2013-09-26
SÄKERHET VID LABORATORIEARBETE
KEMISKA SEKTIONEN, UPPSALA UNIVERSITET
Allt kemilaboratoriearbete medför vissa risker. Många av de kemikalier som hanteras kan vara farliga
om man inte vidtar vissa säkerhetsåtgärder. Att följa skyddsåtgärderna minskar drastiskt riskerna och
skapar en säker och välfungerande labbmiljö. Detta dokument samlar information om
kemilaboratoriearbete-relaterade risker och försiktighetsåtgärder samt åtgärder om något ändå skulle
inträffa.
Laboranten skall inför varje laboration informera sig om de risker som kan finnas samt vidta
nödvändiga försiktighetsåtgärder innan arbetet påbörjas. Inför varje laboration skall en riskbedömningsblankett fyllas i av studenten och skrivas under av läraren. Tillvägagångssätt finns
beskrivet i dokumentet.
Innehåll
NÖDNUMMER …............................................................................................................................1
ALLMÄN SÄKERHET …................................................................................................................2
BRANDFARLIGA ÄMNEN.............................................................................................................4
FRÄTANDE ÄMNEN.......................................................................................................................5
SÄRSKILDA SÄKERHETSRISKER...............................................................................................5
RISKBEDÖMNING, lämnas till labbläraren inför varje laboration.................................................7
INTYG, skall lämnas till labbläraren innan första laborationen........................................................9
Nödnummer
Giftinformationen
akut [00] 112 - begär Giftinformationen
ej akut [00] 08-33 12 31
Ambulans, brandkår...
[00] 112
Uppsala Akademiska sjukhus (växel [00] 018-611 00 00):
Akutmottagningen (ingång 60) [00] 018-611 00 00
Ögonkliniken
Sjukvårdsrådgivningen
akut [00] 018-611 00 00
ej akut [00] 018-611 51 28
[00] 1177
Uppsala Universitets larmnummer
[00] 018-471 25 00
Vår adress är: Ångströmlaboratoriet Hus 5, vån 3, Lägerhyddsvägen 1, Uppsala
1 av 9
2013-09-26
Allmän
säkerhet
Brandfarliga
ämnen
Frätande
ämnen
Särskilda
säkerhetsrisker
Riskbedömning
Allmänt
Labbgenomgångar inför labb är obligatoriska. Har man missat labbgenomgångar får man inte laborera.
Inga stora väskor eller jackor på labb.
Man får ej springa/stressa på labb, pga. spillrisk, krockrisk, halkrisk osv. Dessutom kan det störa
dragskåpsventilationen.
Det är förbjudet att röka, snusa, äta, dricka, sminka sig samt använda mobiltelefon på labb. Förutom de
uppenbara riskerna, tar dessa aktiviteter även upp en stor del av din uppmärksamhet.
Du får under inga omständigheter pipettera med munnen.
Skyddsglasögon och labbrock måste alltid bäras inne i laboratoriet och vid allt laboratoriearbete (någon
annan kan stänka på dig...). Se till att labbrocken är igenknäppt och att både rocken och glasögonen sitter
bekvämt. Detta gäller även vid disk! Skyddskläder av syntetmaterial får inte användas, eftersom detta material
är ytterst olämplig vid kemiskt arbete. Labbrock skall bara användas på labb och ingen annanstans!
Huvudbonad bör undvikas på labb om möjligt, men får användas om det inte innehåller syntetmaterial. Var
även varsam om du har långt hår.
Inga kontaktlinser. Bär man kontaktlinser blir det svårare att skölja ögat vid en eventuell olycka, vilket ökar
risken för ögonskador. Dessutom kan linserna absorbera vissa kemikalier och därigenom skada ögat
ytterligare. Använd istället vanliga glasögon tillsammans med större labbglasögon.
Undvik klocka, ringar, armband. De kan fördröja sköljning av kemikalier vilket då ökar kontakttiden med
huden. De kan även fastna i utrustningen.
Torka upp spill
Spill skall tas omhand omedelbart. Även spill av vatten ska torkas upp, då detta ofta inte kan skiljas från andra
farligare kemikalier. Om du tror att du fått kemikalier på huden skall dessa tvättas bort omedelbart.
Resthantering
Vissa kemikalier skall lämnas i särskilda uppsamlingsflaskor, såvida inte labbhandledaren gett tillstånd att
spola ut dem i vasken (se nedan).
Stänk av farliga kemikalier
På labbrock eller klädesplagg: avlägsna plagget (byt labbrock) och skölj huden vid behov.
I ögat: stänk av farliga kemikalier (i synnerhet frätande ämnen) i ögat måste snabbt sköljas bort med stora
mängder vatten (mycket och länge!). Använd ögonduscharna (med tempererat vatten) som finns i
laboratorierna. Se till att det skadade ögat hålls öppet under spolningen, eventuellt får man med fingrarna hålla
isär ögonlocken. Eftersom den skadade kan hamna i chocktillstånd måste man ofta hjälpa en skadad
labbkamrat. Kontakta alltid läkare vid alla typer av ögonskador! Vid akuta fall, ring [00] 112.
2 av 9
2013-09-26
Utrustning
Ordning!
Under laborationen skall endast det som är nödvändigt för det aktuella arbetet finnas på arbetsytan. Efter
användningen skall du ställa tillbaka utrustning och annat på avsedd plats, och förbrukat material (kemikalier,
papper och annat som använts under laborationen) lämnas eller slängas på anvisad plats. Efter avslutat arbete
skall arbetsytan vara i sådant skick att en annan person utan risk kan arbeta där.
Dragskåp
Allt laborerande skall ske i dragskåpet med luckan nerdragen så långt som möjligt. För att få optimal
ventilation (och därmed optimalt skydd) får inget annat än det som behövs för experimentet placeras inne i
dragskåpet. Givetvis ska man inte stoppa in huvudet i dragskåpet!
Om dragskåpet plötsligt slutar fungera normalt (t.ex. strömavbrott, annat tekniskt fel) då arbete som kräver
ventilation pågår, ska experimentet avbrytas på ett säkert sätt så snart som möjligt. Dra ner skyddsglaset och
lämna laboratoriet. Invänta klartecken från labblärare/säkerhetsansvarig innan arbetet ska återupptas.
Öppna kärl - alltid i dragskåp
Gå aldrig med öppna kärl med kemikalier. Ta inte kärlen till labbläraren utan hämta läraren till dragskåpet
istället.
Öppen låga
Vid användning av öppen låga, kolla att inga flyktiga brännbara lösningsmedel finns i dragskåpet (gäller även
grannens dragskåp). Vissa lösningsmedelsångor kan "rinna" från en flaska längs golvet och antändas av lågor
långt bort. Obs! Antändning kan ske av varma kokplattor. Vanliga brännbara lösningsmedel är eter, metanol,
etanol, bensen, aceton.
Uppställningar
Alla uppställningar skall godkännas av labbläraren innan experimentet startar.
Väga upp
Håll rent runt vågarna – spill måste tas omhand omedelbart!
Förrådsflaskor
Ta inte kemikalier direkt ur förrådsflaskan utan häll först ut en lämplig mängd kemikalie i en bägare (om inte
du fått andra instruktioner av din labblärare). Se till att sked/spatel som används för att ta kemikalier ur
bägaren är rena.
Lägg aldrig tillbaka kemikalier i förrådsflaskorna!
Märk all utrusning
Märk dina bägare och dylikt med innehåll, ditt namn och datum. Du (och alla andra) måste hela tiden kunna
veta vilken substans eller lösning du har i dina glasvaror. Ett misstag kan få mycket allvarligare konsekvenser
än att ditt resultat blir missvisande. Om du är osäker fråga din labblärare.
Glas
Skärskador från trasigt glas är den vanligaste typen av olycka på ett kemilaboratorium. Kontrollera alltid att
glas som skall evakueras är helt. Skulle du upptäcka en trasig utrustningsdetalj i glas, lägg den då i kartongen
för glaskross (blårandig “stickande skärande” kartong). Endast trasiga glasvaror, glasskärvor och använda
pasteurpipetter får kastas i denna låda. Byt ut kantstötta glasvaror mot hela.
Papperskorgar
I papperskorgar får inte slängas sådant som innebär risk (aldrig kemikalier eller skickande/skärande material
t.ex.).
3 av 9
2013-09-26
Elektrisk utrustning
Om du använder elektrisk utrustning, kontrollera först om sladdar, anslutningar och strömbrytare är hela. Även
om denna kontroll sker kontinuerligt mellan varje labbkurs, kan ett fel ha undgått föregående användare.
Lämna trasig utrustning till din labbhandledare.
Avfall - Restflaskor
Använd flaskor då sådana finns. Tungmetallerrester samlas upp i särskilda flaskor.
När lösningar spolas ut i avloppet, skölj alltid med kallt (inte varmt) vatten!
Allmän
säkerhet
Brandfarliga
ämnen
Frätande
ämnen
Särskilda
säkerhetsrisker
Riskbedömning
Brandfarliga kemikalier
Många lösningsmedel är mycket brandfarliga. Organiska lösningsmedel får endast hanteras i dragskåp med
ventilationen påslagen, förutom disk med aceton eller etanol. Flaskor med brandfarliga lösningsmedel får ej
heller stå öppna, då ångorna i vissa fall har hög densitet och kan "rinna" ned på golvet och antändas av en
gnista långt från flaskan. Dessutom kan en del lösningsmedel reagera med syret i luften och medföra
explosion. Samtliga brandfarliga kemikalier som släpps ut orsakar sämre miljö både i laboratoriet och
omgivningen. Om du diskar med aceton eller etanol, spola inte samtidigt med varmt vatten eftersom detta kan
bilda stora mängder ångor.
Om brand uppstår: Rädda-Varna-Larma-Släcka
Rädda-Varna:
- Se först till att hjälpa och varna andra människor så att alla kan föras i säkerhet.
- Om någons kläder skulle börja brinna ska du hjälpa personen till närmast belägna nöddusch eller lägga
omkull personen och kväva elden med brandfilt eller möjligen labbrock. Börja alltid övertäckningen från
huvudet och arbeta nedåt, så att rök och lågor ej slår upp i ansiktet på den skadade. Var noggrann med att
brandfilten sluter tätt och att elden kvävs. Duscha därefter personen med vatten tills dess att branden utan
minsta tvivel släckts och att ansvarig person på institutionen eller ambulanspersonal kommit till platsen.
Avlägsna inte kläder eftersom vissa syntetmaterial kan smälta fast i huden.
Larma:
Larma SOS Alarm på telefonnummer [00] 112, eller på väggtelefonen på laboratoriet. Adress ska anges så
noggrant som möjligt.
Vår adress är: Ångströmlaboratoriet Hus 5 Vån 3, Lägerhyddsvägen 1, Uppsala.
Ring även Receptionen (018-471 3103) och berätta vad som hänt.
Släcka:
Släck inte kemikaliebränder med vatten då det ofta försvårar och/eller förvärrar situationen.
Bränder i små kärl (bägare, kastrull, o.dyl.) släcks genom att kväva elden med någon typ av lock. Vid brand i
dragskåp stäng alla luckor (stänger av dragskåpsventilationen och minskar syretillförseln).
Större bränder släcks med brandsläckare av rätt typ (kolsyresläckare för brand i lösningsmedel och elektrisk
utrustning, skumsläckare för trä och textil, samt pulversläckare i sista hand för alla typer av bränder).
Brandsläckare ska inte användas för att släcka eld på människor, främst för att detta kan orsaka skador som är
minst lika farliga som brännskadorna.
Om elden inte kan begränsas, stäng om möjligt fönster och dörrar, så att eldens syretillförsel förhindras. Om
du kan, för bort brännbara material.
Vid utrymning gå till uppsamlingsplats (se infotavla i korridoren). Kolla att alla är med! Avdela någon att
möte utryckningsstyrkan.
Alla brännskador skall rapporteras till labbhandledaren. Vid större brännskador på kroppen (handstorlek eller
större) och vid brännskador i ansiktet skall läkare kontaktas (ring [00] 112 vid akuta fall).
4 av 9
2013-09-26
Allmän
säkerhet
Brandfarliga
ämnen
Frätande
ämnen
Särskilda
säkerhetsrisker
Riskbedömning
Frätande kemikalier
Mineralsyror, koncentrerade organiska syror, starkt basiska lösningar och brom är exempel på de frätande
kemikalier du kan komma att träffa på. Vissa ämnen t.ex. natriumhydroxid och brom är dessutom svåra att
skölja bort och blir på så sätt ännu farligare. Om du får en frätande kemikalie i ögat kan detta medföra total
blindhet. För att undvika frätskador skall du:
- använda lämplig skyddsutrustning (utöver skyddsglasögon och labbrock)
- tillämpa SIV-regeln (syra i vatten) när du späder koncentrerade syror
- alltid arbeta med frätande ämnen i dragskåp
- aldrig rikta mynningen av reaktionskärlet mot någon
- undvika att lukta direkt på en kemikalie (en viftning med handen ovanför kemikalien och en försiktig
sniffning räcker vanligtvis)
Stänk i ögat
Stänk av frätande kemikalier i ögat måste snabbt sköljas bort med stora mängder vatten (mycket och länge!).
Använd ögonduscharna. Se till att det skadade ögat hålls öppet under spolningen, och att vattnet inte är för
kallt. Man måste vanligtvis hjälpa en skadad labbkamrat. Kontakta alltid läkare! Vid akuta fall, ring [00] 112.
Frätskador på hud
Om du får frätande ämnen på huden, spola med stora mängder vatten. Om du får frätande ämnen på kläderna,
ta av dig plagget och spola huden med stora mängder vatten. Tillsätt tvål i vattnet om det frätande ämnet inte
är vattenlösligt. Brom på huden baddas omedelbart med natriumtiosulfatlösning (Na2S2O3) tills den gulbruna
bromfärgen helt försvunnit. Spola sedan bort de bildade bromidjonerna med vatten. Vid behov, uppsök läkare.
Allmän
säkerhet
Brandfarliga
ämnen
Frätande
ämnen
Särskilda
säkerhetsrisker
Riskbedömning
Syror och baser
- Spill av stora mängder syra eller bas neutraliseras (syra med natriumkarbonat Na2CO3, bas med
natriumvätesulfat (natriumbisulfat) NaHSO4) och torkas upp.
- Blanda alltid enligt regeln SIV (syra i vatten)
Många syror och baser man späder har högre densitet än vatten och "sjunker" därför när man blandar dem.
Denna fysikaliska egenskap används när vi späder syror och baser enligt SIV-regeln (syra i vatten; för baser
används ibland motsvarande förkortning: BIV-regeln), där den högre koncentrerade lösningen (ofta en
koncentrerad syra eller bas) hälls i en lägre koncentrerad lösning (ofta avjonat vatten). Om man bryter mot
denna regel, får det till följd att vattnet lägger sig på ytan och kan t.o.m. börja koka om den koncentrerade
lösningen är stark nog.
Natriumhydroxid (NaOH)
Natriumhydroxid är en stark bas och kan som sådan vara väldigt skadlig för människokroppen. Även väldigt
små mängder natriumhydroxid kan snabbt förstöra slemhinnorna i såväl mun, näsa och hals, samt orsaka svåra
frätskador på de inre organen. Dessutom är det en av de vanligaste kemikalierna som orsakar ögonskador (t.ex.
vid stänk). Om en stark bas sväljs, se snabbt till att den späds ut med stora mängder vatten eller mjölk.
5 av 9
2013-09-26
Klorerade och icke-klorerade lösningsmedel
Efter användandet av organiska lösningsmedel samlas dessa upp i två olika kärl: en för icke-klorerade och en
för klorerade lösningsmedel. Båda skickas senare till destruktion, men måste tas omhand på olika sätt. Var
därför mycket noggrann så att din kemikalie kommer i rätt kärl.
Starkt oxiderande kemikalier
Starkt oxiderande ämnen medför risk för brand och explosion. Faran är högst när det finns ett oxidationsmedel
kan komma i kontakt med ett reduktionsmedel, ett bränsle, eller något brännbart.
Salpetersyra (HNO3)
Förutom att vara en stark syra är salpetersyra en stark oxidant. Dessutom kan den bilda giftiga produkter
(nitrösa gaser) och explosiva föreningar i kontakt med organiskt material. Man måste därför hålla till i
dragskåp och noga veta vad reaktionskärlen innehåller när man utför experiment med salpetersyra.
Ammoniak (NH3)
En vattenlösning av ammoniak är starkt basisk och kan därför ge skador av samma typ som hydroxidlösningar
(se ovan). Ammoniak har en stark lukt och även vid låga koncentrationer känner man av den stickande gasen
som kan ge huvudvärk. Ångor från en koncentrerad vattenlösning är mycket irriterande för ögon och övre
luftvägar. Vissa personer är känsligare än andra och även de minst känsliga får huvudvärk om man utsätts för
ammoniakgas. Allt arbete med ammoniak (även ammoniak/ammoniumbuffert) skall därför ske i dragskåp.
Alkalimetaller (litium, natrium, kalium, cesium)
Dessa är ytterst reaktiva vid kontakt med vatten och bildar vätgas som i sin tur antänds och exploderar. De
reagerar även med luftens syre och skall därför förvaras i olja eller fotogen. De reagerar också starkt med
alkoholer och klorerade lösningsmedel.
Metanol
Metanol (träsprit) är klassat som ett gift. Vid förtäring eller långvarlig inandning kan metanol leda till blindhet
och i allvarligare fall även till döden.
Rotationsindunstare (rotavapor)
Med hjälp av en s.k. rotationsindunstare sänker man trycket för att lättare avlägsna lösnings- medel. Innan
man påbörjar arbete under reducerat tryck måste man förvissa sig om att glasvarorna inte har sprickor eller
ojämnheter som kan leda till en implosion där såväl glassplitter som kemikalier sprids över ett stort område!
Uppvärmning av organiska lösningsmedel
Organiska lösningsmedel värms med vattenbad eller oljebad, i vissa fall kan även kokplatta användas (dock ej
till dietyleter!). Tillsätt alltid koksten eller omrörningsmagnet vid uppvärmning för att undvika stötkokning.
Etrar
Etrar kan bilda explosiva föreningar, s.k. peroxider. Reaktionen sker med syret i luften och katalyseras av
vanligt ljus. Peroxider kan explodera med en fruktansvärd kraft utan förvarning eller antändning. Det är därför
nödvändigt att förvara etrar i mörka, tätslutande flaskor som om möjligt bör stå i eget skåp. Innan man
använder en eter måste man även kontrollera om det finns peroxider i den, vanligen m.h.a. ett särskilt
peroxidindikatorpapper (Petroleumeter är inte en eter, utan en felaktig äldre benämning på en blandning av
flytande kolväten).
Alkylerande och acylerande ämnen
Metyljodid och andra alkylerande eller acylerande ämnen är mutagena, giftiga och flyktiga. Vid arbete med
dessa skall du använda skyddshandskar, alltid ha destruktionsmedel (1:1-blandning av etanol och koncentrerad
ammoniak) inom räckhåll och arbeta i dragskåp (kontrollera att den forcerade ventilationen är påslagen!). Vid
spill på bänken eller huden: skölj med destruktionsmedel och sedan med vatten. Vid stänk i ögonen: skölj
endast med vatten.
Brom
6 av 9
2013-09-26
Brom är en flyktig vätska som snabbt kan ge svåra frätskador om man får det på huden. Vid arbete med brom
skall du använda skyddshandskar och ha saneringsmedel (natriumtiosulfatlösning, Na2S2O3 (aq)) inom
räckhåll. Vid spill på bänken eller huden: skölj med natriumtiosulfatlösning och sedan med vatten. Vid stänk i
ögonen: skölj endast med vatten.
Kvicksilver
Kvicksilver är en metall som kan (dock sällan) förekomma på laboratoriet i äldre utrustning. Om
kvicksilverspill skulle uppstå tas dessa upp antingen med en kvicksilvertång eller med ett (saltsyretvättat)
zinkbleck, främst för att undvika bildning av giftiga kvicksilverångor. Tillvarataget kvicksilver förvaras i
hållbara kärl tills de sänds för destruktion.
Vid inandning av lungskadande gaser (Cl2, Br2, HCl, SO2, SO3, NO2): se till att personen förs ut till frisk
luft.
Allmän
säkerhet
Brandfarliga
ämnen
Frätande
ämnen
Särskilda
säkerhetsrisker
Riskbedömning
Regelverk
Föreskrifter om riskbedömning av laborationer: Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2011:19 Arbetsmiljöverkets
föreskrifter och allmänna råd om kemiska arbetsmiljörisker, samt AFS 2000:4. Se även broschyr ADI 606 “Bedöm de
kemiska arbetsmiljöriskerna så här”, http://www.av.se/publikationer/broschyrer/adi_606.aspx.
Enligt regelverket skall riskbedömning alltid göras och dokumenteras om laborationen bedöms som farlig. För att kunna
göra den bedömningen och för att kunna se om rätt bedömning gjorts, bör dokumentation ALLTID göras.
****
Enligt arbetsmiljölagen och dess förordning med kommentarer i lydelse den 1 augusti 2011: “Som farliga ämnen
betecknas alla kemiska ämnen eller produkter som på grund av sina egenskaper och avsett användningssätt kan vara
hälsofarliga eller medföra olycksfallsrisker i arbetslivet.”
Riskbedömning är en del av vardagen
Riskbedömningar gör vi dagligen, både sådana som påverkar endast en själv, och sådana som kan påverka
andra människor. När är det säkert att gå över gatan? Behöver jag låsa dörren? Ska jag låta mitt 6-åriga barn
gå själv till skolan?
Naturvetenskaperna är laborativa ämnen där teorier bygger på experiment som alla är förenade med någon
form av risk. Därför skall alla laborationer riskbedömas. De kemikaler som används och de som kan bildas
skall riskbedömas. Även utförarens kunskaper och erfarenhet, samt lokalernas utformning vägs samman till en
riskvärdering.
Riskbedömning inför experiment är ingen förslösad tid, utan är ett lika naturligt inslag i förberedelsearbetet
som framtagning av material och kemikalier. Ordentligt genomförda riskbedömningar gör att laborationen
fungerar bättre, vilket in sin tur leder till att risken att något oförutsett inträffar minskar, och OM något ändå
inträffar vet alla vad som skall göras för att minska skadeverkningarna.
För våra kemilaborationer sker en övergripande bedömning och värdering av risker redan vid planering av
kursinnehåll, men i utbildningssyfte (alla förutsätts kunna detta efter genomförd utbildning) samt för att
säkerställa en god arbetsmiljö skall alla studenter själva göra riskbedömning och riskvärdering.
7 av 9
2013-09-26
Faror och risker
”Fara” är inte synonymt med ”risk”. Om lämpliga åtgärder vidtas kan risken vid hantering av farliga
kemikalier vara minimal. På samma sätt kan hantering av ofarliga kemikalier vara riskfylld pga
hanteringsmetoden (t.ex. att flytta på 100 liter kokande vatten!). När du gör riskbedömingen ska du således
betrakta mer än bara vilka kemikalier som används – ta hänsyn även till vad du kommer att göra med dem
under laborationen.
Din uppgift inför laborationerna
Riskbedömning skall alltid göras. Säkerhetsblad finns på labb och även på Studentportalen. Nedan finns
förslag till arbetsgång för en förenklad men relativt heltäckande riskbedömning och därtill hörande
dokumentation. Dokumentation skall förvaras på ett för alla inblandade känt sätt. Vid pågående laboration kan
riskbedömningen t.ex. anslås i nära anslutning till platsen för laborerandet (t.ex. på aktuellt dragskåp).
Arbetsgång
Läs igenom hela instruktionen för laborationen och kontrollera att du förstår både de praktiska moment som
skall utföras och de kemikalier som används under laborationen. Finns några som helst oklarheter, rådgör med
kollegor, studera lämplig litteratur (kurslitteratur), fråga labbläraren.
Fyll i riskbedömningsförmuläret (se nedan för hänvisningar, formuläret finns att hämta på laboratoriet eller på
Studentportalen). Om utrymmet inte räcker till, använd baksidan. Alla fält skall fyllas i:
- Laborationens namn med kort beskrivning, datum för utförande.
- Reaktionsformler, vad kan hända vid laborationen? Reaktionen/er? Hur hanteras kemikalierna? ➀
- Lista de substanser som skall användas och även de som bildas. ➁ Ange aggregationstillstånd, koncentration,
samt vilka mängder som kommer att hanteras.
- Ange vilken farlig egenskap/vilka farliga egenskaper substanserna har. ➂
- Ta reda på R och S-fraser (skriv gärna ut i klartext vad koderna står för), ➃. Ange källa (ex. SI-Data,
skyddsblad, varuinformationsblad, Kemikalieinspektionens lista, annan databas, osv.).
- Förebyggande skyddsåtgärder, åtgärder om något ändå händer. ➄
- Avfallshantering. Ange vilken typ(er) av avfall och hur det/de skall hanteras. Risker, hur undviks dessa och
vad skall göras om något ändå inträffar? ➅
- Sammanvägd risk för hela laborationen. ➆
8 av 9
2013-09-26
Bilaga 1
Fyll i och lämna till labblärare innan första laborationen.
INTYG
Namn:
Kurs:
Termin:
Jag har läst och förstått informationen i dokumentet “Säkerhet vid laboratoriearbete,
Kemiska sektionen, Uppsala Universitet”.
---------------------------------Namnteckning
-------------Datum
9 av 9
