Fjärilar
- den fantastiska förvandlingen
Filmens mål är att
- visa hur olika fjärilar lever och fortplantar sig
- berätta om fjärilens alla olika stadier – från ägg, puppa till
färdigutvecklad fjäril
- förklara varför fjärilens vingar ser ut som de gör
Allmänt om fjärilar
Fjärilar tillhör klassen egentliga insekter. Den har världsvid utbredning
och omfattar mer än 150 000 arter, varav ca 2 700 finns i Sverige.
Ibland delar man också in fjärilarna i dagfjärilar och nattfjärilar, eller i
storfjärilar och småfjärilar. Fjärilarna har vanligtvis två par vingar. De är
liksom resten av kroppen täckta av små, överlappande och i regel
färgade fjäll. Det kan man märka om man råkar ta i en fjäril, för då
lossnar fjällen lätt. Vissa fjärilsarter saknar dock helt vingar. Fjärilars
vingspann varierar från 2 mm hos enstaka dvärgmalar till nästan 30 cm
hos bl.a. atlasspinnare och det sydamerikanska nattflyet Thysania
agrippina. Hos flertalet fjärilar är delar av underkäkarna utvecklade till
en sugsnabel, som hos vissa tropiska fjärilar kan bli över 15 cm lång.
När den inte används är den hoprullad.
Fjärilarnas utveckling och liv
Fjärilens ägg har för det mesta ganska speciella utseenden. De läggs
oftast i grupper, från några få till åtskilliga hundra. Antalet larvstadier
mellan ägg och puppa varierar, men fyra till fem är vanligast. Larverna
har tre par gångben på mellankroppen, och upp till fem par
”sekundära fötter” (gångvårtor) på bakkroppen. En del larver,
speciellt spinnarnas, är täckta av en kraftig hårbeklädnad medan andra
är nästan nakna. Alla har ett par silkeskörtlar som slutar på
underläppen. Inför förpuppningen spinner en del larver en kokong,
dvs. ett hölje av silke som de innesluter sig i. I Asien har silkesfjärilens
kokong under flera tusen år utnyttjats för sidenproduktion. Många
larver förpuppar sig i marken och tillverkar då sällan någon fullständig
kokong. Fjärilslarver kan också använda silke till att hålla sig fast med,
eller för att spinna ett slags skydd mot rovdjur.
Speltid:
11 min
Årk: 1-5
Ämne:
Biologi: zoologi
Originaltitel:
Vom Ei zum Falter
Produktion:
FWU, Tyskland, 2003
Svensk version:
Cinebox Media, 2004
Ansvarig utgivare:
Mats Högberg
Filmnr:
1206
CINEBOX MEDIA
Vretenvägen 12
171 54 Solna
Tel: 08-445 25 50
Fax: 08-445 25 60
Epost: [email protected]
2 –Fjärilar - den fantastiska förvandlingen
STUDIEHANDLEDNING
Bara de primitiva käkfjärilarna är pollenätare. Övriga fjärilar suger nektar ur blommor, om dem alls intar
någon föda. De kan även suga honungsdagg (från bladlöss och bladloppor) som hamnat på växter och
dricka vatten med sugsnabeln. Hanarna suger gärna på exkrementer och på fuktig lera. Fjärilslarver har
välutvecklade käkar, och praktiskt taget alla är växtätare utom några som är rovdjur (t.ex. blåvingar).
Doft och smak spelar en stor roll i fjärilarnas liv. De flesta fjärilshonor sänder ut doftsubstanser (feromoner)
med vilkas hjälp hanarna kan lokalisera dem på långt håll. Hos många grupper, som t.ex. spinnare, har
hanarna speciellt utformade antenner för att få plats med så många doftreceptorer som möjligt.
Många fjärilar är goda flygare, i synnerhet svärmare. Bland dessa, liksom bland dagfjärilar,
förekommer regelrätta flyttningar. Bland de mer välkända finns monark, som fortplantar sig i USA och
Canada men övervintrar i Mexico. Sverige nås årligen av bl.a. tistelfjäril, amiral, gammafly och
dödskallesvärmare som flugit från Medelhavsområdet.
Fjärilens färger
Fjärilarnas färger är knutna till fjällen och utgörs av dels pigmentfärger, dels strukturfärger.
Strukturfärgerna, t.ex. de skimrande färgerna hos blåvingar och guldvingar, uppkommer genom reflexion.
Därför uppfattas de olika av betraktaren beroende på hur ljuset faller på vingarna. Färger och
färgteckningar fungerar som signaler både till artfränder och till andra djur. Hos dagflygande fjärilar
spelar färgerna en viktig roll vid val av partner och då de ska hävda sitt revir. Hos många fjärilar är
färgteckningarna också viktiga i kampen för att lättare undkomma rovdjur. Vingarna hos nattaktiva
fjärilar (och vingundersidorna hos dagfjärilar) är t.ex. ofta kamouflagefärgade för att undgå upptäckt
under dagens vila. Ögonformiga teckningar på vingar som snabbt visas för att skrämma bort angripare
är också vanligt. Fjärilar som innehåller giftiga eller illasmakande ämnen talar ofta om detta för eventuella
rovdjur genom att vara tecknade i rött eller orange i kombination med svart. Andra fjärilar har utvecklat
mycket snarlika färgteckningar trots att de inte är giftiga - de luras istället.
Diskussionsfrågor
1. Nämn några av de fjärilar man kan finna på ängen i filmen.
2. När fortplantar sig fjärilarna oftast?
3. Varför äter fjärilslarven upp resterna av ägget den legat i?
4. Vad händer när larverna växer?
5. Vad måste larven göra innan den blir en fjäril?
6. Beskriv hur fjärilens vingar är uppbyggda.
7. Vilka fiender kan en fjäril ha?
8. Kan du komma på minst 3 sorters fjärilar som finns i Sverige.
9. Om det är rätt säsong: Fånga in en fjärilslarv och ha i ett terrarium med god tillgång till luft, mat
och vatten. Följ larvens utveckling från larv till färdig fjäril (men glöm inte att släppa ut den
sedan!).
Här kan du hämta mer information
http://www.nrm.se/en/svenska_fjarilar/svenska_fjarilar.html - svenska fjärilar
http://www.nrm.se - Naturhistoriska riksmuseet
http://www.ida.his.se/ida/htbin/breport - diverse fjärilsobservationer
http://www.naturvardsverket.se/ - Naturvårdsverket
http://www.faltbiologerna.se/ - Fältbiologerna
http://www.google.com - användbar sökmotor
http://lankskafferiet.skolutveckling.se - länkskafferiet
http://www.mamma.com - bra sökmotor 2
