Täljstenens föräldraförening
Gläntans föräldraförening
Carin Eiman
Nils Eklund
8 februari 2004
Till Barn och Ungdomsnämnden i Uppsala kommun
Skrivelse om grundskolans utveckling i Eriksberg
Med skrivelsen argumenterar vi, till Barn- och ungdomsnämnden arbetsutskotts
sammanträde 12/2 2004, för att de ekonomiska problemen för Uppsala grundskoleverksamhet inte löses genom en nedläggning Gläntan och Täljstenen. Skrivelsen inleds med
argumenten i punktform, så följer en genomgång av de iakttagelser vi bygger argumenten.
Materialet har samlats och utvecklats av ett stort antal föräldrar under en avgränsad tid.
Det innebär att här kan finnas fel och luckor i resonemangen. Ett kompletterande PM där
vårt underlagsmaterial avslutningsvis redovisar vi sammanfattningar av det material vi
arbetat med är under sammanställning och kommer att tillställas nämnden och
arbetsutskottet.
Det innebär vidare att vi under den fortsatta processen kan komma med kompletterande
material.
Med Eriksberg menas det området som t.o.m. år 2002 utgjorde Eriksbergs kommundel.
Områdets grundskolor är Bergaskolan, Eriksbergsskolan, Flogstaskolan, Gläntanskolan,
Malmaskolan och Täljstensskolan.
Vårt förslag och våra argument
Förslag
Gläntan och Täljstenen, som väl uppfyller åtagandet i FN:s barnkonvention att sätta barnens
intressen främst, är och ska även fortsättningsvis vara en del i en kostnadseffektiv, flexibel och
mångsidig skolstruktur i Eriksbergsområdet.
Så var det politiska beslutet år 2000 och de då rådande bärande förutsättningarna har inte
förändrats till de två skolornas nackdel sedan dess.
Bevarandet bör också kopplas till en långsiktig utveckling av Uppsalas skolor där helhetssyn,
fungerande enheter, god ekonomi och mångfald samt uppföljning och organisatoriskt lärande
är nyckelord.
Avvecklingsplaner bör avvisas då de dels inte löser problem dels uppammar defensiva och
inte kreativa aktiviteter. Tröskeln för att avveckla det pedagogiska, kulturella, sociala och
ekonomiska kapital en skola utgör måste vara hög. Central ledningskompetens bör prioriteras
till problem efter risk- och väsentlighetsbedömningar.
Att flytta elever och därmed föra resurser från enheter med ekonomi i balans för att täcka
förluster i andra enheter ger felaktiga signaler och incitament – det ger inge bra
budgetdisciplin.
Argument - ekonomi
Preliminära ekonomiska iakttagelser grundade på tillgängligt material visar att bevarandet av
Gläntan och Täljstenen är en del i en kostnadseffektiv utveckling av skolorna i området.
Gläntan och Täljstenen ingår i en resultatenhet med Malmaskolan. Det ekonomiska
underskottet för 2003 motsvarar 0,3 % av kostnaderna. Motsvarande underskottsandelar för
övriga resultatenheter i området är 4,5 respektive 6,3 %.
Den bild av att lärartätheten minskar med ökad skolstorlek som ofta förutsätts saknar
empiriskt stöd. Såväl i Uppsala som i flera jämförbara kommuner är sambandet, enligt statistik
från Skolverkets databas SIRIS snarat det omvända. I Eriksberg är det tydligt att ökad
skolstorlek ger ökad lärartäthet.
En avveckling av Gläntan och Täljstenen skulle minska lokalkostnadsandelen för skolorna i
Eriksbergs kommundel från 16 till 15 %.
De ekonomiska underskotten måste åtgärdas, inom respektive enhet, med utgångspunkt i de
olika faktorer som driver upp kostnader. Orsakerna variera sannolikt mellan olika skolor.
Uppsala kommun har hos Skolverket ansökt om ekonomiska medel för att utveckla arbetet
mot mobbing. Gläntan och Täljstenen har utvecklat ett bra förhållningssätt i detta arbete, som
man dessutom framgångsrikt tillämpar. Flera av de exempel på goda insatser som
Myndigheten för skolutveckling lyft fram finns på våra två skolor.
Statliga bestämmelser som påverkar de ekonomiska förutsättningarna håller för närvarande på
att omprövas. Fördelning av delar av statsbidraget till kommuner efter åldersgrupper upphör i
och med innevarande budgetår. En relativ minskning av Uppsalas befolkning i skolåldrarna
kommer inte att påverka den kommunala intäkten genom statsbidraget.
I finansdepartementet bereds vidare förslag om att ge kommunallagens krav på budget i balans
ges dels en mer långsiktig och uthållig inriktning, dels en tydligare koppling till det politiska
ansvaret och det kommunala självstyret.
Argument - elevflöden
De elevflöden som redovisats som huvudsakligt beslutsunderlag ger ingen entydig bild, tvärtom
finns utrymme för olika lösningar.
Den förväntade nedgången i elevantal är där lägre än i de prognoser som användes i
kommundelsnämndens lokalutredning 1999-2000.
En lägsta nivå för lågstadiegrupperna kan redan ha passerats i flera av skolornas närområden.
Födelsetalen under 2003 är högre än vad som prognostiserats och innebär en ökning från år
2002. Det påverkar antalet sexåringar år 2009 som är det första år kommunen kan frigöra sig
från lokalkostnaderna för Gläntan.
Efterfrågan på platser på de aktuella skolorna, i Eriksberg eller för Uppsala kommun som
helhet påverkas i sig av både föreslagna som verkställda nedläggningar. Bilden av Uppsala
som bosättningsort påverkas negativt av en skapad instabil skolstruktur.
Fr.o.m. läsåret 06/07 och fram t o m 08/09 blir det enligt nedläggningsförslagets
elevfördelningstabeller över 100 färre sexåringar i Berga, Gläntans och Täljstenens närområde
än vad befolkningsstatistiken indikerar. Barn som man helt tycks ha missat.
Argument - lokalfrågor
Det finns frågetecken för både den kortsiktiga och långsiktiga kapaciteten i de aktuella
skollokalerna.
En lokalrevision som genomfördes av en oberoende konsult år 2001 visar att skolorna i
Eriksberg är dimensionerade för cirka 1890 elever samtidigt som elevantalet år 2000 uppgick
till nära 2300.
I den vid lokalrevisionen upprättade prognosen för år 2005 beräknades elevantalet till cirka
1950. I den beräkning som presenteras som underlag för nedläggning av Gläntan och
Täljstenen är elevantalet för 2005.
Skollokalernas tillstånd och eventuella reparationsbehov är en osäker faktor. Bergaskolans
paviljong har dömts ut och behöver ersättas, Flogstaskolan dras med mögelproblem.
Vare sig reparationer utförs eller på grund av kommunens investeringsrestriktioner skjuts på
framtiden blir konsekvensen en minskad tillgång på skollokaler.
Argument – verksamhet och kvalitet
Verksamheten vid Gläntan och Täljstenen förenar småskalighetens och de naturnära lägenas
fördelar.
”Alla känner alla”, vilket ger trygghet för både barn, personal och föräldrar.
De flesta typer av problem, t.ex. mobbing kan upptäcktas tidigt
Det finns ett gemensamt ansvar för samtliga barn bland personalen (och bland barnen!)
Fungerande arbetslag ger bra samarbete och en gemensam syn på skolans uppgift; engagerade
personalstyrkor ger professionell undervisning samt kan stödja goda sociala beteenden
Det är två små skolor, längs Linnéstigen, med Stadsskogen som skolgård - barnen blir kreativa
och ges en motorisk träning som inte kan mätas med vad man kan uppnå med konstruerade
lekplatser
Här finns och tillvaratas möjligheten att jobba med naturen som ”klassrum” och därmed lära
av naturen.
Utgångspunkt
Frågan om framtiden för lågstadieskolorna Gläntan och Täljstenen diskuteras för närvarande.
Frågan ska enligt uppgift prövas i Barn och ungdomsnämnden den 26 februari 2004. Det kan
kopplas till ett uttalande i UNT (040115) där kommunens skolchef menar att det behövs ”en
långsiktig plan för skolnedläggningar”.
Vi invänder både mot synsättet i citatet och mot dess tillämpning med det aktuella nedläggningsförslaget. Det strider mot det vi uppfattar vara några grundläggande principer för Uppsala
kommun. Det gäller Barn och Ungdomsnämndens program för skolans utveckling. Det gäller
också politiken för en ekonomi i balans. Ett framgångsrikt spararbete bygger på att man först
utvecklar och sedan använder metoder för att särskilja nödvändiga kostnader från onödiga.
Gläntan och Täljstenen är två exempel bland flera på, så väl ekonomiskt som pedagogiskt, väl
fungerande skolor i Uppsala.
Ett program där sparandet riktas mot skolenheter och inte på kostnadsdrivande faktorer inom
skolor och för deras verksamhet ger en fokus som riskerar att permanenta de ekonomiska
underskotten. Använder man skolors storlek som utgångspunkt riskerar den centrala
skolledningen att ge två för budgetarbetet två negativa signaler.
1 För små skolorna lönar sig inte att värna både ekonomi och verksamhet eftersom goda
resultat och fungerande verksamhet inte väger särskilt tungt.
2 För stora skolor blir risken att det utvecklas en inställning att man inte behöver anstränga sig
att minimera kostnader. Storleken blir ett skydd och nya resurser kan tillföras genom att elever
och med dessa kopplade resurser förs över från nedlagda mindre skolor.
Bakgrund
Frågan om konsekvenserna för skolverksamheten av de vikande elevtal som följde efter de stora
födelsetalen under 1990-talet uppmärksammades tidigt av dåvarande Eriksbergs
kommundelnämnd. År 1999 initierades gav nämnden förvaltningen uppdraget att utreda behoven
av lokaler vid Eriksbergsskolor. Utredningen som arbetade öppet och i dialog med bl.a.
föräldrarna presenterade år 2000 tre olika alternativ.
Fortsatt verksamhet på samma nivå.
Nedläggning av Gläntan och Täljstenen.
Bevarande av Gläntan och Täljstenen där Gläntan och Flogstaskolan föreslogs bli F-5 skolor,
Bergaskolan bli F-9, motivet var bl.a. att skapa en struktur där Eriksbergsskolan avlastades.
Den ekonomiska kalkylen byggde på tre förutsättningar; minskade lokalkostnader, ett sjunkande
antal elever och en möjlighet till att få en lägre lärartäthet, dvs. bättre resursutnyttjande.
Nedläggningsalternativet beräknades ge de lägsta kostnaderna per år 2005.
Utredningen gick på remiss. Därvid anfördes bl.a. att;
en minskad lokalkostnad genom avveckling av Gläntan inte kunde realiseras förrän 2008 då
kontraktet med KJ Bygg löpte ut,
det på de två skolorna fanns elever där alternativet vid nedläggning var väsentligen dyrare
placeringar på särskolor,
en tillsynsrapport från kommunledningskontoret givit Täljstenen och Gläntan god vitsord.
Kommundelsnämnden delade det helhetsperspektiv som bl.a. föräldraföreningarna betonat
genom alternativet med bevarad och utvecklad skolstruktur beslutade att Gläntan och Täljstenen
skulle fortsätta och Bergaskolan skulle byggas ut till en F-9 skola. Därefter har utvecklingen av
två faktorer beräknats annorlunda än vad som antogs i utredningen.
Lokalutredningen räknade med en större nedgång i elevantalet efter 2004 än vad som nu antas, se
tabell 1.
Tabell 1: Elevantal i Eriksbergs grundskolor för olika läsår enligt dels "Västra stans"
beräkning år 2004 dels Eriksbergs kommundelsförvaltnings utredning år 2000.
Läsår Ber. 2004 Ber. 2000 Diff.
02/03 2231
2274
43
03/04 2183
2193
10
04/05 2139
2115
-24
05/06 2058
2022
-36
Lokalutredningen antog vidare att en koncentration av elever till större skolor skulle ge lägre
lärartäthet, man beräknade denna till 5,8 lärare per 100 elever. En sammanställning av uppgifter
från Skolverkets databas SIRIS visar att för år 2002 är de tre till elevantalet minsta skolorna i
Eriksberg; Täljstenen, Gläntan och Flogsta som har en lärartäthet som understiger 6 lärare per
100 elever. Flogsta har 5,2 lärare per 100 elever medan de två övriga har under 5 lärare per 100
elever. Se vidare under avsnitt om ekonomi.
Vår slutsats är att frågan om grundskolestrukturen i Eriksberg redan grundligt utretts och att det
vikande elevunderlaget därvid både beaktats och placerats in i ett helhetsperspektiv. Även frågan
om det ekonomiskt meningsfulla i att lägga ned Gläntan och Täljstenen belystes och beaktades i
den demokratiska beslutsprocessen.
Beslutet innebar också ett politiskt principiellt ställningstagande för en varierad och flexibel
skolstruktur i Eriksberg med utrymme för elever, skola och föräldrar att hitta bra lösningar i varje
enskilt fall. Ett kommunalval därefter har inte ändrat majoritetsförhållandena,
kommundelsnämnden beslut har således konfirmerats i de demokratiska processen.
Mot den bakgrunden är vi frågande inför ärendets formella gång. Frågan fick sin politiska lösning
år 2000. I april 2003 väcks den igen på tjänstemannanivå och utreds sedan utan att den politiskt
ansvariga nämnden informeras eller involveras. Enligt underhandsuppgifter fick politikerna i
Barn- och ungdomsnämnden information om frågan efter det att föräldrarna informerats i januari
år 2004, i vissa fall genom föräldrar.
I Barn- och ungdomsnämndens Uppdragsplan för år 2004-2007 redovisas en beräknad minskning
av elever i grundskoleåldern och att det ställer stora krav på flexibilitet och omplanering.
Nämnden har också redovisat sina utgångspunkter för detta:
”Kommunens nya organisation, med en gemensam nämnd för barn- och ungdomsfrågor, ger
möjligheter att säkerställa en gemensam syn på barns och ungdomars utveckling. Möjligheten att
ge uppdrag för hela verksamhetsområden underlättas. Vidare ges förutsättningar till
omfördelningar och samordningsvinster, allt i syfte att nå jämn och hög kvalitet i alla
verksamheter. Genom uppföljning blir verksamheternas olika enheter jämförbara. De goda
exempel som finns kommer att tydliggöras och kunskaperna kan mer systematiskt spridas till
övriga enheter. Med god uppföljning och utvärdering skapar vi förutsättningar för att
medborgarna ska få god insyn och kunna jämföra olika enheter.”
Det är enligt vår mening svårt att se koppling mellan dessa å ena sidan dessa utgångspunkter, som
vi anser förnuftiga och efterlängtade, och å andra sidan dels grundskolechefens uttalande (UNT
15/1 2004) om att det behövs en långsiktig plan för nedläggningar av skolor, dels det aktuella
underlaget för nedläggning av Gläntan och Täljstenen. Var finns de goda exemplen, var finns
uppföljningen?
Ekonomi
Boksluten för år 2002 och 2003 för Eriksbergs grundskolor talar ett tydligt språk. Resultatenheten
Malma, Täljstenen och Gläntan har minskat ett underskott på 1,5 % av kostnaderna för år 2002
till 0,3 % för år 2003.
För de övriga resultatenheterna ökar underskotten, i ena fall från 0,7 % till 4,5 % av kostnaderna,
det andra från 3,7 % till 6,3 % av kostnaderna. Enligt uppgift från Uppdragskontoret 29/1 2004
var underskottet för Uppsalas grundskolor för år 2003 till 96 miljoner kronor, vilket skulle
motsvarade 6,6 % av den budgeterade tilldelningen.
Slutsatsen av ovanstående är enligt vår mening tydlig. De problem som medför att Uppsala
kommuns grundskolor går med förlust finns inte i Gläntan eller Täljstenen. En nedläggning av
skolorna skulle, om vissa antaganden var giltiga, marginellt förbättra grundskoleekonomin.
Lokalkostnadsandelen för skolorna i Eriksbergs kommundel skulle, när elevantalet på
lågstadienivå når sin lägsta punkt, minska från 16 till 15 %. Det är då att märka att skolorna i
Eriksberg i dag har lokalkostandsandelar på cirka 13 %. Det är väsentligen lägre än de cirka 17 %
som lokalutredningen år 1999/2000 räknade med för Eriksbergs skolor. Det är ännu lägre än de
cirka 20 % som enligt Skolverket gäller för såväl Uppsala kommun som helhet och för Riket i
genomsnitt.
Orsakerna till de ekonomiska underskotten står i stället att finna i de enheter där de genereras.
Verksamheten och ekonomin är inte tillräckligt samordnad, antingen beroende på hur
verksamheten sköts eller organiseras eller att den ekonomiska tilldelningen inte är tillräckligt
anpassad till respektive enhets faktiska förutsättningar.
Vår utgångspunkt är att en ekonomi i balans är en nödvändig förutsättning för en god
verksamhet. Även det motsatta gäller, någon motsättning finns inte. Det är när en verksamhet inte
fungerar som de stora och okontrollerade kostnaderna uppstår. De stora underskotten i
kommunens ekonomi motverkar all verksamhetsutveckling, dels direkt genom att nödvändiga
resurser för framtidssatsningar de facto inte finns, dels indirekt genom de kortsiktiga akuta
ingrepp i fungerande verksamheter som anses självmotiverade i krislägen. Synsättet utvecklas i
den statliga Ekonomiförvaltningsutredningens betänkande God ekonomisk hushållning i
kommuner och landsting (SOU 2001:76) och motiverar där förslag om ökad långsiktighet i
balanskravet kopplat till mandatperioderna samt ökat utrymme för det kommunala självstyret. Se
vidare i bilaga 1.
Att varje enskild kommunal resultatenhet har ekonomin i balans är också en förutsättning för att
den totala kommunala ekonomin ska gå ihop. Viktigt för att skapa en god ekonomi i en
verksamhet är en budgetdisciplin med incitament där det lönar sig att hålla budgeten. En kritisk
prövning bör i första hand riktas mot verksamheter med underskott. Att utan grundlig analys och
tydliga krav tillföra förlustverksamheter nya medel, antingen i reda pengar eller indirekt genom
att flytta det intäktsbärande elevunderlaget, riskerar uppskjuta de åtgärder som behövs för att
balansera budgeten och ekonomin. Att lägga ner verksamheter med god ekonomi för att förstärka
dem som har underskott ger motsägelsefulla signaler.
I det sammanhanget undrar vi vad grundskolechefens uttalande i UNT (15/1 2004): ”Att anpassa
kostnaderna till antalet elever är vår stora utmaning framöver” betyder. Hela
fördelningsmodellen är ju individbaserad, med dels grundpengen och den individberoende
strukturdelen. Alla betydelsefulla kostnader ska ju vara täckta i den per elev tilldelade summan.
Om inte fördelningsmodellen är anpassad så att den täcker variationer i elevflödet finns ett
systemfel.
Att större skolor har en stordriftsfördel som gör att behovet av lärare i en skola minskar när
antalet elever i ökar är en vanlig föreställning. Den fanns med som ett antagande i
lokalutredningen från 1999/2000. Den verkar finnas med i som de föreliggande förslagen; ”med
större enheter utnyttjar vi lärarna bättre”. Det empiriska stödet är dock svagt. I Eriksbergs skolor
är det motsatta förhållandet tydligt, se tabell 2. De mindre skolorna har lägre lärartäthet. Det
gäller även, fast mindre uttalat, för den andra delen av Västra Staden - Luthagen där dock
lärartätheten är högre än i Eriksberg. I bilagan om ekonomi visas också exempel indikationer på
att småskalighetsfördelen gäller för Uppsala kommun som helhet, samt för jämförbara
kommuner.
Tabell 2: Samband mellan elevantal och lärartäthet i Eriksbergs skolor år 2002
Elevantal
Lärare
Lärare per 100 elever
Täljstenen
43
2
4,7
Gläntan
77
3
3,9
Flogsta
153
8
5,2
Malma
285
17
6,0
Hågadal
307
19
6,2
Berga
477
30
6,3
Eriksberg
694
53
7,6
Totalt
2036
132
6,5
Källa: Skolverket, SIRIS, Personalstatistik
Slutsatsen av denna i iakttagelse är att en överföring av elever från mindre skolor till större
medför risker för att kostanden för antalet lärare ökar.
Elevflöden
Lokaler
I november genomfördes en syn av Gläntans kök som ledde till krav på ombyggnader. Synen
angavs vara ett led i en systematisk genomgång av kollektiva kök. Att fortsatta besiktningar av
kök och andra genomgångar eller inspektioner av skollokaler identifierar omedelbara behov av
åtgärder kan inte uteslutas.
Verksamhets frågor
Bakgrunds PM
Ekonomisförvaltningsutredningen
Enligt en rapport från ett forskningsprojekt som utredningen initierat är den politiska ledningen svag i
problemkommunerna. Forskarna har också funnit brister i planerings- och styrsystemen och i samarbetet
mellan de förtroendevalda och tjänstemännen.
De framgångsrika kommunerna och landstingen tonar ner de
ekonomiska förutsättningarnas betydelse för framgång. Utmärkande
för dessa kommuner är dock fokusering på ekonomin och
försiktighet. Politisk enighet, långsiktighet och uthållighet, budgetdisciplin
och goda rutiner för ekonomisk uppföljning är faktorer
som också kan antas väsentliga i kommuner och landsting som
förmått ta sig ur svåra ekonomiska situationer.
