Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige? Sofie Gustafsson, Lunds universitet Thomas Eriksson, Lunds universitet Bakgrund • ”…god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen” (Hälso- och sjukvårdslagen) • Högkostnadsskydd för läkemedel: 2200 kr • Sämre hälsa bland utrikes födda Hjärt- och kärlsjukdom (Gadd et al, 2003) Psykisk ohälsa (Bayard-Burfield et al, 2001) Självmord (Johansson et al, 1997) Självskattad hälsa (Lindström et al, 2001) Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson Tidigare studier • Få studier på svenska data: – Sundquist (1993) – Nordin et al (2013) Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson Syfte • Studerar skillnader i läkemedelsanvändning bland utrikes födda och inrikes födda personer • Förklaras skillnanderna av: – Hälsa – Socioekonomiska faktorer Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson HILDA • ULF år 2004 och 2005 (Statistiska centralbyrån) – Innehåller: hälsa, livsstil, ålder, utbildning, disponibel inkomst, civilstånd och antal barn i hushållet • Läkemedelsregistret (Socialstyrelsen) juli 2005 - nov 2007 – Alla uthämtade läkemedel på recept • Eftersom vi vill kontrollera för utbildning, fokuserar vi enbart på personer som är 25 år eller äldre • N=8488 individer, varav 11 procent är utrikes födda Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson Variabler • Mått på läkemedelsanvändning (juli 2005-nov2007): – Binär variabel: köpt läkemedel eller ej köpt läkemedel – Kontinuerlig variabel: mängden uthämtade läkemedel mätt i DDD • Förklarande variabler: – Utrikes född eller inrikes född • Nordisk bakgrund (Finnland, Norge och Danmark) • Västerländsk bakgrund (Västeuropa, och Nordamerika) • Icke-Västerländsk bakgrund (övriga länder) – Hälsa, livsstil, ålder, utbildning, inkomst, civilstånd m.fl. Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson Steg 1 Har köpt läkemedel på recept Ja Steg 2 Antal uthämtade DDD Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson Nej 18 procent Resultat för alla läkemedel: Män Utrikes födda Nordisk bakgrund Västerländsk bakgrund Icke-Västerländsk bakgrund Justerat för hälsa Justerat för SES Har köpt läkemedel (n=4078) 0.03 0.01 -0.02 -0.01 -0.00 0.02 0.02 0.05 0.05 0.06 Ja Ja Ja Utrikes födda Nordisk bakgrund Västerländsk bakgrund Icke-Västerländsk bakgrund Justerat för hälsa Justerat för SES Antal uthämtade DDD (n=3114) -25.97 495.18 929.44 746.85 -804.22 -393.96 -385.53 -93.03 -188.75 -193.20 Ja Ja Ja Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson Resultat för alla läkemedel: Kvinnor Utrikes födda Nordisk bakgrund Västerländsk bakgrund Icke-Västerländsk bakgrund Justerat för hälsa Justerat för SES Har köpt läkemedel (n=4410) -0.02 -0.03 -0.04 -0.04 0.03 0.02 0.02 -0.03 -0.03 -0.04 Ja Ja Ja Utrikes födda Nordisk bakgrund Västerländsk bakgrund Icke-Västerländsk bakgrund Justerat för hälsa Justerat för SES Antal uthämtade DDD (n=3877) -226.23 14.03 -287.97 -356.50 377.67 259.48 88.06 -499.61 -358.32 -471.54 Ja Ja Ja Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson Resultat för utvalda läkemedelsgrupper Män •Hjärt- och kärlsjukdom inkl. typ 2 diabetes: –Nordisk och icke-Västerländsk, högre sannolikhet •Magsår: –Nordisk, lägre sannolikhet Kvinnor •Magsår och smärta: –Icke-Västerländsk, högre sannolikhet •Preventivmedel –Icke-Västerländsk, lägre sannolikhet Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson Slutsats • Det finns skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes och inrikes födda personer i Sverige. – Geografisk områden (Nordisk, Västerländsk och övrig) – Läkemedelsgrupper • Skillnaderna förklars delvis av: – Hälsa – SES – Andra faktorer Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson Möjliga tolkningar: (1) Söker vård på olika sätt (2) Vård ges på olika villkor 2 1 Hälsa Utfall: • Läkemedelsbehandling Vårdkontakt Andra utfall: •Annan behandling Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson TACK! Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson