UPPFÖLJNINGSSTUDIE AV BARN OCH UNGA VUXNA
MED DYSLEXI. GUNNEL INGESSON
Jag fick hösten 2003 SNPF:s stipendium på 15 000 kr. Det var mycket värdefullt för
mig, eftersom jag är ”gammal” doktorand och därmed inte har möjlighet till annan
finansiering för min forskning än genom just fonder och stipendier. Det gjorde att jag
kunde ta ledigt en månad och koncentrera mig på datainsamling på heltid.
Datainsamlingen är nu avslutad och jag håller på att skriva min första artikel.
Projektsammanfattning:
Salutogena faktorer för dyslektikers utveckling
Klinisk erfarenhet och vetenskaplig forskning vittnar om att barn som misslyckas med
läsning och skrivning i skolan är i riskzonen för att utveckla psykosociala problem.
Misslyckande i skolan kan leda till en låg självvärdering, vilket i sin tur kan få
negativa
konsekvenser
som
depression,
psykosomatiska
besvär,
beteendestörningar, missbruk och kriminalitet i vuxen ålder.
En överväldigande mängd forskningsstudier, såväl svenska som utländska, pekar på
de negativa psykosociala konsekvenserna av funktionshindret dyslexi. Men det finns
mycket få studier där man har försökt identifiera de faktorer som leder till en positiv
utveckling, trots funktionsnedsättningen, och det finns ingen sådan svensk forskning
publicerad. Det är trots allt många människor med specifika läs- och skrivsvårigheter
som anpassar sig väl, mår bra och känner tillfredsställelse i arbetslivet och på det
personliga planet.
Syftet med studien är att vända på negativa perspektivet och finna salutogena - eller
hälsobringande - faktorer för barn och ungdomar med dyslexi. Med andra ord – vilka
faktorer är väsentliga för att man skall må bra, trots de svårigheter som man har och
har haft med läsning och skrivning?
Datainsamlingen har skett genom intervjuer med och frågeformulär till 75 ungdomar
och genom intervju med en av deras föräldrar.
Dyslektiska elevers kognitiva utveckling
Min och många andra psykologers kliniska erfarenhet är att barn med dyslexi inte
utvecklas kognitivt i takt med jämnåriga under skolåren.
Det vore av stort värde att vetenskapligt belägga eller avfärda denna uppfattning, samt
om den visar sig riktig, söka orsakerna till detta. Resultatet bör i så fall kunna tjäna
som vägledning för att förebygga en negativ kognitiv utveckling hos dyslektiska barn.
Jag har i projektet testat 65 ungdomar som tidigare testats på dysleximottagningen i
Lund1 under åren 1994-99 och resultaten mellan de båda testningarna jämförs.
1
Dysleximottagningen ] är en verksamhet i Region Skåne. Den kom ursprungligen till som ett projekt inom barnoch ungdomspsykiatrin i Lund, som en följd av att många ungdomar som sökte till BUP hade problem, som visade
sig vara relaterade till misslyckande i skolan. Verksamheten har under årens lopp utvecklats till att få en mera
förebyggande karaktär. Målsättningen är att verka för att barn i hela Skåne som har läs- och skrivsvårigheter får ett
kvalificerat omhändertagande på hemorten. Sedan verksamheten startade har flera hundra barn och ungdomar från
Sydsverige tagits emot för diagnostisering och rådgivning. Här finns nu ett unikt material i form av genomförda
dyslexiutredningar under flera år.
Långtidsminnet hos barn och ungdomar med dyslexi.
Ett stort antal undersökningar har visat att elever med specifika läs- och
skrivsvårigheter i allmänhet har ett nedsatt korttids- eller arbetsminne. Ett nedsatt
auditivt arbetsminne ingår i den dyslektiska problembilden.
Det finns många, inte minst föräldrar, som har uppfattningen att även långtidsminnet
är dåligt. Å andra sidan finns det många som anser att dessa barn har ett osedvanligt
gott minne; eftersom läsningen och skrivningen inte fungerar, måste barnet lyssna
och lära sig det mesta utantill. Syftet med denna studie är att undersöka hur
långtidsminnet varierar hos olika individer och om det går att se ett samband med
andra faktorer, såsom språklig förmåga i allmänhet. Med andra ord - är det så att
man kommer ihåg det man förstår, och glömmer det man inte har förstått? Detta har
gjorts med fyra minnestest som kommer att jämföras med resultaten på WISCIII
alternativt WAISIII.
Datainsamlingen till de tre studierna har gjorts vid ett och samma tillfälle.
