Kanalvaktarbostad, 1900
2. Lagugård, loge
3. Bod
4. Tvättstuga, ca 1950
5. Ursprunglig kanalsträckning
6. Obelisk
7. Den nya sträckningen från 1930-talet
8. Naturminnesmärkta barrträd
202
TÅTORP
Vid kanalens inlopp från Sjön Viken ligger Tåtorp. I västlig
riktning ca 100 m eter bort från Tåtorps vaktboställe ligger
den fd "P rick h ållaren s b o stad " där vakten bodd e som
tidigare ansvarade för utprickningen i sjön Viken. I anslut­
ning till inloppet i Tåtorp finns ledm urar uppförda av
ordnad sten inom pålrader.
I sluss- och brovaktboställets om givning utm ärker sig ett
högt och smalt äldre hus som kallas "R ysshuset". Huset har,
en lig t uppgift, tid igare inrym t bostad för färjkarlen . I
om rådet ligger också en bostad som inrym t handelsbod.
Tåtorps sluss är en bestäm m ande sluss som reglerar vatten­
ståndet m ellan kanalen och sjön Viken. Detta är den enda
kvarvarande m anuella slussen på V ästergötlands kanal­
sträckning. Bron är en klaffbro tillverkad i Tyskland.
Landsvägen fram till bron är asfalterad m en övergår till
grusad väg norr om bron. På den norra kanaljorden vid
inloppet ligger betesm ark och en av Västgötalinjens äldsta
sättbodar.
K a n a lm iljön v id T åtorp m ed v ak tbo sta d , sem a fo r och bro.
N eg nr. 95/325-9.
TÅ TÅ R P
1. Lots- och slussvaktarbostad, 1869
2. Ladugård
3. Källare
4. Tvättstuga, ca 1950
5. Snickarbod
6. Sättbod
7. Skjul
8. Bro, 1953
9. Slussen “Daniel Thunberg”, 1814.
10. Manöverhus, 1953
11. Semafor
12. Prickhållarens bostad, 1863
13. Svinhus, TC
14. Ladugård
15. “Rysshuset”
16. Pålverk
17. Alnsten
204
TÅTORP
Sluss- och brovaktarboställe
Bostället ligger i anslutning till den bestäm m ande slussen
med utsikt över inloppet från sjön Viken. Den semafor som
idag står uppsatt invid Tåtorps vaktbostad tillverkades är
1921. Den var tidigare placerad i Lanthöjden och flyttades till
Tåtorp i början av 1940-talet. Till bostället hör ett flertal
uthus med olika funktioner såsom ladugård, m atkällare,
sättbod, tvättstuga, snickarbod samt båthus.
VAKTBOSTAD OCH EKONOMIBYGGNADER
Bostadshuset är uppfört år 1869 och är sam tida med sättboden och ladugården. Ar 1954 utökades vindsrum m et och
försågs med kamin. Stommen är av timmer på en sockel av
natursten. Fasaderna är klädda med liggande fasspontpanel.
Gavelröstena brukar normalt vara klädda med stående locklistpanel där panelbrädorna nedtill avslutats i en spets. I Tå­
torp är detta konsekvent genomfört endast i dess norra ga­
velparti. På södra gaveln finns dock denna paneltyp som
börjar i överkant med fönstret. På knutbrädorna sitter ett
lövsågat ornament. Taket är täckt med tvåkupigt tegel och
skorstenen är murad med utkragat krön. Fönstren har två
lufter och hela glas, och är förminskade jäm fört med de ur­
sprungliga fönstren. O m fattningarna är släta och raka.
Vindsfönstret på gaveln mot kanalen är idag ett perspektiv­
fönster. Vid entrén finns en veranda som genom sin enkel­
het avviker från den vanligare, mera dekorerade typen.
Stationens namn är uppdelad på två äldre skyltar med texten
"T Å T O R P " respektive "SL U SSV A K T -L O T S", vända m ot
kanalen. De har ett högt kulturhistoriskt värde som bevara­
de träskyltar i kanalmiljön.
Invid bostaden ligger ladugård och matkällare. Övriga eko­
nomibyggnader ligger på andra sidan vägen. Bland dessa är
sättboden den mest utmärkande, och har fått en om sorgs­
full utformning. Den har ett pulpettak med enkupigt flackt
tegel. Fasaderna är klädda med locklistpanel. På fasaden mot
kanalen sitter tre halvrunda lunettfönster. Från sjön Viken
är sättboden ett tydligt blickfång i kanalmiljön. Båthuset står
på pålar i vattnet. Taket är täckt av korrugerad svart plåt.
Ladugården är numer delvis inredd för bostadsändamål
205
i i. i i-iTATORPI
a [ISSW KT-lOTSt
V a k tb o sta d en i T åtorp v ä n d er sig m ot k a n a len m ed ett p ers p e k tiv fö n s te r
och en bev arad ä ld re träskylt. N eg nr. 9 5 /3 2 5 -1 0 .
E n t r é p a r t ie t
på
v a k tb o s ta d e n
i T å to r p
h a r en a n n o r lu n d a
g en tem o t d e övriga boställsh u sen . N eg nr. 95 /3 1 3 -1 4 .
u tfo rm n in g
206
L a d u g å rd en ä r n u m er till s tö r s ta d elen in red d . T aket ä r av ko rru g era d
sv a rt plåt. N eg nr. 95/313-18.
I T å to rp fin n s en m å n g fa ld a v o lika ek o n o m ib y g g n a d er. I a n s lu tn in g till
en b åtkran lig g er ett båtskjul. N eg nr. 95/313-27.
207
SLU SSEN
Tåtorps sluss är från Sjötorp räknat den 20:e i ordningen.
Vid invigningen av kanalen blev slussen uppkallad efter
kanalutredaren Daniel af Thunberg. Portarna närm ast sjön
är tillverkade helt i furu. Den nedre porten är tillverkad av
träslaget azobé. Till skillnad från de övriga slussarna, som
regleras hyd rau liskt, sker slu ssnin gen i Tåtorp alltjäm t
m anuellt. Luckorna öppnas och stängs m ed hjälp av en
kuggstång som går in i en kuggväxel i portens överkant.
K uggstången dras runt med hjälp av en s.k. nyckel, här i
form av ett järnhjul. För portarnas m anövrering finns en
dragstång fästad i portens översida. I dragstångens andra
ände sitter en kuggstång och denna går in i ett spel av
gjutjärn som är fastsatt i slussmurverket. Kugghjulet i spelet
kringvrids av ett spakställ, vari en eller två spakar av trä är
instuckna. Genom att vandra runt med spakarna öppnas
eller stängs portarna. Ännu på 1970-talet m anövrerades
merparten av slussarna på detta sätt. Idag är Tåtorp den enda
slussen i Västergötland som sköts manuellt.
Ö p p n in g a v den v a tte n n iv å r e g le r a n d e s lu s s e n i T å to rp s k er fo r tfa r a n d e
m an u ellt.
N eg nr. 95/313-10.
208
S ä ttb o d en m ed sin a v ita h alv ru n d a fö n s te r ä r en k a ra k tä rs fu ll b y g g n a d i
T åtorp s
kan alin lop p . N eg nr. 96/67-9.
F oto: T h om as C arlqu ist.
3R O N
Den tysktillverkade klaffbron är ett av Tåtorps karaktär­
istiska kanalelem ent. Bron är en lokal lösning som skett
u tan k an alb o lag ets in b lan d n in g . B ak gru n d en till till­
kom sten av denna bro har en lång historia. Enligt stadgar
från kanalbyggnadstiden ansvarade kanalbolaget för anord­
ning av överfarten mellan kanalens båda sidor. I Tåtorp lät
jordägarna sig mutas och överfarten löstes istället genom det
billigare alternativet färja. Färjverksam heten sträckte sig
fram till år 1933. I ca 20 års tid fick överfarten därefter ske
över slussportarna. Behovet av en bro blev alltm er prekärt.
Efter några turer i domstolen rörande ansvaret för anskaff­
andet av en bro resulterade beslutet i den tysktillverkade
klaffbron av holländ sk m odell. H u vu dentrepenören för
bygget var AB Järnm ontering i M alm ö. Själva bron och
m askineriet kom dock från Tyskland och m onteringen år
1953 utfördes av tyska brobyggare. M anöverhuset intill
brofästet bär tydliga drag av 1950-talet. H uskroppen är
kvadratisk. Tälttaket är klätt med grönmålad falsad plåt och
fönstren är av perspektivtyp. Fasaden är klädd m ed gulm ålad locklist.
209
D en
t y s k tillv e r k a d e
b ron av h o llä n d s k m o d ell m o n tera d es
i T åtorp
år
1 953. T ill v ä n ster om b ron lig g er det sa m tid a m a n ö v erh u set. P å sam m a
sid a k a n a len lig g er sättb od en . N ä rm a st i bild lig g er tv ättstu g an .
F oto: T hom as C arlquist.
N eg nr. 96/67-10.
P å lra d ern a v id ka n a len s in lo p p n är id a g kn ap p t ov an v atten y tan .
N eg nr. 95/314-3.
210
A ntikvariska aspekter
Tåtorp har en egen rytm med sina m anuellt reglerade
slussar. Slussningen är inte så dramatisk med tanke på att
skillnaden i vattennivå m ellan Viken och kanalen brukar
hålla sig kring någon decim eter. Slussarna i K läm m an,
Borensberg och Tåtorp är idag de enda m anuellt m anöv­
rerade slussarna längs Göta kanal. Gemensamt för dessa är
den vattennivåreglerande funktionen. Den m anuella tek­
niken är viktig för förståelsen av de olika momenten vid en
slussning i jäm förelse med den automatiska. Det m anuella
slussningsförfarandet har också blivit ett kännem ärke för
Tåtorps slussstation.
I övrigt har hela m iljön en säregen karaktäristik med för
kanalm iljön kulturhistoriskt viktiga detaljer och byggnader.
Sättboden är central som en av de första byggnader som är
synliga vid infarten till Tåtorp från sjön Viken. Genom sin
om sorgsfulla utform ning har den som förvaringsbod till­
skrivits en hög status. För övrigt är hela boställets ekonom i­
byggnader väl bevarade men delvis i behov av underhåll.
Ladugården skulle kunna ges ett ålderdom ligare utseende
genom att knutar och vindskivor målas med falu rödfärg.
Jäm för ladugårdarna på sid. 206 och 213. Taktäckningen i
m iljön består av både korrugerad plåt och tegel i olika for­
mer. Takbeläggning med det mer traditionella teglet på
sam tliga uthus skulle m edföra ett mer sam lat intryck av
ekonomibyggnaderna i Tåtorp.
Som en av de få bevarade äldre stationsskyltarna längs
kanalen på bostadens kanalfasad är denna ett viktigt element
i vaktbostadens exteriör. Fönstrens storlek, proportioner och
indelning är väsentliga delar av karaktären hos dessa bo­
stadshus. De ursprungliga spröjsade fönstren har ersatts av
moderna tvåluftsfönster av mindre format. På sikt bör den
äldre fönstertypen återinföras.
Sem aforen står kvar som ett minnesmärke över en tidigare
vaktsyssla i anknytning till läget invid sjön. Den hör även
samm an med skylten på gaveln mot kanalen. Ledm urarna
vid Tåtorps inlopp är idag kraftigt raserade. Av denna an­
ordning återstår idag endast pålar som knappt når över
vattenytan.
211
PRICKHÅLLARENS BOSTAD
Bostaden ligger i ett lummigt och skyddat läge väster om Tå­
torps sluss- och brovaktarboställe. Bostället inrym mer sam ­
ma uppsättning hus som en ordinarie vaktm iljö längs ka­
nalen och uppfattas därmed som direkt knuten till kanalen.
Bostadshuset är numera försålt medan ekonom ibyggnader­
na alltjämt är i kanalbolagets ägo.
Byggnaden uppfördes år 1863 som en av de första av den typ
som under drygt femtio år kom att bli den vanliga vakt­
bostaden på Göta kanals västgötalinje. Huset har också i
senare tid varit boställe för lotsen innan denna tjänst flytta­
des fram till slussvaktarbostället i Tåtorp. Huset är byggt av
tim m er på en stenfot av natursten. Fasadbeklädnaden är
densamma som hos vaktbostäderna med liggande fasspontpanel och på gavelröstena en stående profilerad locklist där
varje panelbräda nedtill avslutats i en spets. På knutbrädor­
na sitter lövsågade snickeridetaljer av samma typ som på
vaktbostaden i Tåtorp. Fönsterbågarna är icke kopplade och
vardera bågen är spröjsad i tre rutor. Fönsteromfattningarna
är raka och släta. De båda fönstren mot kanalen har dock ny­
ligen försetts med profilsågade om fattningar lika ytterdör­
rens. Entréns diagonalspröjsade överljusfönster återfinns på
nybyggnadsritning från 1863 och är troligen ursprungligt.
På gavlarna sitter på övre våningen ett fönster med tre
smala spröjsade bågar som upptill avslutas i en spetsbågeform. Taket är belagt med tvåkupigt tegel. Den murade skor­
stenen har avfasade hörn och en fördjupning i varje sida.
År 1987 gjordes en utbyggnad på husets norra del. Tillbygg­
nadens fasadpanel, liksom fönsterbågarnas rutindelning,
sammanfaller med vaktbostadens. På dess östra del sitter ett
burspråk som en påminnelse om ett under 1980-talet vanligt
förekomm ande stilelement. Trots en relativt kraftig utbygg­
nad är denna del inte direkt synlig från kanalsträckningen.
Byggnadens släktskap med kanalen är fortfarande tydligt.
Till bostaden hör ett svinhus med dass samt en ladugård. De
kan vara samtida med bostaden. Ladugårdens tak är täckt
med enkupigt flackt tegel. Jordkällaren är riven. I bostadens
närhet har gäststugeliknande byggnader nyligen uppförts.
212
4 3
| (> .
1
'ii=s=isL.S
vv>
Pj a
_ j
<*------ CP
cP"
□0
0□
□□
F a sa d ritn in g till "prickh ållaren s b on in g sh u s v id T åtorp" fr ä n å r 1863.
R itn in g fr å n G öta ka n a lb olag s arkiv i M otala.
F rån ka n a lsträ ckn in g en är 1 9 80-talets tillb y g g n ad kn ap p t syn lig.
N eg nr. 96/67-13. F oto: T hom as C arlquist.
213
P ric k h å lla r e n s
bu rspråk
b ostad b y g g d es ut å r 1987. I fa s a d e n
s n ic k e r io r n a m e n tik e n
fr å n
1 8 6 0 -ta let.
m ö ter 1 9 8 0 -ta lets
G a v e lfö n s t r e t
a v v ik e r
n å g o t fr å n de öv rig a v a k tb o stä d ern a s, m en den sp etsig a a v s lu tn in g en är
g em en sam m ed de som fin n s bevarade. N eg nr. 95/314-11.
B o s ta d s h u s e t
är
n u m era
a v s ty c k a t
m ed a n
e k o n o m ib y g g n a d e r n a
kv a r på ka n a lb olag ets m ark. N eg nr. 95/314-19.
lig g e r
214
R Y SSH U SE T
Strax söder om vaktbostaden ligger "R ysshuset." Bakgrund­
en till detta namn är inte känd. Längs kanalen finns flera
ryktesvisa lämningar av skilda slag från de ryssar som deltog
i byggnadsarbetena i anläggandet av Göta kanal. Namnet kan
m öjligtvis ha något samband med detta. Enligt hyresgästen
beb od d es h u set av den som skötte färjetrafik en över
kanalen. Byggnaden har genom sin märkliga form blivit en
karakteristisk del av Tåtorps profil. Huset är både exteriört
och interiört välbevarat.
Byggnaden är hög och smal. Taket ligger på åsar och är belagt
med enkupigt tegel. Fasaderna är klädda med locklistpanel
lagda på plank som i vissa fall är av kraftiga dim ensioner.
Fönstren är vitmålade och är spröjsade i två, fyra alternativt
sex rutor. Huset är byggt i två och ett halvt plan. Från det
övre våningsplanet kan vinden nås genom hyllplan i ett
förråd som utformats till trappsteg. På åsarna sitter kraftiga
krokar som kan ha använts för torkning av kött eller lik­
nande. Byggnaden har genom gående små utrym m en. På
husets västra del finns en hög murad skorsten.
År 1936 uppfördes en veranda med balkong i husets östra
del. En tidigare placerad ytterdörr mot gatan har satts igen.
R y ssh u set h ar en eg en sin n ig asym m etri. N eg nr. 9 5 /313-31.
215
SÄ TR A BR U K S BRY G G A OCH M A G A SIN
Längs sjön Viken har det på 14 olika ställen funnits bryggor
knutna till handel och transport av olika slags varor. Av
lastagep latsern a återstår idag ett fåtal. M agasin et m ed
tillhörande brygga i anslutning till Sätra bruk är idag en av
de få kvarvarande miljöerna från denna epok. Ett hundratal
meter sydost om denna låg förr en brygga som tillhörde Göta
kanalbolaget. Denna var viktig för tran sporten av trä­
produkter från Edets såg. Av bryggan återstår idag raserade
läm ningar synliga under vattenytan.
Sätra bruks magasin är en timrad byggnad i tre och ett halvt
plan. På både gavlar och långsidor sitter svartmålade luckor
med vita omfattningar. Taket är täckt med eternit. Den till­
hörande ångbåtsbryggan är byggd på tre stora stenkistor. Den
välbevarade m iljön har ett högt kulturhistoriskt värde och
vittnar om Vikens forna betydelse för handel och transport.
Å n g b å tsb ry g g a n v ila r på tre stora sten k istor. I an slu tn in g till d en n a fin n s
oc k så ett tork skju l som är in tim t sam m a n k op p la t m ed m iljön .
N eg nr. 9 5 /366-32 A. F oto: T hom as C arlquist.
216
S ätra bru ks la stb ry g g a och m ag asin i U n denäs är en v älb e v ara d m iljö av
cen tra l b ety d else f ö r fö r s tå e ls e n av sjön V iken s fo r n a h a n d els- och tran s­
p ortstru ktu r. N eg n r 95/366-32A . F oto: T hom as C arlquist.
217
BROSUNDET
Fyrvaktarboställe
I sjön Viken på en liten udde utstickande från fastlandet
ligger Brosundets vaktbostad. Entrépartiet ligger vänt m ot
bron i väst. Bostället är numer frånsålt och privatägt. Oavsett
ägoförhållanden och det perifera läget är det fortfarande, inte
m inst genom sin utform ning och bevarade karaktär, en
viktig del i kanalm iljön. Bostället ligger avskilt från vägsträckningen, m en är väl syn ligt från bron. Bron är en
m odern konstruktion och har föregåtts av en tidigare färjeförbindelse.
V iken är en sjö m ed m ånga faror i form av grund och
kraftigt varierande bottenförhållanden. Hela sjön är farledsmarkerad. Intill Kiddön, strax söder om Brosundets boställe,
finns ledm urar av sten på stenkistefundam ent. En m indre
strä ck a av led m u rarn a har u n d er de sen a ste åren
restaurerats, senast med stenkistor. Vissa sträckor av led­
m u rarna har fu n g erat som dragvägar. P ollarn a finns
bevarade på murarna men är på flera håll nära att välta.
V ak tb osta d en vid B rosu n d et h a r ett v ackert läg e i sjö n V iken.
N eg nr. 9 5/318-16.
218
VAKTBOSTAD OCH EKONOMIBYGGNAD
Bostadshuset är uppfört 1896. Det är i sin ursprunglighet
representativt för det sena 1800-talets kanalvaktarbostäder på
Västgötalinjen. Huset är uppfört i timmer på en sockel av
granit. Fasaderna är klädda med liggande fasspontpanel och
gavlarna med stående locklistpanel som nedtill avslutas
med sågade spetsar. Skorstenen är ursprunglig med ett
snedställt skift i krönet. Fönstren är icke kopplade och spröjsade i sex rutor. Fodren av den ursprungliga typen med
profilsågade bräder. G avelfönstren avslutas upptill i en
spetsbågeform. Den plåttäckta verandan vid entrén har idag
vit- och gulmålade snickerier. Yttertrappa och sockel är av
granit. Bostaden är även interiört bevarad.
Av utvändiga snickeridetaljer bevaras de små profilerade
täckbräderna på sparrändarna, men vindskivornas dekora­
tioner är borta. En lyra har nyligen uppsatts på nocken mot
sjön. På denna gavel sitter också en nyuppsatt skylt med
texten "BRO SU N D ET" i modernt typsnitt. Under senare tid
har beklagligtvis två takfönster tagits upp och taket omlagts
med betongpannor. Taket var ännu 1994 belagt med tvåkupigt tegel.
Uthuset har grönmålade dörrar med om fattningar i vitm å­
lade profilerade brädor. Invid uthuset står en grindstolpe.
Den fd fyrvaktarbostaden är numer frånsåld.
219
V aktbostaden i B rosu n det är n u m er frå n så ld . N eg nr. 95/318-8.
L ed m u ra r i sjön V iken. Pä m än ga ställen ä r led m u rar och p o lla re k ra ftig t
raserade. En restau rerin g har n yligen p åbörjats. N eg nr. 95/3 2 5 -1 6
220
BRO SU N D ET
1. Fyrbostad, 1896
2. Ekonomibyggnad
221
FORSVIK
F o rsv ik kän n eteckn as fram fö rallt av två tekn ik- och
kulturhistoriskt intressanta anläggningar, Forsviks bruk och
Göta Kanal. De ingår i riksintresseom råde för kulturm iljö­
vården. Forsviks bruk utgörs av herrgården, verkstadsom rådet och bruksbostäderna Till Göta kanals organisation hör
slussinspektorns bostad, sluss- och lotsbostad, sluss och broar
samt diverse magasin och sättbodar.
Från sjön V iken via Billström m en och D am m sjön leds
kanalen vidare mot Bottensjön genom en sprängd enkelled
genom Forsvik. Terrängen i anslutning till Forsvik är bergig
och skogbeväxt. Där Billströmmen går ut i Damm sjön finns
vid farleden ett parti med dels en sträcka med murad
stenkaj, dels friliggande ledmurar av liknande typ som i sjön
V iken.
S lu ss- och lotsv a ktarb o sta d en i F o rsv ik lig g er i d irekt an slu tn in g till bron
och slu ssen . In vid
v aktbostaden syn s också en sem afor.
F oto: T hom as C arlquist. N eg nr. 96/66-26.
M.fuTonf
FORSV IK
1. Sluss- och lotsvaktarbostad, 1914
2. Ladugård, hönshus
3. Jordkällare
4. Manöverhus (1950-tal)
5. Modern klaffbro
6. Ursprunglig klaffbro, 1813
7. Slussen “ Carl XIII”, 1813.
8. Nuvarande manöverhus
9. Semafor
10. Slussinspektorsbostad
11. Tjänstebostad, ekonomibyggnad
12.Uthus, TC
13. Bod
14. Bod, tvättstuga
15. Källare
16. Äldre sättbod
17. Yngre sättbod, 1940-tal
18. Magasin
19. Villa Nadesja, 1906
20. Tvättstuga, 1906
21. Bod
223
SLUSSINSPEKTORNS BOSTAD MED TILLHÖRANDE
BYGGN ADER
Strax intill kanalsträckningen, norr om vaktbostället, ligger
slussinspektorsbostaden, belägen i en stor trädgård. Huset är
enligt uppgift ett av de första som uppfördes i Forsvik år
1809-10, till en början som bolagshus. Bröderna Ericson lär
dessutom ha bebott huset under en period.
In s p e k to r s b o s ta d e n
i F o rsv ik .
G av eln
m ot v ä g s tr ä c k n in g en
h a r fö r s e t t s
m ed blin dfön ster. F oto Thom as C arlqu ist, neg nr. 96/66-32.
Byggnaden är uppförd i två våningar med stomme av knut­
timmer. Grunden är putsad och sam m anfaller i öster med
en bergsknalle. Fasaderna är klädda med locklistpanel som
målats faluröd. Fönstren är symmetriskt placerade. På övre
våningen är fönstren sexdelade medan de i nedre planet är
spröjsade i fyra rutor. De har alla profilsågade fönsteröverstycken. På östra gavelns övervåning finns blindfönster för
sym m etrins skull. Taket är lagt med tvåkupigt tegel. Skor­
stenarna har murats om i senare tid. Fram sidans veranda
och balkong är sekundära tillskott. I det södra takfallet har
upptagits en m indre takkupa. På västra gaveln finns en
köksingång. Ytterdörren har speglar och ett överljusfönster.
224
Byggnaden har vid olika tillfällen genom gått m indre om ­
fattan d e ren ov erin gar och om byggand er, m en bevarar
alltjäm t den karakteristiska volym en från de tidiga tjänste­
m annabostäderna på västgötalinjen.
Till bostaden hör även ett magasin med bostadssektion och
bakugn, ett svin- och hönshus, ett brygghus, båthus och båt­
slip. Dasset är rivet. Ett garage har nyligen uppförts intill
m atkällaren.
M agasinet inrym m er ett bostadsrum avsett för kusken.
Byggnaden är timrad och står på en stensockel. Fasaden är
klädd med lockpanel och ovan fönstren samt på gavelspetsar
m ed panel på förvandring. Taket är belagt med enkupigt
tegel och har en tegelm urad skorsten med utkragat krön.
Fönstren och ytterd örrar har profilsågad e om fattningar.
Bågarna är spröjsade i sex rutor. Svinhuset har sam m a
ytterd örr och fönsterom fattn in gar som m agasinslängan.
Brygghus, båthus och båtslip ligger sam lade invid Damm­
sjön. Båthuset är nybyggt med det gam la som förlaga.
Brygghuset har profilerade fönsteromfattningar.
E n d el av ek o n om ib y g g n ad ern a v än d er s ig m ot D am m sjön . T ill h ög er sy n s
by kstu g a n och byg g n ad en till v än ster ä r båth u set. N eg nr. 95 /3 2 5 -2 6 .
225
FORSVIK
Sluss- och brovaktarboställe
Bostadshuset är liksom ingenjörsbostaden i H ajstorp och
brovaktarbostaden i Rödesund ritade av skövdearkitekten F
A Wahlström. Vaktbostaden ersatte år 1911 ett ursprungligt
tim rat bostadshus som då flyttades till Forsviks sam hälle
söder om kanalm iljön och återanvändes som arbetarbostad.
Den nya vaktbostaden avviker i både utseende och bygg­
nadsm aterial från övriga kanalbostäder som uppfördes i
början av 1900-talet. Ekonomibyggnader består av en ladu­
gård med hönshus, en jordkällare och en sättbod. En sema­
for står placerad invid vaktbostaden.
VAKTBOSTAD OCH EKONOMIBYGGNAD
Bostadshusets stomme är av tegel. Fasaden är vitputsad och
fönster- och dörrom fattningar har idag en gul kontrast­
erande färg. Fönstren har fyra lufter där de två övre har
spröjsats i mindre rutor. Fönsterbågarna har m ålats gröna.
Taket har valm ade gaveländar och är täckt med tvåkupigt
tegel. G avlarna stöds av utsirade konsoler. De två skor­
stenarna med utkragade krön är ursprungliga. I västra och
östra takfallet har tagits upp två m indre fönster med en
trekantig form. På bostadens norra fasad står "FO R SV IK "
skrivet direkt på väggen.
Byggnaden inrymde bostad för slussvakten respektive lots­
en. På både väst- och östfasaden är numer den ena entrén
igensatt. Vaktbostaden är idag frånsåld och inrym mer café
och bostad. I trädgården växer fruktträd och rabarber.
Ladugården är uppförd i timmer stående på en granitgrund.
På vardera gaveln sitter mindre fönster som uppåt avslutas i
en spetsbågeform . Övriga fönster är spröjsade. På gavel­
partierna sitter ett profilsågat överstycke. Ladugården har,
liksom bostaden, rättvist fördelats för att skapa utrymme för
både lotsens och slussvaktarens djurhållning. Under 1995
har denna renoverats och ommålats.
Taket är belagt med enkupigt tegel. Jordkällaren är uppförd
av fogad natursten med två separata utrymmen. Vedboden
är riven. Ett stycke väster om bostadsmiljön ligger en sättbod
från 1940-talet.
226
V a k tb o s ta d e n
är
rita d av a r k ite k t F A
W a h lströ m .
På
lå n g sid a n
m ot
k a n a len s t å r m ed m å la d e b o k stä v er " F O R S V IK " . In v id b y g g n a d en sy n s
sem aforen . N eg nr. 95/318-33.
L ik so m
i b o sta d e n
har
la d u g å rd en
u try m m en f ö r
b åd e lo ts och slu s s -
v aktare. B y g g n ad en ä r in d elad i två lika stora y tor. N eg nr. 9 5 /3 1 8 -2 3 .
227
SLU SSEN
Slussen i Forsvik var den första som färdigställdes vid Göta
K anal. Vid invigningen nam ngavs slussen efter konung
Karl XIII. Båda portparen är idag av helsvetsat stålplåt.
Forsviks sluss är tre meter djup mot norm alt två och en
halv meter. Den nedre delen av slusskammarens bergsidor
är obeklädda. Då slussen byggdes gjordes den två m eter
kortare än de övriga slussarna. Detta korrigerades dock i
början av 1850-talet då den förlängdes till drygt 38 meter. I
samband med detta inreddes brovaktarhuset till barack för 50
arbetsföra män.
Invid slussen ligger ett relativt nyuppfört manöverhus med
stora fönsterytor. Dessutom finns här den gamla sättboden,
som enligt uppgift skall härröra från kanalens byggnadstid.
O b ek läd d a slu ssv ä g g a r u tm ä rk er F o rsv iks slu sskam m are.
N eg nr. 95/319-1.
228
BR O A R N A
Den gam la klaffbron från år 1813 är Sveriges äldsta och
sannolikt också första järnbro. Det är en dubbel klaffbro som
numera alltid står öppen som ett teknik- och kanalhistoriskt
monument. Vissa uppgifter antyder att klaffbron kan ha im ­
porterats från England och monterats i Forsvik. Andra upp­
gifter talar för att den är tillverkad vid Stafsjö bruk i Söder­
manland. Bron är tillverkad av tackjärn i stomme och spel,
trä på vägbanan samt smidesjärn i räckena. Varje klaff har
en m otvikt i en sk m otviktskam m are under vägbanan vid
brofästena. Bron bar fem ton och manövreras med manuella
spel i vardera klaffen. Bron är belägen tvärs över slussen,
vilket medförde att slussning aldrig kunde ske utan att väg­
trafiken stoppades under hela slussningsproceduren.
Bron renoverades till funktionsdugligt skick 1986 och an­
vänds sedan dess en gång om året på de s.k. Forsviksdagarna.
Den gamla klaffbron ersattes år 1956 av en modern klaffbro,
tillverkad på Motala Verkstad. Denna korsar kanalen strax
väster om den gamla. Intill bron finns på norra kanalbanken
ett samtida manöverhus.
fä r n b r o n fr å n år 1813 stå r n u m era u p p stä lld som ett tekn ik- och k a n a l­
h istoriskt m onu m en t. N eg nr. 9 5 / 319-0.
229
A n tikv ariska ap ekter
I Forsviks slussvaktarm iljö ingår flera för kanalen karaktär­
istiska element. Vaktbostaden är intressant på flera sätt. Dess
form språk bär m ed sig stadsm ässiga stildrag som valts
kanske m ed u tgångspunkt i dess strategiska läge invid
Forsviks bruk. Bostaden och ladugården är unik längs
kanalen genom att bostället byggdes för två tjänster, vilka
hade varsin del i såväl bostadshuset som ladugården.
Byggnaden är dessutom intressant såsom ett av arkitekt FA
W ahlström s byggnadsverk längs kanalen.
Slussom rådet är med klaffbron och den frilagda bergväggen
tek n ik h isto risk t v ärd efu ll som den första färd igställd a
slussen längs kanalen. Ett beklagligt ingrepp i kanalm iljön
har skett i senare tid då man täckt liststenen på kanalens
båda sidor med betongingjutning i om rådet m ellan sluss­
om rådet och Bottensjön. N är tiden kom m er för byte av
portar i Forsvik bör de nuvarande portarna av stålplåt
ersättas av portar tillverkade på ett mera traditionellt sätt.
L iststen en h a r på sen a re å r täckts m ed b eto n g in g ju tn in g . S lu ss p o rta rn a i
F o r s v ik är tillv erk a d e i stålp låt. N eg nr. 9 5 /3 1 9 -4 .
230
SÄTTBOD OCH MAGASIN
Invid slussen ligger en äldre sättbod. Enligt uppgift skall den
härröra från kanalens byggnadstid. Byggnaden har ett
exponerat läge i samband med slussningsförfarandet. På
gaveln m ot kanalen finns en svartm ålad port med en
m indre dörr vid sidan. Under takfoten på ena långsidan
sitter små svartmålade luckor med vita omfattningar. Taket
är belagt med enkupigt tegel och fasaden är klädd med
faluröd lockpanel. Sättboden ersattes på 1940-talet av en ny
som uppfördes väster om sluss- och lotsvaktarbostaden.
Invid inloppet från Bottensjön ligger ett mindre m agasin i
anslutning till en hamnkran. Byggnaden är den första kanal­
byggnad man passerar vid infarten till kanalen. Fasaden är
klädd med faluröd panel på förvandring. På långsidan vänd
mot kanalen sitter svartm ålade träluckor med vitm ålade
profilerade fönsterom fattningar. På m otstående sida finns
träportar liksom på södra gaveln. Både sättbod och magasin
är kulturhistoriskt värdefulla ekonom ibyggnader vid sidan
av inspektörs- och slussvaktarbostäder.
Ett m agasin lig g er vid kan len s in lopp fr å n B otten sjön . In vid d etta
ham n kran från år 1889. N eg nr. 95/320-0.
står
en
231
K la ffb ro n i F o rsv ik fr å n 1813, a vrita d av Jo h n E ricsson o m k r in g 1820.
S verig es T ekniska m useum.
D en
gam la
s ä tt b o d e n
m ed
sitt
vackert
åldrade
fla c k a
t a k te g e l
lig g e r
in vid slussen. 1 a n slu tn in g till klaffbron syn s den ä ld re v äg s trä ck n in g en .
S ättboden
och
k l a ff b r o n
representerar
de
äldsta
byggnadsverken
F orsviks kanalmiljö. N eg nr. 96/66-22. Foto: T hom as Carlquist.
i
232
VILLA NADESJA
På en udde vid inloppet till kanalen från Bottensjön ligger
villan i ett exponerat läge. Bostadsm iljön är välbevarad och
är ett karakteristiskt inslag i Forsviks arkitekturhistoriskt
intressanta bebyggelsemiljö.
H uset uppfördes år 1906 enligt ritningar av byggm ästare
T ollén. H uset har en stom m e av tim m er stående på en
sockel av huggen granit. Entrén ligger något indragen i
hu sets norra del. På östra delen ligger köksingån gen.
Källaren har en separat ingång. På fasaden vänd mot Botten­
sjön har övervåningen en balkong som bildar tak över en
uteplats. Fasaden är klädd med liggande spontad panel.
M ellan takfot och övre våningens bjälklag löper ett spånklätt
fält som h orison tellt m arkeras m ed en grön list. Den
grönm ålade listen återkom m er i alla hörnlister. Taket har
en asym m etrisk utform ning, och takfallen bryts av fönster­
kupor. I byggnadens sydvästra hörn finns en tornliknande
sektion med tälttak. Taket är belagt med tvåkupigt tegel.
Skorstenen är plåtinklädd. Fönsterbågarna är korsform iga
m ed gröna om fattningar. Endast en av de ursprungliga
kakelugnarna finns bevarad. Den är satt med brunglaserat
kakel.
Till fastigheten hör en tvättstuga samt en bod. Den senare
har fått pallas upp med hjälp av cem entplintar och fått
syllen utbytt. Panelklädseln på uthusen harm onierar med
den på bostaden dvs liggande spontad panel m ed grön­
målade listverk. Taken är täckta med röd korrugerad plåt.
233
V illa N a d esja h ar ett ex p o n era t läge v id ka n a len s in fart fr ä n B otten sjön .
N eg nr. 95/320-12.
B o sta d sh u se t h ar v äl g e n o m a r b e ta d e sn ick erid eta ljer.
N eg nr. 95/320-1.
234
RÖDESUND
K arlsborgs bebyggelsehistoria har sitt avstam p i och med
uppförandet av Baltzar von Plåtens andra stora byggnads­
verk, fästningen i Karlsborg. Till byggandet av fästningen
återanvändes bla m anskapsbodar och trävirke från kanal­
byggnadstiden. Fästningen anlades utifrån de ideal som
fram kom genom cen tralfö rsv arstan k en . R ödesu nd och
V anäs ansågs vara en läm plig plats för detta ändam ål.
G enom kanalen kunde transporter till och från fästningen
underlättas. Den bebyggelse som fanns här tidigare var
end ast någon gård på Vanäs udde förutom m arknadsbodarna i Rödesund. N är fästningen började anläggas på
Vanäs udde år 1819 planerades även för en civil bebyggelse
innanför fästningsvallarna. En u tstakning av m arkn ads­
platsen vid Rödesund finns från 1819 men senare flyttades
m arkn ad en från R öd esu nd till M ö lltorp . D en fö rsta
stadsplanen över Rödesund fastställdes först år 1931.
K analsträckan som förenar Vättern och Bottensjön är grävd
samt skodd med icke ordnad sprängsten. Vid inloppet finns
pir och vågbrytare. Rödesunds brovaktarboställe ligger på
kanalens strand norr om Kanalholm en. På K analholm en
lig g er K a n a lh o telle t, b ygg t år 1894. K an alh olm en är
sam m antaget ark itek tu rh isto risk t in tressan t och kän n e­
tecknas av en varierad villabebyggelse från sekelskiftet fram
till 1960-talet. I denna rapport uppm ärksam m as vaktbostaden, kanalhotellet samt de villor som ligger på kanal­
jorden och därmed utgör en del av kanalmiljön.
235
V illo r på n orra ka n alb an ken län gs in lop p et fr å n V ättern. D e ä r u p p förd a
u n d er 1 9 0 0 -ta lets fö r s t a d ecen n ier och u p p v isa r olika stilelem en t som är
k a ra kteristisk a f ö r d en n a period.
Ä ld r e
b o s ta d s h u s
och
N eg nr. 95/317-33.
e k o n o m ib y g g n a d e r
in till
N o r ra
K a n a lg a ta n
i
K arlsb org . L än g st bort syn s en fa lu r ö d b y g g n ad som tid ig a re a n v än ts som
stall. N eg nr. 96/66-20.
F oto: Thom as C arlquist.
MOT KAftiAHOR.Gr
RÖ D ESU N D
1. Brovaktarbostad, 1899
2. Klaffbro, 1987
3. M agasin
8 . Kv. Bogsprötet 3, villa, ca 1900
9 . Kontor och tjänstebostad
10. Fd stall och garage
11. Kv. Bogsprötet 1, villa 1918-19
4. Kanalhotellet, 1894
12 . Förråd, fd mangelbod
5. Rums- och ekonomilänga, 1894
6. Krutvaktarens bostad
7. Ekonomibyggnad
13. Kv Bogsprötet 2, villa 1906
14. Jungfrubostad, ekonomibyggnad
15. Fd brygghus
16. Kv. Kajutan 3, villa 1923
17. Bod
237
RÖDESUND
Brovaktarboställe
Brovaktarbostaden vid Rödesunds infart används num era
som turistbyrå. Byggnaden är för detta ändamål strategiskt
belägen invid kanalen, väster om vägsträckningen. På andra
sidan ligger kanalhotellet. Öster om bron ligger invid den
grusade dragvägen tre villor från 1900-talets första decennier.
Dragvägen strax söder om vaktbostaden har asfalterats. Invid
dragvägen står tre järnpollare, ovanliga på västgötalinjen. I
trädgården återstår ett päronträd. En häck gränsar till drag­
vägen i syd. I bostadens närhet har sommartid samlats café
och m inigolf. Till bostaden har hört ett brygghus och ett
uthus som numer är rivna. Kanalen vid näset i Rödesund är
en grävd dubbelled.
B rov aktarstu g an i R öd esu n d m ed klaffbron fr å n å r 1987.
N eg nr. 95/315-27.
238
V A K TBO STA D EN
Den befintliga vaktbostaden föregicks av en äldre, numera
riven byggnad som låg utmed kanalen ungefär på det ställe
scenbyggnaden idag är placerad. Det var en faluröd enkel­
stuga som i proportionerna hade likheter med den ur­
sprungliga vaktbostaden vid Sjötorp 1.
D en g a m la v a k tstu g a n i R ö d esu n d v a r en av de tid ig a st u p p fö rd a trä ­
h u sen in om d en n a b y g g n a d sk a teg o ri. (B ild en är in lån ad fr å n
ett p riv a t
b ild a r k iv .)
Nuvarande vaktbostad uppfördes år 1899 enligt ritningar av
arkitekt F A Wahlström. Huset uppfördes av trä på en sockel
av huggen sten. Fasaderna är klädda med liggande fasspontpanel. På gavlarna har den klätts med diagonalt liggande
panel. Kanske har W ahlström inspirerats av kanalhotellets
panelklädsel som lagts i loka riktningar. Taket har valmade
gavelspetsar och är klätt med falsad rödm ålad plåt. Skor­
stenen är den vanligt förekommande med ett utkragat krön.
Invid takfoten sitter profilsågade konsoler som målats vita.
Fönstren är av korsposttyp, och fönsterom fattningarna är
raka och släta. På vardera gavelspetsen sitter utsirade spiror.
På dess östra takfall har ursprungligen tagits upp ett tak­
fönster. Vid entrén finns en liten veranda
Byggnaden har kvarvarande drag av schweizerstil, vilket är
tydligt i framförallt takets utformning och panelvariationen
i fasadklädseln. Om vandlingen till turistbyrå har exteriört
inte menligt inverkat på byggnadens ursprungliga karaktär.
En handikappram p har byggts i anslutning till entrén. En
viktig detalj som bevarats är den gamla träskylten på fasaden
mot kanalen med texten "RÖDESUN D".
239
B r o v a k ta r s tu g a n
har
d e k o r e r a ts
m ed
o m s o r g s fu llt
orn erad e
s n ic k e r i­
detaljer. P å g av eln m ot ka n a len sitter en äld re träsky lt bevarad.
F oto: T hom as C arlquist. N eg nr. 95/89-28.
BRO N
K analen är förbi Rödesund en grävd d u bbelled . Vid
Rödesund fanns sedan gam malt en färja vars skötsel vid
kanalens tillkom st övertogs av kanalbolaget. Efter färdig­
ställandet av Karlsborgs fästning hade belastningen på den
ökat. Ar 1840 lades över kanalen en rullbro av järn på
initiativ av fästningen. Driften däremot ålades kanalbolaget.
Järnbron ersattes under 1940-talet med en klaffbro som i sin
tur utbyttes år 1987. I samband med det senaste brobytet
breddades passagen från 9,7 till 12 meter.
240
H A M N M A G A SIN
Söder om kanalen, snett emot den fd brovaktarbostaden,
ligger på kajområdet ett magasin. Markytan kring byggnaden
är asfalterad . Järn v ägssp år från K arlsborgs station är
neddragna till kajområdet. M agasinet ägdes ursprungligen
av innehavaren till järnaffären som var den första affärs­
verksam heten i Karlsborg. Rödesund var en viktig om last­
ningsplats längs kanalen. De flesta boende i om rådet var
knutna till Kronan. I magasinet förvarades varor som för­
medlades av lanthandlare.
M agasinet är uppfört i tim m er i ett och ett halvt plan.
Fasaden är klädd med faluröd spontad panel. Taket är täckt
av korrugerad plåt. På dess norra gavel finns en stor port i
markplan och en lucka på loftet för lastning av varor. Under
sommarsäsongen används magasinet som försäljningsbod.
M agasinet är ett viktigt inslag i den småskaliga handels- och
industrim iljön i Rödesund.
M a g a s in et h a r fo r tfa r a n d e k v a r sin u rsp ru n g lig a ka ra k tä r.
b y g g d es
två
ta k k u p o r på
plåten ersattes m ed
tegel.
d et en a
ta k fa llet,
N eg nr. 96/66-19.
och
d en
V åren
korru gerade
F oto: T hom as C arlquist.
1996
ta k ­
241
KANALHOTELLET
Kv. Kajutan 5
Invid Kanalholm ens norra strand, sydost om bron, ligger
kanalhotellet. Entrén markeras av två storväxta lövträd. En
grusad gång leder fram till entrén. Invid denna står en
ljusskylt från 1950-talet med hotellets namn. I trädgården
växer syrener och fruktträd. Det finns också odlingsland där
man sår bl a sallad för hotellets restaurangavdelning.
H otellet byggdes år 1894 enligt ritningar av löjtnant N orr­
man på fortifikationen. Bakgrunden till hotellets tillkom st
var att det i slutet av 1800-talet var b rist på rum och
övernattningsm öjligheter för officerare på K arlsborgs fäst­
ning. Sm ålägenheter med kokmöjligheter inrättades i bygg­
naden. Hotellets läge förklaras av att man för Göta kanals
passagerare var i behov av ett väntrum i Rödesund och där­
med byggdes hotellet på kanaljorden.
K a n a lh o te lle t h a r g en o m
K v a rv a r a n d e d ra g fr å n
åren
g e n o m g å tt f le r a
om - och
tillb y g g n a d er.
sch w e iz e r s tile n s o r n a m en tik ä r sy n lig a i g a v e l-
röstet m ot kan alen sam t i torn byggn aden m ot Storgatan.
N eg nr. 96/66-18. F oto: T hom as C arlquist.
242
HOTELLET MED TILLHÖRANDE BYGGNADER
H otellbyggnaden är byggd i stående timmer på en naturstenssockel. Huset är uppfört i två och en halv våning med
en oregelbunden plan. Av den ursprungliga schweizerstilen
återstår idag enstaka element. Fasaden är klädd med spontad
brunm ålad panel som i olika fält ställts i diagonal, vertikal
och horisontell riktning. De olika fälten har ramats in av ett
vitm ålat listverk. Fönstren är av korsposttyp med vitmålade
bågar. Taket är täckt med grågrön falsad plåt. Mot Storgatan
finns ett kupoltäckt mindre torn. Gavelspetsarna var tidigare
m arkerade med sirliga lövsågade snickeridetaljer. Av detta
återstår idag konsoler och taktassar. Skorstenarna har klätts
in med plåt. På fasaden vänd m ot kanalen står texten
"K A N A LH O TELLET". I byggnadens nordöstra del fanns
ursprungligen en punschveranda som glasades in på 1920talet. På 1950-talet omvandlades de tidigare hotellrum m en
på övervåningen till festvåning.
Samtidigt med hotellbyggnaden byggdes även brygghus, stall,
loft och lada samt utedass, vedbod och hönshus. Brygghuset
är numera ombyggt till hotellrum. Byggnaden är uppförd av
timmer och klädd med brunmålad locklistpanel. Taket är be­
lagt med gröna betongpannor. Vedboden nyttjas idag som
tvättstuga och verkstad.
Inom fastigheten ryms även ett litet bostadshus som tidigare
var krutvaktens bostad. Huset är byggt år 1890 och uppfört i
timmer. Ända sedan 1821 hade det funnits ett krutvaktarboställe på Kanalholmen. Vakten skulle ha uppsikt över det
kruthus som samma år byggdes för fästningens behov på
Lind ön. År 1976 fly ttad es det lilla b o stad sh u set till
nuvarande läge från en intilliggande fastighet på K anal­
holm en. Fasaden är klädd med brunm ålad locklist. Huset
har ursprungligen varit falurött, men brunm ålades då det
flyttad es till hotellom rådet och inreddes med gästrum .
Entrén har en veranda med vitm ålade snickerier. Y tter­
dörren har spröjsade fönsterglas. En profilsågad vitmålad list
löper längs huset. På dess västra gavel sitter ett spetsbågeformat fönster.
Till hotellrörelsen hör även en rum slänga från 1967 som
ligger vänd mot kanalen.
243
K a n a lh o tellet. På fa s a d e n in v id k ö k sin g å n g en ä r p a n elen in d ela d i olika
fä lt .
D e u tsira d e ta k sp a rra rn a och k o n s o ller n a ä r ett ty d lig t d ra g fr å n
sch w eizerstilen . N eg nr. 95/315-33.
K ru th u sv a k ten s g am la bostad in rym s id ag i h otellrörelsen .
N eg nr. 95/316-27.
244
VILLO R PÅ KANALBANKARNA
KV. BOGSPRÖTET 3
Norra Kanalgatan 4
Bostaden är den västligaste av de villor som ligger på
kanalens norra strand. M annen som uppförde byggnaden
var grosshandlare Kindbom som handlade m ed båtar,
spannmål och trä. Att förlägga sin verksam het vid kanalen
var naturligtvis ett gynnsamt läge. I trädgården finns blom ­
planteringar och högväxta tallar. En grusad gång från drag­
vägen förbinder bostaden med tjänstebostad och sta ll­
byggnad. Bostadshuset är om- och tillbyggt i flera omgångar
där den mest omfattande renoveringen skett på 1960-talet i
form av insättning av perspektivfönster och en breddning
av huskroppen. Huset uppfördes ca 1900 med trästomme på
stensockel. Fasaden är klädd med liggande fasspont och
stående locklistpanel. Sadeltaket är belagt med gröna betong­
pannor. De profilsågade konsolerna vittnar om husets ålder.
Till byggnaden hör en mycket välbevarad länga som inrymt
både tjänstebostad och kontor. Byggnaden är uppförd i trä i
ett och ett halvt plan på en granitsockel. Fasaden är klädd
med liggande fasspontpanel samt på övre plan profilerad
locklist. Taket är belagt med falsad grön plåt och de tre
skorstenarna är murade. Taket har tre spetsform iga frontespiser. Fönstren har korsformiga mittposter. På övre plan är
fönstren indelade i fyra lufter varav de övre har småspröjsats. Byggnaden har tre ingångar, varav den m ittersta
har en förstukvist med vitmålade snickerier.
N orr om de båda bostad sh u sen ligger en in tressan t
ekonomibyggnad. Den byggdes för att inrymma 10 hästar och
en loge. Huset är uppfört i trä på en kallmurad naturstensgrund. Fasaden har klätts med faluröd locklist. I höjd med
bjälklaget löper en vitmålad list horisontellt längs fasaden.
Taket är täckt med röd korrugerad plåt. På taket sitter
ventilationstorn. En lastlucka finns på dess södra fasad. På
denna fasad sitter fyra portpar som samtliga har ett profilsågat vitm ålat överstycke som också sitter över fönstren i
markplan. Gavelfönstren är spetsbågeformade. På senare år
har ekonomibyggnaden arrenderats av kommunen.
245
B o g sp rö tet 3 in v id d ra g v äg en v ittn ar om ka n alen s b ety d e lse f ö r h an d eln
om krin g sekelsk iftet. N eg nr. 9 5/317-25
E k o n o m ib y g g n a d en
n in g a r
o ch
u p p fö rd e s
d ö r r ö v e r s ty c k e n
sn ickerier. N eg nr. 95/317-30.
u rsp ru n g lig en
har
a c c e n tu e r a ts
som
m ed
sta ll.
F ö n s te r o m fa t t ­
v it m å la d e
lö v s å g s -
246
KV. BO G SPRÖ TET 1
N o r r a K a n a lg a t a n 6
Bostaden har föregåtts av en tidigare villa på denna tomt. I
trädgården finns grusade slingrande gångar och ett flertal
fruktträd. Det gamla huset revs då det nya uppfördes åren
1918-19. Huset är uppfört av trä på en sockel av granit och
kalksten. Fasaden har reveterats i vit spritputs med fönsterom fattningar i vit slätputs. Det brutna taket med valm ade
gavelspetsar är belagt med tvåkupiga tegelpannor. De två
skorstenarna är plåtklädda. I båda takfallen har frontespiser
tagits upp. I frontespisens välvning sitter ett lejonhuvud. På
fasaden mot kanalen ligger en paradentré och ovan denna
en balkong. På husets norra del ligger en köksingång.
Fönsterbågarna är vitmålade och spröjsade i sex rutor.
Till fastigheten hör en byggnad som har en längre historia
än själva bostadshuset. I denna har en mangelbod en gång
inrymts. Uthuset användes då man tvättade för kronan. Till
minne av denna verksam het finns på en av väggarna en
inskription från 1908. Norr om tomten, på Vätterns strand,
har legat en träbrygga som man tvättat vid.
Byggnaden är uppförd i trä på en kallm urad stengrund.
Fönsterom fattningarna är blåm ålade. Taket är belagt med
tvåkupigt tegel. På norra delen har tagits upp en dörr i
a n slu tn in g till den g alleriv erk sam h et som in rym s i
byggnaden under somrarna. I det fd mangelrummet är vägg­
arna interiört klädda med pärlspontpanel.
247
B ogsprötet 1. En
parad en tré vän der sig m ot kanalen. N eg nr. 95/317-20.
E n irép a r tie t av slu tas u p p till i en fr o n t e s p is m ed u tsm y ck n in g i fo r m av
ett lejon hu vu d. N eg nr. 95/317-11.
248
KV. BO G SPRÖ TET 2
N o r r a K a n a lg a t a n 8
Bostadshuset ligger längst ut på den udde där Vättern och
Göta Kanal möts i Rödesund. På tomten växer tall och flera
fruktträd.
Bostadshuset uppfördes år 1906 av byggmästare Gustafsson.
En direkt motsvarighet till denna byggnad finns redovisad i
ett planschverk från 1905; "Ritningar till Svenska Sommaroch Egnahem svillor". Denna ritning är signerad av arkitekt
Frithiof Svensson år 1905.
Huset är byggt i ett och ett halvt plan i en trästomme som
vilar på en sockel av huggen granit. Entrén, och ovan denna
en balkong, ligger vänd m ot kanalen. Den rödm ålade
fasaden är klädd med liggande fasspontpanel samt locklistpanel på övre våningsplanets gavelpartier. De vitm ålade
knutbrädorna har fått formen av pilastrar som ansluter till
verandans stolpar. Taket har en bruten form med valm ade
gavelspetsar och är belagt med tvåkupigt tegel. Skorstenen är
vitputsad. De grönmålade fönsterbågarna har en korsformig
mittpost. På den östra gaveln sitter över- och undervåning­
ens fönsterpartier något förskjutna i förhållande till varand­
ra. I anslutning till balkongen finns en barockinspirerat
utformad takkupa som täckts med falsad plåt. Under jugendtiden lånade arkitekterna gärna elem ent från barockens
form er.
Bakom bostaden finns en länga som inrym mer bostad för
jungfrun och förrådsutrymmen. Huset är byggt i trä på en
kallm urad naturstensgrund. Fasadklädseln är densam m a
som på bostadshuset. Ytterdörrarna är klädda med fasspont­
panel och ovan dessa sitter ett överljusfönster. I längans
östra del har byggts en mindre balkong.
Till fastigheten hör ytterligare en ekonom ibyggnad som
varit tvättstuga. Längre ut mot udden ligger en timrad gäst­
stuga vars delar härstam m ar från ett m agasin. Den upp­
fördes på tomten under 1970-talet.
249
B o g s p r ö te t
2.
B a lk o n g en
på
an d ra
v å n in g en
m a rk er a s
av
en
barock-
in sp irerad fro n tesp is. N eg nr. 95/316-33.
•V)LLft •A- 3 -TJm-o-KoK..
F a sa d ritn in g fr å n ett p la n sch v erk fr å n 1905. B yg g n ad en i R ö d esu n d h ar i
sin h elh et d irekta lik h eter m ed den n a.
250
KV. K A JU T A N 3
S ö d r a K a n a lg a t a n 3
Bostaden ligger granne med kanalhotellet. H uset ligger
något upphöjt och entrén vänder sig mot kanalen. På m ot­
stående sida ligger köksentrén. På tomten växer några små­
växta fruktträd och en grusad gång leder runt huset.
Byggnaden uppfördes år 1923 av en tjänsteman anställd på
Karlsborgs ammunitionsfabrik. Huset har en stomme av trä
som reveterats med vit spritputs. Fönstrens korsposter
samm anfaller med ett horisontellt band i slätputs som löper
över fasaden. Slätputsen återkom m er som om fattningar
kring fönster och dörrar. Taket har en bruten form och är
belagt med falsad grön plåt. De två skorstenarna är plåtinklädda. I anslutning till entréerna finns frontespiser i
vardera takfallet och en balkong m ot kanalen. Frontespiserna avslutas upptill i valvbågeform . Bostaden har en
symmetrisk utformning som är tydligast i entrépartierna då
både huvud- och köksentré har samma utformning.
Till bostaden hör en samtida ekonom ibyggnad. Den har
liksom bostadshu set takbeklädnad av grön falsad plåt.
Fasaden är klädd med vitmålad liggande fasspontpanel och
grönmålade panelklädda dörrar. Ovan dörren sitter ett smalt
överljusfönster. I anslutning till byggnaden finns ett garage
från 1970-talet.
251
fpnuHnHni^jjuumuCMuumujwTi
Il
lllllfjltlillP lllliiu illllllilH '
»
K a ju ta n
3. B o sta d sh u set lig g e r n å g o t fö r h ö jt i fö r h å lla n d e till ka n a len .
En fr o n t e s p is m a rk er a r båd a lå n g sid orn a.
en
m er s t ilis e r a d
k a r a k tä r
B y g g n a d en s fa s a d e le m e n t h ar
till s k illn a d fr å n
v illo r n a
på
a n d ra
sid a n
kan alen . N eg nr. 95/317-34.
D en
tillh ö r a n d e ek o n o m ib y g g n a d en
huset. N eg nr. 95/318-1.
ä r s a n n o lik t sa m tid a
m ed
b o sta d s
252
KÄLLOR
LITTERA TU R
M otala verkstad 1822-1922. M innesskrift utgiven av
Aktiebolaget Lindholm en-M otala 1922.
Bevarandeprogram Karlsborgs kommun. 1992.
Bring, Samuel: Göta kanals historia (del 1:1) Uppsala
1930.
Flodin, Nils: Göta kanal, En historisk-teknisk beskriv­
ning. Statens geotekniska institut, Linköping 1984.
Göta kanal, Västgötadelen. Länsstyrelsen i Skaraborgs
län. Mariestad 1977.
Göta kanal, Östgötadelen. Länsm useet i Östergötland.
Linköping 1975-76
Hallberg, Stig: Vänersjöfartens utveckling, slussverken i
Göta älv och kring Vänern. Munkedal 1990.
Jägergren, Bengt: Med Göta Kanal på Göta kanal. (Rederi
AB Göta Kanal 125 år.) Kungälv 1994.
Karlsborgs kommun. Kulturhistorisk inventering.
Skaraborgs länsmuseum 1986.
Lindståhl, Henrik: Ritningar till Svenska Sommar- och
egnahemsvillor af trä. Stockholm 1905.
Lyrestads sockens hembygdsförening: En gången tid.
1982.
Lyrestad kommun och församling. 1974.
Strömbäck, Lars: Baltzar von Platen, Thomas Telford
och Göta kanal. 1993.
Töreboda. Ett sam hälle vid räls och kanal. Nordiska
museet 1983.
253
Töreboda kommun. Kulturhistorisk inventering. Skara­
borgs länsmuseum 1983.
W ikenros, Ingemar: Edet, gården och industrierna vid
Edsforsen i Undenäs socken. Länsstyrelsen i Skara­
borg 1995.
Å kesson, Gert: Göta Kanal - M änniskor, båtar och
miljöer. Frank Stenvalls förlag 1979.
OTRYCKTA KÄLLOR
Göta kanalbolags arkiv i Vadstena landsarkiv och i
Motala: Ritningar, årsberättelser och protokoll.
Göta kanalbolags arkiv, Motala: Ritningar.
_
o
Landsarkivet, Vadstena: Årsberättelser och protokoll.
Lyrestads och Fredsbergs pastorats hem bygdsförening;
Diverse arkivmaterial.