Får man skicka vad som helst hur som helst?

Kan vi smittas och i så
fall av vad, vid
provtagning?
Får man skicka vad
som helst hur som
helst?
Vårdhandboken – översikt
Vid venös provtagning – ska
stickskyddade produkter användas (AFS
2012:7 ändringsföreskrift AFS 2014:7)
 Beakta risken att prov kan vara
smittförande
 Följ rutiner för att skydda dig och din
omgivning mot eventuell smitta

2015-10-29
(ange enhet via Infoga sidfot)
Blodburen smitta




2015-10-29
Överförs via blod, blodprodukter,
blodtillblandade kroppsvätskor
Omfattas av Smittskyddslagen
Smittbärare får förhållningsregler för att
begränsa smittspridningen
Antal rapporterade fall yrkesrelaterad smitta
2000-2012: hepatit B ett fall, hepatit C nio fall
(ange enhet via Infoga sidfot)
Blodburen smitta

Hepatit B-virus
 Infekterar levern
 < 5% kronisk bärare, nyfödd med pos mor barn 90 %
bärare
 20-30% risk att få HBV om smittkällan är HBeAg-positiv

Hepatit C-virus
 Infekterar levern
 55-80% kronisk infektion
 3% risk att få HCV om smittkällan är positiv

Humant immunbristvirus (HIV)
 Påverkar immunsystemet
 Livslång
 0.3% risk att få HIV om smittkällan är positiv
2015-10-29
(ange enhet via Infoga sidfot)
Andra blodburna smittor

Hepatit D-virus
 ”delta agens”, inkomplett virus
 Kräver samtidig förekomst av hepatit B
 Samtidig hepatit B och D risk för svår leverinfektion

Prioner (Creutzfeldt-Jacobs sjd)





2015-10-29
Äggviteämnen
Förbränning enda sätt att eliminera smittämne
Drabbar nervsystemet, demens
Ny variant, vCJD, fyra fall av överföring 2006-2015
Finns ingen tillgänglig metod för att testa blod
(ange enhet via Infoga sidfot)
Smittöverföring och smittrisker

Medicintekniska produkter
 Kroppsvätska överföras mellan individer

Bedömning av smittrisken




2015-10-29
Djup skada
Mängd blod
Slemhinnor (mun, näsa, ögon)
Amnionvätska, ledvätska, sperma,
vaginalsekret, modersmjölk
(ange enhet via Infoga sidfot)
Vaccination och profylax

Hepatit B






•
Preexposition
> 95% bestående skydd
Postexposition
Immunoglobulin inom 48 h (hös smittsamhet)
Vaccin
skyddar även mot hepatit D
Hepatit C
○ Inget vaccin
○ Om smitta – behandling
• HIV
○ Antiviral behandling
2015-10-29
Kontakta alltid infektionsklinik vid
stickskada eller vid kontakt med
blod som misstänks vara smittat!
(ange enhet via Infoga sidfot)
Multiresistenta bakterier









2015-10-29
MRSA
VRE
MRG
ESBL
Tuberkulos
Gonorré
Salmonella
Medicinska åtgärder får
inte försenas på grund
av misstänkt eller
konstaterad förekomst
av MRB hos en patient!
Patienter vårdats utomlands
Personal arbetat utomlands eller i vårdmiljöer med
känt problem
(ange enhet via Infoga sidfot)
Influensa






2015-10-29
Dropp- och kontaktsmitta
Två typer, A och B
Hög feber, muskelvärk
Vuxna mest smittsamma tre till fem dygn efter
symtom
Generös provtagning på personal
Vaccin
(ange enhet via Infoga sidfot)
Calicivirus - vinterkräksjuka
Noro- och sapovirus
 Dropp- och kontaktsmitta
 Kräkning/diarré
 Inkubation 12-48 h

2015-10-29
(ange enhet via Infoga sidfot)
Personalinfektioner





2015-10-29
Personal som bär på smitta eller ha en pågående
infektion utgör en stor spridningsrisk
Arbetsgivarens ansvar att identifiera smittrisker
Arbetsgivaren skyldig till att tillhandahålla
skyddsutrustning
Personal ska ha lämplig utbildning
All vård ska vara av god hygienisk standard, skyldig att
följa basala hygienrutiner (SOSFS 2007:19)
(ange enhet via Infoga sidfot)
Personalinfektioner

Influensa
 Personal vara hemma minst 5 dygn

Calicivirus
 Personal med symtom ska omedelbart lämna
arbetsplatsen
 Avstängas från arbetsplatsen 24-72 h
 Symtomfri minst 48 h

Diarrésjukdomar
 Personal ska inte arbeta
 Asymtomatiskt bärarskap – anpassade
arbedtsuppgifter
2015-10-29
(ange enhet via Infoga sidfot)
Personalinfektioner

Resistenta bakterier
 Personal med symtomfritt bärarskap kan arbeta som
vanligt (ESBL)

Stafylokockinfektioner inkl MRSA
 Personal med infekterade sår på händer får ej delta i
vårdarbete

Streptokocker grupp A
 Personal med infekterade sår på händer får ej delta i
vårdarbete
 Personal med konstaterad GAS tar kontakt med
arbetsledare

Mykoplasma
 Personal ska stanna hemma vid feber och påverkan
2015-10-29
(ange enhet via Infoga sidfot)
Basala hygienrutiner
Ska tillämpas av all personal vid
undersökning, vård och behandling
eller annan direktkontakt - provtagning
 Syftet är att förhindra smittöverföring

2015-10-29
(ange enhet via Infoga sidfot)
Basala hygienrutiner




Handhygien – handdesinfektion och handtvätt
Handskar
Skyddskläder
Klädregler
 Arbetskläder
 Hår
 Smycken, naglar
2015-10-29
(ange enhet via Infoga sidfot)
Basala hygienrutiner

Handdesinfektion
 Direkt före och efter patientnära kontakt
 För och efter där produkters definierade
renhetsgrad ska bibehållas
 Före och efter användning av handskar
 Efter smutsigt arbete
 Efter handtvätt
2015-10-29
(ange enhet via Infoga sidfot)
Basala hygienrutiner

Klädregler
 Arbetskläder, kort ärm, byts dagligen

Hår
 Långt hår och skägg ska sättas upp
 Huvudduk bytas dagligen

Smycken, naglar med mera
 Ringar, armband eller armbandsur ska inte
användas
 Naglarna ska vara korta, inga konstgjorda naglar
eller nagellack
 Örhänge, piercing i läkta hål kan användas
2015-10-29
(ange enhet via Infoga sidfot)
Handhygien och handskar
En gång av två smutsas handen ner när handsken tas av.
 Handskar kan inte göras rena.


Handskar – ett komplement, ej ersättning för handhygien
Removal of Nosocomial Pathogens from the contaminated Glove: Implications for Glove
Reuse and Handwashing. Bradley et al. Ann Intern Med).
2015-10-29
Handhygien och handskar

Möjlig överföring av smitta via handskar vid 82% av
observerade tillfällen.

2 av 3 gånger som handskar tas på med orena händer
lämnas hudbakterier utanpå handsken.
(Handwashing and use of examination gloves, Hannigan et al. Lancet)
2015-10-29
Handhygien och handskar

Vårdpersonal placerar hudflora och patogena bakterier i
handskpaket vilket indikerar att handskar kan vara en
potentiell smittöverföringsrisk.
(Bacterial contamination of unused, disposable non-sterile gloves on a
hospital orthopaedic ward. Kim A Hughes et al. Australasian Med Journal)
2015-10-29
Handskar
Varför sprita händerna före
handskanvändning?
Handskarna kan smutsas ner när man
tar ut dem ur förpackningen.
 Det kan gå hål på handsken under
användning.

2015-10-29
(ange enhet via Infoga sidfot)
Handskar
Varför sprita händerna efter
handskanvändning?


2015-10-29
Händerna kommer i kontakt med
handskens utsida när man tar dem av sig.
(50%)
Det kan gå hål på handsken under
användning.
(ange enhet via Infoga sidfot)
Handskar
Handskar och risk för blodsmitta
Kanyl 0,5 - 6 µL blod. Vid stick genom
handske minskar mängden med 46%.
Suturnål 0,5- 2,5 µL blod. Vid stick genom
handske minskar mängden med 86%.
ef Mast ST, Woodbine JD, Gerberding JL.
J Infect Dis 1993;168:1589-92
2015-10-29
(ange enhet via Infoga sidfot)
2015-10-29
Smittskydd Vårdhygien, hygienobservatörsträff VT
2015
Anamnes, kliniska data
Tularemi
2015-10-29
(ange enhet via Infoga sidfot)
Packa provet rätt
Patient
 Laboratoriepersonal
 Transportpersonal
 Den som packar har ansvaret!

2015-10-29
(ange enhet via Infoga sidfot)
Regelverk
Arbetsmiljöverket AFS 2005:1
 Farligt gods på väg – ADR-S
 Märkning
-Diagnostiska prov UN 3373
-Smittförande prov UN 2814

2015-10-29
(ange enhet via Infoga sidfot)
Transport
Förpackning
Förvaring - kyla
- frys
- rumstemperatur
 Tid
 Regelverk


2015-10-29
(ange enhet via Infoga sidfot)