Danaus plexippus
Monark
NE
NA
LC
Fjärilar, Dagfjärilar
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Ej tillämplig (NA)
Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj: Nymphalidae (praktfjärilar), Släkte:
Danaus, Art: Danaus plexippus - monark (Linnaeus, 1758) Synonymer: Milkweed Butterfly, Papilio plexippus
Linnaeus, 1758, monarkfjäril
Kännetecken
Vingspann 88-110 mm. Könen är lika, men hanen är större än honan som har något bredare mörk skuggning runt
vingribborna. Vingarna är på översidan rödbruna med svarta vingribbor och en bred svart utkantsbård med dubbla
rader av små vita till gulvita prickar. Undersidan är lik över sidan, men den rödbruna färgen är ersatt av ockragult på
bakvingen och den del av framvingen som inte döljs av bakvingen under vila. Naturaliserade populationer i Spanien
har gulare prickar på översidans framvingespets än hos de amerikanska immigranter som spontant korsat Atlanten.
Ägget är grönvitt och till formen likt en näckrosk nopp med platt bas. Larven är iögonfallande tecknad med täta svarta,
vita och gula tvärränder. Den har på framkroppens rygg två långa, ogrenade, framåtriktade mjuka utskott och på
bakänden två identiska men kortare utskott. Puppan är grön med små svart- och guldfärgade prickar på
mellankroppen och ett tvärgående band i samma färger på ryggen på puppans bredaste ställe, dvs. på det tredje
bakkroppssegmentet.
Utbredning och status
Monark har påträffats vid ett fåtal tillfällen i Norden. I Sverige observerades två individer i Sydskåne och Göteborg
med få dagars mellanrum i augusti 1997, en osedvanligt varm sommar. Från Danmark finns några observationer, bl.a.
en från Nordvästjylland 1978 som anses kunna vara spontan spridning, och ytterligare några, exempelvis i
Köpenhamn 1995, som anses vara rymlingar från fjärilshus. Då observationer görs i storstadsregioner med fjärilshus
infinner sig genast risken att det i själva verket handlar om rymlingar ur fångenskap, och övriga fynduppgifter har
bedömts som sådana. Larver odlas säkerligen även privat. Vinddrivna amerikanska fjärilar kan uppsöka fartyg till
havs och sedan lämna dem då de kommer in i lugnare farvatten. Ett fynd gjordes i mitten av november 1988 i
Göteborgs hamn på ett fartyg från Sydamerika. Fynden av monark i Europa är starkt koncentrerade till de
sydvästligaste kustområdena, men enstaka fynd har även gjorts österut till Grekland. Några av artens amerikanska
värdväxter har länge odlats som prydnadsväxter i subtropiska och tropiska områden runt hela jordklotet vilket har
bidragit till en kraftig spridning av monark, vilken tog sin början under 1800-talet. Världsutbredningen för
reproducerande populationer omfattar idag Nordamerika, Mellanamerika, Karibien, Kanarieöarna, Sydspanien, Sri
Lanka, Indien, Sydostasien, Australien, Nya Zeeland och öar i Stilla havet.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Ekologi
Monark är världens mest kända vandrarfjäril med hemort främst i Nordamerika. Klippiga bergen delar populationen i
två grupper med olika vandringsvägar. Artens larver lever främst av växtarter tillhörande familjen tulkörtsväxter
(Asclepiadaceae), men på Kanarieöarna även på Gossypium arboreum, en släkting till bomullsbusken, och törelväxter
(Euphorbiaceae) samt i Spanien även på vindeväxter (Convolvulaceae). Alla dessa växter har vit mjölksaft och somliga
arter är starkt giftiga. Larverna absorberar dessa gifter, och en tillräckligt stor andel av fjärilspopulationen blir på så
vis giftig för däggdjur och fåglar vilket medför att fjärilarna lämnas ifred. Det är därför arten kan flyga långsamt och
majestätiskt utan att nämnvärt bekymra sig om angrepp från fåglar, helt olikt flykten hos flertalet dagfjärilsarter.
Fjärilarna övervintrar i enorma svärmar som kan innehålla miljontals individer, sittande så tätt på träden att
stammar, grenar och barr helt döljs bakom fjärilarnas vingar. Hela den nordamerikanska populat ionen övervintrar i
några till ytan starkt begränsade områden i bergsskogar i Kalifornien och centrala Mexiko. Först 1975 påträffades
övervintringsområdet för hela den östliga populationen. Här finns några få fågelarter som är immuna mot gifterna
eller som lärt sig att endast plocka ut ogiftiga delar ur fjärilskroppen. Dessa predatorer angriper alltid svärmarna från
periferin, och evolutionen har på så vis föst samman fjärilarna i allt större och tätare grupper. Parningen sker under
våren strax innan fjärilarna sträcker iväg mot norr. Honan lägger ägg successivt under resan, och avkomman till de
snabbt tillväxande larverna fortsätter vandringen norrut. En enskild märkt och återfunnen individ flög mellan Mexiko
och New York. Arten hinner med 2-3 generationer i Nordamerika innan de nordligaste individerna tillsammans med
alla andra på kontinenten flyttar åter till samma övervintringsplatser. Under dessa återvandringar i septemberoktober kan fjärilarna komma ur kurs vid kraftig blåst. I Storbritannien har 350 av 440 daterade fynduppgifter sedan
1800-talet gjorts under dessa månader. Populationer i subtropiska och tropiska delar av världen utvecklar nya
generationer fortlöpande under hela året. Fjärilarna väljer storväxta plantor av värdväxterna för äggläggning. Äggens
utveckling tar endast fyra dagar. Larverna lever helt öppet och okamouflerat och är fullväxta efter knappt tre veckor.
De förpuppar sig hängande från grenar. Puppstadiet varar två veckor.
Övrigt
Etymologi: Plexippus = namnet på en grekisk hjälte som under en vildsvinsjakt dödades av Meleager.
Uttal: [Dánaus plexíppus]
Litteratur
Eliasson, C.U., Ryrholm, N., Holmer, M., Jilg, K. & Gärdenfors, U. 2005. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna.
Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae - Nymphalidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala
Författare
Claes U. Eliasson, 2005.
ArtDatabanken - artfaktablad
2
