lokal mat

Planering för stad-land interaktioner i Sveriges
kommuner - synsätt på lokal mat och jordbruksmark
Madeleine Granvik, Ph.D.
Researcher. in Planning for sustainable development
and management of urban-rural interactions
Department of Urban and Rural Development, unit of
landscape architecture
Swedish University of Agricultural Sciences
P.O. Box 7012 SE-750 07 UPPSALA, SWEDEN
Tel: +46 18 - 671950
Fax: +46 18 - 673512
[email protected]
Forskning om:
Stad-land interaktioner i fysisk planering i
svensk kontext
- Fysisk planering och mat i ett stad-land
perspektiv
- Fysisk planering och jordbruksmark
Mat och fysisk planering
Mat är inte en lika självklar planeringsfråga
som t.ex. ren luft och vatten, bostäder,
service, infrastruktur,
trots att…
Luft, Vatten, Boende och Mat,
är grundläggande för våra liv!
Times change….
Today planning for sustainable urban-rural
systems is highly topical. In times of: climate
change, financial shocks, peak oil, global land
grabbing, population growth, urbanization,
and also an increasing demand of locally
produced food by consumers
FOOD STRATEGIES ON THE
PLANNING AGENDA!
• The London Food Strategy
• Food Strategy for the Amsterdam Region
• Toronto Food Policy Council
Tendens av….
...förskjutning från globala system till regionala
och lokala system som alternativ
Lokalisering
Primärproduktion och konsumtion kommer
relativt närmare geografiskt, en förskjutning
sker från globala marknader till makroregioner
(tex Östersjöregionen), till mikroregioner (tex
Mälardalen) och till kommuner och dess
omland.
Lokal mat – vad är det?
• Forskning visar en mångfald av olika perspektiv och
argument för och mot lokal mat. Men oavsett
forskningsresultat så är många konsumenter intresserade av
lokal mat och av olika skäl.
• Motiv och argument för lokal mat är inte nödvändigtvis
underbyggda på fakta, snarare på enskilda individers/
organisationers föreställningar om vad lokal mat är. Vissa
motiv och argument kan vara kontroversiella utifrån vad
forskning visar.
• Forskning inom området lokal mat och lokala
livsmedelssystem visar också att motiven skiljer sig åt mellan
olika världsdelar, länder och politiska sammanhang.
Argument för lokal mat:
Osäkra argument
Mer säkra argument
-Bättre för miljön/klimatet
-Gynnar närlandsbygden:
-ger arbetstillfällen
-gynnar närproducenter
-ger öppna landskap
Morgan, 2010; Brenton et al., 2009;
Edwards-Jones, 2009; McWilliams, 2007;
Saunders et. al. 2006
Roseland, M. & Soots, L . 2007; Martinez,
S. 2010; Roininen et al., 2006
-Mindre utsläpp från transporter
Pirog et al, 2001; Jones, 2002;
Blanke och Burdick, 2005; Coley et al, 2009
- Större möjlighet till
direktkontakt mellan
producent och konsument
Hinrichs, 2000; Marsden et al. 2000, 2003
-Bättre djuretik
-Naturligt färska varor
Hinrich, 2003
Lea, 2005
-Hälsosammare
-Lättare att spåra sjukdomar
Conner and Levine, 2007; Thompson et al., 2008;
Vogt and Kaiser,2008; Lea, 2005
Halweil, 2002
-Bidrar till stad-land interaktioner,
utveckling av lokala system
Granvik, 2012; Berg & Granvik, 2009;
Roseland, M. & Soots, L . 2007
-Bidrar till en säkrare livsmedelsförsörjning
Nord et al. 2009; McCullum et al. 2005;
Halweil, 2002
”Mat-mil”, energianvändning, och utsläpp av
växthusgaser
-Det finns inget enkelt svar huruvida lokala livsmedelssystem är mer
energi-effektiva än globala. Vissa studier visar att så är fallet andra inte
(Pirog et al, 2001;. Jones, 2002, Blanke och Burdick, 2005; Coley et al,
2009). Det kan vara svårt att få en effektiv distribution från lokal och
småskalig produktion. Små och dåligt fyllda bilar kan göra att en fullastad
långtradare som kör en längre sträcka kan orsaka mindre koldioxidutsläpp.
-En del forskare hävdar att avståndet är en viktig faktor för miljöpåverkan
från transporter (Pretty et al., 2005), andra menar att det inte är särskilt
relevant att mäta eftersom transporter står för en relativt liten andel av
energianvändningen och utsläpp i livsmedels-systemet (Weber och
Matthews, 2008). Det sätt maten produceras på påverkar klimatet och
övergödningen mer.
Lokal mat kan också associeras till:
-småskalig produktion (Hughes et al., 2007).
-ekologiska varor
-hantverksmässig produktion (Aurier et al., 2005; Cox, 2008).
-främjar lokala mattraditioner (Aurier et al., 2005; Cox,
2008).
Forskningsprojekt – Vad är lokal mat? (2011-2012)
Hur kan branschen fördjupa sitt kunnande om lokal mat och
förbättra informationen till konsumenterna?
LRF, Livsmedelsverket, Svensk Dagligvaruhandel, SHR, Sveriges
Konsumenter
Finansierat av Landsbygdsdepartementet
• Totalt svarade 101 respondenter
• 81% menade att den grundläggande innebörden av lokal mat
är att den produceras och säljs inom ett begränsat geografiskt
område.
• De begrepp som användes mest var lokalproducerad mat och
närproducerad mat.
• En majoritet definierade lokal mat, lokalproducerad mat och
närproducerad mat på liknande sätt, att råvaror används- och
förädling sker inom ett begränsat geografiskt område och
även försäljningen av varan.
Forskning svenska kommuner (2009, 2011,2012)
2009: Av 218 kommuner var det 66% (144 st) som visade ett intresse för
närodlade livsmedel och av dessa var det 79% (114 st) som också har
genomfört något praktiskt
-12% policy för lokal mat i planeringsdokument
-8% logistik, samlastningscentraler
-38%upphndling, underlättat för producenter att kunna svara på anbud
genom att t.ex. ge möjlighet att lämna anbud på delar av sortimentet eller
till viss/a enheter t.ex. till en viss förvaltning eller några av kommunens
skolor. Upphandlingen kan också delas upp mellan olika råvarugrupper
t.ex. en upphandling för bara potatis, en för bröd o.s.v.
-31%kommunikationsinsatser med närproducenter för att uppmana till
samarbete och att de svarar på anbud. Kommuner har även erbjudit att
bistå närproducenter i själva processen att svara på ett anbud
Störst intresse i:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Söderköping
Jönköping
Falköping
Smedjebacken
Borlänge
Gagnef
Säter
Västerås
Örebro
2011/2112:
Av 161 kommuner var det 74% (119 st) som arbetar med att
stimulera närproducerad mat, 27% aktivt och 47% i någon
grad.
Motiv till varför svenska kommuner stödjer lokal mat:
-stödja en hållbar utveckling
-bidra till en mindre klimatpåverkan genom minskade
transporter
-gynna den lokala ekonomin, ger arbetstillfällen
-bidrar till öppna landskap och en levande landsbygd
Studie av klimatstrategier (2010)
- 45 klimatstrategier studerades i de s.k.
Klimatkommunerna (Energimyndigheten)
- 7 av dessa inkluderade mat som en
klimatfaktor
Fysisk planering och jordbruksmark
-Vilka synsätt har svenska kommuner på jordbruksmark?
(mark för exploatering eller bevarande)
-Har kommuner en särskild policy för bevarande av
jordbruksmark? Om så, vilka motiv finns?
-Vilka faktorer anses vara viktiga för värdet av
jordbruksmark?
Studie 2011 (161 kommuner studerades)
-59% av kommunerna ansåg att det var mycket
viktigt/viktigt att inte minska arealen av
jordbruksmark/åkermark i kommunen.
-De främsta faktorerna för jordbruksmarkens/
åkermarkens värde var produktion av mat och att
främja lantbruksföretagandet.
Vilka faktorer är viktiga för
jordbruksmarkens/åkermarkens värde?
Faktor:
Mkt.viktigt/viktigt
Främja lantbruksföretagandet
Produktion av livsmedel
Rekreationsvärdet
Ger arbetstillfällen
Marknadsvärdet
Exploatera för bostadsbyggande och infrastrukt.
Produktion av energigrödor
79%
73%
66%
65%
53%
47%
33%
Mkt.viktigt
(43%)
(43%)
(26%)
(25%)
(17%)
(16%)
(12%)
Citat:
• Det finns ett lokalt miljömål som säger att värdefull
odlingsmark inte ska tas i anspråk för exploatering. Om staden
ska växa till ytan innebär det dock att odlingsmark måste tas i
anspråk. Här finns en intressekonflikt, Kristianstad.
• Det finns en riktlinje i översiktsplanen som tar upp skyddet av
jordbruksmark. Exploatering är tillåtet endast då väsentliga
samhällsintressen föreligger. Viss tätortsexpansion kommer
att ske på åkermark, Uppsala.
• Utgångspunkten är att så långt som möjligt undvika
stadsutbredning och i synnerhet på jordbruksmark. Något
förbud finns dock inte för att använda jordbruksmark,
Jönköping.
• Tillgång till åkermark i erforderlig omfattning kommer att
behövas för en effektiv och hållbar försörjning i framtiden, Hjo
• Den politiska uppfattning de flesta har är sannolikt att det är
viktigt att bevara åkermarken. Skälen för det kan variera.
Landskapsestetiska skäl och beredskapsskäl är väl de
vanligaste och sysselsättningsskäl, Dals-Ed.
Enligt 3 kap. 4 § Miljöbalken får
brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk
för bebyggelse eller anläggningar endast om
det behövs för att tillgodose väsentliga
samhällsintressen och detta behov inte kan
tillgodoses på ett från allmän synpunkt
tillfredsställande sätt genom att annan mark
tas i anspråk.
Nordisk utblick
• Protection of arable land is a topic issue in
Norway. The government suggests a law on
that – jordvärnslag.
• In Denmark the Environmental Centre has
veto – can stop municipal plans if they not
have taken agriculture into consideration.
• Agricultural analysis as a tool in planning
Diskussioner i Sverige
• Möjlighet att utse jordbruksmark som
Riksintresse (LRF)
• Att följa upp Miljöprocessutredningen (2008),
att utvärdera svensk lagstiftning gällande
skyddet av jordbruksmark, samt undersöka
hur kommunerna tolkar lagstiftningen.
Governmental investigation - national survey 2013
Government Commission: Regeringsbeslut 3, L2013/480 (Landsbygdsdepartementet 2013)
• Ett urval av 150 kommuner med en stor andel jordbruksmark
gjordes
• 111 av dessa deltog i studien (74%).
• 82% menade att de kommer att behöva exploatera
jordbruksmark till år 2020.
• 66% menade att de har en policy för bevarande av
jordbruksmark och 90% av dessa finns även inskrivna i
kommunens översiktsplan.
Norge mars 2013
• Norska regeringen stoppar ett Ikea-bygge på en kornåker i
Vestby utanför Oslo. Orsak: marken är för bördig.
• Ikea har fått klartecken från markägaren och kommunen att
bygga ett varuhus med 1.000 parkeringsplatser på 135.000
kvadratmeter jordbruksmark. Men nu säger landshövdingen
nej och får stöd från jordbruksdepartementet.
• "Vi kan inte acceptera att några av våra bästa
jordbruksmarker inte längre används till att producera
livsmedel", säger statsrådet Trygve Slagsvold Vedum.