Statistik
Ge mer plats för
invandrade akademiker
Akademiker­
förbundet för
jurister, civilek
ono­mer,
systemvetare,
personalvetare
och
samhällsvetare
.
Ge mer plats för
invandrade akademiker
Rapport om invandrade juristers, civilekonomers, systemvetares,
personalvetares­ och samhällsvetares­möjligheter på arbetsmarknaden.
Sätt den enskildes kompetens i fokus!
Arbetsmarknaden för dem med utländsk bakgrund är svårare än för dem med
en svensk bakgrund. Det gäller alla, även akademiker. För utrikesfödda samhälls­
vetenskapligt1 utbildade akademiker är situationen dessutom svårare än för andra
invandrarakademiker.
För att underlätta integrationen finns det ett antal områden där politiken måste
förändras. Det handlar bland annat om utbildning i svenska, bedömning och
validering av utländska utbildningar samt kompletterande utbildningar, men även
den allmänna integrationspolitiken.
Ofta utmålas ofta invandrare som offer, med stora stöd- och omvårdnadsbehov.
Det är dags att ändra den synen. I stället bör vi se till individens kompetens och hur
hon kan berika samhället. Med andra ord: sätt den enskildes kompetens i fokus.
Regeringens integrationspolitik syftar till att alla så fort som möjligt ska komma
i arbete. Det är en vällovlig ambition, men fungerar inte för alla. Ska invandrade
samhällsvetare få ett arbete som motsvarar deras utbildningar krävs i de flesta fall
goda kunskaper i svenska. Därför är satsningar på svenskundervisning centrala.
Invandrade akademiker måste få en reell chans att läsa svenska till den nivå som
krävs i deras yrke, att få sina utländska examina godkända och få sina kunskaper
validerade eller komplettera sina utländska studier. Arbetslinjen får därmed inte
innebära att invandrade akademiker fastnar i yrken som inte kräver akademisk
kompetens.
De studier som erbjuds i svenska i dag är inte tillräckligt strukturerade och syftar
alltför sällan till en framtid inom det yrke man är utbildad för. Därför måste
utbildningarna ses över. Det bör till exempel finnas ett sammanhållet paket av
”Svenska för samhällsvetare, för invandrade akademiker med samhällsvetenskapliga
utbildningar”. Det ska leda till så pass goda kunskaper i svenska att man kan
komplettera sin utbildning – alternativt att ta ett arbete inom sitt yrke.
När det gäller bedömning och validering av utbildning tar detta oftast för lång tid,
om det över huvud taget sker. Bedömningar av utländska utbildningar måste ske
snabbt. I utlåtandet ska även anges vilka möjligheter till kompletterande utbildning
1 Med samhällsvetare avses i den här rapporten jurister, ekonomer, personalvetare, systemvetare och samhälls­vetare,
alltså de grupper som Jusek har som medlemmar.
2
Alltför få invandrade akademiker får i dag en möjlighet
att komplettera sina utbildningar med det som behövs
för att kunna arbeta inom sitt yrke.
som finns. Akademiker måste få en reell möjlighet att få sina utbildningar och andra
kompetenser validerade. Denna validering måste ske utifrån den enskildes behov –
inte efter arbetsmarknadens behov, vilket ofta är fallet.
Alltför få invandrade akademiker får i dag en möjlighet att komplettera sina
utbildningar med det som behövs för att kunna arbeta inom sitt yrke. Därför bör
det finnas fler kompletterande utbildningar, både sådana som är generella och sådana
som är riktade till invandrare med specifika kompetenser. Samtidigt måste ett viktigt
inslag i de kompletterande utbildningarna vara kunskaper i svenska på hög nivå. Om
den studerande inte har tillräckliga kunskaper ska den kompletterande utbildningen
förlängas genom att studier i svenska bedrivs parallellt.
3
Hur ser det ut för
invandrade akademiker?
2004 hade 47 procent av samhällsvetare födda utomlands som jobbade, ett arbete
som överensstämde med deras utbildning, mot 56 procent för samtliga akademiker
födda utomlands. Det visar en SCB-undersökning. För svenskfödda var motsvarande
siffror 85 procent för samhällsvetare och 86 för alla.2
Sysselsättningsgraden för samhällsvetare födda utomlands var dessutom betydligt
lägre än för svenskfödda. Enligt samma undersökning hade 66 procent av samhälls­
vetarna födda utomlands ett jobb, jämfört med 82 procent av dem födda i Sverige.
Det innebär att i realiteten är det endast 31 procent (47 procent av 66) av samhälls­
vetarna födda utomlands som arbetade med det de var utbildade för – jämfört med
70 procent (85 procent av 82) av dem som var födda i Sverige.
Slutsatsen är självklar: det finns en mycket stor grupp med utländska akademiker
som borde få bättre nytta av sin utbildning på arbetsmarknaden.
Situationen har inte heller förbättrats. Jusek har bearbetat statistik i LISA3 om läget
2006, det senaste året som det finns data för.
Andel sysselsatta av den samhällsvetenskapligt utbildade befolkningen relaterat
till utländsk bakgrund
Inrikes född med två inrikes födda föräldrar
83%
Inrikes född med en inrikes och en utrikes
född förälder
7% 11%
87%
Utrikes född med minst en inrikes
född förälder
5% 8%
79%
Inrikes född med två utrikes födda föräldrar
7%
88%
Utrikes född med två utrikes födda föräldrar
59%
0%
20%
5% 7%
10%
40%
13%
60%
31%
80%
100%
Siffrorna i diagrammet är avrundade till heltal.
Förvärvsarbetande
Ej förvärvsarbetande, med kontrolluppgift under året
Ej förvärvsarbetande, utan kontrolluppgift under året
Bland dem som själva har invandrat till Sverige finns en stor grupp som saknar
arbete. Andelen är också mycket högre än för övriga grupper. Bland dem som är
födda i Sverige – eller har en svenskfödd förälder – är det fyra av fem som har ett
förvärvsarbete. Bland de utrikesfödda med utrikesfödda föräldrar är det bara tre
av fem.
2 SCB UF 56 SM 0401
4
3 Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier, som finns hos SCB, samt inne­
håller uppgifter om samtliga över 16 år som varit folkbokförda 31/12. Uppgifterna gäller för SUN2000-grupperna­
35E, 35F, 35M, 35P, 35S och 35X, med andra ord de som här ovan har definierats som samhälls­vetare.
När det gäller på vilken kvalifikationsnivå personens yrke återfinns är bilden
liknande. De utrikes födda med utrikes födda föräldrar har arbeten som i mindre
utsträckning kräver en akademisk utbildning.
Kvalifikationsnivå på arbetet hos den samhällsvetenskapligt utbildade befolkningen
relaterat till utländsk bakgrund
Inrikes född med två inrikes födda föräldrar
16%
Inrikes född med en inrikes och en utrikes
född förälder
14%
Utrikes född med minst en inrikes
född förälder
13%
Inrikes född med två utrikes födda föräldrar
11%
Utrikes född med två utrikes födda föräldrar
5%
0
41%
21%
41%
21%
41%
19%
36%
19%
25%
12%
20
30%
40
16%
17%
16%
21%
6%
7%
11%
7%
34%
60
80
100
Siffrorna i diagrammet är avrundade till heltal.
Ledningsarbete
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning
Högskoleutbildning krävs ej
Saknar yrkesuppgift
För dem som är födda i Sverige och vars föräldrar också är födda här är det 16
procent som har ett arbete där det inte krävs högskoleutbildning. Av dem som är
födda utomlands med utländska föräldrar är motsvarande siffra 30 procent.
Samtidigt är andelen som saknar yrkesuppgift betydligt lägre bland de inrikesfödda:
6 procent mot 35 av de utrikesfödda. Sammantaget har alltså 22 procent av de
inrikes­födda samhällsvetarna med inrikesfödda föräldrar inte ett jobb som motsvarar
deras utbildning, mot 64 procent av de utrikes födda med utrikes födda föräldrar4.
Det är uppenbart att det i gruppen samhällsvetare, födda utomlands med
utrikes födda föräldrar, finns många vars utbildning inte tas tillvara på
den svenska arbetsmarknaden.
Skälen till detta varierar naturligtvis. Från dåliga språkkunskaper i svenska,
utbildningar som inte är jämförbara med svenska till att arbetsgivare är dåliga på att
se invandrares kompetens och hur den kan användas. Självfallet förekommer också
ren diskriminering eller alltför negativ bedömning av kulturella olikheter.
4 I den tidigare omnämnda SCB-undersökningen var det 10 procent av de invandrade samhällsvetarna som arbetade
som hade ett arbete som krävde högskoleutbildning med en annan inriktning än den de hade på sina studier. Efter­
som vi vid registerkörningen endast har sett om de 2006 hade ett arbete som krävde högskoleutbildning är även
dessa inräknade i gruppen som har rätt arbete. Gruppen som har arbete som kräver högskoleutbildning är alltså
större än gruppen som har arbeten som kräver samhällsvetenskaplig utbildning.
5
Löneskillnader
Ytterligare en aspekt på hur det går för dem utländsk bakgrund på arbetsmarknaden
är vilka inkomster de har. För dem med samhällsvetenskaplig utbildning är bilden
följande när det gäller deklarerad lön:
Deklarerad lön för de med samhällsvetenskaplig utbildning
Inrikes född med två inrikes födda föräldrar
40%
Inrikes född med en inrikes och en utrikes
född förälder
38%
Utrikes född med minst en inrikes
född förälder
12%
13%
46%
Inrikes född med två utrikes födda föräldrar
9%
39%
Utrikes född med två utrikes födda föräldrar
15%
19%
11%
18%
19%
12%
18%
17%
19%
70%
0%
20%
40%
11%
16%
11%
16%
10% 10% 4% 6%
60%
80%
100%
Siffrorna i diagrammet är avrundade till heltal.
<240 000 kronor
240 000 –299 999 kronor
300 000 –399 999 kronor
400 000 – 499 999 kronor
>500 000 kronor
Ungefär 70 procent av dem som är utrikesfödda med utrikesfödda föräldrar hade en
deklarerad lön som var lägre än 240 000 kronor. I de övriga fyra grupperna varierar
denna andel mellan 38 och 46 procent. I den övre delen av inkomstgruppen – de som
tjänar minst 500 000 kronor – är andelen av de utrikesfödda med utrikes­födda
föräldrar 6 procent mot 16–18 för de andra grupperna.
Om man även tittar på dem som tjänar mer än 400 000 kronor blir skillnaden än
mer markant. Då är det 10 procent av de utrikesfödda med utrikesfödda föräldrar
som har en deklarerad lön som är över 400 000 kronor, jämfört med 27–30 procent
i de andra grupperna.
Oavsett vilken variabel som används är det tydligt att samhällsvetare som är födda
utomlands av utrikesfödda föräldrar har det svårt på den svenska arbetsmarknaden
– mycket svårare än alla andra grupper.
Det finns flera olika faktorer som gör att invandrare lyckas olika bra på arbets­
marknaden. Den som har en akademisk utbildning klarar sig bättre – i meningen
har högre närvaro på arbetsmarknaden och högre lön – än den som inte har
akademisk utbildning. Den som delvis har en svensk utbildning – till exempel hela
eller delar av den akademiska utbildningen – klarar sig bättre än den som inte har
någon svensk utbildning alls. Den som har goda kunskaper i svenska klarar sig
bättre än den som inte har det.5
5 D-O Rooth & O Åslund, Utbildning och kunskaper i svenska, SNS-förlag.
6
kö
t
S ju
ks
re
ka
g.
in
iv.
C
Lä
ng
.
.i
G
ym
G
-e
ko
no
m
Aek
on
om
Ju
r id
ik
N
at
ur
Lä
ra
re
Nedanstående tabell visar på den genomsnittliga inkomstskillnaden relativt
infödda för olika grupper av invandrade. Siffran visar den procentuella avvikelsen.
En juristutbildad kvinna som har invandrat före 17 års ålder (och därmed sannolikt har sin juristutbildning från Sverige) tjänar i genomsnitt 8,4 procent mindre
än en juristutbildad infödd kvinna. Den som har invandrat efter 16 års ålder och
har en utländsk utbildning tjänar i genomsnitt 28,9 procent mindre.
Män
<17 år vid invandring
–0,2 –12,3 –6,2 –9,9 4,0 –7,2 –2,8 –7,4 –1,9
>16 år vid invandring och
viss svensk utbildning
–7,0 –21,0 –27,7 –14,9 –4,8 –13,1 –20,1 –0,3 2,0
utländsk utbildning
–16,6 –18,5 –18,6 –47,5 –2,8 –17,2 –26,2 4,0 –4,0
Kvinnor
<17 år vid invandring
–2,2 –2,2 –1,3 –8,4 10,6 –3,4 0,1 –5,9 2,2
>16 år vid inv. och
viss svensk utbildning
–0,8 –4,9 –3,0 –14,5 –2,7 –0,2 –8,3 0,8 10,2
utländsk utbildning
–9,3 –0,2 –20,0 –28,9 –11,1 –13,2 –23,7 7,7 –1,5
Lärare = akademisk lärarutbildning, G-ekonom = gymnasieekonom, A-ekonom = akademisk ekonom­utbildning,
Juridik = akademisk juristutbildning, Natur = akademisk naturvetenskaplig utbildning, Gym. ing. = gymnasie­ingejör,
Civ. ing. = civilingenjör, Läkare = läkarutbildning, Sjuksköt. = akademisk sjuksköterske­utbildning. (Tabellen kommer
från Rooth och Åslund, Utbildning och kunskaper i svenska, sid 41.)
Som syns ovan varierar inkomstskillnaderna mellan invandrade akademiker och
infödda kraftigt beroende på utbildningsinriktning. Inte minst är det inom samhälls­
vetenskapliga ämnen (ovan representerade av A-ekonomi och Juridik) som invandrare
har svårt att nå upp till samma inkomstnivåer som dem som är födda i Sverige.
Inom vårdsektorn har de med utländsk bakgrund däremot inkomster i nivå med eller
till och med högre än de infödda.
Det är uppenbart att samhällsvetenskapliga akademiker som inte är födda i Sverige
har det svårare på arbetsmarknaden än andra. De som har det svårast är de som
flyttat hit efter att ha genomfört sin högre utbildning utomlands.
Kunskaper i svenska
Svenskundervisning för invandrare (sfi) är en grundläggande utbildning för vuxna
som inte har svenska som modersmål. Genom denna ska eleven få baskunskaper i
språket och det svenska samhället.
Men att ha läst sfi innebär inte att man har sådana kunskaper i svenska att man kan
fortsätta på en svensk högskoleutbildning – eller ta ett mer kvalificerat arbete. För att
studera vidare och arbeta inom samhällsvetenskapliga yrken behövs mer.
7
De grundläggande behörighetskraven till högskoleutbildningar är godkända
kunskaper i svenska på gymnasienivå (svenska B/svenska som andra språk (SAS) B
alternativt godkänt Tisusprov) eller dokumenterade kunskaper på motsvarande nivå.
Därtill krävs det kunskaper i engelska. Man kan få dispens från behörighetskraven
genom att ha en reell kompetens som motsvarar kunskapsnivån.
I praktiken betyder detta att det inte räcker med sfi-studier för de flesta invandrade
akademiker. De måste komplettera sina kunskaper med grundskolesvenska (SAS
grund) och gymnasiesvenska (SAS A+B) för att kunna studera vidare eller börja
arbeta inom det yrke som de har utbildning för.
Enligt en studie genomförd under 1990-talet (IALS, International Adult Literacy
Survey) hade 40 procent av de utrikes födda med en högskoleutbildning svensk­
kunskaper under nivå 3. Det innebär att man endast kan läsa och förstå enklare
texter. 14 procent hade å andra sidan kunskaper över nivå 3. Något som innebär
att man kan läsa och förstå mer komplicerade texter. Som jämförelse kan göras
att av akademikerna med svensk bakgrund behärskade 64 procent svenska över
nivå 3 och endast fem under nivå 3.
Jusek har genomfört fokusgruppsintervjuer med invandrade akademiker. En av de
saker som deltagarna påpekar är att sfi består av för blandade grupper och att under­
visningen går för långsamt.
Det finns exempel på sfi-undervisning för olika grupper av akademiker som ger
större möjligheter – och inte minst en snabbare väg fram till det gamla yrket.
Exempel på det är Svenska för ingenjörer, Svenska för akademiker – medicin och
Svenska för pedagoger.
Utbildningen Svenska för pedagoger i Stockholm har till exempel följande utseende:
• Svenska för invandrare (sfi), kurs C + D, 3–6 månaders intensivkurs, betyg
• Svenska som andraspråk, SAS grund, max. 20 veckor, betyg
• Svenska som andraspråk, SAS A + B, 5 månaders intensivkurs, betyg
• Orienteringskurser
• Studiebesök och skolförlagda fältstudier
• Lärarutbildningen vid Stockholms Universitet efter SAS B, individuellt anpassad
studiegång under 6–18 månader
Invandraren börjar studera på den språkliga nivå som man befinner sig på.
När kunskaperna motsvarar SAS B kan man fortsätta på Lärarutbildningen vid
Stockholms universitet för att få behörighet som lärare i Sverige. Den sammanlagda
utbildningen i svenska pågår under högst 1,5 år, vilket är en klart kortare tid än
vad det brukar ta att läsa in dessa kunskaper.
8
Något liknande finns inte för Juseks medlemsgrupper. De tvingas i stället läsa den
vanliga vägen, vilket oftast tar längre tid och innebär att de i högre utsträckning får
gå i samma kurs som personer som kan vara mindre motiverade.
Det borde därför finnas en liknande utbildning, Svenska för samhällsvetare,
bestående av sfi och SAS-kurser, plus kanske även en universitetskurs i svenska.
Efter att ha genomgått den kursen bör man behärska svenska så väl att man kan
sköta ett svenskt akademikerarbete där språket är ett viktigt arbetsverktyg.
Det kommer också att vara en god grund att stå på för att kunna läsa eventuella
kompletterande utbildningar.
Jusek anser att
• Det bör finnas ett sammanhållet paket Svenska för samhällsvetare, för invandrade
akademiker med samhällsvetenskaplig utbildning. Detta ska innefatta sfi, SAS
grund, SAS A+B och studiebesök. I anslutning till paketet bör det också erbjudas
en poänggivande högskolekurs så som Svenska språket för studenter med annat
modersmål, för den som vill fördjupa sina svenskkunskaper ytterligare.
Bedömning av utbildning och validering
Högskoleverket bedömer huruvida en slutförd utländsk utbildning är jämförbar med
en svensk och ger ett utlåtande om vilken svensk examen den utländska utbildningen
motsvarar. (Detta gäller inte vissa legitimationsyrken där andra myndigheter står för
bedömningen.)
För att det ska vara möjligt att göra en bedömning krävs det handlingar, till
exempel examensbevis, som visar utbildningens innehåll. Det som Högskoleverket
bedömer är sådant som ”utbildningens längd, ämnesfördjupning, examensarbete
och syfte”. Det krävs vidare att lärosätet till exempel är statligt erkänt eller
ackrediterat. Värderingen innebär inte att man får en svensk examen, utan är
endast tänkt som en vägledning för svenska arbetsgivare och högskolor om vad
utbildningen motsvarar.
Om man har en icke-avslutad utbildning gäller att man kan söka in till en svensk
högskola för att slutföra sin utbildning. Då ska högskolan värdera vad personen
har läst och vad som kan tillgodoräknas i den svenska utbildningen.
Därutöver är validering en möjlighet för att få sin utbildning bekräftad. Det
innebär att man värderar kunskaper och färdigheter oberoende av hur dessa har
införskaffats, exempelvis studier, yrkesverksamhet eller fritidssysselsättning, och
oavsett om de är formella eller informella. Detta sker dock nästan aldrig för
utländska akademiker.
För den enskilde är det ett slöseri när den egna kompetensen inte kommer till
användning. Därför måste Sverige bli bättre på att erkänna fler människors kompetens.
9
Ett av de stora problemen är att det ofta tar lång tid från det att man har anlänt
till Sverige tills ens utbildning är bedömd eller, i de fall det sker, validerad. Denna
process måste snabbas på. Ett sätt vore att genomföra Valideringsdelegationens förslag
som presenterades för ungefär ett år sedan.
Jusek anser att
• Bedömningen av utländska utbildningar måste ske skyndsamt efter att en person
har anlänt till Sverige. I utlåtandet ska det anges vilka behov av och möjligheter till
kompletterande utbildning som finns.
• Akademiker måste få en reell möjlighet att få sina utbildningar och andra kompetenser validerade. Validering måste få ske även utifrån den enskildes behov, inte
arbetsmarknadens.
Kompletterande utbildningar
För invandrare med akademiska utbildningar erbjuds det i vissa fall kompletterande
utbildningar på högskolenivå. De flesta erbjuds dock akademiker inom andra
områden än de samhällsvetenskapliga, eller som regeringen beskriver det i ett press­
meddelande: ”Insatserna innebär framförallt kompletterande högskole­utbildningar för
personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land och för lärare med
utländsk examen.”
De kompletterande utbildningarna som finns är lyckade på så sätt att deltagarna ofta får
arbete efter utbildningen och att de får kvalificerade arbeten i linje med sina studier.6
I dagsläget finns det två pågående projekt med kompletteringsutbildningar för jurister
med en utländsk utbildning, vid Göteborgs respektive Stockholms universitet. Vid
Malmö högskola, Linköpings universitet och Högskolan i Borås finns aspirant­program,
där invandrade akademiker kan komplettera sina studier. De flesta av studenterna har
utbildats till lärare. Även på många andra lärosäten finns det aspirantutbildningar.
Vid Malmö högskola fanns tidigare en utbildning som syftade till arbete inom svensk
offentlig förvaltning: ”Högre praktisk förvaltningsutbildning”. Avsikten var att de
skulle kunna jobba inom den svenska förvaltningen inom sin profession, en ingenjör
skulle exempelvis få en möjlighet inom en teknisk förvaltning. En stor del av
studenterna hade en bakgrund inom samhällsvetenskap.
Ett problem som har noterats är kunskaperna i svenska. Antagningskravet är att den
studerande ska ha kunskaper som motsvarar Svenska B. Men många som har antagits
har ändå haft för dåliga kunskaper i svenska för att klara studierna – och därmed för
dåliga kunskaper för att kunna arbeta på den svenska arbetsmarknaden i mer
kvalificerade yrken.
Studenterna på de kompletterande utbildningarna anger själva, i en av HSV:s
uppföljningsrapporter, följande områden som de skulle vilja ha mer av: ”mer språk,
6 HSV:s rapport Hur går det efter kompletterande utbildning för utländska akademiker?, 2008:30R.
10
mer praktik, mer kontakt med företag, mer information, bättre och tydligare
valideringsarbete, mer flexibilitet för tillgodoräknande och större möjlighet till
formell behörighet.”
Jusek anser att
• Det bör finnas fler kompletterande utbildningar än i dag, både sådana som är
generella och sådana som är riktade till invandrare med specifika kompetenser.
• Ett viktigt inslag i de kompletterande utbildningarna ska vara kunskaper i svenska
på en hög nivå. Om den studerande inte har tillräckliga kunskaper ska utbild­
ningen förlängas genom att studier i svenska bedrivs parallellt.
Integrationspolitik i allmänhet
Den nuvarande regeringens politik syftar till att personer snabbt ska komma ut på
arbetsmarknaden. Regeringen skriver i Egenmakt mot utanförskap – regeringens strategi
för integration (Skr. 2008/09:24) på följande sätt om invandrade akademiker: ”Det är
viktigt att invandrare som har högre utbildning eller kvalificerad yrkes­erfarenhet får
möjlighet att snabbt komma ut på arbetsmarknaden och utöva ett yrke som
motsvarar deras kompetensnivå.”
För många akademiker, åtminstone för dem som ska ha svenska som arbetsspråk,
krävs avancerade kunskaper i svenska innan de kan arbeta med ett yrke som
motsvarar kompetensen. Ett snabbt inträde på arbetsmarknaden kan därför bli ett
hinder för att akademiker kan få kvalificerade arbeten, eftersom de inte får möjlighet
att nå tillräckligt goda kunskaper i svenska. Det är viktigare att en akademiker får
rätt jobb i relation till sin samlade kompetens, än att den snabbt får ett jobb på en låg
kvalifikationsnivå och sedan fastnar där. Ibland kan självfallet ett arbete på en låg
kvalifikationsnivå leda till kontakter som leder en person vidare. Men det kan också
bli ett hinder för framtiden. Arbetslinjen måste hanteras på ett sådant sätt att den
enskilde kommer till sin rätt!
Jusek anser att
• Den enskildes kompetens måste sättas i fokus. Arbetslinjen får därmed inte innebära att invandrade akademiker fastnar i yrken som inte kräver akademisk kompetens. De måste få en reell möjlighet att läsa svenska till den nivå som krävs i deras
yrke, få sina utländska examina godkända, sina kunskaper validerade och eventuellt kompletterade.
11
Jusek i korthet
Jusek. Box 5167, 102 44 Stockholm. Tel 08-665 29 00. E-post [email protected]. www.jusek.se
Fotoskrift AB | 0902
Jusek är akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personal­vetare
och samhällsvetare. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Jusek har cirka
78 000 medlemmar och är ett av de största förbun­den för akademiker i Sverige.
