Kommunmottagna 2014
Efter 10 års tid i Sverige förvärvsarbetar omkring 60 procent av kvinnorna som invandrat som
flykting- eller anhöriginvandrare. Bland männen förvärvsarbetar något mer än 60 procent av
flyktingarna och omkring 70 procent av anhöriginvandrarna.
Utrikes födda som invandrat före 40 års ålder har en förvärvsfrekvens närmare inrikes föddas nivå
än vad personer som invandrat efter 40 års ålder har.
Regeringens nya etableringspaket med reformer inom fyra områden
- mål: arbete inom två år
1. Snabbt i jobb genom språk, utbildning, validering och bostad.
Bättre utbildning i svenska.
Effektivare valideringsprocess.
Ökade möjligheter till kompletterande utbildning i kombination med praktik och jobb.
Aktiva åtgärder mot diskriminering inom arbetslivet.
2. Varje barn och ungdom ska få en bra utbildning i förskola och skola.
Ökat stöd till kommuner för att kunna ge nyanlända barn och ungdomar en bra
utbildning och sociala stöd.
Utveckla sitt modersmål och sina ämneskunskaper parallellt med
svenskundervisningen.
3. Alla kommuner ska bidra i mottagandet.
Alla kommuner ska vara med och bidra till nyanländas etablering.
Kommunerna ska få bättre planeringsförutsättningar vid anvisning av nyanlända och
möta rimliga och stabila ekonomiska villkor.
4. Det civila samhället har en nyckelroll.
Folkrörelserna och föreningarnas insatser ska ges stöd så att det blir lättare att bidra
till ett värdigt flyktingmottagande. Det gäller alltifrån fadderfamiljer och
idrottsverksamhet för barn till mentorer med samma yrkesbakgrund och språkkaféer.
Ny LO-utredning; I skuggan av hög arbetslöshet
- Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering
Några av de åtgärder som föreslås är:
• förbättrad svenska för invandrare med fokus på likvärdighet,
• ett tvådelat kunskapslyft, dels för att nå gymnasiekompetens, dels för validering
och komplettering av gymnasie- och eftergymnasial utbildning i syfte att stärka
matchningen samt
• en kunskapssatsning för att motverka bemötande som grundas på fördomar och
rasistiskt grundade föreställningar.
En särskilt viktig aspekt av steg ett är bemötandefrågor och att motverka
rasifieringsprocesser inom arbetsmarknadspolitiken. Flera forskare har visat att
tjänstemän inom myndigheter ofta bemöter invandrare utifrån stereotypa och förgivet
tagna föreställningar. Det handlar då främst om att individer själva bär på normer som
kan påverka handlande i olika situationer.
LO’s exempel på insatser
• Fördjupad kartläggning, validering, arbetsmarknadspolitisk bedömning men också
på samhällsorientering och socialt stöd.
• Väl strukturerad samverkan mellan Arbetsförmedling, kommun och individ för att
ge förutsättningar för en sammanhållen kedja av insatser med utgångspunkt i en
individuell handlingsplan
• Parallella insatser och aktiviteter med utgångspunkt i individuell handlingsplan.
Logisk ordning där kunskap och kompetens kan byggas på successivt.
Kontinuerligt stöd som gör det möjligt att komma framåt i etableringsprocessen.
Att snabbt klara svenska framstår som särskilt viktigt för att dörrar till andra
kompetenshöjande aktiviteter ska kunna öppnas och fungera bra. Särskilt viktigt är
också arbetslivskontakter med fokus på matchningskvalitet.
Social ojämlikhet i hälsa
- ett problem för nysvenskars etablering
•
Både internationellt och i Sverige verkar hälsan vara sämre bland utrikes födda
än inrikes födda. Invandrare avstår också oftare från att söka vård trots att de har
behov av detta.
•
Den psykiska hälsan har påvisats vara sämre hos flyktinggrupper än inrikes födda
i flera europeiska länder då till exempel depressioner, ångest, posttraumatisk
stress och sömnsvårigheter är vanligare hos denna grupp än andra.
•
Manliga flyktingar en har en högre relativ risk för dödlighet i hjärt-kärlsjukdom
och i yttre omständigheter än andra utrikesfödda har.
•
Utrikesfödda kvinnor har en hög risk för att vårdas på sjukhus på grund av
depression efter att ha drabbats av arbetslöshet.
Samverkande framgångsfaktorer kring behovsgruppen
utlandsfödda - förutsättningar för delaktighet och etablering
Hälsa
Ca 1/3 av flyktingar utvecklar fysisk och psykisk ohälsa som kräver vård
Ex på insatser: Hälsoskola, hälsosamtal, hälsocoacher, hälsopedagoger, samhälls- och
hälsokommunikatörer (modersmål), primärvårdsbaserad hälsoinformation, fysisk
aktivitet osv
Språk
Saknas motivation eller förmåga att lära sig svenska språket behövs alternativa och
ibland individuella metoder.
Ex på insatser: Suggestopedi, modersmålsundervisning, yrkesinriktad eller praktiskt
tillämpad svenskundervisning, deltagarorienterad grupp, tolk, dialog och
kommunikation
Delaktighet och påverkan
Brist på engagemang i den egna utvecklingen (mot studier eller arbete). Delaktighet
skapar mening och motivation.
Ex på insatser: Skapa delaktighet i den egna processen, låta deltagaren själv
undersöka, förbereda och fråga istället för att ”servera allt” – deltagarorienterad
grupp, gruppdynamiskt lärande – lärande ”här och nu” som utgår från deltagarnas
egna resurser, kunskaper, färdigheter och idéer, låt deltagaren sätta egna mål och
ansvara för att fullfölja upp sin individuella plan, arbeta med utveckling av
självkänsla, självförtroende, hopp och tilltro
Kompetensutveckling för personal
Ökad kunskap om normer, fördomar, diskriminering, likabehandling, jämställdhet,
könssegregering, effektiv tolkanvändning, samtalsmetoder, gemensamma
förhållningssätt osv.
Europeiska Socialfonden- Norra Mellansverige
Programområde 2, 2.3
juni-augusti, 47 milj.
Inriktning:
De som står långt från arbetsmarknaden (långtidsarbetslösa minst
12 månader), långtidssjukskrivna (minst 12 månader), personer med
funktionsnedsättning, nyanlända, utlandsfödda med
språksvårigheter
Förväntade långsiktiga effekter:
Målgruppen närmar sig arbetsmarknaden och/eller etablerar sig i
egen försörjning
Europeiska Socialfonden- Västsverige
Programområde 2
15 juni – 15 september
Inriktning
Öka övergångarna till arbete för personer i
långtidsarbetslöshet med sammansatt problematik, inom
målgrupperna utrikes födda respektive personer med
funktionsnedsättning.
OBS! Det formella samrådet med strukturfondspartnerskapet är den 12 juni 2015. De
huvudsakliga inriktningarna liksom inriktningar och avgränsningar inom
utlysningarna kan komma att ändras.
Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)
Sammanslagning av Europeiska flyktingfonden, Europeiska
integrationsfonden och Europeiska återvändandefonden (SOLID).
Ska bidra till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som
värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen
underlättar rörlighet. Målgruppen är tredjelandsmedborgare.
AMIF finansierar projekt inom:
• Mål 1: Asyl
• Mål 2: Integration och laglig migration
• Mål 3: Återvändande
Under sommaren 2015 förväntas EU-kommissionen anta Sveriges
nationella program för AMIF och under hösten 2015 kommer
förhoppningsvis den första utlysningen.
AMIF - Specifikt mål 2: Integration och laglig migration
Integration
Kapacitet
Kompetensutveckling och
arbetsmarknadsaktiviteter
Utvecklar och utvärderar policyer
och strategier kring t.ex.
arbetskraftsinvandrare, anhöriga,
skyddsbehövande
Utvecklar metoder för
att kartlägga och validera utländsk
utbildning och arbetslivserfarenhet
Analysera och mäta effekter
av resultat av integrationsinsatser
Samarbete mellan relevanta aktörer
inom introduktion och integration
Samverkansprojekt
mellan olika aktörer
Logical Framework Approach (LFA)
Huvudproblemet:
Delproblem 1:
- Orsak:
- Aktivitet:
- Effekt:
Delproblem 2:
- Orsak:
- Aktivitet:
- Effekt:
Varför insatser inom samordningsförbund?
Organiseringen av välfärden är sektoriell
Individer behöver ibland helhetslösningar
Oklart ansvar
Saknas gemensamma metoder
Olika mål för myndigheter
Brister i informationsöverföringen
Existerande administrativa gränser: olika budgetar och ansvarsområden
Olika lagar och regelsystem
Olika professionella och organisatoriska kulturer, olika språkbruk etc.
Olika värderingar, attityder och engagemang för samverkan
Revirtänkande och revirbevakning
Kontakt:
Marie Andersson
[email protected]
054-5405119
