Markavvattning –
då, nu och i framtiden
Vart tar vattnet vägen,
länsstyrelsen Östergötland 3 nov 2015
Jennie Wallentin Jordbruksverket
2015-11-16
Varför markavvattning?
Odling är beroende av dränerad mark.
2015-11-16
En gröda behöver under en växtsäsong
400 mm vatten och 5000 mm luft
➙ vattenförrådet omsätts 2 x
och luftförrådet 50 x
2015-11-16
Markavvattning är också
Invallning vid Roxen eller
2015-11-16
skyddsvall i Edebäck, Värmland.
Då
2015-04-16
Nu - vårt uppdrag
Vårt övergripande uppdrag är att hitta och jobba för en
balans mellan behovet av mark för odling ställt mot andra
samhällsmål som rör vatten, natur, biologisk mångfald och
klimat.
Dränerad och
översvämningsskyddad mark
2015-11-16
God status
i sjöar och vattendrag
Funktion
• God växtmiljö
• Förbättrad bärighet
• Kunna avleda vatten från omgivande mark
• Kunna underhållas kostnadseffektivt med
begränsad miljöpåverkan
2015-04-16
Funktion
under växtsäsong
Utloppet – dike eller vattendrag –
får inte dämma täckdiken
Foto: Anuschka Heeb
2015-11-16
Men ändå…
• Vad är problemet?
• Vad är orsaken?
• Har det skett eller är
förändringar på gång
som påverkar
anläggningen?
Foto: Anuschka Heeb
2015-11-16
Förändringar som påverkar
Förändrad markanvändning vid vägbyggen
och exploateringar kan medföra:
ökade flöden och andra flödesmönster
föroreningar och påverkan på täckdikning
tekniska anslutningar
Anläggande av våtmarker och magasin:
dämning uppströms minskat flöden nedströms
vandringshinder fisk och bottenlevande fauna
2015-11-16
Ta hand om förändringarna
•
Fastställ överenskommelser som är civilrättsliga avtal.
•
Ompröva tillstånd när det sker förändringar som påverkar
vattenanläggningen eller samfälligheten.
•
Bilda nya eller avveckla onödiga samfälligheter.
•
Riv ut anläggningar som inte längre fyller någon funktion.
•
Sök dispens och tillstånd för eventuell ny markavvattning
om du vill anlägga nytt dike, öka kapaciteten, fördjupa etc.
2015-11-16
Framtiden i allmänhet
•
Använd marken utifrån de förutsättningar som finns.
•
Ta hänsyn till olika intressen och markanvändning –
markavvattning, dagvatten och avloppsvatten.
•
Kompensera för klimatpåverkan.
2015-11-16
Framtiden i synnerhet
•
Inventera statusen hos ett antal vattenanläggningar i
jordbrukslandskapet.
•
Beskriva behoven och föreslå åtgärder för dessa
anläggningar utifrån förutspådda klimatförändringar.
•
Framtida arbetssätt och identifiera viktiga frågeställningar.
Dialogprojekt Havs- och Vattenmyndigheten.
2015-11-16
Dimensionering
I dag
• Väg, järnväg dimensioneras för 50- eller 100-års flöden
• Dagvattenanläggningar dimensioneras för 10-års flöden
• Jordbrukets vattenanläggningar dimensioneras för 0,51,5 l/s och ha
I morgon…
• Dimensionering utifrån klimatförändring, men hur?
2015-11-16
Förutsättningar på fältet
• Vilka skador ger ökad avrinning? Riskanalys!
• Olika påverkan för rör respektive öppna diken.
• Inverkan från hårdgjorda ytor – utjämning krävs före diket!
• Dimensionerande flöde - små respektive stora avrinningsområden?
• Dimensionering pga jordar, grödor, läge i landskapet…?
• Ansvar för nedströms anläggningar vid uppdimensionering.
2015-11-16
Tätare mellan dräner vid ökad
nederbörd
2015-11-16
Diken för ökat flöde
Flödesökning, %
Foto: Zivko Rasic, HIR Skåne
2015-11-16
Pumpkostnad vid förändrat flöde
2015-11-16
Inverkan från havet
2015-11-16
Flödesutjämning
2015-11-16
Förutsättningar i samhället
ökade flöden och andra flödesmönster
föroreningar och påverkan på täckdikning
tekniska anslutningar
Olika intressen olika tider på året
säsong och markanvändning
Påverkan av flöden inom avrinningsområdet
utjämning, varaktighet, mängd och slag
Fördelning ansvar och underhåll
markavvattning – avloppsvatten
2015-11-16
Dimensionering
Jordbruksverket - Jordbrukets vattenanläggningar i ett nytt
klimat, Jordbruksverkets rapport 2013:14
Trafikverkets handböcker – TDOK 2014:0051,
Avvattningsteknisk dimensionering och utformning
Svenskt vatten – P110
2015-11-16
Ökad kunskap översvämningar
2015-11-16
Översvämning
Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala
gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämningar inträffar då
marken är vattenmättad och inte kan ta hand om det överskott som
kommer i form av mycket regn eller med snösmältning.
För jordbruksmark också högt stående grundvatten under växtsäsong.
2015-11-16
Varför?
• Vår organisation behöver lära och vår sektor behöver kunskap.
• Det behövs en genomgång av konsekvenser för jordbruket vid
översvämningar.
• Det behövs samlas kunskap kring värdering av översvämningsskador och effekter av olika åtgärder på avrinningsområdesnivå.
2015-11-16
Vad?
• Översvämningar – var, när och hur?
• Markstrukturens betydelse.
• Inga specifika extremflöden.
• Konsekvenserna fysiska brukningsförutsättningar
(dräneringspåverkan, påverkan bärighet etc)
• Skadeberäkningar utifrån brukningsförutsättningarna,
översvämningsfrekvensen samt risken för direkt skördepåverkan.
2015-11-16
Vad vill vi veta…?
Vad vi vet!
Vi vill:
•
veta hur jordbruket påverkar höga flöden.
•
veta hur jordbruket påverkas av höga flöden.
•
veta vad olika åtgärder har för olika effekt/påverkan.
•
kunna jämföra nyttan och skadan av olika åtgärder.
•
ta reda på vad som kan göras på annat sätt. Bättre?
•
veta tillräckligt mycket för att kunna bidra med
metodutveckling.
2015-11-16
Bubblare
Finns det en potential för att på ett kostnadseffektivt och
uthålligt sätt utnyttja åkermark eller annan låglänt mark
för att begränsa översvämning av mera värdefull mark,
byggnader och infrastruktur?
Dränerad och
översvämningsskyddad mark
2015-11-16
God status
i sjöar och vattendrag
Sista ordet…
•
Glöm inte systemet – saker hänger ihop…i nöd och lust.
•
Vattenanläggningen är någons ansvar - också diket är någons.
•
Ett dike är ett dike – fyllt till bredden eller lagom fullt i förhållande till kringliggande mark.
2015-11-16
