Ett rika
re o
p
dlingslandska
2012-12-21
Fjärilar i slättbygd
Många fjärilar är beroende av lantbrukarens
skötsel av odlingslandskapet. Stenmurar,
kantzoner, åkerholmar, vägrenar och andra
landskapselement är livsviktiga miljöer för
fjärilar. Utan lantbrukarens hävd försvinner fjärilens livsmiljöer och därmed också fjärilarna.
Fjärilar är beroende av ett
variationsrikt landskap
Fjärilen är sårbar eftersom den genomgår flera
utvecklingsstadier under sin livstid; från ägg,
Tistelfjäril
larv, puppa och slutligen till en fullbildad fjäril.
Varje utvecklingsstadium kräver sin specifika
närmiljö vilket gör att fjärilen är beroende av ett
variationsrikt landskap. Olika fjärilsarter är dessutom ofta knutna till en eller ett par värdväxter.
Äggen läggs på eller intill sin värdväxt så att de
nykläckta larverna snabbt kan nå sin födokälla.
Larven äter och växer och ombildas efter ett
antal skinnömsningar till en puppa. Pupporna
sitter ofta på stenmurar, växter, husväggar eller
andra skyddade platser. I puppan sker den stora
förvandlingen då fjärilens vingar, ben och kropp
bildas. Omvandlingen från puppa till fjäril tar i
regel några veckor.
Kamgräsfjäril
Fjärilar är värmeberoende
Fjärilar har en låg kroppsvikt vilket gör att de
har svårt att flyga om det blåser mycket och de
föredrar därför vindskyddade platser. Fjärilar är
växelvarma djur och de behöver en temperatur
på minst +15º C för att bli aktiva. På grund av
värmebehov kräver de flesta arter varma, solbelysta och vindskyddade platser i landskapet.
I brynmiljöer kan man hitta både solbelysta
och vindskyddade rum. I brynmiljön som utgör
övergångszonen mellan skog och öppen mark,
finns dessutom ofta tillgång till fruktbärande
och blommande växter. Fjärilar värmer sig även
gärna på solvarma stenar. En fjärilsart som ofta
håller till kring stenmurar är berggräsfjärilen.
Gräsfjärilar som den här luktgräsfjärilen är
allmänt förekommande i alla typer av solexponerade gräsmarker. För att trivas kräver de tillgång
på blommande örter.
För att bevara sådana viktiga småbiotoper är det
angeläget att hålla stenmurar och odlingsrösen
fria från träd och buskar som beskuggar. Att hålla kulturhistoriska lämningar synliga i landskapet
är dessutom viktigt för att bevara vårt kulturarv.
Idealiska fjärilsmiljöer
En idealisk livsmiljö för fjärilar består av ett
mosaikartat landskap som ger en variationsrik
närmiljö. Det är få fjärilsarter som gynnas av
det moderna monokulturlandskapet. Exempel
på fjärilsarter som trivs bra ute i stora rapsfält
är rovfjäril, kålfjäril och rapsfjäril. För de flesta
andra fjärilsarter är det i slättlandskapet livsnödvändigt med åkerholmar, diken, skyddszoner, dikeskanter och andra landskapselement som kan
knyta samman fjärilens livsmiljöer.
Åkerholmar och grusvägar
Åkerholmar och grusvägar med blomsterrika
vägrenar kan erbjuda många småbiotoper för
fjärilar. Förutom blommor som ger nektar kan
man här ofta hitta vattenpölar där törstiga fjärilar kan släcka sin törst under varma sommardagar. Som karaktärsarter kan nämnas ängsblåvingen som gärna lever av getväppling och
På brännässlor kan man under högsommaren
andra ärtväxter, lundstarrminerarmal som lever
hitta larvkolonier av påfågelöga.
på lundstarr, blåklockapraktmal som är knuten
till stor blåklocka och svartfläckig blåvinge som
lever av värdväxten backtimjan. Åkerholmar
med gamla aspar kan även hysa den sällsynta aspfjärilen. Skyddszoner har också en viktig funktion för många insekter som humlor och fjärilar.
Skyddszoner har en rikare flora och innehåller
en större variation är vad vanliga fältkanter och
åkermark gör. Vanliga fjärilsarter på skyddszonen är luktgräsfjäril, mindre tåtelsmygare, nässelfjäril och kamgräsfjäril.
Gårdsmiljöer
I slättbygden ger gårdsmiljön upphov till en variation i lanskapet som fjärilen behöver. Genom
att plantera doft-och nektarrika växter som till
exempel buddleja och röd rudbeckia i trädgården kan du locka till dig många fjärilar. Det är bra
om du planterar växter med olika blomningstid så att fjärilarna har tillgång till nektar under
hela växtsäsongen. Vill du uppleva fjärilens hela
livscykel är det viktigt att du inte bara planterar
växter som ger nektar utan som även är värdväxter för deras larver. Om du inte vill plantera
särskilda blommor kan du se till spara brännässlor som växer intill gården. Brännässlor lockar
många fjärilar och de är värdväxt för larverna till
vinbärsfuks, påfågelöga och nässelfjäril. Om du
sparar eller planterar sälgar i gårdsmiljön och i
fältkanter gynnar du fjärilar liksom mängder av
andra insekter. Sälgen blommar tidigt på våren
innan lövsprickningen och övervintrade fjärilar
som nässelfjäril och påfågelöga hämtar energi
från sälgnektar innan de kan lägga sina ägg på
de tidiga nässelbladen.
Så här kan du skapa och
sköta en bra fjärilsmiljö
Det krävs eftertanke och planering för att skapa
och upprätthålla en bra fjärilsmiljö i odlingslandskapet. Hjälper du naturen på traven och
sköter småbiotoper som åkerholmar, vägrenar
och skyddszoner så att de blir blomrika blir de
också attraktiva för många fjärilar. På åkerholmar bör du bevara den traditionella hävden om
bete eller slåtter har förkommit under senare tid.
Om du inte har möjlighet till traditionell hävd är
bränning ett bra alternativ. Naturvårdsbränning
genomförs med fördel i april månad när marken
har torkat upp och tillväxten precis startat. När
vitsipporna börjar lyfta fjolårsgräset kan tjäna
som riktmärke. Du kan läsa mer om Småskalig
naturvårdsbränning i ett annat informationsblad
i denna serie.
För att få blomrika vägrenar bör du helst slå av
dem på hösten så att växterna hinner fröa av sig.
Det avslagna växtmaterialet ska du ta bort. För
att du ska få samma mångfald av blommor på
skyddszonerna bör även de skördas årligen. Vill
du öka värdena på skyddszonerna ytterligare
kan du så in ängsförblandningar med örter.
Gör du åtgärder som lockar fjärilar skapar du
även en miljö som är attraktiv för många andra
pollinerande insekter såsom humlor. En rik insektflora gynnar i sin tur många fåglar och småvilt.
Text: Jenny Henriksson, Hushållningssällskapet
Foto: Petter Haldén
Klöverblåvinge
I jordbrukslandskapet finns ett flertal olika
blåvingar. Alla, liksom denna silverblåvinge, har
ärtväxter som kråkvicker och käringtand som
värdväxt under larvstadiet.
På www.artportalen.se eller www.lepidoptera.se
kan du hitta fler bilder på fjärilar.
Du kan också läsa mer i
Svenska fjärilar – fälthandbok
av Bo Söderström.
Fjärilar: Dagfjärilar, Nationalnyckeln till Sveriges Flora
och Fauna. Även som en fälthandbok i mindre format
kallad fältnyckel.
