Avvattningssystemet och klimatanpassning
Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016
Jennie Wallentin Jordbruksverket
2016-11-14
Framtiden i allmänhet
•
Använd marken utifrån de förutsättningar som finns.
•
Ta hänsyn till olika intressen och markanvändning –
markavvattning, dagvatten och avloppsvatten.
•
Kompensera för klimatpåverkan.
2016-11-14
Förutsättningar i samhället
ökade flöden och andra flödesmönster föroreningar och påverkan på täckdikning
tekniska anslutningar
Olika intressen olika tider på året
säsong och markanvändning Påverkan av flöden inom avrinningsområdet
utjämning, varaktighet, mängd och slag
Fördelning ansvar och underhåll
markavvattning – avloppsvatten
2016-11-14
Ökad kunskap översvämningar
2016-11-14
Översvämning
Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämningar inträffar då marken är vattenmättad och inte kan ta hand om det överskott som kommer i form av mycket regn eller med snösmältning. För jordbruksmark också högt stående grundvatten under växt‐säsong.
2016-11-14
Vad?
• Översvämningar – var, när och hur? • Markstrukturens betydelse. • Flöden utifrån samma tidsperspektiv.
• Konsekvenserna på de fysiska brukningsförutsättningar (dräneringspåverkan, påverkan bärighet etc)
• Skadeberäkningar utifrån brukningsförutsättningarna, översvämningsfrekvensen samt risken för direkt skörde‐
påverkan. 2016-11-14
Framtiden i synnerhet
•
Inventera statusen hos ett antal vattenanläggningar i jordbrukslandskapet.
•
Beskriva behoven och föreslå åtgärder för dessa anläggningar utifrån förutspådda klimatförändringar.
•
Framtida arbetssätt och identifiera viktiga frågeställningar. Dialogprojekt Havs‐ och Vattenmyndigheten.
2016-11-14
Förutsättningar på fältet
• Vilka skador ger ökad avrinning? Riskanalys!
• Olika påverkan för rör respektive öppna diken.
• Inverkan från hårdgjorda ytor – utjämning krävs före diket!
• Dimensionerande flöde ‐ små respektive stora avrinnings‐
områden? • Dimensionering pga jordar, grödor, läge i landskapet…?
• Ansvar för nedströms anläggningar vid uppdimensionering.
2016-11-14
Dimensionering
I dag
• Väg, järnväg dimensioneras för 50‐ eller 100‐års flöden
• Dagvattenanläggningar dimensioneras för 10‐års flöden
• Jordbrukets vattenanläggningar dimensioneras för 0,5‐
1,5 l/s och ha
I morgon…
• Dimensionering utifrån klimatförändring, men hur?
2016-11-14
Dimensionering
Jordbruksverket ‐ Jordbrukets vattenanläggningar i ett nytt klimat, Jordbruksverkets rapport 2013:14
Trafikverkets handböcker – TDOK 2014:0051, Avvattningsteknisk dimensionering och utformning
Svenskt vatten – P110
2016-11-14
Tätare mellan dräner vid ökad nederbörd
2016-11-14
Diken för ökat flöde
Flödesökning, %
Foto: Zivko Rasic, HIR Skåne
2016-11-14
Pumpkostnad vid förändrat flöde
2016-11-14
Inverkan från havet
2016-11-14
Flödesutjämning
2016-11-14
Gällande rätt
• Vattenanläggningar för markavvattning
‐ med tillstånd
‐ utan tillstånd
• Markavvattningsförbudet
• skyldighet och rättighet att underhålla
• intressekonflikter vid underhåll
2016-11-14
Yttre faktorer
• dagvatten
‐ lämpligt
‐ kapacitet
‐ Tillstånd
• åtgärder
‐ fiskefrämjande
‐ våtmark, meandring, tvåstegsdike
2016-11-14
Yttre faktorer som planer och bygglov
2016-11-14
Klimatrelaterade förändringar
•
•
•
•
ökat behov av underhåll
omprövning
behöver inte vara markavvattning
intressekonflikter
• Får jag anpassa…
• Kan jag anpassa…
• Måste jag anpassa…
2016-11-14
Klimat
• ökat behov av underhåll
• omprövning av markavvattningsföretag
• nya tillstånd
• behöver inte vara markavvattning
• intressekonflikter
Klimat
• förbättra jordens genom‐
släpplighet
• minska jordpackningen
• förbättra ledningssystemens avbördningskapacitet
• anlägg kantdiken för att förhindra vattenflöden in på åkermarken
• välj lämpligare grödor
Klimat
• förstärkningsåtgärder • högre pumpkapacitet • högre höjder på vallarna
• överföring av invallning till våtmark
Klimat
• Att samverka med grannar kring begränsade vattenresurser är både effektivt och ekonomiskt.
• Det är ofta en både praktisk och prisvärd väg till framgång för möjligheten att få bevattna vid konkurrens om vattnet.
Klimat
vem har ansvaret för åtgärder och anpassning till följd av klimatförändringarna?
vem ansvarar för skador till följd av klimatför‐
ändringarna?
vem ska tåla skada?
vem bestämmer det?
vem kan försäkra sig, och mot vad?
Handlingsplan för klimatanpassning
Handlingsplan för Jordbruksverkets fortsatta arbete:
• Målstruktur
• Åtgärder som kan utvärderas
Ämnesområden:
• Djur
• Växtodling
• Växtskydd
• Trädgård
• Vatten
– Vattenhushållning
– Markavvattning
– Vattenkvalitet (för djur)
2016-11-14
Jordbruksmarkens värden
Miljöbalken 3 kap 4 §
”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.”
Jordbruksverket rapport 2013: 35
•
•
•
Jordbruksmark exploateras ofta utan de avvägningar och beslutsunderlag som lagstiftningen kräver
Svårt att värdera jordbruksmark
Behov av rådgivning – långsiktigt perspektiv
Nytt uppdrag:
Tillsammans med Boverket och länsstyrelserna arbeta med pilotkommuner i sina planprocesser.
2016-11-14
