IP/06/282
Brussels, 8 March 2006
Bränsle för framtiden: Europeiska kommissionen
lägger fram sin vision om en energistrategi för
Europa
Europeiska kommissionen har lagt grunden till en europeisk energipolitik i
en viktig ny grönbok där den begär in synpunkter på sex olika
prioritetsområden, som innehåller över 20 konkreta förslag till möjliga nya
åtgärder.
“Utmaningarna på energiområdet under detta århundrade kräver gemensamma EUinsatser. EU är viktigt när det gäller att förse EU-medborgarna med hållbar,
konkurrenskraftig och säker energi. Ett gemensamt synsätt där EU talar med en röst
kommer att göra det möjligt för Europa att leda forskningen när det gäller
energilösningar”, betonade Europeiska kommissionens ordförande José Manuel
Barroso.
“Fullbordandet av den inre marknaden, kampen mot klimatförändringar och
försörjningstrygghet är gemensamma utmaningar på energiområdet som kräver
gemensamma lösningar. Tiden är inne för en ny europeisk energipolitik”, sade
energikommissionär Andris Piebalgs.
Utifrån detta drar grönboken upp riktlinjerna för hur en europeisk energipolitik skall
kunna nå de tre viktiga energipolitiska målen: hållbar utveckling, konkurrenskraft och
försörjningstrygghet.
Att utveckla en europeisk energipolitik är en utmaning på lång sikt. Som grund för
denna process föreslår kommissionen att en strategisk energiöversikt för EU som
omfattar alla energipolitiska frågor regelbundet lämnas till rådet och
Europaparlamentet. En sådan översikt skulle utgöra en regelbunden inventering och
handlingsplan för rådet och Europaparlamentet, där man övervakar vilka framsteg
som gjorts och identifierar nya utmaningar och åtgärder på alla energipolitiska
områden.
Sex prioritetsområden har identifierats:
För att fullborda den inre energimarknaden föreslår grönboken nya åtgärder, t.ex.
en europeisk uppförandekod för energinätet, en prioriterad EU-plan för
sammankoppling av nät, en europeisk tillsynsmyndighet för energiområdet och nya
initiativ för att garantera lika konkurrensvillkor, särskilt när det gäller fritt tillträde till
nätverk för konkurrerande företag. Konkreta förslag om detta kommer att läggas
fram före årets slut.
Det andra prioritetsområdet gäller försörjningstrygghet på den inre energimarknaden,
vilket garanterar solidaritet mellan medlemsstaterna. En tänkbar åtgärd som
föreslås är inrättandet av ett europeiskt energiförsörjningsobservatorium och en
översyn av den befintliga gemenskapslagstiftningen om beredskapslager av olja och
gas för hantering av eventuella leveransstörningar.
En mer hållbar, effektiv och diversifierad energimix är det tredje
prioritetsområdet. Vilken energimix en medlemsstat väljer är och förblir en fråga om
utbytbarhet. De val en medlemsstat gör på energiområdet påverkar dock
oundvikligen energiförsörjning i grannländerna och i gemenskapen som helhet. Detta
skulle kunna uppnås genom en strategisk energiöversikt för EU som omfattar
alla energipolitiska områden och innehåller en analys av fördelar och nackdelar
med olika energikällor, från förnybara energikällor till kol och kärnkraft. Detta kan så
småningom leda till att man sätter mål på gemenskapsnivå när det gäller EU:s
övergripande energimix för att slå vakt om energiförsörjningen samtidigt som man
respekterar medlemsstaternas rätt att själva välja sina energilösningar.
På det fjärde prioritetsområdet föreslår kommissionen ett antal åtgärder för att
möta utmaningarna när det gäller den globala uppvärmningen. Kommissionen
föreslår i synnerhet vad den handlingsplan för energieffektivitet som kommissionen
kommer att anta senare år skulle kunna innehålla. I handlingsplanen kommer man
att ange vilka åtgärder som är nödvändiga för att EU skall kunna spara 20 % av den
energi som annars skulle konsumeras år 2020. Dessutom föreslås det att EU ska
utarbeta en ny vägkarta för förnybara energikällor i EU, med siktet inställt på 2020
och därefter för att tillhandahålla ett stabilt investeringsklimat som ska skapa mer
konkurrenskraftig förnybar energi i Europa.
Energieffektiv teknik och teknik för låga koldioxidutsläpp är en snabbt växande
internationell marknad som kommer att vara värd många miljarder euro under
kommande år. En strategisk plan för energiteknik enligt förslaget i det femte
prioritetsområdet i grönboken ska garantera att industrin i EU blir världsledande när
det gäller den nya generationen av teknik och processer.
Slutligen betonar grönboken behovet av en gemensam extern energipolitik. EU
måste tala med en röst på den internationella arenan för att kunna reagera på
utmaningar i form av ökande efterfrågan, höga och volatila energipriser, ökande
importbehov och klimatförändringar. Därför föreslår kommissionen att den
strategiska energipolitiska översikten bör ange prioriteringar när det gäller
infrastruktur med tanke på EU:s försörjningstrygghet (bl.a. rörledningar och LNGterminaler för flytande naturgas) och komma överens om gemensamma åtgärder för
att se till att åtgärderna genomförs, tillhandahålla en vägkarta för att skapa en
alleuropeisk energigemenskap med en gemensam lagstiftning på området, förnya
strategin i förhållande till EU:s partner, däribland Ryssland, som är EU:s viktigaste
energileverantör, vilket visar vårt ömsesidiga beroendeförhållande, samt slutligen
föreslå en ny gemenskapsmekanism som ska göra det möjligt att reagera snabbt
och samordnat på nödlägen när det gäller den externa energiförsörjningen.
I grönboken skisseras ett antal olika förslag. Kommissionen kommer att föreslå ett
antal konkreta åtgärder utifrån rådets och Europaparlamentets slutsatser och på
grundval av svaren och synpunkterna på det som kommer att bli ett mycket
omfattande samråd.
Green Paper:
http://europa.eu.int/comm/energy/green-paper-energy/index_en.htm
2
BILAGA
Bakgrund till utvecklingen av EU:s energipolitik.
EU står inför ett antal stora utmaningar på energiområdet. De viktigaste är följande:
- Det finns ett akut behov av investeringar. Bara i Europa kommer investeringar
på omkring 1 000 miljarder euro att behövas under de kommande 20 åren för att
möta den väntade efterfrågan på energi och ersätta föråldrad infrastruktur.
- Importberoendet ökar.
Om vi inte kan göra den inhemska energin mer
konkurrenskraftig kommer omkring 70 % av Europeiska unionens energibehov
att täckas av import om 20–30 år, jämfört med 50 % idag. I vissa fall kommer
dessutom energiimporten från områden där det råder osäkra förhållanden.
- Energireserverna är koncentrerade till ett fåtal länder. Idag kommer cirka hälften
av all gas som förbrukas inom EU från tre länder (Ryssland, Norge och
Algeriet). Om den nuvarande trenden håller i sig kommer gasimporten att öka
till 80 % under de kommande 25 åren.
- Den globala efterfrågan på energi ökar. Efterfrågan på energi världen över –
och utsläppen av koldioxid – väntas öka med ungefär 60 % till 2030. Den
samlade konsumtionen av olja har ökat med 20 % sedan 1994 och efterfrågan
förväntas öka med 1,6 % om året.
- Priserna på olja och gas stiger. De har nästan fördubblats i EU under de
senaste två åren, och elpriserna har följt med. En ökande global efterfrågan på
fossila bränslen, förlängda försörjningskedjor och ett ökat importberoende
innebär att de höga priserna på olja och gas troligtvis är här för att stanna.
Detta är svårt för konsumenterna på kort sikt, men kan emellertid ge upphov till
ökad innovation och effektivitet på energiområdet.
- Vårt klimat blir varmare. Enligt FN:s mellanstatliga klimatpanel (IPCC) har
utsläppen av växthusgaser redan lett till att temperaturen på jorden har ökat
med 0,6 ˚C. Om inget görs kommer temperaturen i slutet av detta århundrade
att ha ökat med mellan 1,4 och 5,8 ˚C. Det kommer att få svåra konsekvenser
för ekonomin och för ekosystemen i alla regioner i världen, också inom EU.
- EU:s interna energimarknader är ännu inte fullt konkurrenskraftiga. Först när
sådana marknader finns kommer EU:s medborgare och företag att kunna dra
full nytta av försörjningstrygghet och lägre priser. För att åstadkomma detta bör
vi utveckla systemen för sammankoppling, anta ett lämpligt och fungerande
rättsligt regelverk på området och dessutom bör se till att EU:s
konkurrenslagstiftning tillämpas strikt.
Dessutom bör konsolideringen av
energisektorn inom EU vara marknadsbaserad för att vi skall kunna möta de
utmaningar vi står inför och göra de rätta investeringarna inför framtiden.
3
