IP/08/1092
Bryssel den 3 juli 2008
Invandrarbarn och utbildning: en utmaning för
utbildningssystemen i EU
Kommissionen antar idag en grönbok för att öppna en debatt om hur man
med hjälp av utbildningspolitiska åtgärder kan tackla de utmaningar som
invandring och rörlighet inom EU för med sig. Det finns ett stort antal barn
med invandrarbakgrund i EU, och detta har fått omfattande konsekvenser för
de europeiska utbildningssystemen. Några av de viktigaste frågorna är: hur
förhindrar man att det skapas segregerade skolmiljöer och förbättrar
tillgången till lika möjligheter inom utbildning? Hur tar man hänsyn till det allt
större antalet olika modersmål och kulturella bakgrunder? Hur bygger man
upp
interkulturella
färdigheter?
Hur
anpassar
man
lärarnas
undervisningskvalifikationer? Hur bygger man broar till invandrarfamiljerna
och invandrargrupperna?
Enligt både internationella och nationella uppgifter har många invandrarbarn i EU
större svårigheter inom utbildningen än sina jämnåriga utan invandrarbakgrund.
Antalet elever som lämnar skolan i förtid är större och deltagandet i högre
utbildningar är lägre bland dem. Ännu mer bekymrande är det att elever med
invandrarbakgrund i andra generationen i vissa länder uppnår sämre
utbildningsmässiga resultat än första generationen. Detta tyder på att de sociala
skillnaderna kan bli större med tiden. Samtidigt finns det klara tecken på att
tendensen till åtskillnad på grundval av socioekonomisk bakgrund blir mera markant,
då föräldrar med en god social bakgrund ofta tar sina barn ifrån skolor med ett stort
antal invandrarelever. Skillnaderna mellan skolorna tenderar att öka med tiden.
– Denna situation kan underminera invandrarelevers möjligheter till en framgångsrik
integration i samhället och på arbetsmarknaden senare i livet, sade Ján Figel',
kommissionsledamot för utbildning, kultur och ungdom. – Om invandrarbarnen
lämnar skolan med en känsla av att ha uppnått dåliga resultat och att ha varit
segregerade från barnen med ursprung i värdlandet. De kan påverkas av den
känslan även senare i livet och det finns risk för att detta mönster också kan dyka
upp hos nästa generation. Kommissionsledamoten sade också att det finns tydliga
bevis för att politiska åtgärder kan göra skillnad. Vissa medlemsstater förmår ta upp
utmaningen. Utbyte av erfarenheter och ömsesidigt lärande kan vara till god nytta,
och Europeiska kommissionen vill stödja ett sådant utbyte.
Forskarna har pekat på ett antal olika orsaker som medverkar till att många
invandrare för närvarande har utbildningsmässiga svårigheter. Ett antal centrala
faktorer rör den enskilda invandrarelevens bakgrund: låg socioekonomisk status,
språk samt familjens och samhällets förväntningar. Det finns dock uppgifter som
visar på betydelsen av utbildningssystemens uppbyggnad. Det framgår också att
vissa länder är bättre än andra på att minska skillnaderna mellan invandrarelever
och elever med ursprung i värdlandet, något som visar att politiska åtgärder kan ha
stor betydelse för de utbildningsmässiga resultaten. Segregation är t.ex. en ond
cirkel som påverkar barnens motivation och resultat. Uppdelning efter förmåga kan
ha motsvarande verkan. Lärarnas förväntningar och deras vilja att ta hänsyn till
skillnaderna kan också påverka resultaten.
I grönboken finns en kort genomgång av politiska åtgärder och strategier som kan
främja framgångsrika utbildningsresultat för barn med invandrarbakgrund. Det
framgår av grönboken att de system som prioriterar lika möjligheter inom utbildning
högt också är bäst på att integrera invandrarelever. Bland de politiska åtgärder som
tycks vara särskilt användbara för finns förskoleundervisning, språkundervisning,
extra undervisningsstöd, t.ex. vägledning och rådgivning, interkulturell utbildning
samt partnerskap med invandrarfamiljer och invandrargrupper. Förebyggande av
segregation och normalisering av "ghettoskolor" tycks vara en förutsättning för att
invandrarelever verkligen ska kunna garanteras lika möjligheter. I det
sammanhanget är det väsentligt att man ser till att det finns höga kvalitetsstandarder
i alla skolor, särskilt när det gäller undervisning och ledarskap.
Strategierna behöver fastställas och genomföras på nationell eller regional nivå, men
s.k. peer learning på EU-nivå kan komma att ge goda resultat. Grönboken syftar till
att främja diskussioner om hur dessa utmaningar ska tas upp på alla nivåer, och att
undersöka hur EU i framtiden kan stödja medlemsstaterna när de utformar sin
utbildningspolitik på detta område. Dessutom behandlas framtiden för direktiv
77/486/EEG från 1977 om utbildning av barn till arbetstagare från andra
medlemsstater, som har genomförts på ett något oregelbundet vis.
Berörda parter uppmanas att lämna sina synpunkter på den politiska utmaningen, de
politiska reaktionerna och EU:s möjligheter att stödja medlemsstaterna före den
31 december 2008. Europeiska kommissionen kommer att analysera resultaten av
detta samråd och offentliggöra sina slutsatser i början av 2009.
Mer information finns i
MEMO/08/475, "FAQ: Migration and Mobility: Challenges and Opportunities for EU
education systems".
http://ec.europa.eu/education/news/news490_en.htm
http://ec.europa.eu/education/index_en.htm
2
