EU-kommissionen föreslår energi- och klimatpaket för

IP/07/29
Bryssel den 10 januari 2007
EU-kommissionen föreslår energi- och klimatpaket
för att minska utsläppen under 2000-talet
EU-kommissionen lägger idag fram ett omfattande paket med förslag till
åtgärder för att få till stånd en ny europeisk energipolitik för att bekämpa
klimatförändringen och främja energisäkerhet och konkurrenskraft i EU.
Paketet innehåller ett antal ambitiöst satta mål för utsläppen av växthusgaser
och förnybar energi och tar sikte på att skapa en fungerande inre marknad
för energin och stärka regelverket. Kommissionen tror att om man kan nå
fram till ett internationellt avtal för tiden efter 2012 skulle det leda till en
nedskärning med 30 % av utsläppen från de utvecklade länderna till 2020. För
att understryka EU:s engagemang förslår kommissionen nu att EU ska åta
sig att skära ner utsläppen av växthusgaser med minst 20 % fram till 2020,
särskilt genom energiåtgärder.
”EU går nu in i ett nytt skede”, säger kommissionens ordförande Jose Manuel
Barroso. ”Energipolitiken var ett kärnområde när det europeiska projektet startade. Vi
måste sätta energipolitiken i centrum igen. Klimatproblem, ökande importberoende
och högre energipriser är en realitet för alla medlemsländer i EU. Det krävs ett
gemensamt europeiskt svar för att vi ska få säker tillgång till hållbar och
konkurrenskraftig energi. De förslag som kommissionen lägger fram i dag
demonstrerar tydligt att vi åtar oss att visa ledarskap och har en långtidsvision för en
ny europeisk energipolitik som tar itu med klimatförändringen. Vi måste agera nu för
att forma en värld för i morgon.”
Energikommissionären Andris Piebalgs betonar att Europa med de rätta besluten
kan leda världen in i en ny industriell revolution, en ny ekonomi med låga
koldioxidutsläpp. ”Vår ambition att skapa en fungerande inre marknad, att
åstadkomma en riktig mix av ren och effektiv energi och att satsa rätt i forskning och
utveckling blir avgörande för om det blir vi som leder, eller om vi kommer på
efterkälken”, fortsätter han.
Miljökommissionären Stavros Dimas påpekar att klimatförändringen är ett av de
allvarligaste hoten mot vår planet. ”Det är absolut nödvändigt att vidta åtgärder mot
klimatförändringen”, säger han. ”Vi har i dag enats om ett antal ambitiösa men
realistiska mål i arbetet på att begränsa klimatförändringen och dess ödesdigra
konsekvenser. Jag uppmanar resten av den utvecklade världen att följa vårt
exempel, att göra samma minskningar som vi och öka takten när det gäller att
komma fram till ett internationellt avtal om att minska de globala utsläppen.”
Europa står inför en stor utmaning. Det är mer än 50 % risk att temperaturen i
världen kommer att stiga med mer än 5o C. Med nuvarande politik kommer
utsläppen från energi och transporter enligt prognoserna att öka med 5 % till 2030, i
stället för att minska. Med den nuvarande utvecklingen kommer EU:s beroende av
importerad energi att öka från 50 % av totalkonsumtionen i dag till 65 % år 2030.
Ytterligare en försvårande faktor är att den inre marknaden för energi inte har
genomförts fullständigt, och det leder till att EU-ekonomin och EU-medborgarna inte
kan dra full nytta av den tilltänkta liberaliseringen.
Tre centrala begrepp i dagens paket från kommissionen ligger till grund för försöken
att möta dessa utmaningar:
1. En fungerande inre energimarknad
Syftet är att ge EU:s energikonsumenter – medborgare och företag – ett reellt val
och att få igång de väldiga investeringar som behövs inom energiområdet. Den inre
marknaden är bra för konkurrensen och även för hållbarhet och leveranssäkerhet.
Det framgår av samrådet med energisektorn och meddelandet om den inre
marknaden att det krävs en tydligare åtskillnad mellan energiproduktion och
energidistribution för att nå dessa mål (see IP/07/26). Det krävs också en starkare
oberoende kontroll, både på EU-marknaden och när det gäller nationella åtgärder,
för att uppnå EU:s mål om minst 10 % sammankoppling. Detta ska bli verklighet bl.a.
genom kartläggning av flaskhalsar och genom att samordnare utses.
2. Ökad takt mot låga koldioxidutsläpp
En viktig komponent i kommissionens förslag är att EU ska bibehålla sitt ledarskap
när det gäller förnybar energi genom att det görs en bindande målskrivning om att
20 % av den totala energikonsumtionen ska komma från förnybara källor år 2020.
Detta kommer att kräva en avsevärd ökning av energi från förnybara källor i de tre
sektorer där förnybar energi används: biobränslen, elproduktion och uppvärmning
och kylning. Detta mål för energi från förnybara källor kommer att kompletteras med
ett särskilt minimimål för biobränslen på (x) %. Dessutom kommer ett
lagstiftningspaket under 2007 att innehålla särskilda åtgärder för att underlätta
tillträdet till marknaden för biobränslen och för större användning av energi från
förnybara källor i uppvärmning och kylning.
Forskningen har en avgörande betydelse för att få ner kostnaderna för ren energi
och för att få EU:s energiteknikföretag att inta en tätposition inom den snabbt
växande sektorn för teknik med låga koldioxidutsläpp. För att nå dessa mål kommer
kommissionen att lägga fram förslag om en strategisk plan för europeisk
energiteknik. EU kommer även att öka årsanslagen för energiforskning med minst 50
% de kommande sju åren.
För närvarande svarar kärnenergin för 14 % av EU:s energiförbrukning och 30 %
elförbrukningen. I kommissionens förslag betonas att det är varje medlemsstats
ensak att bestämma sig för om man vill ha kärnenergi eller inte. Kommissionen
rekommenderar att annan energi med låga koldioxidutsläpp ska kompensera
avveckling av kärnenergi i EU, annars kommer målet att skära ner utsläppen av
växthusgaser att bli ännu mycket svårare att uppnå.
3. Energieffektivitet
Kommissionen upprepar målet att spara 20 % av den primära energikonsumtionen
till 2020. Om detta mål uppnås kommer EU att 2020 använda ungefär 13 % mindre
energi än i dag, vilket innebär en besparing på 100 miljarder euro och en minskning
av koldioxidutsläppen med 780 ton per år.
2
I kommissionens förslag ingår bl.a. följande: snabbare införande av energieffektiva
fordon, hårdare regler och bättre märkning av apparater, bättre energiprestanda hos
befintliga byggnader i EU och effektivare produktion, överföring och distribution av el
och värme. Kommissionen föreslår även att nya internationella avtal om
energieffektivitet ska ingås.
De förslag som baseras på dessa tre begrepp kommer att behöva stöttas av en
samordnad och trovärdig utrikespolitik.
En internationell energipolitik där EU står enigt
EU kan inte nå sina energi- och klimatmål på egen hand. EU kommer att behöva
arbeta tillsammans med både utvecklade länder och utvecklingsländer och
konsumenter och producenter av energi. EU kommer att utveckla effektiva
solidaritetsmekanismer för att kunna hantera eventuella energikriser och aktivt
utarbeta en gemensam extern energipolitik som gör det möjligt att i ökande
utsträckning tala med enad röst med tredjeländer. EU kommer att anstränga sig att
utveckla energipartnerskap med leverantörsländerna baserade på öppenhet,
förutsägbarhet och ömsesidighet.
Med utgångspunkt i samrådsförfarandet för grönboken 2006 har kommissionen
redan tagit steg i riktning mot en bättre samordnad yttre energipolitik, vilket framgår
av att det har skapats ett nätverk av energisäkerhetskorrespondenter.
Kommissionen föreslår en serie konkreta åtgärder för att stärka internationella avtal
inklusive energistadgefördraget, klimatreglerna efter Kyotoprotokollets giltighetstid
och utvidgningen av handeln med utsläppsrätter till globala partner samt att de
bilaterala avtalen med tredjeländer utvidgas så att energi blir en integrerad del i EU:s
alla yttre förbindelser och i synnerhet i grannskapspolitiken. Två viktiga initiativ är
kommissionens förslag att ingå ett brett partnerskap Afrika-Europa och ett
internationellt avtal om energieffektivitet.
Det är nu mycket viktigt med konkret handling. Sammantaget utgör samrådet med
sektorn, den strategiska översynen och handlingsplanen kärnan i den föreslagna nya
gemensamma europeiska energipolitiken. Genom det här paketet vill kommissionen
flytta tyngdpunkten från principer mot konkreta lagstiftningsförslag. Kommissionen
kommer att söka stöd för förslagen om energi och klimatförändring vid Europeiska
rådets vårmöte och kommer att lägga fram lagstiftningsförslag mot bakgrund av
diskussionerna där.
Samtliga dokument finns på följande adresser:
http://europa.eu/press_room/presspacks/energy/index_en.htm
http://europa.eu/press_room/presspacks/energy/index_de.htm
http://europa.eu/press_room/presspacks/energy/index_fr.htm
3