Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
Att möta och förstå kriminella gäng
i ett föränderligt samhälle
Workshop med Eurogang – ett nätverk för internationell gängforskning
20–22 juni 2016, Göteborg
1
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
A
rbetet med denna workshop föregicks av
ett nära samarbete mellan forskare och
praktiker, alla på olika sätt engagerade i
frågor kring gäng och brottslighet. Här återfinns
de som fokuserar på hur man ska förebygga att
unga personer dras in i sådana sammanhang, de
som har i uppdrag att intervenera mot våldsamma uppgörelser och pågående konflikter och de
som försöker underlätta för personer att lämna
en gängrelaterad brottslighet.
Till alla som bidragit till att denna workshop
kunnat genomföras och blivit ett så inspirerande
möte vill jag rikta ett stort tack! Här tänker jag
särskilt på de i arbetsgruppen som så generöst
ställt upp med sin tid, kunskap och nätverk.
Jag vill också tacka Social resursförvaltningen
i Göteborgs Stad, Vetenskapsrådet, nätverket
Eurogang och Institutionen för socialt arbete vid
Göteborgs universitet för ekonomiskt stöd.
En viktig målsättning för workshopen var att
bidra till ett mer kunskapsgrundat arbete i dessa
frågor. För om vi ska utveckla arbetet i Göteborg
och i andra delar av Sverige måste vi få en djupare förståelse för sådant som hur det kommer sig
att gäng kan te sig attraktiva att ansluta sig till,
vad som driver fram våldsspiraler och även för
hur personer kan bygga upp en ny identitet och
socialt sammanhang när gänget inte längre finns
där som alternativ.
Bakom de många idéerna, forskningsresultaten och diskussionerna som kom upp, fanns det
ändå några genomgående teman:
involvera en mängd aktörer, inte minst från
forskning och praktik för såväl framtagande som
prövning av olika tillvägagångssätt.
Utan att förringa allvaret i frågan vill jag låna
Goffmans teatermetafor, som kom upp flera
gånger under workshopen, för att peka på några
lärdomar från dagarna; För att ta ytterligare
ett steg i Göteborg måste involverade aktörer
förbereda sig ”bakom scenen” för att vara än mer
samspelta och genomdiskuterade. Vilka metoder
verkar ha positiva resultat givet ett visst problem, skulle detta kunna fungera i Göteborg, hur
vet man om arbetet är på rätt väg? Väl på scenen
prövas i vilken mån de olika rollinnehavarna har
lärt sig och känner sig trygga med sina framträdanden. Hur följsamma är de olika aktörerna
gentemot varandra, faller de in i varandras repliker på ett fungerande sätt, behövs det en sufflör
som kan bidra till att de olika aktörerna faktiskt
spelar i samma pjäs? Och slutligen, vilken är
publiken och vilket budskap ges till dem? Vad
kommer kritikerna att förmedla för bild, hur
uppfattar unga personer i risk för att bli indragna i gäng samhällets olika försök att motverka
och skapa alternativ, och vad uppfattar gängmedlemmar själva om möjligheterna att bli reellt
delaktiga i andra delar av samhället igen? Dessa
är alla exempel på frågor som jag hoppas fortsatt
ska bli föremål för diskussion i det kommande
arbetet i Göteborg.
1. Det gängrelaterade arbetet är mångfacetterat
och det saknas tyvärr enkla recept för hur arbetet ska läggas upp på kort och lång sikt.
2. Gäng och grupprelaterad brottslighet är ett
internationellt fenomen och vi måste därför
finna vägar över landsgränserna för kunskaps- och idéutbyte.
3. Framväxten av gäng måste förstås i relation
till hur samhällsstrukturen ser ut och vilka
vägar som uppfattas realistiska till att bli fullt
ut delaktig i samhället.
En konklusion från dessa punkter är att det
krävs ett långsiktigt, allsidigt och systematiskt
arbete i dessa frågor. Ett sådant arbete bör också
2
Torbjörn Forkby, docent i socialt arbete,
Göteborgs universitet.
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
Om workshopen
U
nder tre dagar träffades ett 40-tal internationella forskare och nyckelpersoner från Göteborgs Stad
och polisen för en workshop om gängkriminalitet. Det var 16:e gången som forskningsnätverket
Eurogang träffades men första gången som praktiker bjudits in att delta.
Som ett genomgående tema under workshopen diskuterades situationen och interventioner mot gäng
i Göteborg. Tanken med detta var att få inspel från internationella forskare kring arbetet och vad som
kunde utvecklas vidare. Här lyftes förebyggande arbete mot nyrekrytering till gäng, arbetet mot gängrelaterad våldsanvändning samt stöd till avhoppare. Dessa presentationer kopplades till internationell
forskning genom forskarpresentationer. Utöver dessa teman lyftes också användningen och betydelsen
av sociala medier som kommunikationsplattform och självpresentationer i gängsammanhang.
Konferensen arrangerades av Göteborgs universitet, Göteborgs Stad, FoU i Väst/Göteborgsregionens
kommunalförbund och Polisen. Denna dokumentation är ett urval från de 27 presentationer som gavs
under workshopen.
Vad är Eurogang?
Finn-Aage Esbensen,University of Missouri-St. Louis,USA
E
urogang är en informell sammanslutsom i vissa sammanhang är typiska symboler,
ning bestående av ett 40-tal forskare från
noterade Finn.
Europa och USA. Nätverket har funnits
Eurogangs definition av gäng är att det handlar
sedan 1998. Syftet är att öka kunskapen om
om tre eller flera personer i åldrarna 12–25 år
socioekonomiska villkor och institutionella
som tillbringar mycket tid på allmänna platser
processer i Europa som främjar eller minskar
och där deras kriminella verksamhet är en del av
social exkludering – och utvecklingen av
deras kollektiva identitet. Grupperingen
kriminella gäng eller nätverk. Euroska också ha viss varaktighet över tid.
gang vill skapa förutsättningar för
Vilka konstellationer som är aktueljämförande forskning där flera dala i ett område varierar men för att
tainsamlingsinstrument används
benämnas som ett gäng bör grup(multi-metod) och datainsamperingen i vilket fall ha funnits i
lingen genomförs på mer än en
minst tre månader.
geografisk plats (multi-site). Och
Finn menar också att en av
så vill man sprida kunskap.
många stereotyper när det handlar
Eurogang bildades mot bakgrund
om gäng är att det skulle vara ett
av att likheterna är många mellan
exklusivt manligt fenomen, men forskgängproblematiken i USA och Europa.
ning visar att tjejer kan vara reellt
Finn-Aage Esbensen.
Något av det första man gav sig i kast
delaktiga.
med när nätverket bildades var att defi– I flera av våra studier utgör tjejer
niera vad man avsåg med ordet ”gäng”.
en tredjedel i våra urval! Och att de är med i
– Gäng är inget entydigt begrepp. Det är exgängen är ingenting som tjejerna bara säger, de
empelvis inte nödvändigt att ha tatueringar eller
är involverade i brottslighet på samma nivå som
en röd näsduk för att vara gängmedlem – sånt
killar.
Tips!
Läs mer om Eurogang på www.umsl.edu/ccj/Eurogang/euroganghome.html
3
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
Gängsituationen i Göteborg:
historia och framväxt
Jesper Rieck, utvecklingsstrateg, organiserad brottslighet, Polisen
D
en organiserade brottsligheten har ökat
markant i Sverige sedan 1990-talet. Om
det under den första tiden främst rörde
sig om mc-gäng så har fokus nu svängt till att i
huvudsak handla om nätverk bestående av grovt
kriminella personer med en stark förankring
i vissa förorter eller familjer. Ett gemensamt
ursprung och främst en gemensam uppväxt är
starka förtroendeskapande och sammanhållande
faktorer.
– Gängbildningarna har växt fram samtidigt
som Sverige har fått allt fler så kallade utanförskapsområden. Många av de som hamnar i
gängen ser sig inte som en del av det svenska
samhället men att vara med i ett gäng ger makt,
status och respekt.
En riskgrupp i det sammanhanget kan vara
ensamkommande flyktingbarn som inte sällan
hamnar i utsatta områden som har stora problem med grov kriminalitet.
– Vi har kunnat se att kriminella nätverk ser en
möjlighet att bredda sin rekryteringsbas genom
att försöka rekrytera nyanlända, unga, vilsna och
utsatta individer som ännu inte känner sig som
en del av det svenska samhället.
Det är även tydligt att aktörer inom den organiserade brottsligheten inte längre begränsar sig
till vissa specifika brottsområden utan är mer
multikriminella, allt för att sprida riskerna och
öka vinsterna.
Förra året rapporterade Polismyndighetens
nationella operativa avdelning om 53 utsatta
områden i Sverige, 15 av dessa anses vara särskilt
utsatta och 6 av dessa återfinns i Göteborg (se
faktaruta). Detta är områden där ”lokala kriminella nätverk anses ha stor negativ påverkan på
lokalsamhället”. Det handlar om stadsdelar där
polisen har kunnat identifiera ”öppen narkotikaförsäljning, kriminella uppgörelser som yttrar
sig i grova våldsyttringar på allmän plats, olika
4
Jesper Rieck.
former av utpressning och otillåten påverkan
samt utåtagerande missnöje mot samhället”.
Utvecklingen i områdena har medfört att det
är svårt att utreda de brott som begås där och
media rapporterar allt oftare om stadsdelar där
polis, brandkår och ambulans har svårt att arbeta och allt oftare möts av hot, våld, bilbränder
och stenkastning som en del av gängens territoriella anspråk.
I Göteborg etablerades det första kriminella
mc-gänget 1996. Ungefär samtidigt började
kriminella nätverk med koppling till vissa förorter och vissa släkter etablera sig. I takt med att
dessa nätverk stärkte sina positioner och deras
självförtroende växte under 2000-talet inträffade
flera våldsamma uppgörelser runtom i Göteborgsområdet.
Ett gängmord som begicks 2009 anses ligga till
grund för den omfattande och våldsamma gängkonflikt som blossade upp i Göteborg 2013 och
som pågått under flera år och där flera involve-
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
rade i gäng, men även personer utanför sådana sammanhang, skadats eller mist livet.
– Ett av de största problemen kopplat till organiserad brottslighet och gäng idag är den ökade våldsanvändningen. Fler personer är mer benägna att använda våld samtidigt som våldet blir grövre och mer
hänsynslöst.
Konflikter mellan gäng är i sig inget nytt men de senaste årens konflikter har präglats av interna svek
på ett sätt som man inte kunnat se tidigare. Detta är ett beteende som bidragit till en hög grad av osäkerhet inom gängen och det framstår som att det i vissa fall finns en likgiltighet inför risken att skada
tredje person eller att ge sig på familjemedlemmar, vilket tidigare varit tabu inom den kriminella sfären.
Så från att den kriminella miljön länge präglats av en muntlig kultur där det sagda ordet vägde tungt,
en kultur präglad av begrepp som heder och respekt och konflikter som i regel mest handlade om territoriella anspråk, så rör konflikterna allt oftare hedersfrågor och ständigt upplevda kränkningar. Allt
detta i en miljö där tvister inte kan lösas genom lagar eller domstolar utan regleras genom våld.
Tips!
Polisens rapport Utsatta områden – sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser:
https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/%C3%96vriga%20rapporter/Utsatta%20
omr%C3%A5den%20-%20sociala%20risker%20kollektiv%20f%C3%B6rm%C3%A5ga%20
och%20o%C3%B6nskade%20h%C3%A4ndelser%20(2).pdf
5
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
Sambandet mellan gäng och rekrytering
till våldsbejakande extremism (VBE)
Haisam A-Rahman, samordnare mot radikalisering och våldsbejakande extremism, Göteborgs Stad
H
aisam är en av två samordnare i Götesammanhang som Eurogang viktigt då det kan
borgs Stad med uppgift att samordna
ge ett kriminologiskt perspektiv på sakfrågan, sa
stadens förebyggande arbete mot radiHaisam.
kalisering och våldsbejakande extremism.
Han betonade att de 70 ärendena/händelSamordnarnas uppdrag är att genomserna är individuella och unika men
föra utbildningsinsatser, mobilisera
gav exempel på att där återfinns
och erbjuda stöd till enskilda
socialt marginaliserade personer
individer och anhöriga genom
med ett känt antisocialt beteende
stadens befintliga verksamheter,
och personer med kopplingar
initiera förebyggande arbete
till ett tidigare kriminellt liv.
riktat mot barn och ungdomar,
Det finns också exempel på
koordinera samarbetsaktörer,
kriminella personer som har en
stödja stadens verksamheter som
aktiv roll i kriminella kretsar i
berörs av frågan och arbeta med
Göteborg och som blivit radikalisekunskapsinhämtning samt omvärldsrade genom sociala medier och/eller
bevakning. Mycket av samordnarnas
vänskapskretsen och frivilligt söker
Haisam
A-Rahman.
arbete handlar om samverkan – lokalt,
sig till konfliktområden. Det har även
nationellt och internationellt. I Götehandlat om personer med ett känt
borg ingår de i en samverkansgrupp med reprevåldsamt beteende och erfarenhet av vapen samt
sentanter från polisen, Säpo, berörda stadsdelar
ungdomar som radikaliserats i samband med att
och representanter från civilsamhället bland
de tvångsvårdats.
annat. De samverkar också med andra kommu– När en individ genomgår en förändring av
ner, statliga myndigheter och nationella samorddet här slaget är ideologi inte den enda förnarens kansli mot våldsbejakande extremism. På
klaringen utan det finns faktorer på individ-,
den internationella arenan förekommer samvergrupp- och samhällsnivå som vi behöver arbeta
kan med olika EU-nätverk som Radicalisation
med.
awareness network.
Haisam pekade på att många av de push- och
Samordnarfunktionen i Göteborg inrättades
pullfaktorer som kan göra att unga människor
våren 2015 och har sedan dess varit involverad
tar avstånd från samhället och lockas in i VBE är
i cirka 70 individrelaterade fall eller händelser
desamma som brukar diskuteras när det handlar
med koppling till VBE.
om rekrytering till kriminella gäng.
– Vi har lärt oss mycket men utöver denna
– Men återigen med reservation för att det är
kunskap baserad på egen erfarenhet behöver
svårt att ge en generell förklaring eftersom varje
vi få mer ordentlig forskning inom området,
fall eller händelse är unik.
utifrån den svenska kontexten. Därför blir ett
Frågan om det finns en koppling mellan gäng
6
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
”
Det finns de som talar om en
ny generation av extremister
som vet lite eller inget om
religion och kan manipuleras
in i den extrema tolkningen.
och rekrytering till VBE och hur den i så fall ser
ut diskuteras för närvarande i olika sammanhang.
– I Storbritannien har man på individnivå sett
kopplingar mellan våldsbejakande extremism
och gäng och personer som var involverade i
terrordåden i Bryssel och Paris hade samröre
med kriminella. Här i Sverige håller polisen
på med ett analysarbete och det ska bli mycket
intressant att se vad de kommer fram till.
En gemensam nämnare när man talar om kriminella gäng och våldsbejakande extremism är
själva våldsinslaget.
– Om du tar någon som varit aktiv i en terrororganisation, som befunnit sig i krig och lärt
sig att hantera tyngre vapen – när den personen
återvänder till Sverige har den ett våldskapital
som kan vara värdefullt i den kriminella världen.
Haisam pekade på risken att människor ”med
ett våldskapital” lockas att ansluta sig till exempelvis IS, inte på grundval av ideologi eller religion, utan utifrån sitt kriminella CV.
– Det finns de som talar om en ny generation
av extremister som vet lite eller inget om religion och kan manipuleras in i den extrema tolkningen. Däremot är de kapabla att begå mycket
grymma handlingar, en färdighet som de har
skaffat sig genom kriminell aktivitet. De drivs
inte av ideologiska och/eller religiösa skäl utan
mer av ett intresse för våld och makt som kan
rättfärdigas genom religion.
Tips!
Läs mer om samordning mot våldsbejakande extremism i Göteborg:
http://socialutveckling.goteborg.se/team/samordning-valdsbejakande-extremism/
Theconversation.com: ”The new breed of terrorists: criminals first, Islamists second”:
http://theconversation.com/the-new-breed-of-terrorists-criminals-first-islamists-second-56996
Sveriges radio: ”Terrormisstänkta kopplas till andra brott”:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6397188
7
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
Gang Resistance Education And Training (G.R.E.A.T.)
– ett universellt gängpreventionsprogram
Dena Carson, Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI), USA
T
he Center for the Study of prevention of
Violence vid University of Colorado har
skapat en databas som innehåller över
1400 våldspreventionsprogram. Endast cirka
fem procent av dessa program har genom utvärdering visat sig ha önskvärd effekt.
– Detta visar att även om det finns många program vars syfte är att bidra till att stoppa våld så
är det i många fall svårt att säga om de har effekt,
betonade Dena.
För att förhindra att ungdomar ansluter sig till
kriminella gäng bör det förebyggande arbetet inriktas på riskfaktorer inom områden som skola,
familj, vänner, samhälle och individ.
– Det bästa vi kan göra är att fokusera på
många riskfaktorer och ett program som gör
detta och som har visat lovande resultat är
G.R.E.A.T.
G.R.E.A.T . står för Gang Resistance Education
And Training och är ett preventionsprogram
som används på flera håll i USA men också i
några länder i Centralamerika. Programmet
riktar sig till barn i åldrarna 11–13 år. Det består
av 13 lektioner där varje lektion bygger på den
föregående. Målet är att förebygga rekrytering
till gäng, minska brottsligheten och förbättra
attityden gentemot polisen. Lektionerna genomförs av uniformerade poliser på plats i skolan.
Det är bara de första två lektionerna som
handlar om gängrelaterade frågor. Från och med
lektion tre står andra frågor i fokus: att eleverna
är en del av samhället och vilket ansvar detta
innebär, att lära sig att sätta mål, beslutsfattande,
skolans betydelse, att tänka innan man handlar,
impulskontroll, aktivt lyssnande, att bli en god
lyssnare, grupptryck, att hantera ilska och konfliktlösning.
Den utvärdering av programmet som Dena
och hennes kollegor gjort (se faktaruta) genomfördes i sju olika städer i USA. Elever som genomgick programmet jämfördes med elever som
inte gjorde det. De kortsiktiga effekterna mättes
8
Dena Carson.
efter ett år och visade att programmet hade haft
effekt när det handlar om att förebygga rekrytering till gäng och förbättra attityderna gentemot
polisen. Även på längre sikt, efter fyra år, kunde
dessa effekter konstateras. Däremot gick det
inte att se att programmet bidragit till minskad
brottslighet.
När det gäller de riskfaktorer som programmet
fokuserar visade utvärderingen på både kortoch långsiktiga effekter: mindre positiva attityder till gäng, bättre förmåga att hantera grupptryck, bättre förmåga till konflikthantering och
mindre ilska. På lång sikt kunde man dessutom
se att förmågan att tänka på andra än sig själv
ökat och att risktagandet minskat.
– Att ha ett bra program är bra men det måste
också implementeras så som det är tänkt om det
ska få önskat utfall, påminde Dena.
Även implementeringen av programmet
har därför utvärderats. För att kunna bedöma
programtrohet genomförde Dena och hennes
kollegor en processutvärdering som inkluderade
observationer av den utbildning som poliser-
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
na som utbildades i programmet genomgick,
liksom observationer av när programmet användes i klassrum samt enkäter och intervjuer
med poliser som utbildade i programmet och
skolpersonal.
En fråga som ofta uppkommer i samband med
implementering är personalens engagemang
och när det gäller G.R.E.A.T. är polisernas och
skolpersonalens inställning central. Enkäter och
intervjuer som gjordes med poliser som utbildade i programmet visade att en stor majoritet var
mycket motiverade. De tyckte om att arbeta med
ungdomar och att arbeta förebyggande. Poliserna upplevde att programmet på ett bra sätt
fokuserade på ett antal problem inklusive riskfaktorer som gör att unga söker sig till gäng och
att programmet bidrog till att hjälpa ungdomar
att skaffa sig den kunskap och kompetens som
de behöver för att undvika gäng.
Eftersom programmet är skolbaserat och tar
tid från ordinarie skolarbete är skolpersonalens
inställning viktig. Utvärderingen visar att lärarna
kände sig tryggare när poliser var närvarande i
skolan och upplevde att det hade en förebyggande effekt på drogproblem, gäng och brottslighet.
De upplevde också att programmet förbättrade
relationen mellan ungdomar och polisen. Överlag var skolpersonalen positiv till att ett preventionsprogram genomfördes i deras skola och de
upplevde att G.R.E.A.T. uppnådde uppsatta mål,
var relevant för eleverna och att poliserna verkade väl förberedda och var omtyckta av eleverna.
– Det finns inte så många program inriktade på gäng och prevention. Men vi tror att
G.R.E.A.T. kan utgöra ett alternativ. Vår utvärdering visade på både kort- och långsiktiga effekter
när det gäller att förebygga rekrytering till kriminella gäng och förbättra attityderna gentemot
polisen.
Programmet har börjat implementeras i andra
länder utanför USA, bland annat i Centralamerika, men Dena var noga med att poängtera att
man i dagsläget inte vet något om effekterna
av programmet när det implementeras utanför
USA, eftersom ingen har utvärderat detta ännu.
Tips!
Finn-Aage Esbensen, Dana Peterson, Terrance J. Taylor, D. Wayne Osgood och Dena C. Carson
(2013): Process and Outcome Evaluation of the G.R.E.A.T. Program:
https://www.ncjrs.gov/pdffiles1/nij/grants/244346.pdf
9
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
Finland: Projekt Exit
Sami Peltovuoma, Brottspåföljdsmyndigheten, Helsingfors
I
nom ramen för det interventionsprogram
som Sami arbetar med i Finland är definitionen av en gängmedlem att man har en
varaktig interaktion med och en tydlig roll i en
kriminell organisation som exempelvis Hell´s
Angels eller Bandidos (däremot inte
gatugäng eftersom det inte finns
några sådana grupperingar
som varat över tid i Finland).
Det övergripande målet
med programmet är minskad kriminalitet genom
påverkan på gängmedlemmar.
Detta ska ske genom att gängmedlemmar får hjälp att hoppa Sami Peltovuoma.
av och komma tillbaka till
samhället samt genom insatser för att förhindra
nyrekrytering.
Projekt Exit är en avhopparmodell som
Brottspåföljdsmyndigheten och Centralkriminalpolisen i Finland arbetar med tillsammans.
Inför ett avhopp börjar man med att bedöma
hot- och risknivå samt motivation. Familjen
involveras tidigt. Varje avhoppare får ett handplockat supportteam utifrån sina individuella
behov (exempelvis en koordinator, lokal polis,
frivilligorganisation, övervakare, mentor samt
fängelsevakt). Fokus är att bygga en ny identitet.
Gänget har alltid kommit först och därför måste
nu allt byggas från grunden.
–
Det allra viktigaste under den här processen är att bygga förtroende, fastslog Sami.
När gängmedlemmar vill lämna går det att urskilja olika typer av avhoppare:
• Exit-fallet: frigörelseprocessen kan vara pågående men förändringen har redan ägt rum
på ett mentalt plan.
• Personen har lämnat gänget men vill inte ha
något stöd eller kontakt med myndigheter.
Han vill ha samma rättigheter som vilken
fånge som helst och vill att polisen lämnar
honom ifred.
• Personen har blivit utesluten men vill inte
ha någon hjälp. Han kan fortfarande ha en
känslomässig relation till gänget och eventuellt fortfarande befinna sig i en sorgeprocess.
• Personen säger att han har lämnat men den
informationen kan inte beläggas.
• En person är ganska lämplig och villig att bli
informatör men är inte en avhoppare.
Sami berättade om en masteruppsats som
publiceras i september 2016, skriven av Mari
Kauppinen. Hon har intervjuat fem före detta gängmedlemmar om vad det innebär att
lämna ett gäng, vilka faktorer som påverkar
avhoppet, behovet av stöd under fängelsetiden, vilka erfarenheter de har av stödet från
Brottspåföljdsmyndigheten och vad man tycker
om det stöd man fått under avhopparprocessen.
En viktigt push-faktor som visar sig i samtliga
fem fall är den upprördhet och känsla av svek
som uppstår när man kommit till den punkten
att man upplever att gänget bygger på falskt broderskap och lojalitet, girighet och själviskhet.
– Alla fem säger samma sak och det kanske vi
borde ta fasta på mer i vårt arbete?
Andra omständigheter som de fem uppgav som skäl till att hoppa av var upplevelsen
att gänget kräver mer än det ger, att det är en
stressig och krävande livsstil, att attityder förändras, familjen blir viktigare och relationen till
olika myndigheter blir för påfrestande.
Studien visar också att avhopp oftast är en lång
process, som byggs upp under lång tid. Avhoppet orsakar starka känslor som kan leda till psykisk ohälsa. Avhopparna i studien upplever att
den fientliga atmosfären mellan gäng och myndigheter gör det svårt att ta emot stöd. Och så är
det viktigt att den personal som ska arbeta med
avhopp förstår fenomenet och mekanismerna i
att lämna ett gäng.
Tips!
Brottspåföljdsmyndigheten (Criminal Sanctions Agency): www.rikosseuraamus.fi/sv/index.html
10
Centralkriminalpolisen (National Bureau of Investigation): www.poliisi.fi/sv/centralkriminalpolisen
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
Sven-Johan Dahlstrand, Social resursförvaltning i Göteborgs Stad
– Vi har en vacker men delad stad. Skillnaderna är stora mellan olika
områden i fråga om människors hälsa, antalet barn som växer upp i
familjer med långvarigt försörjningsstöd, långtidsarbetslöshet och så
vidare. I samma områden som utmärker sig negativt i dessa sammanhang finns utmaningar kopplade till både radikalisering och gängkriminalitet. Dessa frågor hör ihop och det är viktigt att vi arbetar med
de strukturer som när gängkriminalitet.
! Rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg:
http://socialhallbarhet.se/wp-content/uploads/2015/01/Skillnader-i-livsvillkor-och-h%C3%A4lsa-2014-Huvudrapport1.pdf
Sven-Johan Dahlstrand.
Klas Friberg, regionpolischef, Polisregion Väst
– Svensk polis genomför ett omfattande reformarbete för att ena organisationen och för att kunna arbeta närmare lokalsamhället. Vi har presenterat en rapport där vi listade utsatta områden i Sverige och vi
kommer att öka våra insatser i 14 av dessa områden. Det handlar om underrättelsearbete och övervakning som ska leda till att vi kan åtala nyckelpersoner. Detta kräver att vi arbetar närmare tillsammans
med andra aktörer, exempelvis Skatteverket och socialtjänsten. Vi ska också arbeta närmare invånarna och lokalsamhället och på sikt ha fler poliser närvarande. Det här handlar om långsiktiga insatser
tillsammans med invånare, Göteborgs Stad och andra myndigheter. Ett viktigt mål är att öka tilltron till
vad polisen kan göra.
! Rapporten Utsatta områden – sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser:
https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/%C3%96vriga%20rapporter/Utsatta%20
omr%C3%A5den%20-%20sociala%20risker%20kollektiv%20f%C3%B6rm%C3%A5ga%20och%20
o%C3%B6nskade%20h%C3%A4ndelser%20(2).pdf
Klas Friberg.
11
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
Eld upphör?
Christina Lindgren, polis i Göteborg
C
hristina berättade att gängen i Göteborg
har många gemensamma drag: medlemmarna i respektive gäng har vuxit
upp tillsammans eller gått i samma skola, de är
i samma ålder och alla är män (såvitt polisen
känner till ingår inga kvinnor i något av gängen
i Göteborg). Gängen tjänar pengar på droger
men också på organiserade stölder från lastbilar,
företag med mera. En annan sak som gängen har
gemensamt är att de tar in yngre personer som
gör jobb åt dem. Den gängdefinition som polisen i Göteborg använder är att det handlar om
fler än fem personer som arbetar tillsammans
med en person i ledande ställning.
De många skjutningar som inträffade 2013 i
Göteborg (56 stycken) gjorde att polisen kände
sig tvungen att agera annorlunda än vad man
gjort tidigare.
– Vi började organisera oss för att kunna ta
tillbaka staden. Vi behövde se över hur vi jobbade inom polisen och tillsammans med andra
aktörer. Och lära mer om gängen genom målinriktat och systematiskt underrättelsearbete.
Men skjutningarna har fortsatt. År 2014 inträffade 54 skjutningar (20 skadade och 4 döda).
2015 skadades 27 personer och 7 dödades (inklusive skjutningarna på Vårväderstorget). I år
har 17 skjutningar inträffat hittills (juni 2016).
– Det är också viktigt att komma ihåg att allt inte
handlar om skjutningar. Det finns mycket annan
våldsproblematik med i bilden som vi arbetar
med, exempelvis misshandel.
Christina betonade att grundligt underrättelsearbete och arbetet mellan lokalpolisområden
och staden är nyckeln till framgång. Som exempel nämnde hon polisens utredningsarbete i
samband med skjutningarna på Vårväderstorget.
– I takt med att vi lär oss mer och får veta saker som i det här fallet gör det att vi kan komma
till rätten med en gedigen utredning. När vi inte
vet och inte känner till kan vi inte rikta in oss på
rätt person. Vi har också problem med tystnaden i samhället, att människor inte vågar vittna.
12
Christina Lindgren.
Vi måste finnas på plats när brotten har skett
och ta tillbaka gatan.
Våldshändelser i ett område påverkar både
gängen och omgivningen. I bästa fall lär sig de
yngre kanske en läxa och drar slutsatsen att detta
är sådant som de inte vill vara en del av. Och här
kommer andra delar av samhället in. Christina
poängterade vikten av att visa på alternativ till
det som händer på gatan – alternativ som kan
konkurrera med sådant som gör att unga söker
sig till gäng, som möjligheten att tjäna stora
pengar och att man vill tillhöra och vara en del
av något.
– Viktigt är att polis och Göteborgs Stad med
stadsdelar har en gemensam lägesbild och
gemensamt försöker få fram åtgärdsplaner både
på kort och lång sikt. Här har Göteborgs Stad
tagit ett kliv och kommit ut med fältassistenter
och stadsdelsvärdar. Det är så viktigt att skolan är med, att föräldrarna kommer med och
att det finns jobb och meningsfulla fritidsaktiviteter. Jag hade önskat att jag kunde säga att
våldsyttringarna kommer att upphöra men om
någon försöker ta över ett område leder det till
nytt våld, inte sällan skjutningar. Inget gäng har
sedan vi organiserade oss kring det här arbetet
2013 försvunnit, tyvärr. Däremot känns det som
att vi är på rätt väg med en ny organisation inom
polisen och genom samverkan inte minst med
Göteborgs Stad.
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
Civil Gang Injunctions (CGI)
Cheryl Maxson, University of California, Irvine, USA
C
ivil Gang Injunction (CGI) är ett juridiskt instrument som en domstol utfärdar för att förbjuda gängmedlemmar att
göra vissa saker, vistas på vissa platser och så
vidare. Det kan röra sig om sådant som redan är
olagligt, som att sälja droger men det kan också
handla om att inte få ha något samröre med andra, namngivna gängmedlemmar eller utegångsförbud. En CGI omfattar ett bestämt geografiskt
område.
– Det är en strategi som har sitt ursprung i
80-talets Los Angeles och som bygger på tanken
att gängen stör den allmänna ordningen, berättade Cheryl.
När en CGI utfärdas går det till så att lokal
polis och åklagare samlar in information om
brottslig verksamhet, gängsamröre med mera.
Åklagaren ansöker om en CGI i domstol och
kallar till förhandling. Allt pappersarbete och
utmaningen att hitta och delge samtliga namngivna gängmedlemmar kan vara en besvärlig
process. Berörda gängmedlemmar har rätt att
närvara vid förhandlingen, dock utan juridiskt
biträde. Om åklagaren kan presentera tillräcklig
bevisning så ger domstolen sitt godkännande
Antalet CGI:er i USA har ökat stort sedan de
introducerades på 80-talet (främst i och omkring Los Angeles). Med start 1987 ökade antalet
gängmord dramatiskt i landet med en toppnotering 1995 för att därefter falla tillbaka. Under
den tiden ökade användningen av CGI:er och
ökningen har fortsatt också efter det att antalet
gängmord har minskat.
Men vilka effekter har en CGI? En utvärdering
av 14 CGI:er i Los Angelesområdet (Grogger
2002) visade bland annat på en minskning avseende våldsbrott men ingen effekt på egendomsbrott. I en utvärdering som Cheryl och hennes
kollegor gjort (se
faktaruta) tog
de sikte på syftet
med en CGI –
att göra bostadsområden tryggare och förbättra
situationen för
allmänheten.
De studerade
fem närliggande
bostadsområden
före och efter
att CGI:er hade
utfärdats i två
av dessa. I det
Cheryl Maxson.
mest oroliga av de
två områden där
CGI:er utfärdades, kunde man konstatera effekter på kort sikt: polisen blev synligare medan
gängen blev mindre synliga, rädslan för gäng
minskade och på det hela taget minskade rädslan för brott. På längre sikt gick det dock inte
att se några effekter i det här bostadsområdet –
med undantag av minskad rädsla för brott. Det
andra området i studien där en CGI utfärdades
bedömdes av polisen vara lite mindre oroligt än
det första. Här kunde man konstatera att polisen
blivit synligare men det hade också gängen. På
det hela taget hade CGI:n i det här området en
negativ effekt. I ytterligare en studie (Hennigan
och Sloane 2013) drog man slutsatsen att en CGI
bör kombineras med omfattande sociala insatser
riktade till enskilda gängmedlemmar.
– Det tyder på att det är viktigt att fokusera
på individen, inte gruppen, om man vill uppnå
önskad effekt, avslutade Cheryl.
Tips!
Cheryl L. Maxson, Karen Hennigan, David Sloane, Kathy A. Kolnick (2005): Can Civil Gang Injunctions Change Communities? A Community Assessment of the Impact of Civil Gang Injunctions:
www.ncjrs.gov/pdffiles1/nij/grants/208345.pdf
13
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
Gängrelaterat våld och sociala medier
Keir Irwin Rogers, University of Sheffield och Craig Pinkney, University College Birmingham, Storbritannien
K
eir och Craig håller på med en studie av
sociala medier som YouTube, Twitter,
Instagram, Snapchat och Periscope. De
har genomfört fokusgrupper med ungdomar
och intervjuat poliser, professionella som jobbar
med gäng samt personer som sitter i fängelse
som har kopplingar till gäng.
– Landskapet har förändrats när det handlar
om hur unga kommunicerar, konstaterade
Craig.
De har bland annat följt 31 gängmedlemmar
på
Snapchat under en veckas
tid. Den övervägande delen av alla snaps (inlägg
på Snapchat) under den
veckan hade ett vardagligt innehåll men det
fanns också ett mindre
antal som innehöll våld,
provokationer – eller inlägg
Craig Pinkney.
som handlade om
pengar och vad man
kan göra med dem. Många inlägg, särskilt på
Snapchat och Instagram, handlar om att visa att
man har mycket pengar och lever lyxliv, parallellt med antydningar om att drogförsäljning
kan vara ett sätt för unga människor att tjäna
pengar.
Craig berättade också om drill music, en
musikgenre som ursprungligen kommer från
Chicago. Den förknippas med ett visst beteende;
unga män, maskulinitet och våldsamt innehåll.
Gäng i Storbritannien har importerat musiken
från USA så nu finns den i alla stora städer i
Storbritannien och på många andra håll – det
har blivit ett globalt fenomen. Varje gång en ny
video publiceras på internet får den fler vis-
14
ningar än vad många framgångsrika, traditionella artister kan uppvisa. Publiken består inte
bara av gängmedlemmar utan ungdomar vilka
som helst. Det som händer när de här videorna
kommer ut är att de följs av våld för
det är det som utlovas. Vad som
börjar som musik på internet
övergår i våld i verkligheten. Detta är något som
både ungdomar och poliser
i studien berättat.
Men sociala medier kan
också utgöra ett alternativ till
våld. Keir och Craig berättade
Keir Irwin Rogers.
om en gängmedlem i norra
London som blev bestulen
på sin träningsväska. Någon i ett rivaliserande
gäng tog den. Traditionell hämnd hade kanske
handlat om våld. Men han som blivit bestulen
använde istället den plattform han har i sociala
medier: Han köpte en väska med träningsskor
och livesände på Periscope hur han åkte till de
kvarter där det andra gänget håller till, sökte upp
någon i det rivaliserande gänget och gav honom
sportväskan (”här har ni, om ni är så fattiga att
ni måste sno från mig”). Han valde med andra
ord att förödmjuka det andra gänget på sociala
medier men något våld förkom inte.
Avslutningsvis lyfte Keir fram ett samband
som han anser behöver utforskas mer och det
handlar om hur sociala medier bidrar till ökad
narcissism (inte minst bland ungdomar), sambandet mellan narcissism och våld och hur
sociala medier triggar våld/fungerar som en
katalysator för våld.
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
In Plain ”Site”: Gäng och sociala medier
Michelle Storrod, Growing against Gangs and Violence (GAGV), Storbritannien
M
ichelle berättade om en studie vars
syfte är att bidra till en bättre förståelse för hur gäng, unga människor
och sociala medier relaterar till varandra. Den
bygger på etnografiska studier av 270 ungdomar, analyser av innehåll på sociala medier och
djupintervjuer med praktiker.
Studien visar hur sociala medier används
av gäng i olika syften; för kommunikation av
bilden av gänget och gängkulturen, rekrytering,
kontroll eller för att tjäna pengar. Det finns
tydliga tecken online på att gäng organiseras
och struktureras i hierarkier och att nya sätt att
rekrytera används. Några av de gängmedlemmar
som Michelle har följt har uppåt 50000 följare
på sociala medier, många av dem har omkring
5000–10000. Alla följare är inte gängmedlemmar
– men vilka är de då?
– Många är flickor under 18 som försöker få
killarnas uppmärksamhet. Den som har kontot
kan se vilket innehåll du delar, taggar, postar,
retweetar, gillar, kommenterar och kan kontakta
dig. Om äldre killar i gängen kontaktar dig är
det som om en kändis skulle ta kontakt.
Sociala medier används också av gängen för
att utöva kontroll. Om du har en bild av någon
när vederbörande pratar med polisen, med en
person i ett annat gäng etc kan bilden användas i
utpressningssyfte. Gängen utövar också kontroll
genom ”remote mothering” (”föräldraskap på
distans”) med hjälp av sociala medier och mobiler. Ett sätt att utöva kontroll är att du är tvungen
att svara inom två signaler, ett annat att du ska
livesända och visa var du är med hjälp av sociala
medier som Periscope.
Michelle Storrod.
– Ett dilemma är att kontroll av det här slaget
gör det svårt för den som vill lämna ett kriminellt gäng.
Mycket tyder på att frågor som sexuella övergrepp på barn online, nätmobbing och sexting
(att skicka meddelanden med sexuellt innehåll
via mobilen) får en extra dimension i en gängkontext. Vuxna som ska skydda ungdomar
känner inte till hur man gör detta online och
behöver stöd och utbildning. Michelle menar att
problem av det här slaget finns öppet mitt framför ögonen på polis och andra myndigheter som,
menar hon, har stora möjligheter att vidta åtgärder om de delar information och förstår vad det
är de ser och vad de ska söka efter online.
– Glöm inte sociala medier! Ungdomar tillbringar mycket tid online, sociala medier har
stor betydelse för gängmedlemmar precis som
för vilka ungdomar som helst idag.
15
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
Det virtuella som verklighet: Hur konflikter
framträder och rör sig online/offline
Jenny West-Fagan, University of California, USA
J
enny inledde med att slå fast att det som
ungdomar, inklusive gängmedlemmar, gör
till vardags allt oftare sker online. Därför är
sociala medier ett intressant forskningsområde.
Hon berättade om tre olika projekt, där det
första handlade om att intervjua ungdomar i
åldern 11–13 år om deras användning av sociala
medier och det andra var en enkät till ungdomar i samma åldersgrupp. Det tredje projektet
handlade om att ta fram utbildningsmaterial för
personal som möter ungdomar för att de ska
kunna utbilda ungdomarna kring riksbeteende
online.
Det är tydligt att ungdomarnas kommunikation online inkluderar konflikter och att konflikter kan överföras mellan den virtuella och
den verkliga världen. Konflikter, oavsett om de
utspelar sig online eller offline, går att dela in i
olika stadier: uppbyggnad, konfliktbeteende och
konfliktlösning. Hur varje stadium ter sig skiljer
sig från den ena konflikten till den andra. Frågan
är vad som händer när konflikterna utspelar sig
online? Påverkas konfliktcyklerna och i så fall
hur? Mildras eller eskalerar de? Online är parterna i en konflikt fysiskt separerade. Det gör att
det finns tid för känslorna att svalna och inget
våld uppstår i stundens hetta. Samtidigt erbjuder
kommunikation online möjlighet för parterna
att ständigt stå i kontakt med varandra och därmed föreligger en risk att konflikten underblåses
eller stegras.
Online ser kommunikationsplattformarna
olika ut och konflikter kan pågå mycket privat
eller publikt. En viktig part att ta hänsyn till i
en pågående konflikt är en eventuell tredje part,
som kan påverka antingen i egenskap av deltagare eller som åskådare. Genom den tredje parten
16
Jenny West-Fagan.
kan konflikten stegras eller mildras.
Jenny avslutade med att betona att det är
viktigt att utbilda ungdomar och personal som
arbetar med ungdomar om hur konflikter rör sig
online/offline.
– Ungdomar behöver bli tryggare i hur de
använder de här kanalerna och lära sig mer för
att undvika negativa konsekvenser. Det är också
viktigt att vi hittar sätt för att använda sociala
medier för att lösa konflikter.
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
Hur använder gäng sociala medier
för att framställa sig själva?
Jeroen van den Broek, University of Applied Sciences, Leiden, Nederländerna
J
eroen pekade på att det kan förefalla parade vill visa att de är tuffa och alla de klassiska
doxalt men när hela världen går online gäller
element som förknippas med gängkulturen
detta även gatukulturen. I sin masteruppsats
finns där. Jeroen följde ungdomar i Spangen, en
studerade han hur detta tar sig uttryck på sociförort till Rotterdam och ett av de mest utsatta
ala medier som Facebook, Instagram
områdena i Nederländerna. Där arbetar lokala
och YouTube. Han utgår från
myndigheter hårt för att förändra områsociologen Erving Goffmans
det.
dramaturgiska perspektiv
– Men ungdomarna som bor där
där denne lånar metaforer
verkar vilja hålla fast vid Spangens
från teatervärlden. Aktören
rykte. Genom sociala medier kan de
uppträder på en scen (front
nå ut över hela världen men de faller
stage) och framställer sig själv
tillbaka till sitt eget område. De säger
så som hen vill bli uppfattad
inte ett ont ord om Spangen för det
av publiken, för att sedan dra sig
rykte området har ger dem status.
tillbaka (back stage).
De ungdomar som Jeroen följt kommu– Sociala medier utgör en utnicerar sin kriminella identitet genom
Jeroen van den Broek. musik (hiphop) och på sociala medier
märkt scen när gängen vill framställa sig själva, konstaterade
leker de med pengar och vapen framför
Jeroen.
kameran, visar bilder på knark, visar att de har
Han pekade på att detta erbjuder nya möjligpengar och att de spenderar dem på dyra skor
heter för forskare.
och kläder, köper champagne på krogen och
– Det är ett intressant sätt för oss att se hur
annan iögonfallande konsumtion.
de här ungdomarna tänker. Det ger en inblick i
Sammanfattningsvis menar Jeroen att de
deras värld som annars är svår att få.
uttryck som tidigare förknippades med gatukulSamtidigt betonade han att sociala medier ger
turen delvis har flyttat över online. Och där är
ungdomarna – precis som alla andra – kontroll
det enklare att kommunicera gängtillhörighet.
över vad de vill visa upp så det är konstruktioner
Samtidigt är det svårare online att avgöra vilka
som visas upp. Och de ungdomar som Jeroen
bilder som ungdomar kommunicerar som är
följde i sin masteruppsats vill vara gangsters,
verkliga och vilka som är konstruerade.
17
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
Att sluta begå brott och stöd till avhopp
Helena Lans, Sören Rafstedt och Pia Eriksson, Kunskapscentrum mot organiserad
brottslighet, Göteborgs Stad
H
18
elena inledde med att blicka tio år
tillbaka i tiden, till en tidpunkt då
situationen i Göteborg karakteriserades
av ökad kriminell aktivitet, våld och spektakulära händelser. Då handlade
det i huvudsak om mc-gäng
medan det numera är
förortsgängen som står i
fokus. Helena beskrev att
det för tio år sedan fanns
en upplevelse i Göteborg
av att det saknades koordinerade insatser mot gängen
från samhällets sida. Det fanns
Helena Lans.
också ett behov av djupare
kunskap om risk och hot. Hur
skulle man kunna sammanföra resurser från olika delar av samhället, som gick utöver de brottsbekämpande myndigheternas uppdrag?
Mot den bakgrunden inrättades Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i Göteborgs
Stad. Kunskapscentrum bygger på ett partnerskap med Polismyndigheten i Västra Götaland,
Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Kronofogden, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten,
Säkerhetspolisen, Tullverket, Länsstyrelsen i
Västra Götaland, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Det är för närvarande det enda
kunskapscentrumet i sitt slag i Sverige men i
Borås håller man på att bygga upp en liknande verksamhet och diskussioner förs också på
andra håll i landet.
Kunskapscentrum har både ett operativt och
ett strategiskt uppdrag. Operativt ska de ta initiativ, stödja och leda nätverkande och projekt
som handlar om konkreta åtgärder mot organiserad brottslighet. De ska också ge råd och stödja organisationer och invånare. Deras strategiska
uppdrag går ut på att långsiktigt arbeta med
strukturella åtgärder som syftar till att slå sönder
infrastrukturen för den organiserade brottsligheten. Kunskapscentrum ska samla in och
distribuera information, stimulera till lärande
och påverka förhållanden som rör lagstiftning,
stadsplanering, upphandling, socialförsäkring
och tillståndsgivning.
Ett av de viktigaste uppdragen är att hjälpa
personer som vill lämna kriminella gäng. Tillsammans med en rad andra aktörer har man
utvecklat en avhopparverksamhet som riktar sig
till personer över 18 år som tillhör ett kriminellt
gäng som man vill lämna. Deltagandet sker på
frivillig basis. Polisen måste samtycka till varje
enskild individ för att de ska få delta.
En av flera viktiga samarbetsparter i avhopparverksamheten är hälso- och sjukvården. Deras
medverkan är viktig utifrån att de kan erbjuda
behandling för missbruksproblem, något som
många avhoppare har behov av. Det kan också
finnas behov av psykisk och/eller psykiatrisk
hjälp och behandling av exempelvis ADHD. En
viktig förutsättning vid avhopp är att de olika
aktörerna jobbar ihop och att rollerna är tydliga.
Sören beskrev hur man steg för steg arbetar med
avhopp:
1. Kunskapscentrum får kännedom om en
person som vill lämna. Informationen kan
komma genom personen själv, släktingar
eller en myndighet.
2. Kunskapscentrum samlar in information
om avhopparens bakgrund och informerar
vederbörande om Kunskapscentrum och
vilka andra aktörer som är involverade. Avhopparen måste vara beredd på att genomgå
behandling vid eventuella missbruksproblem
och ge ett skriftligt samtycke för att berörda
myndigheter ska kunna utbyta information.
3. Polisen genomför en hot- och riskanalys.
Om personen i fråga inte betraktas vara en
del av ett gäng, om vederbörande fortfarande begår brott och/eller riskerar ett längre
fängelsestraff så blir det istället ett fall för
socialtjänsten. Om avhopparen ingår i polisens vittnesskyddsprogram eller har en reell
hotbild hängande över sig så ansvarar poli-
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
sen för ärendet.
skolbetyg som gör det svårt att komma in på
4. Kunskapscentrum kontaktar
arbetsmarknaden, den svåra omställning
den särskilda arbetsgrupp
det innebär om man tvingats flytta, otillsom finns i avhopparverkräckligt stöd från de närmaste släktingsamheten. Den består av
arna och/eller vännerna eller att berörda
representanter från polis,
myndigheter inte agerar tillräckligt
kriminalvård, övervakare,
snabbt.
hälso- och sjukvård, stadsLyckade avhopp å andra sidan känledningskontoret i Göteborgs
netecknas av att man tidigt upprättar ett
Stad och Kunskapscentrum.
skriftligt samtycke så att berörda
Sören Rafstedt.
5. Kunskapscentrum kallar till ett
myndigheter kan utbyta informamöte med avhopparen och de som
tion sinsemellan, att man arbetar
ska ingå i arbetsgruppen i det aktuella fallet.
utifrån att varje avhoppare är unik och varje fall
Vid mötet deltar också socialtjänsten.
behöver utvecklas utifrån individens behov, att
6. Avhopparprocessen börjar och viktiga frågor
det finns särskilda kontaktpersoner på de olika
som man då arbetar med är jobb, bostad,
myndigheterna så att inget faller mellan stolarna
utbildning, hälso- och sjukvård, fritid och
samt att kontaktpersonerna har mandat att fatta
utvärdering.
beslut. I Göteborgs Stad har man dessutom antagit gemensamma riktlinjer som har underlättat
Det finns många orsaker till varför avhopp
och tydliggjort för olika kommunala verksamheibland inte lyckas: bristande motivation, drogter kring deras roller i en avhopparprocess.
problem, att avhopparen känner sig ensam
och socialt isolerad på fritiden, ofullständiga
Tips!
Läs mer om Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet: http://goteborg.se/wps/portal/start/
missbruk-vald-och-brott/brottsforebyggande-arbete/organiserad-brottslighet/!ut/p/z1/hY6xDoIwGISfhrX_31JadMNEicgOdjFgaiEBSkq1iU8vjiYab7vcd7kDBTWoqXn0pvG9nZph9WclLpzlSAtOT7hLGGZJfKD7omT5UUD1D1BrjD-UIRSg-nYk4ToSJLFkQnIq-UbKVDD5ns-mNk4NKKdv2mlH7m591Xk_L9sIIwwhEGOtGTRZdITfGp1dPNQfIMxj_Sx1lb0A4N4asw!!/dz/d5/
L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/
Avslutande ord om behovet av fortsatt forskning och utvärdering
Finn-Aage Esbensen, University of Missouri-St. Louis, USA
– Även om mycket har hänt inom gängforskningen under senare år så råder det fortfarande brist på
multi-metod/multi-site-forskning. Utan detta kan vi inte triangulera vår forskning och våra resultat.
Vi behöver det så att vi kan försäkra oss om att det inte är något unikt vi har funnit och påstår att det
är såhär det ser ut överallt. Utvecklingen hämmas av fördomar bland forskare, fördomar inom olika
forskningsdiscipliner, prioriteringar, kulturella skillnader, språk och finansieringsfrågan. För oss som
forskare i Eurogang återstår mycket arbete! Under den här workshoppen har vi uppnått att forskare och
praktiker har fört intressanta diskussioner och förhoppningsvis leder detta till fortsatt korsbefruktning.
Det finns tusentals program som handlar om ungdomsvåld och gäng men i de flesta fall vet vi inte om
de har någon effekt – eller om de till och med har en negativ effekt. Vi måste göra ordentliga utvärderingar på olika sätt, det behöver inte vara randomiserade kontrollerade studier, så att vi vet om program
som låter bra och känns bra också är bra.
19
Att möta och förstå kriminella gäng i ett föränderligt samhälle
Eurogang – ett nätverk för internationell gängforskning
Eurogang är ett forskarnätverk som har funnits sedan 1998. Det består av ett 40-tal forskare från Europa och USA. Syftet med nätverket är att öka kunskapen om socioekonomiska villkor och institutionella
processer i Europa som främjar eller minskar social exkludering – och utvecklingen av kriminella gäng
eller nätverk. Man vill skapa förutsättningar för jämförande forskning där flera datainsamlingsinstrument används (multi-metod) och datainsamlingen genomförs på mer än en geografisk plats (multi-site). Och så vill man sprida kunskap.
20
Text och bild: Märit Malmberg Nord, FoU i Väst/GR
Tips!
Gang Transitions and Transformations in an International Context
Redaktörer: Cheryl L. Maxson, University of California och Finn-Aage Esbensen,
University of Missouri-St Louis
Hur bildas ungdomsgäng och hur förändras de över tid?
Varför ansluter sig ungdomar till gäng och varför lämnar de?
Hur kan vi använda denna kunskap för att utveckla mer effektiva
insatser? Boken bygger på forskning gjord i tio olika länder.
Läs mer på www.springer.com/us/book/9783319296005
Layout: Maja Sabelsjö, FoU i Väst/GR
! Läs mer om Eurogang på www.umsl.edu/ccj/Eurogang/euroganghome.html
