Kartläggning av erfarenheter och forskning om
ensamkommande flyktingbarn i Sverige och andra länder
Fores 16 maj 2016
Aycan Çelikaksoy och Eskil Wadensjö
Institutet för social forskning (SOFI),
Stockholms universitet
Undersökningen
1. Att granska svensk forskning, utvärderingar mm om
ensamkommande barn
2. Att granska forskning i andra länder om ensamkommande
barn
Det är den tredje längre av våra rapporter (de två första
baserades på registerdata för barn som kommit 2003-2012)
Närmast kommer engelsk version av översikten, en rapport
om utbildning och en för DELMI med uppdatering som avser
dem som kommit 2003-2014; dvs vi täcker två år till
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
2
Hur många kommer?
I
• År 2015 sökte 88 245 ensamkommande barn asyl i
EU28 länder enligt Eurostat.
• Fler sökte asyl i Sverige jämfört med till andra
europeiska länder, 35 250 barn.
• Därnäst flest till Tyskland (14 440), Ungern (8805),
Österike (8275), Italien (4070), Nederländerna (3855)
och Storbritannien (3045) enligt Eurostat.
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
3
Hur många kommer?
II
• Mellan 2008 och 2013, sökte ungefär samma antal
ensamkommande barn asyl i EU. Antalet ökade
markant 2014 och än mycket mer 2015.
• Fördelningen efter vilka länder barnen kommer till
har förändras mellan åren.
• Antalet som söker asyl i Sverige och Tyskland har
ökat jämfört med andra länder medan antalet som
söker asyl i Storbritannien och Nederländerna
minskat.
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
4
Sammansättningen
• De flesta är pojkar; varierar efter vilket land
barnen kommer från (och därför mycket mellan
olika år)
• De flesta är 16 eller 17 år
• De flesta kommer från några få länder (varierar
över tiden – beroende på var kriserna är)
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
5
Viktigt att ta tillvara lärdomar
• Sverige har flest ensamkommande barn därför
intressant för andra länder
• Sverige (och Norge) har registerdata av hög kvalitet
• Andra länder har också erfarenheter (positiva och
negativa). Det gäller även länder utanför Europa
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
6
Generellt vad gäller erfarenheter
• Få utvärderingar (i form av experiment, resultat före och efter
reform eller jämförbara grupper)
• Mycket få länder har bra registerdata (Sverige och Norge av de
länder som har många ensamkommande barn).
• De flesta studierna avser de inledande faserna (det är då
barnen går att nå)
• De flesta studierna är kvalitativa (case studies)
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
7
Sverige
• Inledande fasen (hur lång; prövningen; tolkning)
• Boendeplaceringen
• God man, särskild förordnad vårdnadshavare
• Utbildning
• Arbete
• Hälsa
• Hur går det när barnen blir äldre?
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
8
Övriga länder i Norden
• Danmark
– fallstudier
• Finland
– Uppföljning (boende)
• Norge
– Bra registerdata om bl.a. hälsa, boende, arbete
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
9
Andra länder i Europa
• Storbritannien
– Inledande fasen
• Tyskland
– Inledande fasen
• Italien
– Flyktingar och också arbetssökande
• Central- och Östeuropa
– Från andra länder
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
10
USA I
• Andra världskriget
– Barn från Storbritannien under andra världskriget
(jfr barnen från Finland till Sverige)
• Ungern, Vietnam mm
– Placering i fosterfamilj (etniskt samma eller etniskt
amerikanskt)
• Lost boys of Sudan
– Betydelsen av aktivitet
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
11
USA II
• Northern triangle (Guatemala, Honduras, El Salvadore)
– Flest av dem är tonåriga pojkar
– 63000 under perioden oktober 2013 – juni 2014
– Därefter lägre – stopp vid gränsen till Mexikos södra gräns; nu ökning
igen många söker sig nu också till Belize och Costa Rica)
– Vägen dit svår
– De flesta kommer till Texas och stannar under asylansökan i delstater
där det finns många landsmän (Texas, Kalifornien, New York, Florida,
Virginia och New Jersey)
– Lång behandlingstid för asylansökningar; tre år vanligt; de flesta får
avslag; de med rättsligt biträde får oftare ja (många som får nej
avviker)
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
12
Turkiet
• Från samma länder som dem som kommer till
Europa
• En del bosatt i flyktingläger, andra i städer
• Olika villkor för de båda grupperna
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
13
Olika faser: Erfarenheter från andra länder
än Sverige
• Asylprövningen (ålder)
– Belgien som exempel
• Boende
– Stabilitet
• Utbildning
– Lära sig landets språk
• Arbete
– Få länder har uppgifter
• Hälsa
– Trauma, psykiatriska diagnoser
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
14
Områden att beakta: Ankomsten I
• Snabbhet i vidareplaceringen. Det är viktigt att vistelsen i
ankomstboendet blir så kort som möjligt.
• Bedöma åldern för dem som kommer som asylsökande barn
och att det görs med respekt för dem.
• Vilka har allvarliga problem? Viktigt att redan på
ankomstboendet se vilka som har allvarliga medicinska
(psykiatriska) problem och att de snabbt får adekvat
behandling.
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
15
Områden att beakta: Ankomsten II
• Uppmärksamma de spänningar som finns mellan olika
grupper. Det är viktigt att placeringen görs så att grupper av
individer som har inbördes konflikter av etnisk, religiös eller
politisk art eller är i olika ålder och av olika kön inte blir
placerade på samma boende eller att det finns personal som
har kompetens att hantera uppkommande konflikter och
andra problem.
• Ankomstboendet. Viktigt med strukturerade aktiviteter för de
placerade redan då och att de får kontaktpersoner.
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
16
Områden att beakta: Första placering I
• God man/särskild vårdnadshavare. Det är viktigt att alla får en
god man och efter att tillstånd beviljats en särskild
vårdnadshavare. Den som blir förordnad ska adekvat
utbildning, inte ha ansvar för många barn och helst kunskaper
i det ensamkommande barnets modermål (eller en skicklig
tolk).
• Eftersom en kontaktperson från det svenska samhället är
avgörande för dessa barn ska kunna navigera i det svenska
samhället och här bygga en framtid kan förlusten av stödet av
när de fyller 18 år bromsa deras integration. Fortsatt stöd till
21 år.
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
17
Områden att beakta: Första placering II
• Kvalificerade tolkar. Det är viktigt att tolkarna är kvalificerade
och att de tolkar det språk som är barnets.
• Prövning av asylskäl. Det är viktigt att prövningen av
asylskälen görs rättssäkert och så snart som möjligt för att
göra perioden av osäkerhet så kort som möjligt.
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
18
Områden att beakta: Boende I
• Stödboende/HVB. Viktigt att boendet är avpassat efter
barnets behov.
• Viktigt att personal kan hjälpa barnen med läxor och i övrigt
vid deras studier.
• Fosterfamilj/familjehem. En fosterfamiljs lämplighet måste
prövas noggrant innan den får ta ansvar för ett
ensamkommande barn.
• Släktboende/anknytningsboende (EBO). Samma krav vad
gäller lämplighet bör gälla vid placering hos släkting eller
annan anknytning.
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
19
Områden att beakta: Boende II
• Oavsett typ av boende är det viktigt att det vid tillfälle av olika
typer av dålig behandling ska kunna söka hjälp vid en av
boendet oberoende inrättning.
•
• Det är viktigt med nätverk och därmed är det viktigt att
boendet på olika sätt kan hjälpa barnen att etablera kontakter.
• Uppmärksamma risker för olika typer av diskriminering även
inom boendet.
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
20
Områden att beakta: Utbildning I
• Svenska. Det är mycket viktigt för barnets integration att
snarast få undervisning i svenska på en nivå lämpad för
barnet.
• Introduktionsundervisning. På samma sätt är det viktigt med
en samtidig undervisning som ger en introduktion i det
svenska samhället.
• Placering på rätt nivå. Det krävs en noggrann kartläggning av
barnets kunskapsnivå vid ankomsten för att kunna placera in
det på rätt nivå i skolsystemet.
• Då de flesta barnen kommer i 16 och 17 års ålder är det svårt
för dem att bli klara med sin utbildning på gymnasienivå i
vanlig ålder.
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
21
Områden att beakta: Utbildning II
• Barnen ska ha möjlighet att tidigt få råd om möjligheterna att
kombinera arbete och utbildning.
• Barnen har bristande kunskaper om hur det svenska
arbetslivet fungerar. Studie- och yrkesvägledning är därför
speciellt viktig för ensamkommande barn.
• Kamratkontakt, både med andra barn som har kommit som
flyktingar och andra barn, är viktigt för integrationen.
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
22
Områden att beakta: Arbete I
• Det är viktigt att informera barnen om hur man söker arbete,
hur man skriver ett cv, hur man gör under en
anställningsintervju och också om möjligheterna att
kombinera studier och arbete.
• Praktik. Olika typer av praktik under skoltiden kan ge ökad
kunskap om den svenska arbetsmarknaden.
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
23
Områden att beakta: Arbete II
• Olika typer av arbeten är lämpliga för barn med olika
förutsättningar. Speciellt viktigt är det att hjälpa dem som
kommit sent i tonåren till ett första arbete.
• Ungdomsarbeten – dead end jobs. Det första arbetet kan om
det är okvalificerat vara en återvändsgränd. Det är väsentligt
att hjälpa barnen vidare från denna typ av arbeten
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
24
Några avslutande frågor
• Hur går det för dem som har kommit de senaste
åren?
• Vad händer med de ensamkommande när de blir
äldre?
• Varför går det olika för pojkar och flickor?
• Varför går det olika bra i olika delar av landet?
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
25
16 maj 2016
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
26
