ensamkommande flyktingbarn

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige
Centrum för kommunstrategiska studier i Motala den 28 april 2016
Aycan Çelikaksoy och Eskil Wadensjö
Institutet för social forskning (SOFI),
Stockholms universitet
Undersökningen
1. Att konstruera ett mer omfattande datamaterial än
hittills för undersöka arbete, utbildning, hälsa mm
2. Att undersöka vilka det är som kommer som
ensamkommande barn
3. Försöka förklara villkor och utfall för de
ensamkommande barn i Sverige
4. Vi redovisar här resultat från de första tre
rapporterna; fler kommer.
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Hur många kommer?
I
• År 2014 sökte 23 150 ensamkommande barn asyl i
EU28 länder enligt Eurostat.
• Fler sökte asyl i Sverige jämfört med till andra
europeiska länder, 7045 barn.
• Därnäst flest till Tyskland (4400), Italien (2505),
Österike (1975) och Storbritannien (1945).
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Hur många kommer?
II
• Mellan 2008 och 2013, sökte ungefär samma antal
ensamkommande barn asyl i EU. Antalet har ökat
markant från och med 2014.
• Fördelningen efter vilka länder barnen kommer till
har förändras mellan åren.
• Antalet som söker asyl i Sverige och Tyskland ökar
medan antalet som söker asyl i Storbritannien och
Nederländerna minskar.
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Hur är den administrativa processen?
• Ska inte ta mer än 3 månader men tar i genomsnitt
betydligt längre (för många betydligt längre tid)
• Att dokument saknas är en förklaring
• Ålder? (under 18?); olika testmetoder
• Från vilket land? Från vilken del av ett land?
Språktester
• 2014: 3,269 ja; 509 nej; 83 nej enligt Dublinkonventionen; 473 återtagna ansökningar/ej längre
kvar
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Våra data
• SCB (STATIV databasen)
• Migrationsverket (beslutsprocessen)
• Socialstyrelsen (data om öppen och sluten
sjukvård)
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Grupper som undersökningen omfattar
• Vi undersöker följande grupper under
perioden 2003-2012
– Ensamkommande flyktingbarn som blivit
folkbokförda i Sverige.
– Jämförs med andra som kommit som barn från
samma länder.
– Jämförs med de i samma ålder som är födda i
Sverige och med föräldrar födda i Sverige
28 april 2016
Eskil Wadensjö
De flesta är pojkar
• De flesta är pojkar (75 procent); varierar efter
vilket land barnen kommer från (och därför
mycket mellan olika år)
• Stor övervikt av pojkar bland dem som kommer
från Afghanistan och Irak
• Ungefär lika många pojkar och flickor bland dem
som kommer från Eritrea och Somalia
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Ländersammansättning
• De flesta ensamkommande kommer från några
få länder.
• Varierar över tiden (var är krisen mest akut)
• Afghanistan, Somalia, Irak, Eritrea, Syrien
• Men mindre grupper kommer från andra länder
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Ålderssammansättning
• De flesta är 16 eller 17 år det år de folkbokförs
• En del är 18 år och några 19 år det år de
folkbokförs (men har sökt asyl innan de fyllt 18
år)
• Pojkar är i genomsnitt äldre än flickor när de
folkbokförs
• De mycket unga barnen?
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Föräldrar som förenas med barnen
• 27 % har minst en förälder här (21% av pojkarna och
44 % av flickorna)
• 9 % har båda sina föräldrar i Sverige
• 13% av dem från Afghanistan har minst en förälder
här, 31% av dem från Somalia, 28% av dem från Irak
och 32% av dem från Övriga Afrika
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Utbildning i Sverige
•
•
•
•
-15 grundskola
16 grundskola, gymnasieskola
17-21 gymnasieskola, komvux
22- komvux, folkhögskola, högskoleutbildning,
andra former av utbildning
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Tabell. Andel (procent) i utbildning i olika
årsklasser av dem som är 16–27 år
Ålder
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 april 2016
Kvinnor
68
74
84
77
62
56
43
38
40
36
22
23
Eskil Wadensjö
Män
70
82
92
88
67
50
35
29
26
24
26
15
Arbete
• Låg andel sysselsatta bland tonåringar; högre bland
dem som är 20 år och äldre
• Högre andel sysselsatta bland män än bland kvinnor
(större skillnad än bland dem med svensk bakgrund)
• Koncentration till vissa arbeten med relativt låga
kvalifikationskrav (olika för män och kvinnor)
• Löneinkomsterna stiger med ålder
• NEET-andelen (andelen varken i arbete eller
utbildning) högre bland kvinnor än bland män
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Tabell. Andel (procent) sysselsatta av
ensamkommande barn när de är 16–27 år
Ålder
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 april 2016
Kvinnor
0
0
2
9
11
22
29
40
46
51
47
42
Eskil Wadensjö
Män
0
1
5
12
19
33
45
53
60
62
65
65
Faktorer som påverkar sannolikheten att
vara sysselsatt för ensamkommande barn
• Kön, ålder, utbildning, under utbildning, civilstånd
•
•
•
•
Tid som folkbokförd i Sverige (+)
Återförenade med föräldrar (-)
Region i Sverige (Stockholm +)
Födelseland (Afghanistan +)
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Sysselsättningen för ensamkommande barn
jämfört med andra barn från samma länder
• Kön, ålder, utbildning, vara under utbildning,
civilstånd
•
•
•
•
Ensamkommande barn (+ för män)
Tid som folkbokförd i Sverige (+)
Region i Sverige (Stockholm +)
Födelseland (Afghanistan +)
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Några slutsatser I
Ensamkommande och andra barn från samma
länder har mindre ofta arbete än de med svensk
bakgrund.
Skillnaden är störst för flickor. Flickorna som kommit
som ensamkommande barn har en klart lägre andel
sysselsatta än pojkarna.
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Några slutsatser II
Ju längre tid ensamkommande barn givet ålder har
varit folkförda desto högre är sysselsättningen.
Ensamkommande barn är givet tid som folkbokförd
och ålder oftare sysselsatta än barn som kommit
med sina föräldrar.
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Några slutsatser III
• De som är bosatta i Stockholms län är oftare
sysselsatta än de som bor i andra delar landet.
• Ensamkommande barn från Afghanistan (största
gruppen) klarar sig bra jämfört med andra
ensamkommande barn.
28 april 2016
Eskil Wadensjö
En fråga
Varför klarar sig de ensamkommande barnen väl så bra som
de som kommer med föräldrar från samma länder?
– Selekterad grupp (hög kapacitet)?
– Mer stöd för att komma in i det svenska samhället?
– Mindre krav på att utföra arbete i hushållet (speciellt för
flickor)?
– Hårdare krav på sig att prestera (att hjälpa anhöriga i
hemlandet)?
– Hårdare krav på att försörja sig själv?
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Områden att beakta: 1 Ankomsten
•
•
•
•
•
Snabbhet i vidareplaceringen. Det är viktigt att vistelsen i ankomstboendet blir så
kort som möjligt.
Bedöma åldern för dem som kommer som asylsökande barn och att det görs med
respekt för dem.
Uppmärksamma de spänningar som finns mellan olika grupper. Det är viktigt att
placeringen görs så att grupper av individer som har inbördes konflikter av etnisk,
religiös eller politisk art eller är i olika ålder och av olika kön inte blir placerade på
samma boende eller att det finns personal som har kompetens att hantera
uppkommande konflikter och andra problem.
Ankomstboendet. Viktigt med strukturerade aktiviteter för de placerade och att de
får kontaktpersoner.
Vilka har allvarliga problem? Viktigt att redan på ankomstboendet se vilka som har
allvarliga medicinska (psykiatriska) problem och att de snabbt får adekvat
behandling.
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Områden att beakta 2: Första placering
•
God man/särskild vårdnadshavare. Det är viktigt att alla får en god man och efter
att tillstånd beviljats en särskild vårdnadshavare. Den som blir förordnad ska
adekvat utbildning, inte ha ansvar för många barn och helst kunskaper i det
ensamkommande barnets modermål (eller en skicklig tolk).
•
Eftersom en kontaktperson från det svenska samhället är avgörande för dessa barn
ska kunna navigera i det svenska samhället och här bygga en framtid kan förlusten
av stödet av när de fyller 18 år bromsa deras integration. Fortsatt stöd till 21 år.
•
Kvalificerade tolkar. Det är viktigt att tolkarna är kvalificerade och att de tolkar det
språk som är barnets.
•
Prövning av asylskäl. Det är viktigt att prövningen av asylskälen görs rättssäkert och
så snart som möjligt för att göra perioden av osäkerhet så kort som möjligt.
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Områden att beakta 3: Boende
•
Stödboende/HVB. Viktigt att boendet är avpassat efter barnets behov.
•
•
Viktigt att personal kan hjälpa barnen med läxor och i övrigt vid deras studier.
Fosterfamilj/familjehem. En fosterfamiljs lämplighet måste prövas noggrant innan
den får ta ansvar för ett ensamkommande barn.
Släktboende/anknytningsboende (EBO). Samma krav vad gäller lämplighet bör
gälla vid placering hos släkting eller annan anknytning.
•
•
•
•
•
Oavsett typ av boende är det viktigt att det vid tillfälle av olika typer av dålig
behandling ska kunna söka hjälp vid en av boendet oberoende inrättning.
Det är viktigt med nätverk och därmed är det viktigt att boendet på olika sätt kan
hjälpa barnen att etablera kontakter.
Uppmärksamma risker för olika typer av diskriminering även inom boendet.
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Områden att beakta 4: Utbildning
•
•
•
•
•
•
•
Svenska. Det är mycket viktigt för barnets integration att snarast få undervisning i
svenska på en nivå lämpad för barnet.
Introduktionsundervisning. På samma sätt är det viktigt med en samtidig
undervisning som ger en introduktion i det svenska samhället.
Placering på rätt nivå. Det krävs en noggrann kartläggning av barnets kunskapsnivå
vid ankomsten för att kunna placera in det på rätt nivå i skolsystemet.
Då de flesta barnen kommer i 16 och 17 års ålder är det svårt för dem att bli klara
med sin utbildning på gymnasienivå i vanlig ålder.
Barnen ska ha möjlighet att tidigt få råd om möjligheterna att kombinera arbete
och utbildning.
Kamratkontakt, både med andra barn som har kommit som flyktingar och andra
barn, är viktigt för integrationen.
Barnen har bristande kunskaper om hur det svenska arbetslivet fungerar. Studieoch yrkesvägledning är därför speciellt viktig för ensamkommande barn.
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Områden att beakta 5: Arbete
•
Det är viktigt att informera barnen om hur man söker arbete, hur man skriver ett
cv, hur man gör under en anställningsintervju och också om möjligheterna att
kombinera studier och arbete.
•
Praktik. Olika typer av praktik under skoltiden kan ge ökad kunskap om den
svenska arbetsmarknaden.
•
Olika typer av arbeten är lämpliga för barn med olika förutsättningar. Speciellt
viktigt är det att hjälpa dem som kommit sent i tonåren till ett första arbete.
•
Ungdomsarbeten – dead end jobs. Det första arbetet kan om det är okvalificerat
vara en återvändsgränd. Det är väsentligt att hjälpa barnen vidare från denna typ
av arbeten
28 april 2016
Eskil Wadensjö
Några avslutande frågor
• Hur går det för dem som har kommit de senaste
åren?
• Vad händer med de ensamkommande när de blir
äldre?
• Varför går det olika för pojkar och flickor?
• Varför går det olika bra i olika delar av landet?
28 april 2016
Eskil Wadensjö
28 april 2016
Eskil Wadensjö