Översvämningsseminarium 2010
Konsekvenser av ett förändrat klimat för
vatten och vattenförsörjning
Livsmedelsverket
Naturvårdsverket
Sveriges geologiska undersökning
Enskild & allmän
dricksvattenförsörjning
1, 2 miljoner har
egen brunn
8 miljoner har
kommunalt vatten
2/ 3 bergborrade
1/ 3 grävda
3/ 5 ytvatten
1/ 5 grundvatten med inf.
1/ 5 grundvatten
Konsekvenser för yt- och grundvatten
Kvalitets- och kvantitetsförändringar orsakat av;
> Havsnivåförändringar
> Extrem nederbörd - översvämning
> Torka
> Störningar i drift/åsknedslag, strömavbrott
Översvämningar
Konsekvenser
Anpassningsbehov
Åtgärder
Översvämningar kan medföra
• Förändrad råvattenkvalitet
• bakterier, virus, parasiter
• färg
• okända /kända föroreningar
• Sämre skydd av råvatten
• Ojämnare tillgång på vatten - brist eller avbrott t.ex. genom
•
•
•
•
Utslagen eller påverkad vattentäkt
Översvämmade vattenverk (eller inträngning)
Ledningsbrott
översvämmad teknik (el, tele etc)
Drygt 6 % av kommunala grundvattentäkter i jord löper
risk att ställas under vatten vid en översvämning
Alvesta, 2004
Foto: E Winnfors, Cirkulation
Figur: M Bergmark
Det händer idag, exempel på skyfall och stor nederbörd
Foto Räddningstjänsten i Kristianstad
Helge Å i Kristianstad i februari 2002
Foto MittSverige Vatten
Den 27 augusti 2001 i centrala Sundsvall.
Det började regna kl 1400 och bilden är tagen kl 1730.
Foto Olof Bergstedt
Mölndalsån i december 2006
Exempel på konsekvenser för ytvattenbaserad vattenförsörjning
Successiva förändringar av vattenkvalitet i vattentäkter
Ökad medelnederbörd under främst vinterhalvåret och varmare vintrar;
Ökat humusläckage i tillrinningsområdet
Ökad risk för näringsläckage till sjöar och vattendrag
Exempel på konsekvenser för grundvattenbaserad vattenförsörjning
Risker för mikrobiella föroreningar och vattenburen smitta
Uppehållstiden i grundvattnet kan
minska efter infiltration i samband
med översvämningar/
höga nivåer i ytvattendrag
Observera att virus tränger
längre in i ett grundvattensystem än bakterier
Bild Mats Bergmark
Vattentäkt med inducerad infiltration
Vid infiltration utan luftad markzon krävs längre uppehållstid i grundvattnet för tillräcklig
reducering av smittämnen, inkl virus (minst 40-60 dygn)
Exempel på konsekvenser för yt- och grundvatten
Risker för kemiska föroreningar
Ökad nederbörd och kraftiga skyfall eller översvämningar ökar
föroreningsrisker från befintliga föroreningskällor
Foto Arvika kommun
Exempel på konsekvenser
Distributionsstörningar
Större påfrestningar på ledningar i mark / ras- och skredrisker ökar på många
håll i landet, enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen
Foto MittSverige Vatten
Foto Örnsköldsviks kommun
Raserade ledningar i Sundsvall i samband med skyfall 2001 och
en raserad huvudvattenledning i Örnsköldsvik i samband med
skyfall 2008
Exempel på konsekvenser
Risker för mikrobiella föroreningar och vattenburen smitta
Spridning av mikrobiologiska
föroreningar ökar vid skyfall och
översvämningar
Foto Robert Jönsson
Från betesmark
Gödselhantering
Avloppsvatten
Dagvatten
mm
Örnsköldsvik, september 2008
Översvämmad avloppspumpstation
Foto Örnsköldsviks kommun
Ljungan, juli 2000
Översvämmad avloppspumpstation
Foto Mitt Sverige Vatten
Exempel på konsekvenser
Ökad risk för vattenburen smitta
Svenska vattenverk är konstruerade för att klara smittämnen i
form av bakterier
Översvämning kan medföra ökad risk för vattenburen smitta
genom parasitära protozoer och virus
*De klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett
verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus
*Där sådana risker finns måste en kompletterande desinfektion
användas som exempelvis UV, membranfilter och/eller ozon
Vattenförsörjning - en kedja från täkt till kran
Hur klarar vi ett förändrat klimat?
Har vi bra planering?
Har vi bra skydd?
Klarar vi extremväder idag?
Vilka åtgärder behövs?
Planering
Fysiska åtgärder
Krishantering
Planering
§
Nya verksamheter regleras via fysisk planering enligt PBL så att
konsekvenser av klimatförändringar beaktas
§ Analysera sårbarheten för både klimatförändringar och extremväder
§
§
§
Beakta klimatförändringar och extremväder i vattenförsörjningsplan
§
§
Se till att kommunen har en adekvat reservvattenförsörjning
§
Tillse att åtgärder enligt översvämningsdirektivet inte motverkar
skyddet av dricksvattenförekomster
§
Åtgärder via Water Safety Plans
Se över vattenskyddsområden, revidera befintliga och bilda nya
Inventera risker och åtgärda föroreningskällor inom vattenskyddsområdets tillrinningsområde med stöd av miljöskyddslagstiftningen m.fl.
Åtgärdsprogram enligt VFF (2004:660) bör ta hänsyn till
klimatförändringar och extremväders påverkan på
dricksvattenförekomster
Fysiska åtgärder
§ Robusta uthålliga tekniska system som står emot
översvämningar/extremväder
§ Tillräcklig beredningsteknik för sämsta råvattenkvalitet
§ Inventering och tillsyn enligt MB över miljöfarliga verksamheter
§ Se till att ytligt vatten inte kan rinna ner i kommunens vattentäkter
§
§
§
§
§
Kontrollera den omättade zonens mäktighet vid bassänginfiltration
§
Installera tidiga förvarningssystem
Tillräcklig uppehållstid vid vattentäkter med inducerad infiltration
Vid enskilda avlopp får inte dricksvattenbrunnar kontamineras
Åtgärder för brunnar är redan idag kontaminerade av avlopp
Åtgärd enligt VFF (2004:660) bör ta hänsyn till klimatförändringar och
extremväders påverkan på dricksvattenförekomster
Krishantering
Öka den mikrobiologiska säkerheten
Möjlighet att hantera förändringar i råvattnets kvalitet, t.ex.
desinfektion och tidig varning
Reservvattenförsörjning
Reservvattentäkt
Annat distributionssystem
Nödvattenförsörjningsutrustning
Krisplaner
dricksvatten och översvämning ska finnas med även i kommunens
krisplan
ÖVA!
Kartlägg och kontakta; samverkanspartners, resurser (teknik och
”prylar”), entreprenörer, krisstödjande funktioner m.m.
En bra beredskap handlar också om att fånga
tidiga varningssignaler,
bl.a. för att undvika dålig vattenkvalitet!
Vid kris kan stöd och
coachning fås av:
Foto Göteborg Vatten
En av övervakningsstationerna för
vattenkvalitet i Göta älv
Larmnummer 020-302030
Se även: www.slv.se
Klimatförändringarnas konsekvenser från
Svealand och norrut
Det blir successivt varmare – framför allt vintertid.
Medelnederbörden ökar – vintertid.
Vattentillgångarna ökar.
Risken för översvämningar ökar.
(På sikt (e. 2050) kan översvämningsrisker minska i delar av
Norrlands/Svealands inland (utebliven snösmältning)).
Risken för kraftiga skyfall (lokala översvämningar)
och torka ökar sommartid.
Osäkerhet råder om frekvensen kraftiga stormar ökar eller inte.
Havets nivå stiger. Längs norrlandskusten reduceras höjningen
av landhöjningen.
Klimatförändringarnas konsekvenser i
sydöstra Sverige
Det blir successivt varmare – framför allt vintertid.
Medelnederbörden ökar – vintertid.
Extrema väder ökar, det gäller både nederbörd per tillfälle
(skyfall) och risken för torka sommartid i sydöstra Sverige.
Vattentillgångarna minskar i sydöstra delen av Sverige
p g a underskott i vattenbalansen.
Risken för översvämningar ökar – främst under hösten och
vintern.
Osäkerhet råder om frekvensen kraftiga stormar ökar eller
inte.
Havets nivå stiger.
Klimatförändringarnas konsekvenser i
sydvästra Sverige
Det blir successivt varmare – framför allt vintertid.
Medelnederbörden ökar - vintertid.
Vattentillgångarna ökar.
Risken för översvämningar ökar – främst under hösten och
vintern.
Risken för både kraftiga skyfall (och plötsliga lokala
översvämningar) och torka ökar sommartid.
Osäkerhet råder om frekvensen kraftiga stormar ökar eller
inte.
Havets nivå stiger.
Slutord
§ Vattnet är vårt viktigaste livsmedel
§ Nyttja de olika verktyg/möjligheter som
finns för att få ett heltäckande skydd
§ Samarbeta!
Tack för uppmärksamheten!
