Föreläsning 3, 131001
ETNOASTRONOMI
Grekland
Grekernas världsbild visade att flertalet himmelsobjekt dels var gudomliga, dels var mer gudomliga ju
längre bort från jorden de befann sig. Dessutom är det uppenbart att grekerna ansåg att de kunde
förutsäga händelser på jorden, det vi i dag kallar astrologi, och därför var det viktigt för dem att följa
och försöka förstå himlakropparnas rörelser på himlen. Speciellt intressanta var planeterna och de
tolv stjärnbilder, det vi kallar zodiaken eller djurkretsen, som ligger utmed solens bana på himlen,
ekliptikan. Utöver själva observationerna blir grekernas viktiga bidrag till framtiden att de
reflekterade över avstånd, samt adderade logiskt tänkande och geometri till sina observationer,
vilket i sin tur ledde fram till dagens vetenskap.
Många av de grekiska gudasagorna återfinner vi bland stjärnorna, just därför att de ansågs som
gudomliga, och vi går igenom några av dem.
Vi studerar vidare grekernas uppfattning om planeterna och deras rörelser på himlen, samt hur de
har fått sina namn och vilka spår vi finner av dem i dagens samhälle.
Några av de frågor som föreläsningen tar upp
Hur såg grekernas världsbild ut?
Vad innebär ordet kosmos? Var hittar vi det ordet i vårt språk i dag?
Hur menade grekerna att solen färdades över himlen?
Varför ansåg grekerna att månen inte var gudomlig?
Hur namngav grekerna planeterna?
Vilka spår av planernas namn hittar vi i dagens samhälle?
Vad är Almagest?
Vad är precession, och vilka blir effekterna av den?
Vad är Farnese atlas?
Varför hade inte grekerna, liksom samerna, en myt/saga som involverar alla stjärnor de såg?
Varför har de två himmelsbjörnarna så långa svansar?
Varför heter vår galax Mjölkvägen i många länder, inte Vintergatan som i Sverige?
Länktips
http://www.dibonsmith.com/menu.htm
