Psykisk ohälsa och missbruk bland
ensamkommande flyktingbarn
Björn Ramel
Teamet för krigs- och tortyrskadade, TKT,
BUP Malmö
BUP-kongressen 2016
Psykisk ohälsa
• Mer traumatiserade än flyktingbarn med
vårdnadshavare och infödda
Derluyn -08
• 42% uppfyller kriterierna för en psykiatrisk
diagnos efter 4 månader i nya landet
• Särskilt PTSD, även depression och ångest
• Psykisk ohälsa består upp emot två år efter
ankomst
• Samlad traumabörda och dagliga stressorer i
ankomstlandet centrala faktorer
(Bean -07, Hodes -08,
)
(Jakobsen et al 2014)
(Jensen et al -14, Vervliet et al -13, Bean et al -06, Derluyn -05)
Säkerhet, trygghet, förutsägbarhet?
•
•
•
•
•
God man – varierande engagemang
Lång asylprocess, striktare lagstiftning
Socialtjänsten belastad
Omflyttning
HVB brister i utbildning av personal, metoder,
hög personalomsättning
• Hot, bränder och konflikter på förläggningar
Traumaexposition och missbruk
• Väl belagt samband
• Betydligt vanligare med missbruk bland
traumaexponerade ungdomar än andra
• Uppemot 60 % of unga med PTSD utvecklar
efterhand missbruksproblem
The National Child Traumatic Stress Network
Missbruk bland ensamkommande
• ?
• Screening av nyanlända i Tyskland: 10%
pågående cannabismissbruk (Marquardt et al 2015)
• Maria Ungdom i Sthlm och Maria Malmö
rapporterar om fler ensamkommande
• Samma droger som andra ungdomar, men
lägre insikt om skadeverkningar
• BUP Malmö relativt ovanligt. Varför?
Projekt i Malmö:
Drogprevention för ensamkommande
1. Öka kunskap om missbruk bland
boendepersonal, utveckla handlingsplan
2. Öka kännedom om ensamkommande och
migrationsrelaterad ohälsa på Maria
Malmö
3. Utveckla samarbetsformer mellan
boendepersonal, Maria Malmö och TKT
Behov av barnpsykiatri
• Skånes BUP-akut 2011: ensamkommande
överrepresenterade i slutenvården (Ramel et al -15)
• 2015 kom 35 000 ensamkommande. Om
drygt 40% har en psykiatrisk diagnos borde
14 000 bedömas av barnpsykiatrin!
Hinder för barnpsykiatrisk vård
• Överbelastat mottagningssystem
• Okunskap om rättigheter, psykisk ohälsa
• Många aktörer, delat ansvar
• Stigmatisering
• BUP: otillräcklig kompetens, resursbrist
(enkät till landets verksamhetschefer)
• ”Inte psykiatrisera/medikalisera”
Krävs särskild hänsyn inom
psykiatrin för ensamkommande?
Julia Huemer, The Lancet 2009:
• Interventions for unaccompanied refugee
children need to be multimodal and culturally
sensitive.
• This group does not fit traditional parameters
for refugee children or young people in care.
Teamet för krigs- och tortyrskadade
•
•
•
•
•
Utbildning av HVB-personal
Konsultationer/utbildning för BUP-kollegor
Grupper för psykoedukation/stabilisering
Individuell behandling
Asylprocess utgör i sig inget hinder för
psykoterapeutisk traumabehandling!
• Adressera oro kring boende, skola,
asylprocess, god man, familj. Samordnare.
• Involvera nätverket.
Mobilt team!
En psykolog
En kurator
En bil
Psykoedukation
Läkemedelsbehandling/egenvård
• Genomgång med pat och boende inför
behandling. Skriftlig ordination.
• Sjuksköterska sällan knuten till HVB
• Ordinationer som inte följs. Pat förvarar
medicin. Intoxikationer.
• Svårt som läkare att kommunicera
medicinjusteringar med boende/god man
• Läkare stort ansvar att bedöma riskerna med
egenvård, SOSFS 2009:6.
Saker BUP borde göra
- eller göra mer av
• Missbruksscreening
• Involvera boendepersonal och gode män
i behandlingen
• Öka kompetens för traumabehandling
• Arbeta systematiskt med
läkemedelsfrågor på HVB
• Vårdprogram för ensamkommande
