9 771404 685001
nr 2-3 maj
2008 pris: 60 kr
livskarriärer
tidskrift
för forskning, politik, kultur och debatt
i&m
24
2-3/2008
Jakten på
”rätt” adress
överdrivet
Charlotta Hedberg
Många vill flytta från de utsatta bostadsområdena så fort som möjligt i tron att
en adress där gör det svårare att få ett
jobb. Men det kan vara mer avgörande
var man är född än var man bor för att få
inträde till den svenska arbetsmarknaden.
Enligt en utbredd uppfattning påverkas individers livskarriärer
av boendemiljön. I den ”delade staden” skulle det grannskap
som en person omger sig med, inverka på möjligheterna att
ta sig fram i samhället. Utrikes födda personer, som i högre
grad än svenskfödda är bosatta i storstädernas utsatta bostadsområden, skulle därmed genom sin bostadsmiljö hindras i den
yrkesmässiga karriären genom att socialiseras in i negativa
sammanhang, eftersom området i sig har dåligt rykte. Inom
forskningsprojektet Arbetsmarknadsrörlighet och segregation:
En studie av yrkeskarriärer och livsbanor i utsatta bostadsområden (Vetenskapsrådet) har jag studerat internationella
migranters karriärer i Stockholm och Malmö ur ett bostadsoch arbetsmarknadsperspektiv. Tvärtemot vad som förväntades visade det sig att graden av sysselsättning var påfallande
lika oavsett typ av bostadsområde, åtminstone i Stockholm, för
personer med utländsk bakgrund. I stället var det just födelseland, svensk eller utrikes född, som inverkade negativt på den
sociala rörligheten. Resultatet ger anledning att fundera kring
vad detta betyder för studiet av segregation i svenska städer.
Jag har studerat individers karriärer på arbetsmarknaden i
Stockholm och Malmö utifrån både bostadsområde och fö-
delseland. I studien har jag undersökt hur sysselsättningsnivån
utvecklade sig över tid, 1993-2002, för människor som bodde
i Stockholm och Malmö 1993. Jag undersökte också vilka
skillnader som fanns mellan de som bodde i utsatta bostadsområden, enligt Storstadspolitikens definition (Proposition,
1997/98:165), och de som bodde i den omgivande storstadsregionen. Slutligen har jag studerat om den utrikes födda
befolkningen hade högre omsättning på arbetsmarknaden,
det vill säga ett högre ”flöde” både till och från arbetsplatser.
Studien utgår från individbaserad, longitudinell statistik
(databasen PLACE, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala
universitet). Den utrikes födda befolkningen utgörs i studien
endast av de personer som är födda utanför Norden och
EU15. Dessutom har jag endast studerat de personer som
1993 var 25-40 år, eftersom dessa då var i yrkesverksam ålder.
Ökad sysselsättning – ökad polarisering
Arbetsmarknaden är uppbyggd av en mängd komplicerade
rörelser som är förankrade både i den individuella livsbanan och
i samhällets omgivande villkor (Giele & Elder, 1998; Martin,
2000). Internationell migration leder till att människor hamnar
i minoritetsställning i det nya landet och på ett eller annat sätt
tvingas anpassa sig. Hinder på arbetsmarknaden som diskriminering – negativ särbehandling på grund av grupptillhörighet
– och sortering på arbetsmarknaden till kvalificerade och mindre
kvalificerade jobb försvårar karriärmöjligheterna för utrikes födda
personer (Fine, 1997; Lange & Westin, 1981; Peck, 1989; Rydgren, 2004). Dessa hinder exkluderar både från inträde på arbetsmarknaden och ger högre omsättning eftersom de tillgängliga
arbetsplatserna är mer instabila, arbetsuppgifterna mer slitsamma.
i&m 2-3/2008
25
Välkommen till 2008 års
Uppföljningen till 2007 års
uppskattade forum!
SFI FORUM
Konkreta verktyg och inspirerande arbetssätt för individanpassad och högkvalitativ
undervisning av sfi-elever på alla nivåer!
Konferens 17-18 september 2008 • Workshop 19 september,
2008 • Salén konferens, Stockholm
• Motiverande undervisning av analfabeter! Ta del av hur du
arbetar praktiskt med tal, läs och skriv
• Digitala verktyg som förenklar din uttalsundervisning i
B-D grupper – så når du alla elever i stora som små klasser
med olika kunskapsnivå!
• Yrkesinrikta din sfi- undervisning och öka möjligheterna
för dina elever att snabbare får en plats på arbetsmarknaden
• Andraspråksinlärning med elever som har läs- och skrivproblematik – ta del av metoder om hur du undervisar elever
med dyslexi
• Varför reser han sig upp och går? Öka din förståelse för
olika kulturella beteenden!
WORKSHOP 19 SEPTEMBER
Konkreta metoder för individanpassad
och flexibel undervisning av nybörjare
på B och C nivå!
Lyssna till:
Monica Mohlin Sjödin,
kursutvecklare
Amelie von Zweigbergk,
stats-sekreterare,
Utbildningsdepartementet
Bosse Thorén, lärarutbildare,
tidigare sfi-lärare
Maria McShane, sfi- lärare,
gymnasielärare, lärarutbildare
Marie Lundbladh, sfi-lärare
Anmäl dig idag!
Paula Grossman, sfi-lärare,
läromedelsförfattare
Margareta Mörling, författare
och svensklärare
Cathrin Hafström, lärarutbildare
Inger Ljungberg, Birthe Lindvall,
Eva Börjesson och
Louise Cordefius, sfi-lärare,
Landskrona
Jeanette Ohlsson,
religionshistoriker
Anette Althén, sfi-lärare/IVIK-lärare
Arrangeras av:
Telefon: 08-545 29 752
Fax: 08-545 29 751
E-post: [email protected]
Ange bokningskod:
ISE_12451.002iochm1_#1
www.iqpc.com/se/sfi
26
i&m 2-3/2008
Mot bakgrund av den komplexa rörlighet som internationell
migration innebär på arbetsmarknaden har jag undersökt både
generella tendenser (nettoflöden) och faktiska rörelser (bruttoflöden) som faktiskt pågår. Den generella bilden visar en tydlig
uppdelning mellan svensk- och utrikes födda på arbetsmarknaden
under år 1993, som var startpunkten för studien. Sverige befann
sig då i den starka lågkonjunktur som medförde stor utslagning
från arbetsmarknaden, vilket drabbade utrikes födda personer
särskilt hårt (Bergmark & Bäckman, 2004; Palme, Bergmark et
al., 2002). Medan svenskfödda personer hade närmare 80 procent
sysselsättning, om än något lägre i Malmö, var utrikes födda
personers andel bara cirka hälften. De utsatta bostadsområdena i
Malmö hade särskilt låg sysselsättning (25 procent).
Under 1990-talets senare del återhämtade sig den svenska
ekonomin från lågkonjunkturen och mellan 1993 och 2002,
som undersöks här, utjämnades skillnaderna något. Den utrikes
födda befolkningen hade den högsta årliga tillväxttakten på
arbetsmarknaden, i synnerhet bland dem som bodde i utsatta
bostadsområden. Detta innebär att det år 2002 inte längre fanns
någon skillnad i sysselsättning mellan utrikes födda personer
som bodde i utsatta bostadsområden eller i den omgivande
regionen i Stockholm. I Malmö, däremot, var utgångsläget för
de utrikes födda så pass lågt att stora skillnader kvarstod. Det
största sysselsättningsgapet var emellertid inte mellan utsatta och
övriga bostadsområden, utan mellan svensk- och utrikes födda
personer, oberoende boendeområde. Födelseland – Sverige eller
utanför EU – verkar således vara en mer avgörande faktor på den
svenska arbetsmarknaden än boende i utsatta bostadsområden.
Trots ett högre generellt inträde på arbetsmarknaden visade
det sig att takten in till arbetsmarknaden var betydligt långsammare hos den utrikes födda än hos den svenskfödda befolkningen.
Medan ungefär var fjärde svenskfödd person som befann sig på
olika sårbara positioner (främst arbetslösa och socialbidragstagare) tog sig in på arbetsmarknaden årligen mellan 1993 och
2002, var motsvarande andel hos de utrikes födda betydligt lägre
– cirka en femtedel. Hos utrikes födda personer i Malmös utsatta
bostadsområden var den endast tolv procent.
Enligt det generella mönstret ökar således inslaget av sysselsättning hos utrikes födda personer oberoende av vilken typ av
område de bor i, men med stora skillnader mot den svenskfödda
befolkningen. Bilden kompliceras dock om man i stället betraktar de faktiska rörelserna på arbetsmarknaden. Vi kan här se en
polarisering inom den utlandsfödda befolkningen – mellan dem
som kommer in på arbetsmarknaden och dem som av olika skäl
befinner sig utanför den. De utrikes födda personer som väl hade
nått arbetsmarknaden fick allt stabilare positioner 1993-2002,
medan en stor andel av dem som befann sig utanför arbetsmarknaden stannade kvar på utsatta positioner som bidragsberoende och arbetslöshet. En annan stor andel av dem flyttade
utomlands; troligtvis flyttade många tillbaka till födelselandet.
De här resultaten berättar om dem som bodde i respektive
utanför utsatta bostadsområden i Stockholm och Malmö under
ett givet år, 1993. Tidigare studier har dock visat att utflyttningen från de utsatta bostadsområdena är hög, i synnerhet hos
Foto: Camilla Cherry
socio-ekonomiskt starka grupper (Andersson & Bråmå, 2004).
en större andel av dem i Stockholm hade flyttat till Sverige som
Jag har därför undersökt om karriären på arbetsmarknaden
arbetskraftsmigranter, medan en större andel av de boende
matchas med flytt från ett utsatt bostadsområde 1993 till ett annat
i Malmö kom från flyktingdrabbade länder. En tredje förbostadsområde 2002. Här uppenbarar sig återigen stora skillnader
klaring kan vara skillnader mellan städerna i sig. Den totala
mellan svensk- och utrikes födda personer. Svenskfödda tenderade
sysselsättningen var högre i Stockholm än i Malmö, även
att flytta ut ur de utsatta bostadsområdena, oavsett om de befann
bland den svenskfödda befolkningen. Tillväxttakten var under
sig innanför eller utanför arbetsmarknaden. Samtidigt bodde utridenna period högre i storstadsregionen (ITPS, 2006), och
kes födda personer i Stockholm ofta kvar, även om de hade fått ett
detta bör ha gynnat även den utrikes födda befolkningen.
jobb. I Malmö flyttade både svensk- och utrikes födda personer ut
Metoden som jag använde har sin styrka i att den belyser
ur de utsatta bostadsområdena i högre grad om de var förankrade
komplexiteten i in- och utträde på arbetsmarknaden för en
på arbetsmarknaden än om de stod utanför, samtidigt som utflyttåldersgrupp (kohort) under en tioårsperiod. Resultaten visar att
ningen av svenskar var högre.
parallellt med negativa karriärer
Det visar sig således att det var
som påverkas av segmentering
markant större skillnader i sysseloch diskriminering finns också
sättning beroende på födelseland
en stor grupp som inkluderas i
(Sverige eller utanför EU) än på
arbetsmarknaden. Inom ramen
boende inom eller utanför utsatta
för denna studie har det inte varit
bostadsområden. Åtminstone i
möjligt att undersöka deras typ
Stockholm var klyftorna försumav arbete, men tydligt framgick
bara mellan utsatta områden och
att den allmänna sysselsättden omgivande regionen för utriningen ökade bland utrikes födda
kes födda personer. I Malmö, därepersoner och att stabiliteten
mot, fanns stora skillnader mellan
bland dem som hade jobb ökade.
utsatta och omgivande regioner. I
Skillnaderna inom den utlandsljuset av debatten om segregation
födda gruppen ökade således, så
och omgivningens förväntade neatt medan många fick det bättre,
gativa inverkan på karriären var
blev klyftorna till dem som stod
detta ett förvånande resultat, likutanför arbetsmarknaden större.
som att utflyttningen från utsatta
Det studien däremot inte kan
bostadsområden speglade födelseförklara är den exakta effekten av
land snarare än sysselsättning.
olika socio-ekonomiska variabler,
Frågan är om det är meningssom skillnader i utbildningsfullt att behandla vissa bostads- Anslagstavla i Hallunda utanför Stockholm
nivå, födelseland och tid bosatt i
områden som särskilt utsatta
Sverige. Det kan också handla om
jämfört med andra områden. Att utmåla enskilda bostadsområvilken ålder en individ befinner sig i. Denna undersökning har
den som hämmande för den individuella karriären skulle kunna
behandlat äldre personer, medan området verkar inverka mest
bidra till att stärka stigmatiseringen av ett bostadsområde. I
negativt för ungdomar (Andersson & Subramanian, 2006).
stället för att minska segregation kan talet om den ”delade staJag vill också poängtera att jag i en annan studie, som endast
den” då riskera att få motsatt effekt.
undersöker nyanlända internationella migranter, har hittat visst
stöd för sämre utveckling hos personer bosatta i utsatta bostadsområden. Jag vill därför inte hävda att grannskapseffekter
är frånvarande i Stockholm. Däremot indikerar denna studie
Skillnad mellan Stockholm och Malmö
att födelseland – svensk- eller utrikes född – förklarar mer än
bostadsområdet för karriärer på arbetsmarknaden.
Det är här viktigt att dröja sig kvar vid de markanta skillnaderna
Men frågan återstår. Kanske är det mer angeläget att rikta
i sysselsättning mellan de utsatta bostadsområdena i Stockholm
intresset mot etniska relationer och arbetsmarknad än att fokuoch Malmö. Enligt Andersson et al (2007) var den mindre
sera på bostadsområdets negativa influenser? Åtminstone bör
välbeställda befolkningen i högre grad koncentrerad till ett fåtal
vi kritiskt reflektera kring möjligheten att bostadsområdet inte
bostadsområden i Malmö än i huvudstaden. Här var i stället perspelar en avgörande roll i utrikes födda personers livskarriärer.
soner med låg inkomst mer utspridda, vilket gör de utsatta bocharlotta hedberg är forskare vid kulturgeografiska
stadsområdena till en sämre måttstock i Stockholm. Det är också
institutionen, stockholms universitet
troligt att olikheter i befolkningssammansättningen inverkar på
resultatet. Befolkningen i de utsatta bostadsområdena i Stockfotnot: Studien kommer att publiceras i sin helhet i tidskriften Urban Studies.
holm hade bott en längre tid i Sverige än i Malmö. Skillnader
HEDBERG, C. Entrance, Exit and Exclusion: Labour Market Flows of Foreign
Born Adults in Swedish ”Divided Cities”. (Accepted subject to revisions).
i födelseland mellan Stockholm och Malmö indikerar också att
i&m 2-3/2008
27
