EUROPEISKA KOMMISSIONEN
PRESSMEDDELANDE
Bryssel den 16 april 2013
Stärka Europas katastrofberedskap
Europeiska kommissionen lägger idag fram ett paket med två delar: en strategi för
anpassning till klimatförändringar och en grönbok om försäkringar vid katastrofer. I EUstrategin för anpassning till klimatförändringar fastställs ramar och mekanismer för att
ytterligare stärka EU:s beredskap för nuvarande och framtida klimatpåverkan.
Kommissionen har också antagit en grönbok om försäkringar vid naturkatastrofer och
katastrofer orsakade av människor. I och med detta offentliga samråd inleds en bred
debatt om hur tillräckliga och tillgängliga de befintliga försäkringsmöjligheterna är.
–Att minska växthusgasutsläppen i världen måste vara vår främsta prioritering för att
hålla den globala uppvärmningen under 2°C och undvika farliga klimatförändringar, säger
Connie Hedegaard, EU-kommissionär med ansvar för klimatfrågor. Men de negativa
följderna av klimatförändringarna är allt tydligare i dagens Europa. Anpassningen till dessa
förändringar är en av de mest grundläggande utmaningarna för den territoriella
utvecklingen i Europa. Vår strategi kommer att hjälpa EU:s beslutsfattare att välja de
lösningar som är bäst för invånarna. Detta kommer att stimulera tillväxten, bidra till nya
arbetstillfällen och förhindra potentiellt höga mänskliga, ekonomiska och miljömässiga
kostnader i ett senare skede.
–Antalet naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor ökar, samtidigt som
försäkringssektorns kapacitet att försäkra mot dem inte utnyttjas fullt ut, säger Michel
Barnier, kommissionär med ansvar för inre marknaden och tjänster. Vi måste utforska
lösningar på EU-nivå för att överbrygga försäkringsklyftan, och hitta gemensamma
förebyggande åtgärder och sätt att öka medvetenheten bland allmänheten och företag.
Grönboken inleder en viktig debatt om dessa frågor och kommer även att ge oss en mer
fullständig överblick över situationen i olika EU-länder.
–Väl utformade försäkringsstrategier kan också tjäna som marknadsbaserade instrument
för att avskräcka från riskbeteende, främja riskmedvetenhet och integrera
katastrofsäkring i ekonomiska och finansiella beslut, säger Kristalina Georgieva, EUkommissionär med ansvar för internationellt samarbete, humanitärt bistånd och
krishantering.
IP/13/329
Strategin har tre viktiga mål
Främja insatser av EU-länderna: Kommissionen kommer att uppmuntra alla EUländer att anta övergripande anpassningsstrategier (för närvarande har 15 EU-länder
sådana) och kommer att tillhandahålla finansiering för att hjälpa dem att bygga upp
sin anpassningsförmåga och vidta åtgärder. Den kommer också att stödja
anpassningen i städerna genom att införa ett frivilligt åtagande som grundar sig på
borgmästaravtalet.
Åtgärder för ”klimatsäkring” på EU-nivå: Detta ska åstadkommas genom att man
ytterligare stimulerar anpassningen inom centrala sårbara sektorer, t.ex. jordbruk,
fiske och sammanhållningspolitik, ser till att infrastrukturen i Europa blir mer
motståndskraftig och främjar användningen av försäkringar mot naturkatastrofer och
katastrofer orsakade av människor.
Bättre beslutsunderlag: Detta ska uppnås genom att man förbättrar kunskapen om
anpassning och vidareutvecklar klimatanpassningsplattformen European Climate
Adaptation Platform (Climate-ADAPT), som ska fungera som en enda kontaktpunkt för
information om anpassning i EU.
Fler arbetstillfällen och lägre kostnader
I strategin läggs tonvikt på anpassningsalternativ som är billiga, bra för ekonomin och
klimatet och som är meningsfulla av en rad skäl. Strategin kommer att främja hållbar
tillväxt, stimulera klimattåliga investeringar och skapa nya arbetstillfällen, särskilt inom
byggsektorn, vattenförvaltning, försäkring, jordbruksteknik och förvaltning av ekosystem.
Beräkningar av framtida kostnader och fördelar visar att varje euro som satsas på
översvämningsskydd kan ge besparingar på motsvarande sex euro i skadekostnader.
Översvämningar under perioden 1980–2011 ledde till 2 500 dödsfall, påverkade över 5,5
miljoner människor och orsakade ekonomiska förluster på över 90 miljarder euro.
Minimikostnaden för att inte anpassa sig till klimatförändringarna beräknas uppgå till 100
miljarder euro årligen 2020 och 250 miljarder euro år 2050 för hela EU.
Grönbok om katastrofförsäkringar
Liksom många andra regioner i världen är Europeiska unionen sårbar inför nästan alla
typer av naturkatastrofer. Katastrofer orsakar inte bara mänskliga förluster utan skadar
också värden för flera miljarder euro varje år, vilket påverkar den ekonomiska stabiliteten
och tillväxten. Katastroferna kan ha gränsöverskridande effekter och kan potentiellt hota
stora områden i grannländer. Även om kostnaderna för större katastrofer är lokalt
koncentrerade kan de, om kostnaderna inte på ett tillfredsställande sätt täcks av
försäkringar, leda till stora belastningar för de enskilda EU-ländernas budgetar, vilket kan
skapa inre och yttre obalanser. Detta är därför en viktig fråga för allmänheten, företag och
regeringar i hela EU.
I grönboken ställs ett antal frågor om hur tillräckliga och tillgängliga
katastrofförsäkringarna är. Målet är att öka medvetenheten och bedöma om åtgärder på
EU-nivå skulle kunna vara lämpliga eller motiverade för att förbättra marknaden för
katastrofförsäkringar i Europeiska unionen. Mer generellt kommer denna process också att
bredda kunskapsbasen och bidra till att främja försäkringar som ett verktyg för
katastrofhantering, och därigenom bidra till en övergång till en kultur där man förebygger
och begränsar katastrofrisker.
2
Nästa steg
Meddelandet om anpassningsstrategin riktar sig till övriga EU-institutioner och de ska nu
komma med sina reaktioner. Kommissionen kommer att organisera en konferens för
berörda parter om strategin den 29 april i Bryssel.
Det offentliga samrådet om grönboken pågår fram till och med den 30 juni 2013. När
kommissionen har undersökt de mottagna bidragen kommer den att besluta om en
lämplig uppföljning, som kan vara av olika slag – med eller utan lagstiftning.
Bakgrund
Europa blir varmare snabbare än andra delar av världen – Europas landtemperatur har
under det senaste decenniet legat 1,3 grader högre än under förindustriell tid, jämfört
med en global genomsnittlig ökning på 0,8 grader. Effekterna i EU varierar beroende på
klimat och geografiska och socioekonomiska förutsättningar, men alla EU-länder är utsatta
för klimatförändringar. Vissa extrema väderhändelser har blivit vanligare, bl.a. inträffar
värmeböljor, skogsbränder och torka allt oftare i södra och mellersta Europa. Kraftigare
nederbörd och översvämningar väntas i norra och nordöstra Europa, med ökad risk för
översvämningar och erosion i kustområdena. Fler sådana händelser kommer sannolikt att
öka katastrofernas omfattning och leda till avsevärda ekonomiska förluster,
folkhälsoproblem och dödsfall.
I Europa är Medelhavsområdet, bergsområden, tätbefolkade flodslätter, kustområden, de
yttersta randområdena och Arktis särskilt sårbara för klimatförändringarnas effekter.
Dessutom bor tre fjärdedelar av befolkningen i stadsområden som kan utsättas för
värmeböljor, översvämningar eller stigande havsnivåer.
Läs mer
GD Klimatpolitiks sida om anpassningen
European climate adaptation platform
MEMO/13/334
MEMO/13/335
Kontaktpersoner:
Isaac Valero Ladron (+32 22964971)
Stephanie Rhomberg (+32 22987278)
Chantal Hughes (+32 22964450)
Carmel Dunne (+32 22998894)
3
