ÖVERSVÄMNINGSRISKER I SVERIGE OCH EUROPA.

KLIMATANPASSNING 2016
7 SEPTEMBER 2016
HANTERING AV
ÖVERSVÄMNINGSRISKER
I SVERIGE OCH EUROPA.
SESSION: KLOCKAN 14.15-15.05
1
2016-09-06
INTERNATIONELLA
FORSKNINGSVÄRLDEN OCH
SWECO I SAMARBETE I 6
LÄNDER:
PROJEKTET STAR FLOOD
”Stärka och förändra Europeisk
översvämningsriskpolitik:
-framåt mot resilienta/motståndskraftiga
översvämningsarrangemang”
Starflood.eu/Guidebook
2016-09-06
Gendiatur, que reiunt explabo. Ut asinctiis de vollaccab isUnt et eos
quatiandandi dellecu lluptiist
3
GENDIATUR, QUE REIUNT EXPLABO. UT ASINCTIIS DE
VOLLACCAB ISUNT ET EOS QUATIANDANDI DELLECU LLUPTIIST
6
2016-09-06
Hantering av översvämningsrisker: lärdomar från sex
europiska länder
Kristina Ek och Maria Pettersson
STAR-FLOOD-projektet
•
•
•
Syftet var att bidra till förbättrad
förmåga att förebygga och hantera
översvämningar
Fokus på samhällsfunktioner (ej
tekniska lösningar)
Fokus på sårbara urbana områden,
18 fallstudier i 6 länder: Sverige,
UK/England, Belgien, Holland, Polen
och Frankrike
FRGAs
STAR-FLOOD-projektet
•
•
•
Översvämningar identifierade
som en av de allvarligare
samhällsriskerna inom EU
Risken för översvämningar ökar
på grund av klimatförändringar
Konsekvenserna kommer att bli
större till följd av tilltagande
urbanisering
EEA Technical report No
13/2010
Vilka strategier kan användas?
13
Exempel på åtgärder och instrument
Olika strategier för att hantera översvämningsrisker och översvämningar
Förebyggande
Försvar
Anpassning
Förberedelse
Återställande
• Fysisk
planering
•
•
•
•
• Byggregler
• Grön
infrastruktur
(gröna tak)
• Våtmarker
• Platser som
samlar upp
vatten
• Varningar
• Prognoser
• Planer och
kartering
• Aktiviteter för
ökad
medvetenhet
om risker
• Försäkringar
• Nationella
fonder för
kostnader och
skador
orsakade av
naturkatastrof
er
Dammar
Invallningar
Muddring
Sandsäckar
Strategierna studeras ur ett samhällsperspektiv
• Aktörer:
– Offentliga & privata
• Regler:
– PBL & MB
• Resurser:
– Befogenheter
– Finansiering
• Diskurs
– Klimatanpassning
Exempel på frågeställningar:
Ø Hur hanteras översvämningar? Samlat eller fragmenterat?
Ø Vilken roll har lagstiftningen i de olika länderna? Är lagstiftningen
flexibel?
Ø Vilka/hur många aktörer är inblandade, hur samarbetar de?
Ø Finns det särskilda mekanismer som länkar strategier (aktörer,
regler)?
Ø Hur fördelas kostnader för åtgärder/i samband med/efter händelser?
Ø Hur får medborgarna information, hur kan de komma till tals,
påverka?
Lärdomar från de
sex STARFLOODländerna
Översvämningar i de sex STAR-FLOOD-länderna
Orsaker
Typ av risk
Främsta strategi
Belgien
Vattendrag, häftiga regn,
tidvatten, hav/storm
Medel
Försvar (vallar)
England
Vattendrag, häftiga regn,
tidvatten, hav/storm
Medel, varierande
Blandat
Frankrike
Vattendrag, häftiga regn,
tidvatten
Medel, varierande
Återställande (försäkring)
Nederländerna
Vattendrag, häftiga regn,
tidvatten, hav/storm
Hög i stor del av
landet
Försvar (vallar)
Polen
Vattendrag, häftiga regn
Hög i vissa delar
Försvar (vallar)
Sverige
Vattendrag, häftiga regn,
hav/storm
Låg/medel,
varierande
Förberedelse
Försvar (annat syfte)
Aktörer, regler, diskurser
Organisation
Fördelning
offentligt/privat
Rättssystemet
Diskurs
Belgien
Federal stat
Främst offentligt
Specifika regler
Teknik => miljö
England
Decentraliserad =>
centralisering
Offentligt och privat
Specifika regler
Individens ansvar
Teknik => miljö
Frankrike
Centraliserad =>
decentralisering?
Främst offentligt
Specifika regler
Solidaritetsprincip
Teknik => miljö
Nederländerna
Decentraliserat
Främst offentligt
Specifika regler
Kriget mot vattnet
Teknik => miljö
Polen
Centraliserat
Främst offentligt
Specifika regler
Teknik => miljö
(svagare)
Sverige
Decentraliserat
Offentligt och privat
Fåtal specifika
regler
Miljö/klimat
Individens ansvar
Belgien: Fragmenterad men med mekanismer för
överbryggande & kommunikation
England: Fragmenterad men flexibel, marknadslösningar
Frankrike: Fragmenterad, starka mekanismer för
återhämtning , solidaritetsprincipen
Nederländerna: kriget mot vattnet!
Water Act
Defence
Water System
Management
Water test
(Advice)
Urban water
management
Water Act
SMWO,
Information
exchange,
cooperation
Flood risk management
cooperation
e.g. SPKD
Room for
the River
Spatial
Planning Act
Spatial
Planning
Mitigation
Preparation
and response
Recovery
Advice
Emergency
Management
Prevention
Polen: Starkt centralstyre och fokus på försvar
Sverige: decentraliserat & fragmenterat
•
•
Fragmenterad styrning
Kommuner och privatpersoner
huvudaktörer
•
•
Regler utspridda
•
•
Stöd från statlig nivå
MB, PBL, LAV, LSO etc.
Viktiga diskurser:
•
•
Klimatförändringar
Miljöskydd
Tydlig diversifiering
•
Alla strategier förekommer i alla länder, relativa betydelsen
varierar, liksom genomförandet (lagstiftning, policy etc.).
• England har det mest diversifierade systemet
Övriga länder:
• Fokus på återuppbyggande i Frankrike, försvar i Nederländerna,
förberedelse i Sverige och krishantering i Polen
• Trots breddning m.a.p strategier är diversifieringen begränsad i
praktiken (spårbundenhet)
• Främst diskursiv, skiftande diskurser (t.ex. klimatförändringar)
Preliminära slutsatser rörande resiliens,
resurseffektivitet och legitimitet
Ø Resiliens: väl fungerande strukturer för försvar vs.
strävan efter minskad sårbarhet genom
diversifiering.
Ø Resurseffektivitet: betydande variation i hur
åtgärders kostnad och nytta utvärderas
Ø Legitimitet: brist på medvetenhet om risk och brist
på intresse är en utmaning i samtliga länder
Hur står sig Sverige?
•
•
•
Fragmenteringen över sektorer och nivåer verkar inte väldigt
problematisk i Sverige
Mekanismer som länkar strategier/åtgärder/aktörer finns
För- och nackdelar kommunernas centrala roll
– Lokala problem får lokala lösningar
– Resurser varierar kraftigt (finansiella och kompetensmässigt)
– Prioriteringar?
•
Nationella nivån inte särskilt synlig
(mål, strategier, resurser)
Lärdomar & goda exempel
• Finns inga “one-fits-all” lösningar!
• Vad kan vi i Sverige lära oss av de andra länderna?
–
–
–
–
Finansieringslösningar (FR)
Teknisk erfarenhet & kompetens (NL)
Kostnads- och nyttoanalyser (EN)
“Duty to Inform” (BE)
• Vad kan övriga länder lära sig av Sverige?
– Anpassning och flexibilitet, t.ex. kommunalt självstyre (makt)
Framtida klimatscenarier
risker för dammanläggningar
Johnstown
1889
32
Palagnedra reservoir – Schweiz
Flood event in August 1978
33
Hur uppskattar vi drivgodsmänger samt
hittar möjliga källor till drivgods?
34
Hur uppskattar vi drivgodsmänger samt
hittar möjliga källor till drivgods?
• Jordartskarta samt släntlutning
Hur uppskattar vi drivgodsmänger samt
hittar möjliga källor till drivgods?
• Jordartskarta samt släntlutning
• Lokalisera träd med hjälp av laserskannad höjddata
Hur uppskattar vi drivgodsmänger samt
hittar möjliga källor till drivgods?
• Jordartskarta samt släntlutning
• Lokalisera träd med hjälp av laserskannad höjddata
• laserskannad höjddata
38