Underlag till direktiv Universell utformning
2015-01-19
Sammanfattning
Personer med funktionsnedsättning lever med sämre delaktighet än
övriga befolkning inom de flesta samhällsområden. Brister i
samhällsplaneringen gör att många exkluderas. Genom att ratificera
konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
har Sverige åtagit sig att alla nya produkter, tjänster, miljöer,
infrastruktur med mera ska utformas enligt principen om det
universellt utformade.
Universell utformning innebär att, i både politiska och sociala
processer, utgå från att människor är olika och har olika
förutsättningar, behov och önskemål. Arbetet innebär att identifiera
och åtgärda hinder för delaktighet samt att integrera det perspektivet
i samhällets strukturer, vilket motverkar att nya hinder uppstår.
För att skapa en långsiktigt hållbar utveckling behöver samhället
planeras utifrån alla medborgares behov och förutsättningar som
förhindrar att grupper ställs utanför. Genom att ta in
funktionshinderperspektivet tidigt i olika processer, minskar
riskerna för utestängning och kostsamma åtgärder i efterhand.
En parlamentarisk kommitté som består av representanter för
riksdagspartierna och funktionshinderrörelsen som biträds av
experter med bred erfarenhet av samhällsplanering och
standardisering ska analysera förutsättningarna för inkluderande
samhällsplanering och lämna förslag till åtgärder för att nå målet om
ett universellt utformat samhälle. Kommitténs uppdrag är att
kartlägga i vilken utsträckning personer med funktionsnedsättning
utestängs i samhället, bland annat att:
-
Kartlägga vilka normer standarder, riktlinjer med mera som
används i beställningsprocesser med relevans för
samhällsplanering av såväl befintlig som nya miljöer,
infrastruktur och offentligt finansierad verksamhet.
Sida 1 av 8
-
-
-
-
Kartlägga pågående processer för att inkludera universell
utformning i samhällsplanering inom såväl offentlig som
privat sektor, till exempel i beställning av olika uppdrag,
kravställning, upphandling och uppföljning.
Utvärdera i vilken utsträckning erfarenheter från personer
med funktionsnedsättning inkluderas i generella
samhällsplanerande processer.
Utvärdera behovet av forskning och utbildning för en
inkluderande samhällsplanering.
Med utgångspunkt från kartläggningarna och
utvärderingarna dra slutsatser och lämna rekommendationer
inför regeringens systematiska arbete med ett inkluderande,
universellt utformat samhälle i enlighet med mänskliga
rättigheter.
Lämna förslag till styrmedel för att uppnå målet om
universellt utformad samhällsplanering.
Uppdraget ska redovisas senast 31 december 2016.
Sida 2 av 8
Bakgrund
Alla människor har rätt till full delaktighet i samhället. Myndigheten
för delaktighet rapporterar stora brister i de flesta livssituationer och
åldrar i sin lägesrapport från maj 2014.
Mer än dubbelt så många barn med funktionsnedsättning känner sig
otrygga eller rädda i skolan. 16 procent blir mobbade jämfört med 6
procent bland övriga. Nästan hälften av alla grundskolor som
Skolinspektionen granskat brister i att ge särskilt stöd som elever
behöver och har rätt till. Mindre än hälften av kommunerna
prioriterar ungdomar med funktionsnedsättning vid fördelning av
sommarjobb.
Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning var 55
procent 2013 jämfört med 79 procent för övrig befolkning. 28 procent
av alla inskrivna på arbetsförmedlingen har en funktionsnedsättning
– det är en ökande trend. Den ekonomiska utsattheten ökar. 29
procent saknar kontantmarginal jämfört med 17 procent.
Det är tio gånger vanligare att personer med funktionsnedsättning
upplever in hälsa som dålig. Sämst folkhälsa finns bland kvinnor,
äldre och utrikesfödda i kombination med funktionsnedsättning. 35
procent har lägre socialt deltagande jämfört med 17 procent bland
övriga. Även barn med funktionsnedsättning har sämre möjligheter
att delta i gruppaktiviteter.
En del av orsakerna till sämre delaktighet handlar om brister i
utformningen av byggd miljö, transporter, information,
kommunikation och verksamheter. För att undanröja hinder för
delaktighet och skapa långsiktigt hållbar utveckling mot ett samhälle
där alla människor oavsett könstillhörighet, ålder, funktionsförmåga
eller etnisk bakgrund kan vara delaktiga behöver strukturer för
samhällsplanering reformeras. Ett universellt utformat samhälle som
tar utgångspunkt i människors olika förutsättningar och behov
bygger vidare på regeringsformens respekt för alla människor lika
värde och utgör en del av Sveriges åtaganden i FN-konventioner.
Sida 3 av 8
Konventionen om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning
Sverige har åtagit sig att alla nya produkter, tjänster, miljöer,
infrastruktur med mera ska utformas enligt principen om det
universellt utformade genom att ratificera konventionen om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2008.
Konventionsstaterna ska se till att existerande transporter, fysisk
miljö, information, kommunikation och offentlig service till
allmänheten är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.
Staterna ska ta fram lagar, tidsplaner, budget och tydlig
ansvarsfördelning för arbetet.
I juni beslutade riksdagen om revidering av diskrimineringslagen
med bristande tillgänglighet som en form av diskriminering som
täcker skäliga anpassningar. Lagen träder i kraft i januari 2015. Den
omfattar inte krav på att säkerställa att nya produkter och tjänster är
universellt utformade. FN:s övervakningskommitté har i
rekommendationer till Sverige kritiserat lagförslaget.
Norges diskrimineringslag är kopplad till krav på universell
utformning och det finns en strategi med målet att uppnå ett
universellt utformat samhälle 2025. Liknande planer finns i flera
andra konventionsstater. Sverige har delmål kring vissa delar av
detta, men det saknas en tydligt förankrad heltäckande plan.
Tidigare utredningsarbete
Frågan om tillgänglighet och diskriminering har utretts vid flera
tillfällen, senast av Hans Ytterberg. I departementspromemorian
Bortom Fagert tal – om bristande tillgänglighet som diskriminering
(Ds2010:20) som utgör underlaget för propositionen föreslår
Ytterberg åtgärder som kompletterar diskrimineringsskyddet för den
enskilde. ”En dialog bör initieras om en framtida politik för ett
universellt utformat Sverige. En sådan dialog bör föras med ett
brett deltagande av representanter för olika samhällssektorer,
experter och sakkunniga inom olika verksamhetsområden, inte
minst – naturligtvis – personer med funktionsnedsättning, samt
med parlamentarisk representation.
Den senaste övergripande statliga handikapputredningen som
visade den relativa skillnaden i levnadsvillkor och delaktighet
tillsattes 1989. Propositionen Från patient till medborgare – en
nationell handlingsplan för handikappolitiken 1999/2000:79 kom ett
decennium senare. Den lade grunden för inriktningen inom
Sida 4 av 8
funktionshinderspolitiken. Målen som slogs fast i propositionen
gäller även inom ramen för strategin för genomförandet av
funktionshinderspolitiken 2011-2016 (S2012.028).
”Målet för den svenska funktionshinderspolitiken är en
samhällsgemenskap med mångfald som grund där samhället
utformas så att kvinnor och män, liksom flickor och pojkar med
funktionsnedsättning blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlika i
levnadsvillkor. Funktionshinderspolitiken berör därför inte bara
människor med funktionsnedsättning, utan hela samhället.
För att nå de funktionshinderspolitiska målen har regeringen slagit
fast politikens inriktning. Det gäller att undanröja hindren för
delaktighet, förebygga och bekämpa diskriminering samt ge
förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Detta
förtydligande av målen är viktigt att förstå som ett perspektivskifte.
Perspektivet förflyttas från individen till miljö och omgivning,
förbättring och möjliggörande. ”
Citatet ovanför kommer från Riv Hindren – Handisams riktlinjer för
tillgänglig statsförvaltning. I riktlinjerna beskrivs även
Funktionshinderperspektivet som ”en strategi för att riva hinder
och för att utforma samhället så att alla kan delta. Perspektivet
innebär att, i all planering och i allt genomförande, utgå ifrån att
människor är olika och har olika förutsättningar, behov och
önskemål. Strategin innebär att identifiera och åtgärda hinder för
delaktighet och att inkludera perspektivet i verksamheten så att inte
nya hinder uppstår. I riktlinjerna slås också fast att perspektivet är
en del av utvecklingen mot ett hållbart samhälle.
Myndigheten för Delaktighet – tidigare Handisam – har ansvar för
att varje år följa upp funktionshinderspolitiken. Lägesrapporterna
till regeringen visar att utvecklingen mot målen går långsamt.
Universell utformning
En hållbar samhällsutveckling kräver helhetssyn i
samhällsplaneringen i vid bemärkelse. Det holistiska synsättet
innebär att hänsyn tas till samtliga dimensioner av hållbar utveckling
– ekonomiska, sociala och miljömässiga. Den svenska politiken har
individens rättigheter och behov som utgångspunkt för arbetet med
hållbar utveckling. ”Medborgare och organisationer måste kunna
kräva av sina regeringar att de för en långsiktigt hållbar politik.
Demokrati och institutionella ramverk, mänskliga rättigheter och
Sida 5 av 8
jämställdhet ses därför som förutsättningar för hållbar utveckling.”1
Målet för det universellt utformade samhället lyfter också fram dessa
perspektiv. http://www.regeringen.se/sb/d/1591
Det universellt utformade definieras i konventionen om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning.
”universellt utformade” betyder sådan utformning av produkter,
miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla i
största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller
specialutformning. ”Universellt utformade” ska inte utesluta
hjälpmedel för enskilda grupper av personer med
funktionsnedsättning där så behövs
Behovet av en utredning
Intentionen att skapa ett inkluderande tillgängligt samhälle har
sedan flera decennier uttryckts i beslut från regering och riksdag.
Lagar som rör tillgänglig byggd miljö och transporter kom redan på
1970-talet. I juni 2014 fattade riksdagen beslut om bristande
tillgänglighet som en form av diskriminering. Trots politiska beslut
visar verkligheten att det fortfarande finns stora hinder för
delaktighet – såväl i byggd miljö som när det gäller transporter,
information, kommunikation och organisation av verksamheter.
Den senaste utredningen som rör funktionshinderspolitik tillsattes
1997. Sedan dess har frågorna beretts inom regeringskansliet, genom
myndighetsuppdrag eller departementsutredningar.
Uppdraget
En övergripande parlamentarisk utredning med bred förankring i
samhället ska kartlägga, analysera samt föreslå åtgärder för att nå
målet om ett universellt utformat samhälle. Utredningen ska även
analysera begreppet det universellt utformade och föreslå hur
innebörden kan kommuniceras och införas i samhällsplanerande
processer.
Uppdraget
Kommittén ska undersöka hur en inkluderande samhällsplanering
med riktlinjer för utveckling av fysisk miljö, information,
1
Hämtat 2014-09-05 från http://www.regeringen.se/sb/d/1591
Sida 6 av 8
kommunikation, service, transporter, infrastruktur som inkluderar
universell utformning kan skapas.
-
-
-
-
-
Kartlägga i vilken utsträckning personer med
funktionsnedsättning utestängs i samhället.
Kartlägga vilka normer standarder, riktlinjer med mera som
används i beställningsprocesser med relevans för
samhällsplanering av såväl befintlig som nya miljöer,
infrastruktur och offentligt finansierad verksamhet.
Kartlägga pågående processer för att inkludera universell
utformning i samhällsplanering inom såväl offentlig som
privat sektor, till exempel i beställning av olika uppdrag,
kravställning, upphandling och uppföljning.
Utvärdera i vilken utsträckning erfarenheter från personer
med funktionsnedsättning inkluderas i generella
samhällsplanerande processer.
Utvärdera behovet av forskning och utbildning för en
inkluderande samhällsplanering.
Med utgångspunkt från kartläggningarna och
utvärderingarna dra slutsatser och lämna rekommendationer
inför regeringens systematiska arbete med ett inkluderande,
universellt utformat samhälle i enlighet med mänskliga
rättigheter.
Lämna förslag till styrmedel för att uppnå målet om
universellt utformad samhällsplanering.
Utförandet av uppdraget
En parlamentarisk kommitté som består av representanter för
samtliga riksdagspartier och funktionshinderrörelsen och som
biträds av experter med bred erfarenhet av samhällsplanering och
standardisering i vid bemärkelse genomföra uppdraget.
Det är vid genomförandet av detta uppdrag lämpligt att studera
andra (nordiska och europeiska) länder.
En viktig uppgift för kommittén är att få till stånd en öppen debatt i
frågor som rör tillgänglighet för personer med funktionshinder och
det universellt utformade samhället. Utredningen skall därför
bedrivas på ett utåtriktat sätt, där t.ex. konferenser, seminarier och
mediebelysning kan vara viktiga inslag för att lyfta fram frågorna.
Sida 7 av 8
Övrigt
Kommitténs övervägande ska utgå från ett jämställdhetsperspektiv
och inkludera barnets perspektiv. Kommittén ska se över vilka
finansiella konsekvenser eventuella förslag kan ge och även lämna
förslag till finansiering.
Kommittén ska i sin översyn ta hänsyn till tidigare utredningar samt
konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
inklusive allmänna kommentaren om artikel 9 och
rekommendationer från konventionens övervakningskommitté
Samverkan
Berörda departement inom regeringskansliet
Myndigheten för Delaktighet, relevanta strategiska myndigheter.
Sverige Kommuner och landsting
Funktionshindersorganisationer
Redovisning
Uppdraget ska redovisas skriftligen senast 31 december 2016.
Sida 8 av 8
