Kristianstad och vattnet - en komplicerad kärlekshistoria 1600-talet - våtmarkerna en del av stadens försvar Från försvar till vattensjukt • Dricksvattnet då från grävda brunnar innanför vallarna • 1800-talet: brunnarna så förorenade att vattenintaget flyttades till ån • Sedan släpptes avloppsvatten från samhälle och industrier ut i ån • Dricksvattnet fick nu tas från grundvattnet • Tippen placerades på 1960-talet granne med ån • Staden vände ryggen åt Helge å • Området betraktades som vattensjukt Från vattensjukt till Vattenrike • På 1900-talets senare hälft minskade avloppsutsläppen och industriföroreningarna • Vattnet blev allt bättre • Kristianstadsborna, turisterna och exploatörerna började återupptäcka vattenlandskapet • 2006 blev Kristianstads Vattenrike biosfärsområde, klassat av Unesco • 2010 invigdes naturrum Helge å – vattenrikedomen också ett hot Översvämningarna av Helge å i februari 2007. Centrala Kristianstad i bakgrunden. Simulering av ett "hundraårsflöde", med 2014 års vallsystem. Arbetet med översvämningsskydd Vallar och pumpstationer. Tunna linjer är återstående delar av det färdiga skyddet mot översvämningar. Akuta lägen • Avancerat bevakningssystem - Flood Watch • mäter och gör prognoser av vattenflöden och nivåer i Helgeå och havet • ger kommunen tio dagars förvarning vilka flöden som kan förväntas i ån • Två beredskapsnivåer med handlingsplaner för åtgärder • Mobila skydd och pumpar som kommer att användas för att förhindra översvämning i händelse av ett krisläge Erosion vid Åhuskusten Kristianstads kommun har en lång kust. Särskilt den låglänta och sandiga Åhuskusten (23 km inom kommunen) är i farozonen för ökad stranderosion. Erosion vid Åhuskusten • Kristianstads kommun arbetar på olika sätt för att övervaka och planera åtgärder mot en ökad stranderosion • Juridiskt sett är det den enskilde markägaren som har ansvar för att skydda sin fastighet mot erosion • Kommunen äger själv bara kortare sträckor vid norra Åhus • Arbete pågår att ta fram en kust- och havsplan som en del av den översiktliga planeringen Skyfall - samhällenas avvattning ”kläms från två håll” • Mer intensiva regn och ändrade regnmönster • Stigande nivåer i sjöar, hav och vattendrag Dagvattenledningar klarar bara mindre regn – den fysiska planeringen hanterar skyfallen • Dagvattenledningar dimensioneras för tioårsregn plus en klimatfaktor • De kan alltså inte svälja allt vatten vid skyfall • Utrymme för översvämningsytor måste sättas av i den fysiska planeringen • Vissa områden bör inte bebyggas • Skyfallsplan Tekniska nämnden Tekniska nämnden ansvarar genom C4 Teknik för utveckling, byggnation och förvaltning av kommunens offentliga rum och byggnader. I uppdraget ingår även vatten- & avloppsförsörjning, samt trafikfrågor. Tack för att ni lyssnade!