Polismyndighetens handbok för offentlighet och sekretess

advertisement
Polismyndighetens handbok för
offentlighet och sekretess
Utlämnande av allmän handling och uppgift i allmän handling
PM 2016:03
Saknr 187
Publicerades den
16 februari 2016
Dokument
Sida
Handbok
2 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Avser område/ämne
Gäller för följande organisatoriska enheter (adressater)
Offentlighet och sekretess
Polismyndigheten
Beslutad av
Föredragande
Johan Östensson, t.f avdelningschef
Karl Holm, rättsavdelningen
Beslutsdatum
2016-02-11
Gäller från och med
2016-03-01
Ersätter dokument som upphävs
-
Giltighetstid
Dokument
Sida
Handbok
3 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Innehåll
1
INLEDNING .............................................................................................................................. 6
1.1 Ändamål ............................................................................................................................ 6
1.2 Målgrupp........................................................................................................................... 6
1.3 Styrdokument .................................................................................................................... 6
2
ALLMÄNNA HANDLINGAR ................................................................................................. 7
2.1 Vad är en handling? .......................................................................................................... 7
2.2 Är handlingen allmän? ...................................................................................................... 7
2.3 Närmare beskrivning av förvaringsbegreppet ................................................................... 8
2.3.1
2.3.2
2.3.3
2.4
2.5
2.6
3
Närmare om direktåtkomst och register ................................................................................... 8
Vad är en potentiell handling? ................................................................................................. 9
Exempel på handlingar som ibland inte är allmänna ............................................................. 10
Är den allmänna handlingen offentlig? ........................................................................... 10
Vem kan begära att få ta del av allmän handling ............................................................ 10
Meddelarfrihet ................................................................................................................ 11
UTLÄMNING AV ALLMÄN HANDLING.......................................................................... 12
3.1 STEGET INITIERA – ta emot begäran om allmän handling ......................................... 12
3.1.1
3.1.2
3.1.3
3.1.4
3.1.5
3.1.6
3.1.7
3.2
STEGET FÖRBEREDA – fördela till rätt handläggare.................................................. 17
3.2.1
3.2.2
3.2.3
3.3
Vem ska handlägga begäran?................................................................................................. 17
Omfattande förfrågningar ...................................................................................................... 18
När ska pressansvariga informeras? ....................................................................................... 18
STEGET HANDLÄGGA - sekretessprövning ............................................................... 19
3.3.1
3.3.2
3.3.3
3.3.4
3.3.5
3.3.6
3.3.7
3.3.8
3.3.9
3.3.10
3.3.11
3.3.12
3.3.13
3.3.14
3.3.15
3.3.16
3.3.17
3.3.18
3.3.19
3.3.20
3.3.21
3.4
Hur kommer en begäran in?................................................................................................... 12
Serviceskyldighet ................................................................................................................... 12
Ska en begäran alltid diarieföras? .......................................................................................... 13
Ta del av handlingen på plats................................................................................................. 13
Den som begär handlingen har rätt att vara anonym .............................................................. 14
Begäran om uppgifter ur allmänna handlingar från en enskild .............................................. 14
Begäran om uppgift ur allmänna handlingar från en myndighet ............................................ 16
Vad menas med skyndsam handläggning? ............................................................................ 19
Är begäran tillräckligt preciserad? ......................................................................................... 20
Stående begäran ..................................................................................................................... 20
Är handlingen allmän? ........................................................................................................... 20
Innehåller handlingen sekretessbelagda uppgifter? ................................................................ 21
Är handlingen stämplad med ”Sekretess”? ............................................................................ 21
Har handlingen en hemligbeteckning? ................................................................................... 22
Tjänstemannaprövning .......................................................................................................... 23
Myndighetsbeslut................................................................................................................... 24
Överklagat myndighetsbeslut................................................................................................. 25
Utlämnande av digitala handlingar ........................................................................................ 27
Särskilt om digitalt utlämnande av förundersökningsprotokoll ............................................. 31
Film och ljud .......................................................................................................................... 34
Kopior med överstrykningar .................................................................................................. 35
Lämna ut med förbehåll till enskild ....................................................................................... 36
Fullmakt ................................................................................................................................. 36
Brott mot tystnadsplikt .......................................................................................................... 37
Olika former av utlämnande .................................................................................................. 37
Uttagande av avgift ................................................................................................................ 38
Beslut om avgift ..................................................................................................................... 39
Hur avgift ska tas ut ............................................................................................................... 39
STEGET AVSLUTA - avsluta ärendet och arkivera ...................................................... 42
3.4.1
3.4.2
När ska ärendet avslutas i A-diariet? ..................................................................................... 42
Hantera akt vid avslut av ärende ............................................................................................ 42
4
BILAGA – FLÖDESSCHEMA FÖR UTLÄMNANDE ....................................................... 43
5
BILAGA – SEKRETESS ........................................................................................................ 44
5.1 Bilagans innehåll............................................................................................................. 44
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
4 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Utlämnande till annan myndighet på eget initiativ ................................................................ 49
Vägledning i den praktiska tillämpningen ...................................................................... 50
5.7.1
5.7.2
5.7.3
5.7.4
5.8
Sida
Handbok
Skadeprövning ................................................................................................................ 44
Förundersökningssekretess och sekretess i den brottsförebyggande verksamheten ....... 45
Sekretess till förmån för enskild – 35 kap. 1 §................................................................ 45
Begränsningar i sekretessen ............................................................................................ 48
Sekretess mellan myndigheter ........................................................................................ 48
5.6.1
5.7
Dokument
Tillämpliga bestämmelser vid en begäran om att få ta del av uppgift eller handling i en
nedlagd förundersökning ....................................................................................................... 50
Förundersökningssekretess under pågående förundersökning enligt 18 kap. 1 § första
stycket OSL ........................................................................................................................... 54
Förundersökningssekretess i nedlagd förundersökning med stöd av 18 kap. 1 § OSL .......... 55
Sekretess för uppgifter om polisens verksamhet i övrigt enligt 18 kap. 1 § andra stycket
andra punkten OSL. ............................................................................................................... 56
Övriga sekretessbestämmelser av vikt för polisens verksamhet ..................................... 58
6
BILAGA – CHECKLISTA VID BEGÄRAN ........................................................................ 63
6.1 Vilka uppgifter bör finnas dokumenterade vid en begäran? ........................................... 63
6.2 Vilken information behövs vid sekretessprövning? ........................................................ 64
7
BILAGA – AVSLAGSBESLUT ............................................................................................. 65
7.1 Vad ska beslutet innehålla? ............................................................................................. 65
7.2 Exempel på text till avslagsbeslut ................................................................................... 65
8
BILAGA – FÖRBEHÅLL ...................................................................................................... 67
8.1 Vad ska beslutet innehålla? ............................................................................................. 67
8.2 Exempel på text till förbehåll .......................................................................................... 67
9
BILAGA – BESVÄRSHÄNVISNING ................................................................................... 69
9.1 Vad ska en besvärshänvisning innehålla ......................................................................... 69
9.2 Exempel – Besvärshänvisning Kammarrätten ................................................................ 69
Dokument
Sida
Handbok
5 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Förkortningslista
AvgF
BrB
DIFS
FL
JK
JO
OSF
OSL
PDF
PDL
PUL
RB
SPAR
TF
YGL
Avgiftsförordningen (1992:191)
Brottsbalken (1962:700)
Datainspektionens föreskrifter
Förvaltningslagen (1986:223)
Justitiekanslern
Justitieombudsmannen
Offentlighets- och sekretessförordning (2009:641)
Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Polisdataförordningen (2010:1155)
Polisdatalagen (2010:361)
Personuppgiftslagen (1998:204)
Rättegångsbalken (1942:740)
Statens personadressregister
Tryckfrihetsförordningen (1949:105)
Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469)
1
Dokument
Sida
Handbok
6 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Inledning
Av 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen framgår att varje svensk medborgare har rätt att
ta del av allmänna handlingar. Bestämmelsen är ett uttryck för offentlighetsprincipen.
Den lag som begränsar allmänna handlingars offentlighet är offentlighets- och sekretesslagen.
1.1
Ändamål
Denna handbok ska vara ett stöd för de som ska handlägga en begäran om att få ta del
av allmänna handlingar hos Polismyndigheten. Handboken visar steg för steg hur ett
utlämnande ska hanteras från det att begäran kommer in till Polismyndigheten, till dess
att utlämnandet är avslutat.
Syftet med handboken är att sprida kunskap om hanteringen av en begäran om utlämnande av allmänna handlingar och eftersträva rättsäkerhet samt väl grundade och motiverade beslut vid Polismyndigheten.
1.2
Målgrupp
Handboken vänder sig främst till anställda som enligt arbetsordningen och interna föreskrifter ska hantera utlämnanden. Samtliga anställda inom Polismyndigheten kan dock
använda handboken som ett stöd vid en begäran om utlämnande av handlingar.
1.3
Styrdokument
Polismyndigheten har ett antal interna styrdokument som antingen direkt eller indirekt
har betydelse för hur en begäran om utlämnande av allmän handling hanteras:
-
Arbetsordning för Polismyndigheten
Polismyndighetens riktlinjer om utlämnande av allmänna handlingar (PM
2016:2).
Polismyndighetens interna föreskrifter och allmänna råd om postbehandling och
diarieföring, FAP 181-1
Polismyndighetens interna föreskrifter och allmänna råd om arkivbildning och
arkivvård, FAP 182-1
Polismyndighetens handbok för diarieföring - Allmänna diariet
2
Dokument
Sida
Handbok
7 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Allmänna handlingar
2.1
Vad är en handling?
En handling är en skrift, bild eller upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat
sätt uppfattas med tekniskt hjälpmedel. Exempelvis dokument, brev, e-postmeddelanden, fotografier och videofilmer.
Läs mer - 2 kap. 3 § TF
2.2
Är handlingen allmän?
En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och om den har inkommit
dit eller har upprättats där.
Allmän handling = förvarad + inkommen
Allmän handling = förvarad + upprättad
Med upprättad innebär enligt huvudregeln att den har expedierats eller att ärendet till
vilken handlingen tillhör är avslutat. En handling har expedierats när den har avsänts
eller hålls tillgänglig för avhämtning. Hör handlingen inte till något bestämt ärende, är
den upprättad när den har justerats eller färdigställts på annat sätt.
För vissa typer av handlingar gäller speciella regler om när de är upprättade. T.ex. är ett
diarium, en journal eller en liknande handling som förs fortlöpande upprättad när handlingen är färdig för användning. Domar och beslut med tillhörande protokoll är upprättade när de avkunnas eller expedieras.
Vidare är en handling allmän om den inkommit till Polismyndigheten eller på annat sätt
kommit behörig befattningshavare tillhanda. En handling anses inkommen till myndigheten när den har anlänt dit. En upptagning som endast går att avlyssnas eller på annat
sätt uppfattas anses inkommen till myndigheten när någon annan än myndigheten har
gjort upptagningen tillgänglig för myndigheten så att den kan läsas, avlyssnas eller på
annat sätt uppfattas. Det kan t.ex. vara ett meddelande som talats in på en telefonsvarare
tillhörande myndigheten. När meddelandet finns inspelat anses det inkommet till myndigheten.
Offentlighetsprincipen innefattar enbart en rätt att få ta del av allmänna handlingar, vilket innebär att handlingar som inte är allmänna aldrig behöver lämnas ut.
Läs mer – 2 kap. 6-7 §§ TF och JO 1998/99 s. 508.
Dokument
Sida
Handbok
8 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
2.3
Närmare beskrivning av förvaringsbegreppet
Det är ofta lätt att konstatera om en handling som består av ett papper med skrift förvaras hos en myndighet eller inte. I andra fall är det svårare att säga var en handling förvaras. Det gäller t.ex. information som är lagrad i en dator.
En upptagning för automatiserad behandling anses förvarad hos Polismyndigheten om
upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten
själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt
uppfattas. Detta innebär bl.a. att själva datorn med upptagningen för automatiserad behandling kan finnas hos en myndighet, medan en annan myndighet har möjligheter att
se informationen på sina egna bildskärmar eller få utskrifter av upptagningen direkt på
sina egna maskiner, dvs. myndigheten har s.k. direktåtkomst till uppgiften (se vidare
avsnitt 2.3.1). Upptagningen anses i ett sådant fall förvarad både hos den myndighet
där själva upptagningen finns och hos den myndighet som har direktåtkomst till den.
Dessutom anses en upptagning för automatiserad behandling förvarad hos en myndighet, om myndigheten kan få utskrifter av upptagningen från någon annan som har hand
om upptagningen för myndighetens räkning, t.ex. en annan myndighet som ansvarar för
databehandling som är gemensam för ett antal myndigheter. En myndighet behöver
alltså inte ha direktåtkomst till en upptagning hos ett annat organ för att den ska anses
förvarad hos myndigheten i den mening som avses i tryckfrihetsförordningen.
Det finns två undantag från förvaringsbegreppet. Båda dessa undantag avser sådana
sammanställningar av uppgifter som kan göras ur en upptagning för automatiserad behandling. I dessa fall anses sammanställningen förvarad hos myndigheten bara om
denna kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder (se vidare
avsnitt 2.3.2). Vidare anses en sådan sammanställning inte vara förvarad hos myndigheten, om upptagningen innehåller personuppgifter och myndigheten enligt lag eller
förordning saknar befogenhet att göra sammanställningen tillgänglig. Med personuppgifter avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk
person, även om den personen är avliden.
Läs mer – 2 kap. 3 § TF
2.3.1
Närmare om direktåtkomst och register
Om en myndighet har direktåtkomst till en annan myndighets upptagning för automatiserad behandling och upptagningen är sekretessreglerad blir bestämmelsen även tilllämplig vid mottagande myndigheten. Upptagningen ska vara tillgänglig för myndigheten på sådant sätt att den med tekniskt hjälpmedel vid myndigheten kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas.
Vid Polismyndigheten finns olika register som regleras av särskilda registerförfattningar såsom misstankeregistret och belastningsregistret m.fl. Om en begäran om utlämnande av handlingar eller uppgifter ur handlingar avser ett register ska en kontroll
ske om det i registerlagstiftningen särskilt regleras vem som ska pröva utlämnandet.
Utlämnande från till exempel misstankeregistret ska prövas av Polismyndigheten. Detsamma gäller vid utlämnande av uppgifter från belastningsregistret.
Dokument
Sida
Handbok
9 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Myndigheten har bland annat direktåtkomst till Statens personadressregister (SPAR),
det s.k. folkbokföringsregistret. Utlämnande till enskilda ska prövas av SPAR om inte
annat följer av lag eller förordning, vilket medför att om en begäran om utlämnande av
uppgifter från folkbokföringsregistret inkommer ska den enskilde i första hand hänvisas
till SPAR. För det fall sökanden inte nöjer sig med detta kan avslagsbeslut meddelas
med motiveringen att Polismyndigheten inte är behörig att pröva utlämnandefrågan. För
det fall ett utdrag ur SPAR finns i ett ärende hos myndigheten prövas en begäran om
utlämnande i sedvanlig ordning.
Om myndigheten har tillhandahållit en handling som ett led i en teknisk bearbetning
eller teknisk lagring är handlingen inte att anse som inkommen till den myndigheten,
vilket medför att handlingen inte är att anse som allmän.
Läs mer – 4 § FL, 11 kap. 4 § OSL, 2 kap. 3 och 6 §§ och 14 kap 5 § TF, lag (1998:621) om misstankeregister, lag (1998:620) om belastningsregister, lag (1998:527) om det statliga personadress’ registret samt förordning (1998:1234) om det statliga personadressregistret.
2.3.2
Vad är en potentiell handling?
En potentiell handling är en sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling. En potentiell handling anses förvarad hos myndigheten om myndigheten kan ta fram den med rutinbetonade åtgärder. En sådan handling är allmän. Rätten
att få ut allmänna handlingar gäller däremot inte sammanställningar av mer komplicerat
slag, utan sammanställningen anses endast förvarad hos myndigheten om den kan göras
tillgänglig med rutinbetonade åtgärder. Rutinbetonade åtgärder tar sikte på såväl nödvändiga arbetsinsatser och kostnader för en myndighet vid en prövning om utlämnande
av handlingar. Med rutinbetonade åtgärder menas en enkel arbetsinsats utan nämnvärda
kostnader eller andra komplikationer. Bedömningen av om en åtgärd är rutinbetonad får
göras med hänsyn till såväl den allmänna tekniska utvecklingen som den tekniska kompetensen och den tekniska utvecklingen på myndigheten. En myndighet är således inte
skyldig att sammanställa uppgifter som finns i dess databaser annat än om detta kan ske
med en begränsad arbetsinsats och till en ringa kostnad. För sammanställningar av personuppgifter gäller särskilda begränsningar (se avsnitt 3.3.11).
Kammarrätten i Stockholm har exempelvis prövat frågan om begärda uppgifter kan tas
fram genom rutinbetonade åtgärder i mål nr 8610-12 där sökanden bland annat ville
veta hur många ärenden som lämnats vidare till åklagare. Polismyndigheten anförde att
den inte fanns färdig statistik över dessa uppgifter och att sökning av sådan uppgift sker
genom att man går in manuellt i varje ärende och kontrollerar dess status. Polismyndigheten ansåg att detta gick utöver vad som kan anses utgöra rutinbetonade åtgärder vilket
också Kammarrätten höll med om.
I Högsta förvaltningsdomstolens dom, mål nr 4266-14, begärde en journalist en sammanställning av uppgifter som skulle kräva både programmering och kvalitetskontroller
av myndigheten. Den beräknade arbetstiden för detta uppgick till 4-6 timmar. Högsta
förvaltningsdomstolen fann att det inte var att anse som rutinbetonade åtgärder.
Vidare är myndigheten enligt praxis skyldig att med hjälp av befintliga datorsystem ta
fram en begärd sammanställning av uppgifter även om framtagningen av de efterfrågade
Dokument
Sida
Handbok
10 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
uppgifterna innefattar en bearbetning eller särskild sammanställning av informationen.
Sökanden har rätt att kräva att myndigheten framställer ett nytt datorprogram om detta
kan ske genom en enkel arbetsinsats och utan nämnvärda kostnader eller andra komplikationer.
Läs mer - 2 kap. 3 § TF, prop. 2001/02:70 s. 22 och 37 samt RÅ 1988 ref. 84.
2.3.3
Exempel på handlingar som ibland inte är allmänna
- Personliga brev/meddelanden är till exempel ett e-postmeddelande eller ett
sms som skickas till en person på myndigheten i dennes privata ställning. Det
som är avgörande är innehållet och inte till vilken adress handlingen har skickats. Ett personligt brev eller meddelande blir en allmän handling endast om
handlingen gäller ett ärende eller annan fråga som ankommer på myndigheten
och inte är avsedd för mottagaren endast som innehavare av annan ställning.
- Tävlingsskrift, anbud eller annan sådan handling som enligt tillkännagivande
skall lämnas i förseglat omslag anses ej inkommen före den tidpunkt som har
bestämts för öppnandet.
- Teknisk bearbetning eller lagring m.m. En handling blir inte allmän, om den
sänds till en myndighet för teknisk lagring eller bearbetning och därefter sänds
tillbaka till den uppdragsgivande myndigheten.
- Ej upprättade handlingar t.ex. e-postmeddelanden som endast skickats internt
inom Polismyndigheten. Sådana e-postmeddelanden blir allmänna handlingar
först då de expedieras utanför myndigheten, tagits om hand för arkivering, när
ärendet till vilket det tillhör har slutbehandlats hos myndigheten eller på annat
sätt färdigställts.
- Utkast och minnesanteckningar. Med minnesanteckningar menas promemorior, rättsutredningar och liknande handlingar som har tillkommit endast för att
underlätta föredragingen eller beredningen av ett ärende. Med utkast menas
handlingar som befinner sig på ett tidigare stadium än den slutliga produkten.
Dessa handlingar blir dock allmänna när de tagits om hand för arkivering.
- Bibliotek och tidskrifter m.m. Sådana handlingar som ingår i en myndighets
bibliotek till exempel olika fackböcker, författningstexter och tidsskrifter räknas
inte som allmänna handlingar hos myndigheten.
Läs mer - 2 kap. 3-4, 6-7 och 9-11 §§ TF samt Kammarrätten i Göteborg mål nr 7270-06 gällande
om e-postmeddelande vid polismyndighet var att anse som en allmän handling.
2.4
Är den allmänna handlingen offentlig?
En allmän handling anses som offentlig när den inte innehåller några uppgifter som omfattas av sekretess. Det är alltså uppgifterna i handlingen som kan omfattas av sekretess
inte handlingen i sig.
2.5
Vem kan begära att få ta del av allmän handling
En allmän handling kan begäras ut av alla svenska och utländska medborgare samt av
juridiska personer. Undantag från rätten för utlänska medborgare att ta del av allmänna
Dokument
Sida
Handbok
11 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
handlingar beslutas av regeringen. Några bestämmelser som begränsar utländska medborgares rätt att få ut allmän handling finns inte idag. Begäran om att få se en offentlig
handling görs hos den berörda myndigheten, och ska åtgärdas omedelbart av behörig
tjänsteman.
2.6
Meddelarfrihet
Huvudregeln är att det står var och en fritt att lämna uppgifter och meddelanden i vilket
ämne som helst till en författare eller annan upphovsman eller till en utgivare, redaktion
eller nyhetsbyrå om syftet är att uppgifterna ska publiceras i tryckt skrift. I huvudsak
liknande regler när det gäller radio och TV finns i YGL.
Meddelarfriheten kan inte avtalas bort och offentliganställdas rätt att använda meddelarfriheten får inte heller begränsas genom att anställda tillskrivs vissa skyldigheter i till
exempel en arbetsordning. Det skulle innebära ett försök att begränsa den grundlagsfästa yttrandefriheten.
Meddelarfriheten är endast en rättighet, inte en skyldighet. Var och en avgör själv om
man vill förmedla uppgifter för offentliggörande.
Meddelarfriheten är endast muntlig, man kan aldrig med stöd av denna lämna ut hemliga handlingar. Däremot kan det ibland vara tillåtet att berätta om uppgifter som finns i
hemliga handlingar.
Meddelarfriheten är inte absolut, det finns undantag. Dessa är stadgade i OSL i slutet
av varje kapitel. I exempelvis 18 kap. 19 § andra stycket stadgas att sekretessen enligt
18 kap. 1–3 §§ vad gäller hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare, begränsas rätten enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Ytterligare ett exempel är 15
kap. 6 § tredje stycket OSL som begränsar meddelerfriheten avseende uppgifter som
omfattas av 15 kap. 2 § OSL, dvs. uppgift som rör bl.a. verksamhet för att försvara landet eller i övrigt rör totalförsvaret.
Efterforskningsförbud gäller, dvs. myndigheten får inte efterforska vem som använt
sig av sin meddelarfrihet. Detta innebär att exempelvis en chef inte får efterforska om
någon av de anställda meddelat uppgifter. Anställda får inte heller skrämmas till tystnad
eller kritiseras för att ha använt sig av sin meddelarfrihet.
Läs mer - 1 kap. 1 § tredje stycket och 7 kap. 3 § TF samt JK 1987 A.12.
3
Dokument
Sida
Handbok
12 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Utlämning av allmän handling
Ett utlämnande av en allmän handling följer Polisens generella ärendeprocess:
Initiera
Förbereda
Handlägga
Besluta
3.1
Avsluta
Expediera
STEGET INITIERA – ta emot begäran om allmän handling
Initiera
Förbereda
Handlägga
Avsluta
3.1.1
Hur kommer en begäran in?
Alla medarbetare på Polismyndigheten är skyldiga att ta emot en begäran om att få ta
del av allmän handling eller uppgift från allmän handling.
En begäran om att få ta del av allmän handling kan komma in via e-post, fax, vanligt
brev eller sms. Den som vill ta del av allmänna handlingar har också rätt att lämna sin
begäran muntligt, exempelvis via telefon eller personligt besök. Det ställs inte krav på
att begäran om allmän handling ska göras skriftligt. Om begäran kommer in muntligt
gör du en tjänsteanteckning om detta. Tänk på att du är noggrann när du beskriver handlingarna eller uppgifterna som personen efterfrågar. Detta underlättar eftersökningen av
handlingen och du hjälper till att uppfylla skyndsamhetskraven som finns i dessa ärenden.
Vilken information som ska finnas med finner du i checklistan i bilaga 6.
3.1.2
Serviceskyldighet
Alla myndigheter har en lagstadgad skyldighet att lämna upplysningar, råd och annan
hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhet, den s.k. serviceskyldigheten. Det kan t.ex. gälla upplysningar kring hur en ansökan kan göras och hjälp att
fylla i ansökan samt råd om vilka handlingar som ska bifogas. Även om serviceskyldigheten är vidsträckt är den inte obegränsad. Myndigheten har att göra en allmän lämplighetsbedömning från fall till fall av hur långt den ska sträcka sin service.
Om någon vänder sig till fel myndighet bör personen ges hjälp att komma i kontakt med
rätt myndighet. Skyldigheten att hjälpa allmänheten gäller i den utsträckning det anses
lämpligt med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens
ansvar. Om en enskild begär att få ta del av en handling som inte förvaras hos Polis-
Dokument
Sida
Handbok
13 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
myndigheten och handlingen istället förvaras hos en annan myndighet, ska denne omgående informeras om detta. Om den enskilde trots information om att den begärda
handlingen inte finns, vidhåller sin begäran och det rör sig om en handling som typiskt
sett kan förekomma hos Polismyndigheten, ska ett avslagsbeslut meddelas och en överklagandehänvisning lämnas. Vidare kan det som en serviceåtgärd i beslutet hänvisas till
rätt myndighet.
Läs mer – 4 § FL, 6 kap. OSL, JO 566-2010, JO 1408-2012 och JO 4878-2006.
3.1.3
Ska en begäran alltid diarieföras?
En begäran om utlämnande av allmänna handlingar ska diarieföras i A-diariet på
saknummer 187 om det inte är uppenbart obehövligt. Med uppenbart obehövligt menas
framställningar över allmänna handlingar som inte innehåller någon sekretess och som
omedelbart kan efterkommas. Innehåller handlingarna sekretessbelagda uppgifter ska
begäran alltid diarieföras.
Om begäran inkommit till annan än den som enligt Polismyndighetens riktlinjer om
utlämnande av allmänna handlingar (PM 2016:2) ska göra sekretessprövningen ska begäran vidarebefordras till rätt tjänsteman. Om begäran ska skickas vidare i organisationen ska den diarieföras för att underlätta återsökning, om det inte är uppenbart obehövligt. Tanken är att man genom diariet lätt ska hitta vem som handlägger ärendet om utlämnande om den sökande eller någon annan ringer och frågar.
Om en begäran gäller handlingar vid avdelningen för särskilda utredningar, ska den
diarieföras i denna avdelnings A-diarium.
Läs mer – FAP 181-1 och Polismyndighetens handbok för diarieföring om diarieföring samt Polismyndighetens riktlinjer om utlämnande av allmänna handlingar (PM 2016:2).
3.1.4
Ta del av handlingen på plats
Den som vill ta del av en allmän handling har enligt TF rätt att läsa handlingen på stället, förutsatt att den inte är belagd med sekretess. Det innebär att den som begär att få ta
del av en handling kan göra det på plats hos Polismyndigheten. När en sådan begäran
inkommer kan det uppstå problem i form av att en person begär att få ta del av en handling på plats i en polisregion, ex. Skåne, men att handlingen i själva verket förvaras i en
annan polisregion, ex. Nord.
Oavsett om en begäran om att ta del av en allmän handling är preciserad är det inte alltid möjligt för myndigheten att genast tillmötesgå begäran. Det kan finnas olika typer av
hinder som kan medföra dröjsmål med handlingens utlämnande. I TF regleras att myndigheten inte är skyldig att tillhandahålla en handling på stället, om det föreligger betydande hinder. Denna reglering av betydande hinder är till för att möta praktiska problem
som är oöverstigliga. Betydande hinder kan t.ex. utgöras av att handlingen förvaras
långt borta och inte kan hämtas in omgående, att en handling är särskilt värdefull och
man misstänker att den kan komma att förstöras eller att en handling är ömtålig. Vidare
Dokument
Sida
Handbok
14 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
kan myndigheten också behöva använda handlingen själv i den egna verksamheten så
att sökanden inte kan få ta del av den på plats.
Om betydande hinder möter kan personen istället, efter sekretessprövning, erbjudas att
ta del av en avskrift eller kopia av handlingen. Avgift utgår inte om en person tar del av
en handling på plats hos Polismyndigheten, endast om de önskar kopia eller avskrift ska
avgift tas ut.
För med information om avgifter, se avsnitt 3.3.18 – 3.3.20.
Läs mer – 2 kap. 12 § TF, RÅ 1945 s. 147, JO 1966 s. 373 och JO 1968 s. 500.
3.1.5
Den som begär handlingen har rätt att vara anonym
Den som begär att få ta del av en allmän handling har rätt att vara anonym. Polismyndigheten får därför som huvudregel inte efterforska vem som begär att få ta del av allmän handling eller vilket syfte denne har med sin begäran. Denna rätt till anonymitet
gäller även vid begäran om att få uppgifter ur en allmän handling. Det finns dock undantagsfall där det kan vara motiverat att efterfråga identiteten, ofta kan utlämnande ske
i större utstäckning om myndigheten känner till identiteten på den som begärt att få ta
del av handlingen eller uppgifterna.
En myndighet får inte kräva att den som vill ta del av en allmän handling talar om vem
han eller hon är eller vad handlingen ska användas till. Sökanden har alltså rätt att vara
anonym. Ibland är det dock en förutsättning för att en myndighet ska få lämna ut en
handling, som faller under någon bestämmelse i OSL, att myndigheten kan bedöma vad
utlämnandet kan leda till. I så fall får den som begär att få ut handlingen välja mellan att
berätta vem han eller hon är och vad handlingen ska användas till och att avstå från att
få del av handlingen. Rätten att vara anonym gäller även om sökanden begär ett skriftligt avslagsbeslut.
I de fall ett utlämnande förutsätter att sökanden är den person som denne utgett sig för
att vara, exempelvis när någon har rätt att få ut uppgifter om sig själv, kan det vid ett
utlämnande på plats krävas att personen legitimerar sig. Om handlingar ska skickas till
sökanden bör det räcka med att handlingarna skickas till sökandens folkbokföringsadress. Att sökanden vill vara anonym kräver särskilda rutiner vid uttagande av avgift.
Läs mer i avsnitt 3.3.18 – 3.3.20.
Läs mer – 2 kap. 14 § TF om anonymitet och 12 kap. 1 § OSL samt HFD 2014 ref. 28.
3.1.6
Begäran om uppgifter ur allmänna handlingar från en enskild
Myndighet ska på begäran av enskild lämna ut uppgift ur allmän handling i den mån det
inte möter hinder på grund av bestämmelse om sekretess eller av hänsyn till arbetets
behöriga gång. Myndigheterna har en lagstadgad uppgiftsskyldighet till allmänheten. En
förutsättning för denna skyldighet är dock att de begärda uppgifterna finns i en allmän
handling och att uppgifterna inte omfattas av sekretess.
Dokument
Sida
Handbok
15 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Lagstiftningen ställer krav på skyndsamhet vid begäran om utlämnande av allmän handling. Samma krav på skyndsamhet finns inte när det gäller utlämnande av uppgift ur
allmän handling, istället kan en begäran om utlämnande av uppgift ur allmän handling
hanteras med hänsyn till arbetets behöriga gång. Det bör inte ta längre tid att lämna ut
en muntlig uppgift än det skulle göra att lämna ut handlingen.
Om en begäran om utlämnande av uppgift ur allmänna handlingar anses hindra arbetets
behöriga gång kan avslag meddelas. Exempel på hinder av kan vara att en tjänsteman
hos myndigheten håller på att arbeta med handlingen eller att den enskildes begäran är
så omfattande att myndigheten rimligen inte kan klara av den på en gång utan allvarliga
störningar av det egna arbetet.
I fråga om vem som ska fullgöra uppgiftsskyldigheten gäller samma ordning som vid
utlämnande av allmän handling, läs mer under avsnitt 3.2.1 samt 3.3.7.
Det finns inget krav på hur uppgiften ska lämnas ut. Detta får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och om det är lämpligt i samråd med sökanden. Sättet för
utlämnandet borde dock kunna ha viss betydelse för hur snabbt uppgiftsskyldigheten
ska fullgöras. Skriftlig uppgift kan på samma sätt som handlingar endast lämnas ut mot
avgift.
För mer information om uttagande av avgift hänvisas till avsnitt 3.3.18 i handboken.
Det kan ibland vara svårt att avgöra om begäran avser utlämnande av handling eller
endast uppgift ur en allmän handling. Då kan det krävas att myndigheten tar kontakt
med sökanden för att få detta förtydligat. Vad som faktiskt avsågs med begäran har betydelse framförallt för överklaganderätten eftersom beslut om att inte få uppgift ur allmän handling inte kan överklagas. Beslut om att inte få ta del av allmän handling kan
däremot överklagas. Sökanden bör också få information om detta när denne framställer
sin begäran.
En situation som kan uppkomma vid Polismyndigheten är att en enskild kontaktar myndigheten och önskar få information om brottsanmälningar eller handlingar gällande en
annan person genom att uppge personnummer på den personen. En sådan begäran avser
uppgifter ur en allmän handling och den omständigheten att en person t.ex. är misstänkt
i en förundersökning hos polisen omfattas av sekretess enligt OSL. Det medför att en
sådan begäran ska avslås med hänvisning till att uppgiften omfattas av sekretess. För
med information om tillämpliga bestämmelser i OSL se avsnitt 5.
Läs mer – 6 kap. 4 § OSL om skyldighet att lämna ut uppgift och JO 1989/90 s. 371 om hur snabbt
uppgiftsskyldigheten bör fullgöras och Polismyndighetens riktlinjer om utlämnande av allmänna
handlingar (PM 2016:2).
Dokument
Sida
Handbok
16 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
3.1.7
Begäran om uppgift ur allmänna handlingar från en myndighet
Polismyndigheten ska på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller om det skulle hindra arbetets behöriga gång. Detta innebär att det finns en informationsskyldighet mellan myndigheter.
Informationsskyldigheten är dock inte undantagslös, sekretessen gäller enligt OSL även
i förhållande till andra myndigheter.
Däremot är skyldigheten att lämna information till andra myndigheter mera omfattande
än skyldigheten gentemot enskilda. Skyldigheten omfattar varje uppgift som myndigheten förfogar över, alltså inte bara uppgifter ur allmänna handlingar. Det finns även
särskilda sekretessbrytande regler i förhållande till andra myndigheter, se avsnitt 5.6.
Läs mer – 6 kap. 5 § OSL
Dokument
Sida
Handbok
17 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
STEGET FÖRBEREDA – fördela till rätt handläggare
3.2
Initiera
Förbereda
Handlägga
Avsluta
3.2.1
Vem ska handlägga begäran?
En begäran om utlämnande av allmän handling ska handläggas av den anställde som
anses ansvara för vården av handlingen. Då ett myndighetsbeslut ska fattas ska det hanteras av rättsavdelningen.










För handling som ingår i pågående (papper eller digitalt) ärende anses ansvarig
handläggare för ärendet ansvara för vården. Om ansvarig handläggare inte har
utsetts eller inte finns tillgänglig ansvarar chefen för den organisatoriska enhet
som ska handlägga ärendet för vården.
För vården av ett avslutat ärende som arkivlagts i närarkiv ansvarar chefen för
den organisatoriska enhet som handlagt ärendet.
Ett avslutat ärende som innehåller handlingar i ett it-system som inte är överförda till e-Arkivet ska chefen för den organisatoriska enhet som handlagt ärendet anses ha vården om dessa.
Organisatoriska enheter som arkivlägger avslutade ärenden i mellan- och centralarkiv hos informationsförvaltningen, anses chefen för den organisatoriska enhet
som handlagt ärendet ansvara för vården av dessa under en tid av tre kalenderår
räknat från den dag då ärendet registrerades.
För övriga ärenden som levererats till mellan- (ibland kallat områdesarkiv), centralarkiv eller e-Arkivet ansvarar rättsavdelningen.
Den som förfogar över en handling som inte ingår i ett ärende ska i första hand
ansvara för vården av den handlingen. Om han eller hon inte finns tillgänglig eller det inte kan avgöras vem som ansvarar för vården av en handling som inte
ingår i ett ärende ska chefen för den organisatoriska enhet där handlingen fysiskt
finns eller som ansvarar för den informationen i ett it-system.
För vården av handlingar som inte ingår i ett ärende och som har levererats till
mellan- (ibland kallat områdesarkiv), centralarkiv och e-Arkivet ansvarar rättsavdelningen.
För det fall handlingen inte kan hänföras till en polisregion eller avdelning ansvarar rättsavdelningen för vården av handlingen.
Om begäran omfattar handling vid avdelningen för särskilda utredningar, handläggs begäran helt vid denna avdelning. Det gäller hela vägen från tjänstemannaprövning, myndighetsbeslut och överklagande. Detta gäller oavsett om handling ingår i pågående eller avslutat ärende och oavsett var akten förvaras.
Om en begäran omfattar ett ärende som handlagts med digitalt arbetssätt men
där det till den digitala akten även finns pappershandlingar, bör den som anses
ha vården av den digitala akten hantera begäran i sin helhet samt även pröva ett
utlämnande av pappershandlingarna. Motsvarande gäller vid pappersbaserad
ärendehantering där det till en pappersakt finns tillhörande enstaka digitala handlingar, den som ansvarar för prövningen av pappersakten ska även pröva ett utlämnande av de digitala handlingarna.
Dokument
Sida
Handbok
18 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Om det inte kan avgöras vilken polisregion eller avdelning som förvarar en handling ska
den anses förvarad vid rättsavdelningen.
Läs mer – Arbetsordning för Polismyndigheten och Polismyndighetens riktlinjer om utlämnande av
allmänna handlingar (PM 2016:2).
3.2.2
Omfattande förfrågningar
En omfattande förfrågan är en begäran som
- berör flera polisregioner eller avdelningar,
- en begäran som ställts till olika polisregioner eller avdelningar där begäran har
samma syfte och innehåll men geografisk uppdelning,
- en begäran som berör en polisregion eller avdelning men har stor omfattning eller
- är en återkommande begäran.
En sådan begäran ska diarieföras där den inkommer. Endast ett diarienummer ska upprättas, oavsett om begäran avser flera olika regioner eller avdelningar.
Samordning ska ske av en omfattande förfrågan. För det fall en begäran berör fler polisregioner eller avdelningar ska samordning ske vid rättsavdelningen. Vilken polisregion
eller avdelning som ska handlägga ärendet beslutas av rättsavdelningen. Om en begäran
avser få ärenden men berör flera polisregioner eller avdelningar behöver samordning
inte ske, om berörda organisatoriska enheter är överens om det. I sådana fall krävs att
kontakt tas med berörda polisregioner eller avdelningar och att det i sådana ärenden är
tydligt hos vem eller vilka ansvaret ligger för att besvara begäran. Övriga omfattande
förfrågningar ska handläggas vid den polisregion eller avdelning som förfrågan avser.
Delning av ett ärende bör ske när avdelningen för särskilda utredningar (SU) är berörda
av begäran, detta för att SU ska hantera sin del av begäran.
Vid samordning är huvudregeln att endast ett beslut avseende utlämnandet ska fattas
och att ärenden inte ska delas upp. Det är viktigt att skyndsamhetskravet bibehålls även
i ärenden som avser omfattande förfrågningar.
It-avdelningen är ansvarig att på begäran från rättsavdelningen sammanställa och tillhandahålla uppgifter från it-system som underlag för bedömning i ett ärende som avser
en omfattande förfrågan. Detta beror på att det kan uppstå problem med behörigheter
och åtkomst till de handlingar som begärs ut, exempelvis om en begäran avser
brottsanmälningar från olika polisregioner.
Läs mer – Polismyndighetens riktlinjer om utlämnande av allmänna handlingar (PM 2016:2)
3.2.3
När ska pressansvariga informeras?
I vissa fall kan Polismyndigheten få flera frågor om allmänna handlingar som handlar
om samma sak, exempelvis från massmedia. Tänk då på att informera pressekreterarna
så att berörda chefer och ansvariga kan förbereda sig inför eventuella framträdanden i
media.
3.3
Dokument
Sida
Handbok
19 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
STEGET HANDLÄGGA - sekretessprövning
Initiera
Förbereda
Handlägga
Avsluta
3.3.1
Vad menas med skyndsam handläggning?
En allmän handling som får lämnas ut ska tillhandahållas genast eller så snart det är
möjligt. Kan det ske på stället sker det utan avgift. Den som begär att ta del av en allmän handling har också rätt att mot fastställd avgift få en kopia av handlingen. En sådan
begäran ska behandlas skyndsamt. Detta innebär att besked i en utlämnandefråga
normalt bör kunna lämnas samma dag som begäran gjorts. Någon eller några dagars fördröjning kan dock godtas om det är nödvändigt för att ta ställning till om
utlämnande får ske.
Myndigheter behöver inte genast tillhandahålla en handling på stället om det finns praktiska hinder mot det, t.ex. att berörd personal är upptagen av andra viktiga arbetsuppgifter eller att det råder utrymmesbrist hos myndigheten. Myndighetens verksamhet och
tillgängliga resurser tillåts alltså i viss utsträckning påverka möjligheten att omedelbart
och på plats få del av handlingar. Detta innebär t.ex. att en myndighet som inte genast
och på plats kan efterkomma en framställning om att få del av ett omfattande material i
sin helhet, på grund av utrymmesbrist eller liknande, måste kunna begära ett förtydligande av vilka handlingar eller ärenden som sökanden först vill ta del av och anpassa
arbetet med att ta fram handlingarna efter detta. Myndigheten måste även kunna bedöma hur omfattande material sökanden kan ta del av under den tid han eller hon har
tillgång till handlingarna, och utifrån den bedömningen begränsa framtagandet av handlingar till det tillfället.
När en begäran om utlämnande av allmänna handlingar rör ett stort antal handlingar
som är av skilda slag och som har olika omfattning och betydelse, måste myndigheten
kunna be sökanden att ange vilka handlingar eller ärenden han eller hon först vill ta del
av och sedan ta fram handlingarna utifrån dessa prioriteringar. Detta gäller oavsett om
det rör sig om att ta del av handlingar på plats eller att få kopior. I de fall sökanden inte
gör några preciseringar får myndigheten själv avgöra hur begäran ska delas upp, detta
med utgångspunkt i skyndsamhetskravet och offentlighetsprincipens vikt. Vid en begäran som rör ett stor antal handlingar är det viktigt att tänka på risken för ”pusselläggning” vid skadebedömningen. Om uppgifterna till stor del omfattas av sekretess kan det
i vissa fall innebära en risk att endast maska sekretessbelagda uppgifter. Detta då det
kan finnas en risk att ett utlämnande av ett stort antal uppgifter om likartade förhållanden sammantaget kan medföra skada även om uppgifterna var för sig är harmlösa. Med
anledning av detta bör en omfattande begäran vid sekretessprövningen hanteras som en
helhet.
Om en enskild ständigt återkommer med nya framställningar om handlingsutlämnande
måste myndigheten i stor utsträckning ha rätt att hantera en framställning i taget. Om en
begäran har avsett ett stort antal handlingar eller om sekretessprövningen är tidskrävande, kan sökanden således få finna sig i att en senare framställd begäran behandlas
först när handläggningen av den förra är avslutad.
Dokument
Sida
Handbok
20 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Läs mer – 2 kap 12 § TF och JO dnr 180-2014 om skyndsamhetskravet, 2 kap 13 § TF om rätt att
mot avgift få en kopia av allmän handling samt RÅ 1989 ref. 111.
3.3.2
Är begäran tillräckligt preciserad?
Den som begär att få ta del av allmän handling måste också kunna precisera vad han
eller hon vill ha. En begäran som är helt eller i någon del öppen för tolkning är inte tillräckligt preciserad. Om myndigheten inte får direkt klart för sig vilka handlingar som
avses, ska sökanden så snart som möjligt ges tillfälle att komplettera eller precisera sin
begäran. Detta följer av den serviceskyldighet som åligger myndighetspersonal enligt
förvaltningslagen. Myndigheten är också skyldig att bistå sökanden genom att exempelvis med hjälp av sina register leta fram sådana handlingar som sökanden begär. Denna
efterforskningsskyldighet är långtgående. Undantag gäller i de enstaka fall det inte är
rimligt med hänsyn till hur materialet är disponerat och hur pass mycket material som
måste gås igenom. Detta gäller oavsett om begäran avser en allmän handling eller uppgift ur sådan handling.
Beslut om avslag av begäran att få ut handlingar, som har motiverats med att begäran
inte var tillräckligt preciserad, får överklagas.
Läs mer – Efterforskningsskyldigheten framgår bl.a. av praxis. Se exempelvis NJA 1985 s. 537
samt NJA 1998 s.559.
3.3.3
Stående begäran
Rätten att få tillgång till allmänna handlingar tar sikte på handlingar som redan finns
hos myndigheter. Detta innebär att enskilda inte har någon rätt att göra stående beställningar med avseende på handlingar som kan komma att ges in till eller upprättas hos
myndigheter. Exempelvis kan inte en journalist kräva att dagligen få ett utdrag av myndighetens diarielista. För att en myndighet ska vara skyldig att på begäran tillhandahålla
en allmän handling som får lämnas ut krävs att journalisten kommer in med en begäran
varje dag.
Polismyndigheten ska därför inte godta stående begäran eller annan form av prenumerationer på handlingar. Om en begäran inkommer som avser utlämnande av t.ex. dygnslistor och som även avser morgondagens dygnslista, ska sådan begäran avseende morgondagens dygnslista avslås på den grunden att den inte förvaras vid myndigheten.
3.3.4
Är handlingen allmän?
Om handlingen inte är allmän, t.ex. ett utkast, föreligger ingen skyldighet för myndigheten ett lämna ut den efter en begäran. Då ska den som efterfrågat handlingen meddelas skyndsamt. Det föreligger dock inte något hinder att lämna ut sådan handling för de
fall myndigheten bedömer det lämpligt och den inte innehåller uppgifter som omfattas
av sekretess.
Dokument
Sida
Handbok
21 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
3.3.5
Innehåller handlingen sekretessbelagda uppgifter?
Innan allmänna handlingar lämnas ut ska det ske en sekretessprövning enligt offentlighets- och sekretesslagen. Enligt denna lag omfattas samtliga som arbetar eller deltar i
myndighetens verksamhet av förbudet att röja sekretessbelagd information. Den som
röjer sekretessbelagd uppgift kan enligt lag dömas för brott mot tystnadsplikt till böter
eller fängelse i högst ett år.
Av bilagan till offentlighets- och sekretesslagen följer exempel på de vanligaste bestämmelserna som kan bli aktuella att tillämpa för handlingar hos Polismyndigheten:





Förundersökningssekretess
Sekretess till förmån för enskild
Begränsningar i sekretessen
Sekretess mellan myndigheter
Sammanställning av övriga lagrum som berör polisens verksamhet
De regler som nämns i denna handbok utgör endast ett urval av de sekretessregler som
kan komma att bli tillämpliga på handlingar hos myndigheten. Vid tveksamhet kring
uppgifter som är föremål för sekretessprövning kontakta rättsavdelningen.
Läs mer – Brott mot tystnadsplikten regleras i 20 kap. 3 § BrB.
3.3.6
Är handlingen stämplad med ”Sekretess”?
Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en
bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en särskild anteckning (sekretessmarkering) görs på handlingen eller, om handlingen är elektronisk,
införs i handlingen eller i det it-system där den elektroniska handlingen hanteras. Anteckningen ska ange tillämplig sekretessbestämmelse, datum då anteckningen gjordes,
och den myndighet som har gjort anteckningen. Om handling innehåller uppgift som är
av synnerlig betydelse för rikets säkerhet och som enligt förordning ska prövas av en
viss myndighet, ska en särskild sekretessmarkering göras. Se ”kvalificerad hemlig
handling” nedan.
SEKRETESS
På pappershandlingar innebär sekretessmarkering att
handlingen har stämplats med en röd stämpel med
enl … kap ….§ offentlighetsenkel ram. Vissa it-system innehåller också fält för att
och sekretesslagen
(2009:400)
ange sekretess på ett ärende eller uppgifter. Denna
digitala märkning motsvarar stämplarna på papper.
POLISMYNDIGHETEN
Att en handling (papper eller digital) är hemligstämplad är bara en signal om att man ska vara uppmärksam om någon begär ut handlingen.
Om en hemligstämplad handling efterfrågas måste en sekretessprövning ändå göras. Det
kan då visa sig att handlingen bara innehåller offentliga uppgifter. Att en handling saknar hemligstämpel är ingen garanti för att den inte innehåller sekretessbelagda uppgifter.
Läs mer – 5 kap. 5 § OSL och 3 kap. 1-4 §§ PMFS 2015:3.
Dokument
Sida
Handbok
22 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
3.3.7
Har handlingen en hemligbeteckning?
Handlingar som har en hemligbeteckning registreras i det allmänna diariet, men därefter
sker direkt en hänvisning till H-diariet, där handlingarna fortsatt hanteras. Dessa handlingar brukar kallas hemliga handlingar och avser följande:


Hemlig handling = handling som innehåller uppgifter som omfattas av sekretess
och som rör rikets säkerhet.
Kvalificerat hemlig handling = handling som innehåller uppgifter som omfattas
av sekretess och som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.
Med hemlig eller kvalificerat hemlig handling avses både handlingar som är allmänna
och handlingar som inte är allmänna enligt tryckfrihetsförordningen. Hemliga handlingar ska stämplas med en hemligbeteckning med enkel eller dubbel ram. Den dubbla
ramen används för kvalificerat hemlig handling.
KVALIFICERAT HEMLIG
HEMLIG
enl ….kap …§ offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400)
enl … kap ….§ offentlighetsoch sekretesslagen
(2009:400)
AV SYNNERLIG BETYDELSE FÖR RIKETS SÄKERHET
2015-01-20
POLISMYNDIGHETEN
Frågan om denna handlings utlämnande skall prövas
av chefen för _________departementet
POLISMYNDIGHETEN
Om någon begär att få ta del av en hemlig eller kvalificerat hemlig handling, måste bestämmelserna för hantering av hemliga handlingar följas. Alla myndighetens hemliga
handlingar och hur de hanteras dokumenteras antingen i en förteckning över hemliga
handlingar eller direkt på själva handlingen. Under handläggningen av en begäran om
utlämnande av en sådan handling, måste alla händelser föras in i denna förteckning (eller på själva handlingen) - utlån till handläggaren som ska göra sekretessprövningen,
kopiering och återlämning. Den som tar emot kopior eller lånar handlingen måste också
kvittera det med sin namnteckning, och kvittot ska sparas tillsammans med handlingarna.
Observera att kvalificerat hemliga handlingar inte får hanteras utanför Polismyndighetens lokaler utan särskilt beslut.
Stöd i bedömningar i sekretessfrågor kan inhämtas från verksamhetsskyddet vid Rikspolischefens kansli.
Läs mer – 1 § OSF, säkerhetsskyddsförordningen (1986:633), FAP 181-1 och 3 kap. 1-4 §§ PMFS
2015:3.
Initiera
Förbereda
Dokument
Sida
Handbok
23 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Handlägga
Besluta
Avsluta
Expediera
3.3.8
Tjänstemannaprövning
Den som ansvarar för vården av handlingarna är den som i första hand ska pröva om
handlingen eller uppgiften kan lämnas ut helt eller delvis. Om handlingen inte kan lämnas ut p.g.a. sekretess eller lämnas ut endast med förbehåll måste frågeställaren informeras om att han/hon kan begära att frågan hänskjuts till myndigheten och att denne kan
få ett formellt, skriftligt myndighetsbeslut med en s.k. besvärshänvisning. I Polismyndighetens riktlinjer om utlämnande av allmänna handlingar (PM 2016:2) framgår det
vem som har vårdansvaret över handlingar och därmed ska göra en tjänstemannaprövning.
Exempel på utformning av ett tjänstemannabesked:
Du har begärt att få ta del av handlingen X. Jag bedömer att den innehåller uppgifter
som omfattas av sekretess enligt 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400), OSL, då det inte kan anses stå klart att ett utlämnande av uppgifterna inte
medför skada eller men för någon enskild eller någons närstående till den enskilde. Är
du inte nöjd med detta tjänstemannabesked kan du begära att få ett myndighetsbeslut i
frågan. Du får då ett skriftligt beslut som kan överklagas till domstol.
Om en enskilds begäran inte är tillräckligt preciserad ska en precisering begäras av den
enskilde, om sådan precisering inte inkommer kan begäran avslås på grunden att handlingen som efterfrågas inte förvaras av myndigheten.
Det finns inga krav på att ett tjänstemannabesked ska vara skriftligt utan beskedet kan
vara muntligt. Dock underlättar det eventuell myndighetsprövning om det finns ett
skriftligt tjänstemannabesked. Har ett tjänstemannabesked lämnats muntligt bör en
tjänsteanteckning upprättas av det som lämnat besked. Av tjänsteanteckningen bör det
framgå vilket besked som lämnats och när det lämnats.
Ett sådant besked om att inte lämna ut handlingen kan hänskjutas till myndigheten och
den enskilde kan då få ett myndighetsbeslut som går att överklaga. En begäran som helt
eller i någon del är öppen för tolkning är inte så specificerad som TF förutsätter. Exempelvis har Kammarrätten ansett att en begäran om att få ut en åklagarkammares ”samtliga utfärdade stämningar” en viss dag inte uppfyllde nödvändiga krav på specifikation
av de efterfrågade handlingarna för att begäran skulle kunna prövas.
När någon som begär ut handlingar begär ett myndighetsbeslut ska ärendet överlämnas
till rättsavdelningen för vidare handläggning. Jurist eller gruppchef rättstillämpning vid
rättsavdelningen hanterar myndighetsbeslut. Inför överlämningen av ärendet bör handläggaren som gjort en tjänstemannaprövning t.ex. upprätta en tjänsteanteckning med
information om vilka handlingar som har lämnats ut och vilka handlingar/uppgifter i
Dokument
Sida
Handbok
24 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
handlingar som har sekretessbelagts samt med vilket lagstöd det skett. Vidare bör det
tydligt framgå om överstrykningar gjorts och i så fall i vilken omfattning.
Om stöd eller råd behövs vid en tjänstemannaprövning ska det i första hand ske genom
kontakt med närmsta chef. Behövs ytterligare rådgivning avseende en begäran om utlämnande av handlingar eller uppgifter kan jurist vid rättsavdelningen kontaktas. För
mer information se intrapolis.
För det fall uppgifter i en handling hänför sig till en annan myndighet än Polismyndigheten ska den som gör en tjänstemannaprövning samråda med berörd myndighet. Detta
för att kontrollera om sekretess avseende uppgifterna har upphört eller inte. Vidare ska
det även kontrolleras om sekretessen från en annan myndighet har överförts till Polismyndigheten innan en handling lämnas ut.
Den som gör en tjänstemannaprövning:



Bör ha kunskap kring gällande regler för de handlingar och uppgifter han eller hon
är ansvarig för.
Bör självständigt kunna pröva en normal begäran om att få ut handlingar eller uppgifter inom vederbörandes ansvarsområde.
Bör kunna göra en preliminär bedömning av hur olika frågeställningar ska behandlas ur sekretessynpunkt.
Läs mer – 20-21 §§ FL och Polismyndighetens riktlinjer om utlämnande av allmänna handlingar
(PM 2016:2).
3.3.9
Myndighetsbeslut
Myndighetsbeslut ska handläggas av rättsavdelningen. När ett myndighetsbeslut ska
fattas ska det kontrolleras om ett tjänstemannabesked finns avseende begäran. Om utlämnandefrågan inte prövats tidigare ska det ske och begärda handlingar eller uppgifter
ska lämnas ut i den utsträckning de inte omfattas av sekretess. Är bedömningen att uppgifterna i handlingarna omfattas av sekretess och därför inte kan lämnas ut ska ett skriftligt beslut om avslag upprättas. Även gynnande myndighetsbeslut bör i regel vara skriftliga. I samband med myndighetsprövningen ska det även prövas om ett förbehåll kan
ställas upp till förmån för den som begär ut handlingar.
Rätten att få ett överklagbart beslut tillkommer sökanden oavsett om avslaget grundar
sig på en sekretessbestämmelse, på att den begärda handlingen inte är allmän eller på att
handlingen överhuvudtaget inte finns eller kan påträffas.
Den sökande som fått skriftligt avslag på sin begäran om utlämnande av allmänna handlingar ska i beslutet upplysas om att överklagande kan ske. Upplysningen ska vidare
innehålla en beskrivning av hur sökanden ska gå tillväga för att begära ett sådant överklagande.
Ett myndighetsbeslut avseende begäran om utlämnande av allmänna handlingar kan
överklagas. Ett myndighetsbeslut gällande utlämnande av uppgifter ur allmänna handlingar är dock inte överklagbart. Överklagande kan t.ex. ske då begäran avslås därför att
uppgifterna är hemliga, handlingen inte är allmän, handlingen inte finns vid myndigheten eller då det inte går att avgöra om handlingen finns vid myndigheten eftersom det är
oklart vad sökanden begär. Om myndigheten avslår en begäran från en annan statlig
Dokument
Sida
Handbok
25 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
myndighet kan sådan överklagas av den myndighet som begär ut en handling eller på
annat sätt få del av en uppgift till regeringen. Ett beslut av Polismyndigheten att avslå
en begäran från t.ex. en socialnämnd (kommun dvs. kommunal myndighet) överklagas
däremot till Kammarrätten i Stockholm.
Besvärshänvisningen beskriver hur frågeställaren ska göra för att överklaga myndighetsbeslutet, se avsnitt 7.
Läs mer – Polismyndighetens riktlinjer om utlämnande av allmänna handlingar (PM 2016:2)om
vem som handlägger myndighetsbeslut, 21 § FL om upplysning kring överklagande, 6 kap. 7-8 §§
OSL om överklagande av myndighetsbeslut och Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 5348-14.
3.3.10
Överklagat myndighetsbeslut
Ett överklagande ska hanteras vid rättsavdelningen. När myndigheten slutligt beslutat
att avslå en begäran och ett överklagande inkommit till Polismyndigheten gällande avslagsbeslutet har myndigheten en skyldighet att ompröva beslutet. Polismyndigheten är
skyldig att ändra tidigare beslut om följande förutsättningar är uppfyllda:



Polismyndigheten bedömer att beslutet är uppenbart oriktigt.
Beslutet ska kunna ändras snabbt och enkelt.
Ändringen ska kunna ske utan att det blir till nackdel för någon enskild part.
Om myndigheten ändrar sitt beslut så som klaganden begär, dvs. klaganden får helt bifall till sitt yrkande förfaller överklagandet. Om myndigheten inte ändrar sitt beslut,
måste myndigheten utan dröjsmål överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet
till kammarrätten. Gör kammarrätten samma bedömning kan beslutet överklagas i
Högsta Förvaltningsdomstolen. Polismyndigheten är dock inte part i dessa ärenden och
har därför inte någon rätt att överklaga beslut som går myndigheten emot.
Myndighetens avslagsbeslut gällande frågor som rör utlämnande av allmänna handlingar kan överklagas till Kammarrätten i Stockholm, detta gäller dock inte om klaganden
är en statlig myndighet. Sökandes överklagande måste vara skriftligt och inkomma till
myndigheten inom tre veckor efter den dag den sökande fick del av beslutet att inte
lämna ut handlingen. När överklagandet inkommer till myndigheten ska en rättstidsprövning ske, dvs. myndigheten ska pröva om överklagandet inkommit i rätt tid.
När ett överlämnande av ärendet ska ske till kammarrätten bör följande handlingar
skickas:





Kopior av originalhandlingarna i omaskerat skick och de maskerade handlingarna, för det fall maskering skett
Kopia av tidigare tjänstemannaprövning
Myndighetsbeslut
Handling som utvisar beslutsfattarens behörighet och befogenhet att fatta myndighetsbeslut (t.ex. relevant avsnitt ut arbetsordning, handläggningsordning och
delegationsordning)
Missiv
Dokument
Sida
Handbok
26 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Av ett missiv bör det framgå att ärendet gäller ett överklagande i ett offentlighets- och
sekretessärende, vad överklagandet gäller, att överklagandet anses ha inkommit i tid
(dvs. rättstidsprövningen) och att Polismyndigheten vid en omprövning inte funnit anledning att ändra sitt beslut. De bilagor som Polismyndigheten avser att bifoga missivet
bör anges som bilagor. Om överklagandet inte har inkommit i tid ska det avvisas genom
ett särskilt beslut. Då ska överklagandet inte skickas vidare till överinstansen.
Läs mer – 27 § FL om ändring av beslut, 28 § om förfall av överklagande, 6 kap. 7-8 §§ OSL om
överklagande av beslut till kammarrätten och 23-24 §§ FL om rättstidsprövning.
Initiera
Förbereda
Dokument
Sida
Handbok
27 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Handlägga
Besluta
Avsluta
Expediera
3.3.11
Utlämnande av digitala handlingar
Det finns inte någon skyldighet för Polismyndigheten att lämna ut elektroniskt lagrad
information i annan form än fysisk utskrift. Det är därför möjligt att neka en begäran om
digitalt utlämnande och istället skicka handlingarna per post. Med hänsyn till att digitala utlämnanden anses medföra särskilda risker från integritetssynpunkt bör sådana
utlämnanden ske med försiktighet. För det fall man trots det överväger ett digitalt utlämnande, t.ex. genom dvd, usb eller via e-post, måste man först göra flera viktiga avvägningar.





Finns det personuppgifter i materialet som ska lämnas ut?
Är materialet eller delar av materialet skyddat av sekretess?
Är utlämnandet lagligt enligt PUL och/eller PDL?
Innehåller materialet enstaka eller fler än enstaka personuppgifter?
Om materialet ska e-postas, finns det möjlighet att sända över det krypterat?
Beroende på vem mottagaren är och vilka handlingar som har begärts ut får man lägga
mer eller mindre tid på respektive fråga. Är man osäker på om alla förutsättningar föreligger för att få lämna ut handlingar digitalt kan man istället välja att lämna ut dem i
fysisk form.
Handlingar som inte innehåller personuppgifter
Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en
fysisk person som är i livet. Finns det inga personuppgifter i det material som ska lämnas ut behöver man ta ställning till om materialet omfattas av sekretess enligt OSL innan det lämnas ut digitalt. Finns det uppgifter som omfattas av sekretess och materialet
ska e-postas måste det finnas möjlighet att skicka materialet krypterat för att få e-posta
det. Saknas det krypteringsmöjligheter kan man istället lämna ut materialet genom t.ex.
dvd. Finns det uppgifter som omfattas av sekretess men som har maskerats, dvs. det
finns bara offentliga uppgifter kvar i dokumentet, behöver man inte ta hänsyn till krypteringsmöjligheterna vid e-post.
Handlingar som innehåller personuppgifter
Finns det personuppgifter i handlingarna som ska lämnas ut behöver man, vid sidan om
sekretessbestämmelser i OSL, beakta polisdatalagen (PDL) och personuppgiftslagen
(PUL). PDL och PUL reglerar all behandling av personuppgifter som är helt eller delvis
automatiserad. PDL är tillämplig när det gäller behandling av personuppgifter i den
brottsbekämpande verksamheten vid Polismyndigheten. PUL är tillämplig på övrig behandling av personuppgifter vid myndigheten. Flera av bestämmelserna i PUL är också
tillämpliga vid behandling av personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten
Dokument
Sida
Handbok
28 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
eftersom PDL hänvisar till PUL i vissa delar. I vilken utsträckning bestämmelserna i
PUL ska tillämpas beror på beror på om personuppgifterna finns i ett material som är
strukturerat eller inte. Strukturerat material är ett material där personuppgifter finns
samlade och strukturerade på ett sätt som påtagligt underlättar sökning eller sammanställning av personuppgifterna, t.ex. register, vissa Excel dokument och olika listor.
Ostrukturerat material är tvärtom material där personuppgifter inte finns samlade och
strukturerade på ett sätt att det enkelt går att söka eller sammanställa dem, t.ex. löpande
text, ljud- och bildupptagningar och korrespondens per e-post. Är det ett ostrukturerat
material är det flera bestämmelser i PUL som faller bort. En behandling av personuppgifter, så som ett utlämnande, styrs då istället av den s.k. missbruksregeln som innebär
att en behandling inte får ske om det medför en kränkning av den registrerades personliga integritet.
Vid ett utlämnande begränsas bestämmelserna i PUL och PDL vidare av om handlingen
ska lämnas ut med stöd av 2 kap. TF eller inte. Bestämmelser i PUL eller PDL får nämligen inte inskränka offentlighetsprincipen som följer av 2 kap. TF. Flera bestämmelser
ska därmed inte tillämpas om det är fråga om ett utlämnande med stöd av 2 kap. TF.
Utlämnanden som inte sker med stöd av offentlighetsprincipen
När Polismyndigheten ska göra ett utlämnande av personuppgifter t.ex. p.g.a. underrättelseskyldighet eller efter begäran från annan myndighet och det inte handlar om ett
utlämnande enligt bestämmelserna om offentlighetsprincipen i 2 kap. TF måste bestämmelserna i PDL och PUL tillämpas på den behandling som utlämnandet utgör. För
att veta om det är PDL eller PUL som gäller kan man något förenklat säga att den lag
som ger stöd för ursprungsbehandlingen även styr utlämnandet. Så trots att ett utlämnande i sig kanske inte utgör brottsbekämpande verksamhet så kan PDL ändå tillämpas
om personuppgifterna behandlas hos Polismyndigheten med stöd av den lagen.
När man ska lämna ut personuppgifter digitalt finns det en grundläggande bestämmelse
i PUL, som det även hänvisas till i PDL, som säger att personuppgifter bara får behandlas om det är lagligt. Det innebär inte bara att Polismyndigheten måste behandla personuppgifter på ett lagenligt sätt inom myndigheten utan det innebär också att Polismyndigheten ansvarar för att inte lämna ut personuppgifter till någon om det kan antas
att denne kommer att behandla personuppgifterna på ett sätt som inte är tillåtet enligt
PUL. Ett utlämnande i strid mot detta är alltså inte tillåtet. Härvid ska man dock komma
ihåg att behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur inte omfattas av PUL. Det är därför tillåtet med ett digitalt
utlämnande till en privatperson så länge handlingarna inte omfattas av sekretess och så
länge de andra förutsättningarna för digitalt utlämnande föreligger.
Personuppgifter om lagöverträdelser som finns i strukturerat material
För att, i elektronisk form, få lämna ut strukturerat material som innehåller personuppgifter om lagöverträdelser (som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella
tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden) finns det en bestämmelse i PUL
som innebär ett förbud för andra än myndigheter att behandla sådana uppgifter. Ska man
lämna ut sådana uppgifter är det alltså viktigt att veta vem mottagaren är. Bestämmelsen
är tillämplig även om de personuppgifter som ska lämnas ut behandlas med stöd av
PDL eftersom mottagarens behandling kommer att ske med stöd av PUL. Det finns
Dokument
Sida
Handbok
29 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
dock undantag från detta förbud. Om behandlingen avser enstaka uppgift som är nödvändig för att rättsliga anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras i ett
enskilt fall, så får den behandlas, dvs. bl.a. lämnas ut, trots förbudet. Vidare har även
journalister rätt att behandla personuppgifter om lagöverträdelser som finns i strukturerat material om uppgifterna ska användas uteslutande för journalistiskt ändamål. Ett
digitalt utlämnande till dessa mottagare kan dock begränsas av bestämmelser i PDL
samt möjligheten till kryptering, om det digitala utlämnandet ska ske via e-post. Se vidare nedan.
Vid ett utlämnande av personuppgifter om lagöverträdelser som ingår i ett ostrukturerat
material finns inget förbud att ta hänsyn till. Då ska man istället överväga om mottagarens behandling av uppgifterna kommer att innebära en kränkning av den personliga
integritetet för den som avses med personuppgifterna. Däremot kommer bestämmelser i
PDL även i dessa fall begränsa möjligheten att lämna ut uppgifterna digitalt.
Utlämnanden som sker med stöd av offentlighetsprincipen
Som nämndes ovan får bestämmelser i PDL och PUL inte inskränka offentlighetsprincipen. Man kan vid ett utlämnande med stöd av offentlighetsprincipen därför inte säga
att utlämnandet inte är tillåtet med hänvisning till olika bestämmelser PDL och PUL.
Hur mottagaren kommer att behandla personuppgifterna är dock minst lika relevant vid
ett utlämnande med stöd av 2 kap. TF. Enligt 21 kap. 7 § OSL omfattas nämligen en
personuppgift av sekretess om det kan antas att uppgifterna efter utlämnandet kommer
att behandlas i strid med personuppgiftslagen hos mottagaren. Det är inte fråga om en
bedömning av om de enskilda uppgifterna i sig skulle omfattas av sekretess (vilket de
också skulle kunna vara enligt andra bestämmelser i OSL). Ett utlämnande i enlighet
med offentlighetsprincipen kan alltså inte begränsas med direkt stöd av en bestämmelse
i PUL eller PDL men däremot med hänvisning till sekretessen enligt 21 kap. 7 § OSL.
Skulle då ett sådant utlämnande stå i strid med t.ex. förbudet för andra än myndigheter
att behandla personuppgifter om lagöverträdelser kan man inte hänvisa direkt till förbudet utan till sekretess. Sekretessbestämmelsen är i och för sig tillämplig även vid utlämnande till en annan myndighet, men det torde tillhöra undantagen att det finns anledning
att anta att en annan myndighets tilltänkta behandling skulle strida mot personuppgiftslagen. Som också har nämnts ovan kan en privatperson som behandlar en personuppgift enbart i privat syfte inte behandla uppgifter i strid med PUL eftersom PUL inte är
tillämplig på sådan behandling. Sekretessen enligt 21 kap. 7 § OSL kan därför aldrig
komma i fråga om utlämnandet sker till person som ska behandla uppgifterna privat.
Begränsningar i PDL för digitala utlämnanden
Oavsett om det rör sig om ett utlämnande av ett strukturerat eller ostrukturerat material
eller om utlämnandet sker med stöd av 2 kap. TF eller inte så finns en bestämmelse i
PDL som begränsar ett digitalt utlämnande av personuppgifter. Bestämmelsen är tilllämplig om de personuppgifter som ska lämnas ut behandlas med stöd av PDL. Regeln
innebär att Polismyndigheten som huvudregel endast får göra digitala utlämnanden avpersonuppgifter om det rör sig om enstaka personuppgifter. Bestämmelsen är inte begränsad till någon viss mottagare. I förarbetena till PDL förtydligas vad som menas med
enstaka personuppgifter. Där framgår bl.a. att en större mängd personuppgifter, t.ex. ett
helt register eller delar av ett register, inte får lämnas ut digitalt. När personuppgifter
däremot förekommer i en eller ett fåtal handlingar utgör bestämmelsen inte något hin-
Dokument
Sida
Handbok
30 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
der mot att lämna ut handlingarna genom t.ex. e-post, även om handlingen eller handlingarna i och för sig innehåller något fler personuppgifter än vad som i vanligt språkbruk avses med enstaka. Bestämmelsen är också avsedd att ge stöd för utlämnande av
t.ex. ett ärende eller delar av ett ärende där personuppgifter förekommer.
Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket är undantagna de begränsningar som gäller i normalfallet.
Dessa myndigheter får, förutsatt att det rör sig om uppgifter som har gjorts gemensamt
tillgängliga, ta del av fler än enstaka uppgifter digitalt. Enligt polisdataförordningen
(PDF) får fler än enstaka personuppgifter lämnas ut digitalt, med reservationen – om det
inte är olämpligt – även till konkursförvaltare, Justitiekanslern, Brottsförebyggande
rådet, Europol, Interpol och en utländsk myndighet som ansvarar för att bekämpning av
penningtvätt eller finansiering av särskilt allvarlig brottslighet samt en offentlig försvarare eller ett målsägandebiträde eller den som kan jämställas med en sådan.
Kryptering vid e-post av handlingar
Polismyndigheten är enligt PUL skyldig att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska
åtgärder för att skydda personuppgifter som behandlas vid myndigheten. Åtgärderna ska
åstadkomma en säkerhetsnivå som är lämplig med beaktande av de tekniska möjligheter
som finns, vad det skulle kosta att genomföra åtgärderna, de särskilda risker som finns
med behandlingen av personuppgifterna och hur pass känsliga de behandlade personuppgifterna är. Skyldigheten att ha en lämplig säkerhetsnivå gäller vid alla digitala utlämnanden av personuppgifter som behandlas med stöd av PDL eller PUL.
Enligt Polismyndighetens egna föreskrifter, FAP 174-1, ställs också höga krav på informationssäkerhet när det rör sig om vad som i föreskrifterna definieras som särskilt
skyddsvärda uppgifter (uppgifter som omfattas av sekretess, är personuppgifter om lagöverträdelser eller är personuppgifter som är känsliga). När dessa uppgifter överförs
med datakommunikation utanför myndighetens kontroll ska kryptering användas. Det
innebär att även handlingar som inte innehåller personuppgifter men som omfattas av
sekretessbestämmelser inte får e-postas o krypterat. Föreskrifterna medför vidare att
trots att förutsättningar föreligger för att få lämna ut handlingar digitalt till en försvarare
kan de ändå inte e-postas om det inte finns möjlighet att skicka handlingarna krypterat.
Märk väl att frågan om möjlighet till kryptering inte hindrar utlämnande av fysiskt medium för automatiserad behandling, dvs. dvd, cd-skiva, usb etc. Även då är dock viktigt
att i så stor utsträckning som möjligt tänka på tekniska skyddsåtgärder så som att ha ett
lämpligt format på de filer som lämnas ut, t.ex. pdf eller skrivskyddat.
Mellan Polismyndigheten och flera myndigheter sker all e-posttrafik via ett säkert
kommunikationsnätverk, SGSI. De myndigheter som avses är Åklagarmyndigheten,
Domstolsverket, Kriminalvården, Tullverket, Kustbevakningen, Migrationsverket, Skatteverket, Regeringskansliet, transportstyrelsen, Försäkringskassan, Länsstyrelsen och
till Ekobrottsmyndigheten via Åklagarmyndigheten samt Kronofogdemyndigheten via
Skatteverket. Vid Polismyndigheten finns därutöver möjlighet att använda andra krypteringssätt. Kontakta IT-avdelningen för vidare information om vilka möjligheter till
kryptering som finns.
Dokument
Sida
Handbok
31 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Läs mer – Prop. 2009/10:85, 2 kap 20 § PDL om utlämnande av enstaka personuppgifter, 17 och
18 §§ PDF om undantag från 2 kap. 20 § PDL, 7 § PUL om utlämnande för journalistiska ändamål, 9 a § PUL om att personuppgifter bara får behandlas om lagligt, 20 § PUL om förbud för
andra än myndigheter att behandla uppgifter om lagöverträdelser, 1 § Datainspektionens föreskrift
om undantag från förbudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser m.m. (DIFS1998:3), 21 kap 7 § OSL om sekretess samt FAP174-1, 8 § PUL och 2 kap 2 §
PDL om förhållandet till offentlighetsprincipen, 31 § PUL om säkerhetsåtgärder
3.3.12
Särskilt om digitalt utlämnande av förundersökningsprotokoll
Förundersökningsprotokoll innehåller alltid personuppgifter om lagöverträdelser. Det är
därför viktigt att kunna konstatera att mottagaren har rätt att hantera sådana uppgifter.
Beroende på omfattning, uppbyggnad och förekomst, kan förundersökningsprotokoll
ses både som strukturerat och ostrukturerat material. Mycket omfattande förundersökningsprotokoll där det finns personuppgifter som är strukturerade på ett sätt att det
skulle vara lätt att söka efter eller sammanställa dem får anses ingå i strukturerat material. Då måste hänsyn tas till vad som ovan sagts om förbudet för andra än myndigheter
att behandla sådana uppgifter samt de undantag som finns i förhållande till förbudet.
Om det är fråga om att lämna ut ett separat förundersökningsprotokoll eller en del av
protokollet torde det dock oftast vara fråga om ostrukturerat material. Man får då fråga
sig om ett utlämnande kan medföra att mottagarens behandling av personuppgifterna
kommer att innebära en kränkning av den registrerades personliga integritet.
Angående sekretess omfattas oftast hela förundersökningsprotokollet av sekretess innan
åtal har väckts. I det skedet har dock den misstänkte och försvararen rätt att i den mån
det kan ske utan men för utredningen, ta del av vad som har förekommit vid förundersökningen. Efter att åtal har väckts är förundersökningsprotokollet i de flesta fall offentligt men vissa uppgifter kan fortfarande omfattas av sekretess, även i förhållande till den
tilltalade, trots att denne är part.
Eftersom behandling av personuppgifter i ett förundersökningsprotokoll sker med stöd
av PDL måste man, när det kommer till frågan om protokollet kan lämnas ut digitalt, ta
ställning till om protokollet omfattar enstaka personuppgifter eller fler än enstaka uppgifter. Detta får bedömas från fall till fall. Som utgångspunkt torde de flesta förundersökningsprotokoll inte omfatta fler än enstaka personuppgifter och kan därför lämnas ut
digitalt, givet att övriga förutsättningar för ett utlämnande är uppfyllda. Mycket omfattande förundersökningsprotokoll kan dock inbegripa fler än enstaka personuppgifter.
Gör man bedömningen att förundersökningsprotokollet innehåller fler än enstaka personuppgifter är Polismyndigheten förhindrad att lämna ut förundersökningsprotokollet i
elektronisk form till andra än Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket, konkursförvaltare, Justitiekanslern, Brottsförebyggande rådet, Europol, Interpol och en utländsk myndighet som
ansvarar för att bekämpning av penningtvätt eller finansiering av särskilt allvarlig
brottslighet samt en offentlig försvarare eller ett målsägandebiträde eller den som kan
jämställas med en sådan.
Eftersom personuppgifter om lagöverträdelser är att betrakta som känsliga personuppgifter och därmed även som särskilt skyddsvärda måste det vara möjligt att e-posta förundersökningsprotokoll krypterat. Finns det ingen möjlighet att skicka protokollet kryp-
Dokument
Sida
Handbok
32 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
terat men alla förutsättningar i övrigt föreligger för att lämna ut förundersökningsprotokollet digitalt kan man istället lämna ut det på cd-skiva, dvd eller usb.
Nedan följer ett flödesschema för hanteringen av en förfrågan att lämna ut ett förundersökningsprotokoll digitalt. Schemat kan även vara till hjälp vid begäran om digitalt utlämnande av andra handlingar.
Dokument
Sida
Handbok
33 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Dokument
Sida
Handbok
34 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
3.3.13
Film och ljud
I förundersökningar hos Polismyndigheten ingår ofta material såsom ljudbandsförhör
och det kan även finnas filmer av olika slag såsom övervakningsfilmer eller videorekonstruktioner. I vissa fall är det material som upprättas hos Polismyndigheten under en
förundersökning och i andra fall är det material som begärts in till Polismyndigheten för
att det ska ingå i en förundersökning. Det kan t.ex. vara en övervakningsfilm som är
viktig för en brottsutredning.
När en begäran om utlämnande av t.ex. en dvd-skiva i ett K-ärende inkommer till Polismyndigheten ska en kontroll ske, vilken syftar till att ta reda på om skivan har lämnats in från en annan myndighet, ett företag eller har upprättats av Polismyndigheten.
Denna information är viktig för bedömningen om sekretess föreligger på dvd-skivan.
För mer information om när sekretess kan upphöra, se avsnitt 5.
Om t.ex. en videorekonstruktion upprättad av Polismyndigheten begärs ut ska kontroll
ske om den överlämnats till domstol i samband med åtal eller om den förevisats i samband med huvudförhandling. För det fall att en videorekonstruktion endast i vissa delar
har visats i samband med huvudförhandling, har sekretessen endast upphört avseende
den del som förevisats. Övrig information som finns på filmen kan då fortfarande omfattas av sekretess. En bedömning måste då ske om det är möjligt att särskilja det
material som eventuellt omfattas av sekretess från det material som sekretessen upphört
på.
Ljudförhör genomförs ofta under förundersökningar och det är då vanligt att en dialogutskrift eller en sammanfattning av förhöret ingår i ett förundersökningsprotokoll som
har överlämnats till domstol. Trots att en utskrift av ett ljudbandsförhör finns i ett offentligt förundersökningsprotokoll har Kammarrätten i Stockholm bedömt att ljudupptagningen ska omfattas av sekretess.
Av TF framgår att Polismyndigheten inte är skyldig att framställa kopia av en sådan
upptagning enligt 2 kap. 3 § första stycket TF som kan läsas, avlyssnas eller på annat
sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel om svårighet möter och handlingen kan
tillhandahållas på stället. Den som begär ut en digital handling bör erbjudas att komma
till Polismyndigheten och titta på handlingen, förutsatt att handlingen inte omfattas av
sekretess. Någon lagbestämmelse som medför att Polismyndigheten är skyldig att lämna
ut begärda handlingar i elektronisk form finns inte.
När en begäran om utlämnande av allmänna handlingar omfattar ljudupptagningar eller
videoupptagningar och huvudförhandling ägt rum är det viktigt att kontakta berörd
åklagare eller berörd domstol. Detta för att kontrollera om den begärda handlingen överlämnats till domstol eller förevisats i samband med huvudförhandling. Det är viktigt
inför bedömningen om sekretess föreligger på den begärda handlingen.
Läs mer – Kammarrätten i Stockholm mål nr 2293-12 om ljudbandsupptagningar på vilka det
ansågs föreligga sekretess trots att det fanns offentlig utskrift av förhören, RÅ 1989 not. 329 om
videoupptagning på vilken det ansågs föreligga sekretess trots att offentlig utskrift fanns och RÅ
1989 ref. 56 om att sekretess inte ansågs föreligga på videoupptagning eftersom upptagningen
visats vid huvudförhandling och sekretessen därmed upphört samt 2 kap. 3 och 13 §§ TF.
Dokument
Sida
Handbok
35 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
3.3.14
Kopior med överstrykningar
Om handlingar innehåller sekretessbelagda uppgifter måste Polismyndigheten kunna
lämna ut handlingarna men dölja de sekretessbelagda uppgifterna. I vissa fall är det
dock olämpligt att tillämpa överstrykningar, t.ex. om det i en handling efter överstrykning endast framgår ord som om, men, och m.fl. Om en handling som innehåller personuppgifter som omfattas av sekretess lämnas ut med överstrykning över dessa uppgifter ska försiktighet iakttas. Detta på grund av att det ibland kan vara möjligt att utläsa
även av andra uppgifter i texten vilken person som berörs, trots att personuppgifterna
har styrkits över.
Överstrykning innebär att man tar kopior på originalhandlingarna (eller pappersutskrifter på digitala uppgifter) och sedan stryker över de sekretessbelagda uppgifterna med en
lämplig överstrykningspenna. Av det beslut som bifogas kopiorna måste det framgå
varför överstrykning har tillämpats på uppgifterna, alltså med vilken sekretessbestämmelse uppgifterna anses vara belagda med sekretess.
När alla överstrykningar är gjorda, kopieras de överstrukna handlingarna i sin tur. Originalet med överstrykningar får inte lämnas ut, eftersom det då är lätt att läsa de överstrukna uppgifterna. Vid kopiering ska man vara noga med att uppgifterna inte ”lyser
igenom” överstrykningen, den som ska lämna ut kopian ansvarar för att detta sker.
Om kopior med överstrykningar lämnats ut måste det i ärendets akt tydligt framgå
vad som har lämnats ut och vad som har sekretessbelagts och därmed inte lämnats
ut. Fram tills det att överklagandetiden passerat bör kopior med överstrykningar finnas i
akten.
Dokument
Sida
Handbok
36 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
3.3.15
Lämna ut med förbehåll till enskild
Ibland kan det vara lämpligt att lämna ut en handling med ett så kallat förbehåll, vilket
regleras i OSL. Det innebär att Polismyndigheten lämnar ut handlingar med sekretessbelagda uppgifter men att rätten att utnyttja uppgifterna inskränks på ett visst sätt genom
villkor, exempelvis genom villkoret att den som uppgiften lämnas ut till inte får lämna
uppgiften vidare eller utnyttja den. Den som tar del av uppgifterna (vilket kan ske
både på plats eller i form av kopior) beläggs alltså med tystnadsplikt.
Förbehållet ställs av Polismyndigheten, och för att det ska få rättslig verkan gentemot
den tagit emot handlingen ska förbehållet dokumenteras som ett beslut där det framgår
bl.a. vem som berörs av förbehållet och vad förbehållet har för innebörd (t.ex. att uppgifterna i handlingen inte får publiceras på ett sätt som gör det möjligt att identifiera de
berörda personerna eller att uppgifterna inte får kopieras och spridas vidare). Exempel
på förbehåll finns i avsnitt 8 i denna handbok.
Förbehåll kan också användas i samband med partsinsyn. Mer information om partsinsyn finns i avsnitt 5.4.
Observera att förbehåll bara kan bli aktuellt i de fall då sekretessen har ett rakt eller omvänt skaderekvisit, inte i fall med absolut sekretess. Dessutom får ett förbehåll endast
ställas upp i förhållande till en enskild. Det är därför inte möjligt att besluta om förbehåll om det är en annan myndighet som begär att få uppgift.
Den som får ut uppgifter med förbehåll enligt OSL omfattas av straffansvar för brott
mot tystnadsplikt.
Läs mer – 10 kap. 14 § OSL om förbehåll, 10 kap. 3-4 §§ OSL om partsinsyn och 20 kap. 3 § BrB
om straffansvar.
3.3.16
Fullmakt
Genom utfärdande av en fullmakt ger fullmaktsgivaren fullmaktshavaren behörighet att
ta del av handlingar åt dennes vägnar. Av en fullmakt bör det framgå vem som är fullmaktsgivare och fullmaktshavare, vad fullmakten omfattar och vilken giltighetstid fullmakten har. I avtalslagen finns bestämmelser som rör fullmakter.
Fullmakter som åberopas av enskilda bör som huvudregel företes i original. Vid minsta
tveksamhet bör fullmaktens giltighet kontrolleras med fullmaktsgivaren.
Om ett försäkringsbolag inkommer med en begäran till Polismyndigheten om utlämnande av handlingar ska de kunna uppvisa fullmakt, vanligtvis utgörs detta av en kopia
av ett försäkringsavtal, som visar att de har rätt att ta del av uppgifter som rör försäkringstagare hos dem. För det fall ett försäkringsbolag, i ett sådant ärende, inte bifogar en
fullmakt ska en fullmakt efterfrågas av Polismyndigheten. Endast om den skadelidande
överlåtit sin rätt att ta del av handlingar på försärkringsbolaget, kan de ta del av handlingar.
Dokument
Sida
Handbok
37 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
3.3.17
Brott mot tystnadsplikt
Den som röjer sekretessbelagd uppgift kan enligt lag dömas för brott mot tystnadsplikt
till böter eller fängelse i högst ett år. Ringa fall är dock inte straffbart. Brottet kan begås
antingen genom att en uppgift röjs muntligen eller genom att en handling där sekretessbelagda uppgifter finns lämnas ut. I detta inkluderas också utlämnande av ljudband,
videokassetter, datalagrad information etc.
För brottet krävs inte uppsåt utan även den som av oaktsamhet röjer sekretessbelagda
uppgifter begår brott. Detta innebär att den som inte avsett att röja sekretessbelagd uppgift kan straffas, om denne handlat ”slarvigt” när uppgiften lämnades ut.
Läs mer – 20 kap. 3 § BrB om brott mot tystnadsplikt.
3.3.18
Olika former av utlämnande
Det finns olika sätt för den som begärt att få ta del av allmän handling att ta del av dem:
Det ska vara möjligt att ta del av handlingarna på plats i Polismyndighetens lokaler.
Det bör finnas en lämplig plats för utomstående att sitta och läsa handlingarna. Samtidigt måste det vara lämpligt ur ett säkerhets- och arbetsmiljöperspektiv. Det kan vara
bra att tänka på följande:
1. Låt den sökande i första hand ta del av kopior om det finns minsta risk för att
originalhandlingarna skulle kunna förstöras eller manipuleras. Vid ett sådant förfarande utgår ingen avgift för den som önskar ta del av handlingarna, då det är
ett val som personal vid myndigheten gör.
2. Den sökande ska t.ex. inte tas ned i arkivlokaler eller kontorslokaler där det
finns risk att han/hon får ta del av annan sekretessbelagd information.
3. Om det inte är möjligt att ordna en säker plats, bör personal från myndigheten ha
uppsikt över den sökande under hela tiden.
Om den sökande begärt att få ta del av digitala upptagningar som inte kan visas genom
en pappersutskrift, måste Polismyndigheten tillhandahålla teknisk utrustning för att t.ex.
spela upp en ljudfil eller videofil. Om uppgifterna däremot kan visas genom utskrift på
papper, är myndigheten inte skyldiga att visa den sökande uppgifterna på skärm.
Handlingarna får avbildas, dvs. den sökande får fota av dem med t.ex. mobilkamera
eller skriva av uppgifterna i handlingarna. Detta gäller dock endast för det fall sekretessförbehåll inte ställer upp krav på att handlingarna inte får avbildas.
Den sökande kan också hämta kopior i Polismyndighetens lokaler, lämpligen i receptionen.
Om den sökande vill vara anonym, kan utlämnandet lösas genom att handläggaren och
den sökande i förväg kommit överens om en kod (t.ex. ett ord eller sifferkombination)
som sätts på handlingarna och som den sökande uppger för receptionspersonalen vid
uthämtandet. När den sökande önskar vara anonym och avgifts ska tas ut bör denne
kunna erbjudas att betala kontant för kopiorna i särskilt utpekade pass- och betalkassor
vid Polismyndigheten.
Dokument
Sida
Handbok
38 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Om den sökande önskar, kan papperskopior skickas med vanlig post. Det görs i första
hand till den sökandes folkbokföringsadress, eller officiella adress om det är frågan om
en organisation eller myndighet. När det gäller handlingar som innehåller sekretess för
utomstående men inte för personen som har begärt att få ta del av handlingarna bör man
förvissa sig om att handlingarna når denne personligen. I vissa fall kan det vara lämpligt
att skicka kopiorna med rekommenderad post och med mottagningsbevis.
I vissa fall kan det vara lämpligt att skicka de begärda digitala kopiorna via e-post.
Det gäller i första hand om handlingarna redan finns i digital form och om de är offentliga. Som exempel kan nämnas utlämnande av Polismyndighetens arbetsordning, interna föreskrifter eller arkivförteckning. När handlingarna skickas ut är det lämpligt att
använda någon av Polismyndighetens officiella e-postadresser i Outlook (Polismyndigheten registrator kansli, Polismyndigheten registrator Nord o.s.v.) och inte personliga
adresser.
Att använda e-post är inte lämpligt om handlingarna omfattas av sekretess eller om det
skulle innebära att stora mängder pappershandlingar måste skannas.
Se också i avsnittet 3.3.10 Utlämnande av digitala handlingar.
3.3.19
Uttagande av avgift
Misstänkta och deras försvarare samt målsäganden och målsägandebiträden är fria från
avgift för ett exemplar av kopia eller avskrift av protokoll eller anteckning vid förundersökning eller annan motsvarande utredning av bl.a. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Även utlämnande av allmänna handlingar till andra myndigheter ska ske utan
avgift. Om det finns särskilda skäl får myndigheten besluta om undantag från uttagande
av avgift för kopior av allmänna handlingar eller för utskrifter av upptagningar för
automatisk databehandling enligt 15 § första och andra styckena avgiftsförordningen. I
övrigt gäller följande vid utlämnande från myndigheten:
1. Papperskopior är gratis upp till nionde kopian, tio sidor kostar 50 kronor,
därutöver kostar varje sida 2 kronor. Motsvarande avgift ska även tas ut för
kopior som skickas som bifogade filer i e-post, beräkningen av denna avgift
beror på om handlingarna finns digitalt eller inte (se under femte punkten).
2. Kopia av videoband kostar 600 kronor per band/överföring till cd/dvd.
3. Kopia av ljudbandsupptagning kostar 120 kronor per band/överföring till
cd/dvd.
4. Utskrift av ljudbandsupptagning kostar 125 kronor per påbörjad fjärdedels
timme. Digital uppgift av ljudförhör eller videorekonstruktion kan inte skrivas ut, utan att det sker genom en avskrift. Avgiften för avskrift av sådan
handling beräknas enligt 17 § avgiftsförordningen. Vilket innebär debitering
ska ske av varje påbörjad fjärdedels timme det tar att skriva en avskrift.
5. Mot bakgrund av att rättsläget inte är helt klart avseende hur en avgift ska
beräknas vid digitalt utlämnande av digitala handlingar, med stöd av 4 §
första stycket p.8 avgiftsförordningen (1992:191) lämnas följande rekommendationer (angående möjligheten att lämna ut handlingar i digital form se
avsnitt 3.3.11 observera att viss information inte får lämnas ut digitalt):
- För handlingar som redan finns i digital form bör ingen avgift tas ut.
Dokument
Sida
Handbok
39 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
-
6.
För handlingar som digitaliseras genom inskanning bör en avgift tas
ut om inte begäran är av mindre omfattning, exempelvis om det är
mindre än tio sidor som ska lämnas ut.
- För handlingar som digitaliseras genom inskanning och detta omfattar fler än tio sidor bör avgiftsberäkningen ske som ovan är angivet
för kopior av pappershandlingar.
- För det fall det är flera sökande som begär ut samma handlingar och
kostnad ska tas ut för digitalt utlämnande ska kostnaden delas lika
mellan dem.
- Till kostnaden bör också avgift tas för det medium som materialet
lämnas ut på, exempelvis cd-skiva 10 kronor, så att full kostnadstäckning uppnås.
Om någon anser att den avgift som myndigheten tagit ut är oriktig finns
möjlighet att begära ett särskilt skriftligt beslut om avgiften. Avser beslutet uttagande av avgift för digitalt utlämnande (beslutet fattas enligt 4-5 §§
avgiftsförordningen) kan detta beslut överklagas till förvaltningsrätten
(jmf 22 a § förvaltningslagen). Ett beslut om avgift för exempelvis papperskopior eller videoförhör (enligt 15 § avgiftsförordningen) kan överklagas till Skatteverket.
Respektive avdelning ansvarar för att delegera beslutsfattandet enligt avgiftsförordningen avseende myndighetsbeslut enligt 5 § samt 23 §. Ekonomiavdelningen ansvarar för
att samråd med Ekonomistyrningsverket i enlighet med avgiftsförordningen sker.
Läs mer – 21 § AvgF om avgiftsfria kopior för parterna i målet, 15 § AvgF om uttagande av avgift,
17 § AvgF om beräkning av avgift för avskrift, 23 § AvgF om skriftligt beslut om avgift och 24 §
AvgF om överklagande till Skatteverket.
3.3.20
Beslut om avgift
Skriftligt beslut om avgift krävs inte om inte sökanden begär det. Den enskilde ska dock
informeras om att avgift kommer tas ut och ställas frågan om denne är intresserad av
kopiorna trots avgiften. Om handläggaren beslutar att avgift ska tas ut bör detta antecknas, av anteckningarna bör också framgå hur avgiften har beräknats.
3.3.21
Hur avgift ska tas ut
Polismyndighetens möjlighet att ta betalt är under ständig utveckling. Någon fullständig
uppräkning av betalningssätt låter sig därför inte göras. Nedan följer två exempel på hur
avgift kan tas ut.
Avgift kan tas ut genom kontant betalning eller genom faktura. Kontant betalning sker
genom att sökanden, i samband med att denne hämtar ut handlingarna i receptionen,
betalar där. I sådant fall behövs endast artikelnummer, inget ytterligare underlag. Kontant betalning ska alltid kunna erbjudas för de fall sökanden vill vara anonym.
Om sökanden vill betala genom faktura ska ett kundfakturaunderlag fyllas i. Sådant
återfinns på Intrapolis genom att söka på ”kundfakturaunderlag”.
1. Fyll i samtliga uppgifter beroende på vad begäran avser. Personnummer behöver
inte anges.
Dokument
Sida
Handbok
40 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
I nedre delen av fakturaunderlaget ska konteringsuppgifter fyllas i enligt
följande.
Kontonummer: 32 201 (fordranskonto för kopior av allmänna handlingar)
Kostnadsställe: Din avdelnings/enhets nummer för organisationsenhet.
Insats-/projektkod: 499001
Anläggning/aktivitet - hoppa över
Verksamhetskod: SV (Stödverkssamhet)
Specifikation - Hoppa över
Fikod: 301
Moms - Hoppa över
2. Skriv ut det ifyllda kundfakturaunderlaget och få det beslutsatteterat.
3. Skicka det underskrivna underlaget i ett exemplar med vanlig post till PAC i
Linköping.
Exempel på ifyllt kundfakturaunderlag
Dokument
Sida
Handbok
41 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
3.4
Dokument
Sida
Handbok
42 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
STEGET AVSLUTA - avsluta ärendet och arkivera
Initiera
Förbereda
Handlägga
Avsluta
3.4.1
När ska ärendet avslutas i A-diariet?
När ett ärende ska avslutas i A-diariet beror på om handlingarna omfattas av sekretess
eller inte. Om handlingarna som lämnats ut inte omfattas av sekretess kan ärendet avslutas direkt efter utlämnandet. Vid ett tjänstemannabesked där handlingarna omfattas
helt eller delvis av sekretess, avslutas ärendet direkt efter att handläggaren försäkrat sig
om att ingivaren inte önskar myndighetsbeslut. Vid ett myndighetsbeslut ska ärendet stå
öppet till dess att överklagandetiden gått ut. När ett myndighetsbeslut har överklagats
till kammarrätten ska ärendet avslutas först när domen vunnit laga kraft. Har beslutet
fattats av regeringen avslutas ärendet omedelbart därefter.
Ärenden som är avslutade ska stängas i diariet, det är handläggaren som har ansvaret för
att så sker.
3.4.2
Hantera akt vid avslut av ärende
När ärendet är avslutat ska akten arkivläggas enligt gängse rutinerna för allmänna ärenden. Vid tjänstemannaprövning ska tjänstemannabeskedet dokumenteras i ärendets akt.
Om kopior med överstrykningar lämnats ut måste det i ärendets akt tydligt framgå
vad som har lämnats ut och vad som har sekretessbelagts och därmed inte lämnats
ut. I de fall myndighetsbeslut fattats ska det föras till akten.
Vid avslut av ärende och arkivläggning ska akten inte innehålla kopior av de handlingar
som begäran omfattade och som lämnats ut. Dessa kopior ska rensas av handläggare.
Om det vid utlämnande av t.ex. större utredningar av massmedialt intresse finns behov
av att spara kopior med överstrykningar hanteras ett sådant referensmaterial av verksamheten utanför ärendets akt.
4
Dokument
Sida
Handbok
43 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Bilaga – Flödesschema för utlämnande
Följande flödesschema visar normalflödet för ett utlämnande av en allmän handling. För
varje steg i flödet finns hänvisningar till avsnitt i denna handbok.
Gör tjänsteanteckning om
muntlig begäran.
Ta emot begäran.
(se 3.1.1, 3.1.3)
(se 3.1.1)
Diarieför begäran.
(se 3.1.2, 3.2.1, 3.2.2)
Är handlingen allmän?
NEJ
(se 2.1-2.5, 3.3.1-3.3.3)
JA
Omfattas handlingen
av sekretess?
Ej allmän handling behöver
inte lämnas ut. Om den
omfattas av sekretess får
den inte lämnas ut.
(se 3.3.3 - 3.3.6)
NEJ
Lämna ut handlingen.
(se 3.3.10, 3.3.15)
(se 3.3.4-3.3.6, 5.1-5.6)
JA
Finns sekretessbrytande regler?
Om kopia eller digitalt
utlämnande, ta betalt.
JA
(se 3.3.14)
(se 5.5)
NEJ
Kan handlingen lämnas
ut maskad?
JA
(se 3.3.11)
(se 3.3.8)
NEJ
Kan förbehåll ställas
upp?
Maska och lämna ut handlingen. Vill sökande ha
myndighetsbeslut?
JA
JA
(se 3.3.12, 3.3.13, 7.1-7.2)
NEJ
Meddela avslag tjänstemannaprövning.
Vill sökande ha myndighetsbeslut?
(se 3.3.7)
NEJ
Avsluta ärendet.
(se 3.4)
Överlämna ärendet till rättsavdelningen.
(se 3.2.1, 3.3.8, 3.3.12, 6.1-6.2, 8.1-8.2)
JA
Rättsavdelningen hanterar
myndighetsbeslut och ev.
överklagande.
(se 3.3.9, 6.1-6.2, 8.1-8.2)
5
Dokument
Sida
Handbok
44 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Bilaga – Sekretess
5.1
Bilagans innehåll
Uppgifter som förekommer i Polismyndighetens verksamhet kan komma att omfattas av
sekretess med stöd av flera olika sekretessbestämmelser. Nedan följer inledningsvis en
kort redogörelse om vad en skadeprövning innebär (5.2). Därefter en redogörelse för de
sekretessbestämmelser som ofta är tillämpliga för uppgifter i handlingar som begärs ut
av Polismyndigheten. Det rör sig bl.a. som den s.k. förundersökningssekretessen, sekretess för uppgift om enskildas personliga och ekonomiska förhållande, begränsningar i
sekretessen samt sekretess i förhållande till andra myndigheter (5.3 – 5.6).
Därefter följer ett avsnitt som syftar till att ge tydligare exempel och vägledning till hur
bestämmelserna ska tillämpas i praktiken. Detta sker framförallt genom hänvisning till
relevanta rättsfall. Avslutningsvis finns en lista som kortfattat berör ytterligare sekretessbestämmelser som kan komma att bli tillämpliga för uppgifter som finns inom Polismyndigheten.
Finns det osäkerhet om en handling bör anses omfattas av sekretess eller inte kan stöd i
första hand sökas hos närmsta chef. Berörd chef kan i sin tur ta kontakt med rättsavdelningen för juridisk rågivning.
5.2
Skadeprövning
Sekretessreglerna i OSL innehåller normalt ett skaderekvisit, dvs. att någon form av
villkor ska vara uppfyllt för att uppgiften ska vara sekretessbelagda och detta villkor är
knutet till en skadebedömning. En bedömning ska göras med hänsyn till den risk för
skada eller men som ett utlämnande av uppgiften kan medföra i det enskilda fallet.
Skaderekvisiten är utformade på olika sätt och anger sekretessens styrka. Dessa skaderekvisit kan vara antingen raka eller omvända. Det finns även absolut sekretess som
innebär att någon skadeprövning inte ska göras utan i sådana fall genomförs sekretessprövningen enbart med hänsyn till uppgiftens art.
Rakt skaderekvisit innebär att den uppgift som regleras av lagrummet som huvudregel
är offentlig. Endast om det kan antas att viss skada uppkommer om uppgiften röjs gäller
sekretess för uppgiften. I lagtext kan det formuleras på följande sätt, ”om det kan antas
att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs”.
Omvänt skaderekvisit ställer som huvudregel upp sekretess och formuleras i lagtext
t.ex. som ”om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
honom närstående lider men”.
Med skada innebär ekonomisk skada och men är i första hand en integritetskränkning,
men ekonomiska konsekvenser kan också vara ett men. Enskilda personer kan lida både
skada och men medan däremot juridiska personer – bolag, föreningar etc. – enbart kan
åsamkas skada. Det krävs att uppgifter kan hänföras till en viss person för att en enskild
ska lida skada eller men. Om en person skulle bli utsatt för indrivningsåtgärder, blir
straffad eller omhändertagen till följd av att en uppgift lämnats ut från myndigheten
anses det enligt OSL mening vara skada eller men. Däremot kan det finnas sekretessbrytande bestämmelser som trots detta möjliggör ett utlämnande både till enskilda och
andra myndigheter.
Dokument
Sida
Handbok
45 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
5.3
Förundersökningssekretess och sekretess i den brottsförebyggande
verksamheten
Av 18 kap. 1 § OSL följer att sekretess gäller för uppgifter som hänför sig till förundersökning i brottmål, angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål
eller i annan verksamhet för att förebygga brott och polismyndighets verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott (andra stycket punkt 2), om det
kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den
framtida verksamheten skadas om uppgifterna röjs.
Bestämmelsen har ett allmänt skyddsintresse då den syftar till att skydda intresset av
att förebygga och beivra brott. Den som vid en prövning enligt denna bestämmelse har
att ta ställning till en enskild begäran får som huvudregel inte efterforska vem sökanden är eller vilket syfte denne har med sin begäran, se avsnitt 3.1.5 (2 kap. 14 § tredje
stycket TF). Detta följer av det faktum att bestämmelsen presumerar offentlighet för
uppgifterna.
Enligt bestämmelsen är huvudregeln offentlighet och sekretess får endast föreskrivas
om det vid prövningen i det enskilda fallet kan antas att skada kan uppkomma.
Rekvisitet ”åtgärder” innefattar främst beslut och ingripanden som hänför sig till ett
särskilt ärende och ”den framtida verksamheten” tar sikte på uppgifter som har generell betydelse för brottsspaning och brottsutredning.
Stöd i bedömningar i sekretessfrågor kan inhämtas från verksamhetsskyddet vid Rikspolischefens kansli.
Enligt 18 kap. 2 § OSL följer att uppgifter som hänför sig till underrättelseverksamhet
skyddas av sekretess. Med sådan underrättelseverksamhet förstås en verksamhet som
består i att samla, bearbeta och analysera information för att klarlägga om brottslig
verksamhet har utövats eller kan komma att utövas och som inte utgör förundersökning
enligt 23 kap. rättegångsbalken (1942:740), RB. Sekretess gäller primärt i alla verksamheter där uppgiften finns och bestämmelsen har ett omvänt skaderekvisit vilket innebär
att det är presumtion för sekretess.
5.4
Sekretess till förmån för enskild – 35 kap. 1 §
Av 35 kap. 1 § första stycket OSL framgår att sekretess gäller för uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i bl.a. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål (punkt 1) och polismyndighets verksamhet i övrigt
för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott (punkt 4), om det inte står klart att
uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider
skada eller men.
Sekretessen i bestämmelsen har således ett enskilt skyddsintresse och kan tillämpas på
både privatpersoner och företag. Juridiska personer kan dock inte lida men eftersom de
inte kan ha några personliga förhållanden.
I bestämmelsen stadgas att huvudregeln är sekretess och handlingar får endast lämnas
ut om det vid prövningen i det enskilda fallet kan konstateras att sekretessen kan brytas.
Dokument
Sida
Handbok
46 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Det föreligger inte någon rätt att efterforska vem den sökande är och vilket syfte denne
har med en begäran. Det kan dock vara lämpligt att den sökande informeras om möjligheten, efter det att man konstaterat att det föreligger sekretess på de efterfrågade
uppgifterna, att självmant uppge vem han eller hon är och vad uppgifterna ska användas
till. Vidare att detta kan medföra att uppgifterna kan komma att lämnas ut när det är
känt vem som efterfrågar dem och vad han eller hon ska använda dem till.
Vad som innefattas i rekvisitet ”personliga förhållanden” ska avgöras utifrån vanligt
språkbruk och avser vitt skilda förhållanden som exempelvis enskildas bostadsadresser
eller ett konstaterat psykiskt sjukdomstillstånd.
35 kap. 2 § OSL - Enligt bestämmelsen gäller sekretess för uppgift om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden som följer av 35 kap. 1 § OSL för uppgift i en
anmälan eller utsaga av en enskild, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider
annat allvarligt men om uppgiften röjs. Denna bestämmelse är endast tillämplig i förhållande till den som är misstänkt i ett ärende, detta har förtydligats bl.a. av Kammarrätten
i Stockholms dom, mål nr 4912-10 samt mål nr 4600-11.
35 kap. 21 § OSL – Enligt bestämmelsen gäller sekretess även för uppgift som finns
hos Polismyndigheten i ärende om omhändertagande eller handräckning enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård eller om vård av missbrukare utan samtycke inom socialtjänsten, för uppgift i en anmälan eller utsaga, i förhållande till den omhändertagne, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den
enskilde eller någon närstående till honom eller henne utsätts för våld eller lider annat
allvarligt men om uppgiften röjs.
35 kap. 4 § OSL – Bestämmelsen reglerar sekretess för uppgifter som förekommer i
olika register.
I annat fall än som avses i 35 kap. 1 § första stycket 6 och 7 och 3 § (register som förs
av Polismyndigheten enligt 4 kap. polisdatalagen (2010:361), misstankeregistret eller
belastningsregistret), gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur
register
1. för uppgift som har tillförts ett särskilt register som förs över strafföreläggande och
föreläggande av ordningsbot,
2. för annan uppgift hos Polismyndigheten, som rör brott eller den som har misstänkts, åtalats eller dömts för brott, om uppgiften har lämnats dit för databehandling inom rättsväsendets informationssystem i ett annat register än som avses i 1,
3. för belastningsuppgift som har tillförts vägtrafikregistret, och
4. för uppgift som har tillförts ett särskilt register som författningsenligt förs hos
myndighet angående brott eller tjänsteförseelser begångna av personer som är eller
har varit verksamma hos myndigheten.
Sekretessen enligt första stycket 1 gäller inte i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot.
I 35 kap. 6-7 § OSL föreskrivs i vilka fall sekretessen enligt 35 kap. 1 § inte gäller. Av
6 § första stycket punkt 1 följer att beslut; huruvida åtal ska väckas, om att förundersökning inte ska inledas eller läggas ned, inte omfattas av sekretess enligt 1 §. I 6 §
Dokument
Sida
Handbok
47 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
punkt 3 föreskrivs detsamma för uppgift som avser omhändertagande enligt 13 § andra
stycket polislagen.
Av 35 kap. 7 § OSL följer att handlingarna i de flesta fall blir offentliga om de lämnats
till domstol med anledning av åtal. Bestämmelsen innebär att sekretessen enligt 35 kap.
1 § första stycket upphör att gälla hos Polismyndigheten om uppgifterna lämnas till
domstol med anledning av ett åtal, utom i tre undantagsfall. Det tre undantagsfallen är
följande;
1. sekretess för uppgiften ska gälla hos domstolen enligt 12 § eller 36 kap. 2 §,
2. uppgiften uppenbarligen saknar betydelse i målet, eller
3. uppgiften finns i en handling som har kommit från en annan myndighet där uppgiften är sekretessreglerad.
I enlighet med 35 kap. 7 § 3 punkten OSL upphör inte sekretessen i samband med att
förundersökningen lämnats till domstol med anledning av åtal för exempelvis en övervakningsfilm som inlämnats från Kriminalvården och som ingått i en förundersökning.
Detta då övervakningsfilmen kommit från Kriminalvården där uppgiften är sekretessbelagd enligt 35 kap. 15 § OSL.
Att uppgifter lämnas till domstol innebär även att uppgifter som lämnats vid förhandling
som inte sker inom stängda dörrar anses vara lämnade till domstol, t.ex. genom att en
vittneskonfrontation uppvisas vid en förhandling även om uppgifterna inte överlämnats
till domstolen med anledning av åtalet. Om huvudförhandling vid domstol sker inom
stängda dörrar enligt 5 kap. 1 § rättegångsbalken medför det att sekretessen även gäller
hos domstolen. Domstolen kan besluta om stängda dörrar bl.a. när den åtalade i ett
brottmål är under 21 år, i mål om sexualbrott eller när uppgifter som rör den åtalades
personliga eller ekonomiska förhållanden kommer fram. Förhör med den som är under
femton år eller som lider av en psykisk störning får hållas inom stängda dörrar.
Enligt 35 kap. 8 § OSL hindrar inte sekretessen enligt 35 kap. 1 § att Polismyndigheten
på begäran av den som lidit person- eller sakskada vid en trafikolycka lämnar uppgift
om identiteten hos en trafikant som haft del i olyckan. Vidare framgår det av andra
stycket i 8 § att sekretessen enligt 1 § inte heller hindrar att en skadelidande eller den
som den skadelidande överlåtit sin rätt till tar del av en uppgift, om den skadelidande
behöver uppgiften för att kunna få ett anspråk på skadestånd eller på bättre rätt till viss
egendom tillgodosett och det inte bedöms vara av synnerlig vikt för den som uppgiften
rör eller någon närstående till denne att uppgiften inte lämnas ut. Detta blir främst aktuellt då den enskilde behöver uppgiften för att tillgodose sin rätt till t.ex. skadestånd eller
ersättning från ett försäkringsbolag, då försäkringsbolag ofta behöver uppgifter från en
händelse för att kunna ta ställning gällande utbetalning av ersättning. Försäkringsbolag
som begär ut uppgifter ska komma in med en fullmakt eller på annat sätt visa att rätten
har överlåtits. Det bör poängteras att 35 kap. 8 § OSL endast bryter sekretessen som
följer av 35 kap. 1 § OSL. För de fall uppgifterna bedöms omfattas av sekretess med
stöd av andra sekretessbestämmelser, exempelvis 18 kap. § OSL, gäller inte denna sekretessbrytande bestämmelse för uppgiften.
Dokument
Sida
Handbok
48 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
5.5
Begränsningar i sekretessen
Sekretess till skydd för enskild gäller inte gentemot den enskilde själv, se 12 kap. 1 §
OSL. Den enskilde kan även efterge sin sekretess till förmån för annan (lämpligen genom fullmakt), se 12 kap. 2 §. Detta gäller exempelvis sekretess enligt 35 kap. 1 § OSL.
Även om den enskilde samtycker till att uppgifter gällande denne lämnas ut viktigt att
tänka på skyddet som avser eventuella närstående.
Nödvändigt utlämnande kan enligt 10 kap. 2 § OSL ske till enskild eller annan myndighet när det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin
verksamhet. Bestämmelsen ska tillämpas restriktivt och avsikten är inte att man av rena
effektivitetsskäl ska tillämpa en sekretessbrytande bestämmelse.
Partsinsyn gäller enligt 10 kap. 3 § OSL. Här gäller dock att det kan konstateras att
den enskilde har partsställning. Partsinsynen innebär att den som är part i ett ärende har
rätt till insyn i handläggningen i det ärende som rör denne. Av bestämmelsen framgår
dock att om det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att en
uppgift hålls hemlig också för den som är part gäller inte rätten. En part ska i sådant fall
på annat sätt få information om vad uppgifterna avser för att denne ska kunna ta tillvara
sin rätt. Viktigt är att dom eller beslut aldrig kan undanhållas den som är part. Denna
bestämmelse ger inte någon rätt till partsinsyn utan reglerar endast krocken mellan rätt
till partsinsyn och sekretessreglerna i OSL.
Vid en nedlagd förundersökning krävs enligt praxis ”beaktansvärda skäl” för att
partsinsyn ska finnas. Bestämmelsen begränsar sekretess enligt både 18 kap. 1 § och 35
kap. 1 § OSL. Beaktansvärda skäl till partsinsyn vid en nedlagd förundersökning har
t.ex. ansetts finnas för en läkare som överklagat Ansvarsnämndens beslut om legitimationsåterkallelse (RÅ 1995 ref. 28). Se vidare avsnitt 5.7.1.
5.6
Sekretess mellan myndigheter
Reglerna om sekretess för uppgifter gäller även gentemot andra myndigheter, se 8 kap.
1 § OSL. Vid en begäran från annan myndighet ska Polismyndigheten därmed pröva ett
utlämnande på samma sätt som om begäran gjorts av enskild.
Förutom de bestämmelser som nämnts tidigare gällande undantag från sekretessen finns
det även ytterligare sekretessbrytande bestämmelser mellan myndigheter. Av 10 kap. 28
§ OSL följer att sekretess inte hindrar att uppgifter lämnas till annan myndighet om det
föreligger en uppgiftsskyldighet enligt lag eller förordning (exempelvis föreligger en
uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen barn som riskerar att utsättas för
fara).
Ytterligare en möjlighet att kunna lämna uppgifter mellan myndigheter finns genom
stadgandet i 10 kap. 27 § OSL. Där sägs att uppgifter som är sekretessbelagda får lämnas till annan myndighet om det är uppenbart att intresset att lämna uppgiften har
företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Av andra stycket framgår i vilka fall sekretessen aldrig kan brytas av denna bestämmelse.
Gällande den sistnämnda bestämmelsen är det en svår gränsdragning att avgöra om
uppgifter kan lämnas ut med stöd av denna generalklausul. En intresseavvägning i varje
enskilt fall ska göras där uppenbarhetsrekvisitet måste vara uppfyllt om ett utlämnande
ska kunna ske, detta utvecklas i avsnittet nedan
Dokument
Sida
Handbok
49 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
5.6.1
Utlämnande till annan myndighet på eget initiativ
Ovan nämnda bestämmelse, 10 kap. 27 § OSL, innebär även att myndighet kan lämna ut
uppgifter till andra myndigheter, utan en uttrycklig begäran från en annan myndighet.
Om förutsättningarna är uppfyllda, dvs. att det vid en intresseavvägning framstår uppenbart att intresset av att en uppgift lämnas ut till en annan myndighet, överväger det
intresse som sekretessen har att skydda, kan denna uppgift lämnas ut även på myndighetens eget initiativ.
Det är svårt att generellt ange vilka situationer detta skulle kunna röra sig om. Det måste
bestämmas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Ett utlämnande på eget initiativ skulle eventuellt kunna bli aktuellt om polisen får uppgift om att någon som missbrukar narkotika i större utsträckning arbetar som förskolelärare. De intressen som står
mot varandra i detta fall är förskoleverksamhetens intresse att ha lämpliga lärare för
barnens trygghet samt den enskildes integritetsintresse. Beroende på omständigheterna i
övrigt skulle det kunna anses uppenbart att intresset av att uppgifterna lämnas ut till
ansvarig hos förskoleverksamheten överväger den enskildes integritetsintresse och uppgifterna kan då lämnas ut. Viktigt att komma ihåg är dock att denna bestämmelse endast kan bryta sekretessen i förhållande till andra myndigheter, den ger således inte stöd
att lämna ut uppgifter till exempelvis en privat arbetsgivare.
JO har i beslut (dnr 2187-2012) gjort bedömningen att sekretessbelagd uppgift om
egendom som polisen påträffar i sin verksamhet, efter en intresseavvägning kan lämnas
ut med stöd av 10 kap. 27 § OSL. I detta fall hade Polismyndigheten i samband med att
en person medtogs för kroppsbesiktning, omhändertagit dennes klocka. När det sedan
framkom att den misstänkte hade skulder hos Kronofogdemyndigheten lämnade polisen
ut uppgiften och klockan blev föremål för utmätning. JO menade att de omständigheter
som är av betydelse vid intresseavvägningen är bl.a. egendomens värde, Kronofogdemyndighetens möjligheter att säkerställa utmätning och skuldbeloppets storlek.
Vidare har JO i ett annat ärende (dnr 584-2013) gjort bedömningen att en större summa
kontanter som påträffats vid en husrannsakan kan lämnas ut till Kronofogdemyndigheten med stöd av 10 kap. 27 § OSL med hänvisning till ovan nämnda beslut. Dock kritiserades Polismyndigheten för bristfällig dokumentation. JO menade att från kontroll- och
rättssäkerhetssynpunkt bör sekretessbelagd information som lämnas ut till annan myndighet meddelas skriftligen och diarieföras i myndighetens A-diarium. Av denna skriftliga dokumentation bör framgå att uppgiften lämnats ut, vilka uppgifter som lämnats ut,
vem som beslutat om utlämnandet samt omständigheter som beaktats vid den intresseavvägning som ska göras.
Utlämnande med stöd av 10 kap. 27 § OSL får inte ske slentrianmässigt utan måste föregås av en noggrann intresseavvägning. Om ett utlämnande sker bör de överväganden
som gjorts samt vilken åtgärd som valts antecknas och diarieföras som ett sekretessärende, dvs. med saknummer 187.
Dokument
Sida
Handbok
50 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
5.7
Vägledning i den praktiska tillämpningen
5.7.1
Tillämpliga bestämmelser vid en begäran om att få ta del av uppgift eller
handling i en nedlagd förundersökning
Målsägande begär att få ta del av handlingar
Målsägande är inte att beakta som part i något skede i en förundersökning. 10 kap. 3 §
OSL om partsinsyn kan därför inte tillämpas. Detta fastlås bl.a. i RÅ 2001 not. 84.
Presumtionen för sekretess för den enskildes personliga förhållanden innebär att de
flesta uppgifter som kan härledas till den misstänkte normalt omfattas av sekretess.
Detta kan innebära att de flesta uppgifter i handling som förhör med misstänkt, protokoll över frihetsberövande eller kroppsbesiktning inte kan lämnas ut. Se exempelvis
Kammarrätten i Göteborgs mål nr 5706-14.
Målsägande har dock en större rätt att ta del av handlingar med stöd av 35 kap. 8 §
OSL, om målsäganden (skadelidande) behöver handlingarna för att få ett anspråk på
skadestånd eller bättre rätt till viss egendom tillgodosett. Kammarrätten i Stockholm,
anförde i dom i mål nr 6884-13, att bestämmelsen enligt förarbetena ska tolkas så att i
de fall det är rimligt att avsikten hos den som begär att få ut uppgifterna antingen är att
få vetskap om vem ett anspråk ska riktas mot eller att få bevis i sin sak, ska i normalfallet tilltro sättas till påståendet att han eller hon behöver uppgifterna för det syftet (prop.
2000/01:109 s. 19).
Denna bestämmelse ger däremot inte rätt att ta del av uppgifterna i syfte att kunna ta
ställning till eventuell överprövning av åklagares beslut att lägga ner förundersökning.
Detta råder stor enighet kring i praxis, se exempelvis Kammarrätten i Göteborgs dom i
mål nr 5173-13.
35 kap. 8 § OSL ger dock inte absolut rätt till samtliga handlingar, en förutsättning är att
det inte bedöms vara av synnerlig vikt att uppgifterna inte lämnas ut. Det finns därmed
möjlighet för en myndighet att vägra lämna ut en uppgift om det bedöms vara
av synnerlig vikt att så inte sker. Det kan t.ex. vara fråga om adressuppgifter för en person som känner sig allvarligt hotad av den som begär uppgiften. Även uppgifter om
sjukdomar och andra personliga förhållanden som finns intagna i läkarintyg, förhörsutsagor m.m. kan myndigheten vägra att lämna ut (se prop. 2000/01:109 s. 20).
Exempelvis har Kammarrätten i Stockholm i mål nr 40-15, anfört att det för den tidigare
misstänkte i en nedlagd förundersökning kan vara av synnerlig vikt att hans eller hennes
identitet inte röjs, om så inte redan skett i samband med att brottsutredningen avslutas.
Detta kan bero på beskaffenheten av det misstänkta brottet eller på omständigheter hänförliga till den misstänktes person. Hänsyn bör också kunna tas till närståendes intressen
av att uppgifterna inte röjs.
Kammarrätten i Göteborg har dock i mål nr 2364-11 anfört att det inte förelåg synnerliga skäl mot att den tidigare misstänktes beskrivning av hur en påstådd våldtäkt ska ha
gått till i en nedlagd förundersökning, lämnas ut.
Om den som begär ut uppgifter eller handlingar som avser samtliga nedlagda förundersökningar avseende en specifik person kan det vara frågan om en så kallad ”fiskeri-
Dokument
Sida
Handbok
51 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
begäran”. En begäran för att försöka få uppgifter om en viss person finns i ett ärende
eller om en specifik person har varit misstänkt för brott. En sådan begäran kan inte efterkommas, utan handlingarna omfattas med största sannolikhet av sekretess enligt 35
kap. 1 § OSL. En bedömning måste dock göras i varje enskilt fall.
Om en förundersökning har lagts ned kan det fortfarande finnas uppgifter i ärendet som
omfattas av sekretess enligt 18 kap. 2 § OSL, om det finns uppgifter i ärendet som hänför sig till underrättelseverksamhet. Det kan även finnas uppgift som lämnar eller kan
bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd i en nedlagd förundersökning
som omfattas av sekretess enligt 18 kap. 8 § OSL. Detta avser även avsnitt 5.7.1.2 nedan.
Misstänkt begär att få ta del av handlingar
Partsinsyn med stöd av 10 kap. 3 § OSL - Misstänkt är part i en brottsutredning när den
misstänkte delges skälig misstanke eller vid den tidpunkt tidigare i utredningen då han
av polis eller åklagare behandlas som part. Detta klargör regeringsrätten i RÅ 2001 ref.
27. Mot bakgrund av ovan anförda konstaterade Regeringsrätten i ovan nämnda fall att
misstänkt även kan vara part i en s.k. ”förutredning”, även om förundersökning inte
inletts och därmed är bestämmelserna i RB tillämpliga. I det aktuella fallet var förutredningen väldigt omfattande, det hade även förekommit en aktiv medverkan av den misstänkte samt att beslutet att inte inleda förundersökning motiverades mycket utförligt och
också delgavs den misstänktes advokat. Den misstänkte var därför att betrakta som part
i ärendet.
Rättsfallet klargör att bestämmelsen om partsinsyn i 10 kap. 3 § OSL är att anse som en
s.k. kollisionsnorm. Stöd för partsinsyn kan inte hämtas direkt i denna bestämmelse.
Bestämmelsen innebär istället att bestämmelser om sekretess för viss uppgift i hög grad
får vika för en sådan rätt till insyn i ett mål eller ärende som en part kan ha och som
följer av föreskrifter i annan författning än OSL, praxis, eller allmänna rättsgrundsatser.
När någon är skäligen misstänkt för brott har denne med stöd av RB rätt till fortlöpande
insyn i förundersökningen, då det finns stöd för rätt till insyn i förundersökningen i annan författning, ska således eventuella sekretessbestämmelser inte gälla. Det är dock
alltid viktigt att göra en bedömning om ett utlämnande av uppgifter kan vara till men för
utredningen.
Men vad gäller då för en nedlagd förundersökning? Regeringsrätten har vidare i RÅ
1995 ref. 28 slagit fast att även om 10 kap. 3 § OSL primärt tar sikte på pågående ärenden hindrar det inte att en rätt till partsinsyn kan föreligga även sedan ett ärende avslutats. Den enskilda bör ges rätt till partsinsyn även i avslutade ärenden om den enskilde
har beaktansvärda motiv för sin begäran.
Beaktansvärda motiv har bl.a. ansetts föreligga vid pågående vårdnadstvister där exempelvis uppgifter ur barnförhör behövts för att motbevisa anklagelser mot någon av föräldrarna, eller för att i övrigt kunna ta till vara på sin rätt. Se exempelvis Kammarrätten i
Sundsvalls dom i mål nr 3095-14 och mål nr 3290-07.
Beaktansvärda motiv har också ansetts föreligga när en tidigare misstänkt som även
blivit anmäld hos sin arbetsgivare behövde uppgifterna för att kunna redovisa en hel-
Dokument
Sida
Handbok
52 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
hetsbild av förundersökningen, t.ex. vid fråga om disciplinåtgärder. Se Kammarrätten i
Sundsvalls dom i mål nr 1190-11.
Vidare har beaktansvärda skäl ansetts föreligga då en tidigare misstänkt velat ta del av
utredningen för att kunna granska polisens och Åklagarmyndighetens handläggning för
att därefter kunna vidta åtgärder i form av exempelvis JO-anmälan eller skadeståndstalan mot staten. Se Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 332-10.
Beaktanvärda motiv har dock inte ansetts föreligga för syftet att kunna göra en bedömning om en överprövning ska göras. Bl.a. har Kammarrätten i Sundsvall i mål nr 281314 anfört att en överprövning av ett beslut om att lägga ned en förundersökning kan
göras av Åklagarmyndigheten efter begäran av part. Det föreligger således inget behov
för den som vill begära sådan överprövning att ta del av förundersökningen.
Av 10 kap. 3 § första stycket andra meningen OSL följer dock att en parts rätt att få ta
del av handlingar med stöd av bestämmelsen begränsas på så sätt att handling eller
material inte får lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller
enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I
sådana fall ska myndigheten enligt första styckets tredje mening på annat sätt lämna
parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att
parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse
som sekretessen ska skydda.
Kammarrätten i Sundsvall har i mål nr 3095-14 anfört att uttrycket "synnerlig vikt" i 10
kap. 3 § OSL markerar att det ska vara fråga om undantagssituationer, i vilka det syfte
som bär upp sekretessregeln framstår som särdeles tungt vägande i förhållande till partens intresse av full insyn i materialet i ärendet. Utgångspunkten är att partens intresse i
det stora flertalet situationer ska tillmätas större betydelse och sekretessen vika. Detta
innebär att det måste göras en avvägning mellan partens intresse av att få del av en begärd uppgift och sekretessintresset. Avvägningen måste såsom lagtexten utformats göras individuellt från fall till fall.
Den misstänktes rätt att ta del av brottsanmälan och utsaga – Av 35 kap. 2 § OSL följer
att sekretess gäller i verksamhet som avses i 35 kap. 1 § första stycket OSL för uppgift i
en anmälan eller utsaga av en enskild, i förhållande till den som anmälan eller utsagan
avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller
lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Enligt Kammarrätten i Sundsvalls dom, mål nr 2813-14, avser denna bestämmelse i
huvudsak den misstänktes rätt att få del av uppgifter i anmälan. Den eventuella skadan
måste således antas bli mer allvarlig för att sekretess ska gälla för dessa uppgifter i förhålande till den misstänkte.
Sekretessen enligt denna paragraf kan emellertid bara i begränsad omfattning göras gällande gentemot en misstänkt. Den som delgivits misstanke i en förundersökning har
nämligen en rätt enligt 23 kap. 18 § RB att ta del av vad som har förekommit vid förundersökningen. Vidare kan han eller hon givetvis inte i en rättegång undanhållas någon
omständighet som åberopas som bevisning i målet (jfr 10 kap. 3 § OSL).
Dokument
Sida
Handbok
53 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Vad menas med utsagor av enskild? I Kammarrätten i Stockholms dom, mål nr 981-13,
begärde en tidigare misstänkt i en nedlagd förundersökning att få ta del av samtliga
handlingar i utredningen. Rikspolisstyrelsen nekade till detta mot bakgrund av att den
misstänkte inte bedömdes ha förmått visa att han hade sådana beaktansvärda motiv för
sin begäran som enligt praxis krävs för rätt till partsinsyn enligt 10 kap. 3 § OSL. Däremot kunde den misstänkte ha rätt att ta del av vittnesförhör med stöd av 35 kap. 2 §
första stycket OSL då det ansågs kunna utgöra utsaga av enskild.
Dokument
Sida
Handbok
54 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
5.7.2
Förundersökningssekretess under pågående förundersökning enligt 18
kap. 1 § första stycket OSL
Enligt 18 kap. 1 § första stycket OSL gäller sekretess för uppgift som hänför sig till
förundersökning i brottmål eller till angelägenhet som avser användning av tvångsmedel
i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, om det kan antas att syftet
med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
Med förundersökning menas förundersökning enligt RB. Av 2 kap. 7 § TF följer att
handlingar som framställts av polisen i en förundersökning och som fortfarande finns
hos polisen inte ska anses utgöra allmänna handlingar förrän förundersökningen avslutats eller, om handlingarna ingår i förundersökningsprotokollet, detta har färdigställts
eller när handlingarna har expedierats. Handlingar som läggs in i Durtvå och expedieras
till Åklagarmyndigheten blir allmänna handlingar i samband med expedieringen, förutsatt att de inte redan var att anse som allmänna handlingar sedan tidigare.
I RÅ 1987 not. 273 ansåg Regeringsrätten att utredningsmaterial i en pågående förundersökning som en åklagare i egenskap av förundersökningsledare erhållit från polisen
var att anses som inkommet till åklagaren och därmed allmänna handlingar; frågan om
utlämnande av handlingarna skulle ha prövats av åklagaren enligt sekretesslagens bestämmelser(se även RÅ 1991 not. 420 och 421 samt RÅ 1994 not. 201). Detta på grund
av att begäran att få ta del av materialet hade gjorts hos åklagaren.
Sekretess kan med stöd av denna bestämmelse gälla för brottsanmälan hos Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. I RÅ 1987 not. 808 konstaterade Regeringsrätten att
sekretess gällde för tre nyligen upprättade brottsanmälningar med hänsyn till att polisoch åklagarmyndigheterna nyligen påbörjat utredningen i det aktuella ärendet och det
därför kunde antas att deras arbete skulle försvåras, om uppgifterna i polisanmälningarna lämnades ut. Uppgifterna ansågs dock också utgöra personliga förhållanden som var
sådana till sin art att det kan antas att enskilda skulle lida skada eller men om de röjdes.
De skyddades således även av sekretess med stöd av 35 kap. 1 § första stycket OSL.
Enligt förundersökningskungörelsen (1947:948) är förundersökningsledaren ansvarig
för en förundersökning i dess helhet. Den som har att göra tjänstemannaprövningen eller
fatta myndighetsbeslut ska samråda med förundersökningsledaren vid prövning av utlämnande av uppgifter eller handlingar som förekommer i en pågående förundersökning.
Dokument
Sida
Handbok
55 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
5.7.3
Förundersökningssekretess i nedlagd förundersökning med stöd av 18
kap. 1 § OSL
I RÅ 2003 not. 174, anförde regeringsrätten att sekretess enligt 18 kap. 1 § OSL (tidigare 5 kap. 1 § sekretesslagen) är tänkbar även beträffande en nedlagd förundersökning,
om de i lagrummet angivna förutsättningarna är för handen (se RÅ 1992 ref. 15). Såsom
skaderekvisitet i detta lagrum är utformat – sekretess gäller om det kan antas att syftet
med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgifterna röjs – torde emellertid, sedan en förundersökning lagts ned, sekretess inte annat än undantagsvis komma i fråga för andra uppgifter än sådana som har
generell betydelse för brottsutredning och brottsspaning (jfr prop. 1979/80:2 del A s.
140 f. se även RÅ 1989 ref. 56). Enbart det förhållandet att en förundersökning, som
lagts ned med motiveringen att den inte gett spaningsresultat, skulle kunna komma att
återupptas om nya uppgifter kommer fram och att ett återupptagande av utredningen i
sådant fall skulle kunna försvåras av ett utlämnande av uppgifterna utgör inte tillräcklig
grund för hemlighållande av uppgifterna med stöd av nu aktuell bestämmelse.
Uppgifter i en nedlagd förundersökning som har generell betydelse för brottsspaning
och kan således sekretessbeläggas med stöd av 18 kap. 1 § OSL. Kammarrätten i Stockholm har i dom, mål nr 4046-14 och mål nr 470-15, ansett att det föreligger sekretess
för filmer från demonstrationerna i Kärrtorp 2013, mot bakgrund av att filmerna fått
ansetts innehålla uppgifter som har generell betydelse för brottsspaning och brottsutredning. I aktuella fall ingick filmerna även i pågående förundersökningar och enligt kammarrättens mening kunde det antas att ett utlämnande skulle kunna skada dessa utredningar.
Det bör tilläggas att kammarrätten gjorde bedömningen att sekretess gällde för dessa
filmer trots att de förevisats vid en offentlig huvudförhandling samt att flera av filmerna
fanns tillgängliga på internet. För närmare redogörelse kring detta, se ovan nämnda
rättsfall.
Även vid prövning av utlämnande av uppgifter eller handlingar som förekommer i en
nedlagd förundersökning ska samråd ske med berörd förundersökningsledare (se även
avsnitt 5.7.2).
Dokument
Sida
Handbok
56 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
5.7.4
Sekretess för uppgifter om polisens verksamhet i övrigt enligt 18 kap. 1 §
andra stycket andra punkten OSL.
Enligt 18 kap. 1 § andra stycket andra punkten OSL gäller sekretess för uppgift som
hänför sig till Polismyndighets verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda
eller beivra brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder
motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
Denna punkt syftar på brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet i allmänhet
utan anknytning till något konkret fall. Uppgifter hänförliga till sådan verksamhet kan
gälla resurs- och organisationsfrågor av vital betydelse, arbetsrutiner, spaningsmetoder,
program för trafikkontroller, patrulleringsvägar, utnyttjande av lokaler, fordon eller viss
utrustning, personskydd, personuppgifter rörande personal och tjänstgöringslistor. Även
uppgifter om namn på personer som biträder polisen vid spaningsarbete, med tolkning
eller genom att lämna förtrolig information (s.k. informatörer eller källor) kan falla under bestämmelsen. Uppgifter av nu nämnt slag kan ibland också omfattas av sekretess
till skydd för rikets säkerhet enligt 15 kap. 2 § OSL.
Kammarrätten i Sundsvall har i dom, mål nr 966-14, ansett att det förelåg sekretess för
uppgift om antalet poliser i var och en av länets kommuner samt uppgift om hur många
av dåvarande Polismyndigheten i Västerbottens läns poliser som arbetade som utredare
eller i yttre tjänst vid viss angiven tid. Kammarrätten anförde att detta hör till sådana
uppgifter om resurs- och organisationsfrågor av vital betydelse och därför kan anses
hänföras till sådan verksamhet som myndigheten bedriver och som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och ka således omfattas av sekretess om det
kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller att den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
I Kammarrätten i Stockholms dom, mål nr 7523-13, ansågs en begäran om en sammanställning med uppgifter om de polismän som tilldelats OC-spray inom polismyndigheten Gotland, omfattas av sekretess med stöd av 15 kap. 2 § och 18 kap. 1 § OSL. I fråga
om sekretess med stöd av 18 kap. 1 § OSL anfördes att en sådan förteckning skulle omfatta en övervägande del av myndighetens personal och att ett utlämnande av en sådan
lista antogs kunna skada den framtida polisverksamheten.
Kammarrätten i Göteborg har i dom, mål nr 4193-14, nekat utlämnande av protokoll om
kroppsvisitation i sin helhet mot bakgrund av att Polismyndigheten i Västra Götaland
hävdats att uppgifterna begärts ut i vad som kan antas vara en samordnad aktion, dvs. att
sökanden agerade för föreningen Payback Sverige vilket är en förening som tydligt uttryckt att de ska påverka polisens dagliga arbete, bland annat genom att begära ut handlingar i större omfattning. Det fanns därför en risk att flertalet uppgifter om polismän
samlas på få händer.
Kammarrätten anförde att utlämnande av personuppgifter för ett större antal polismän
enligt praxis kan antas medföra skada för landets försvar eller på annat sätt vålla fara för
landets säkerhet (15 kap. 2 § OSL). Ett utlämnande skulle också kunna antas skada
framtida verksamhet (18 kap. 1 § OSL). Även uppgifter för systematisk kartläggning av
polismyndighetens verksamhet som kan komma att användas som underlag för planering av framtida allvarlig brottslighet kan anses skada eller försvåra framtida polisverksamhet, se RÅ 1993 not. 472.
Dokument
Sida
Handbok
57 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Utifrån omständigheterna gjorde kammarrätten bedömningen att det inte kunde uteslutas att de begärda uppgifterna skulle kunna användas för att motverka polisens arbete på
sådant sätt att det skulle kunna skada polisens framtida verksamhet och även kunna
komma att hota landets totalförsvar. Uppgifterna bedömdes därför omfattas av sekretess
med stöd av 18 kap. 1 § OSL samt 15 kap. 2 § OSL.
På liknande grunder har även:
-
Utlämnande av polisanställdas e-postadresser (flertalet) nekats av Kammarrätten
i Jönköping, mål nr 3149-13.
Utlämnande av samtliga utredares namn och mejladresser nekats av Kammarrätten i Sundsvall, mål 577-14.
Andra uppgifter som faller under 18 kap 1 § andra stycket andra punkten OSL är sådana
som finns i de register som används i polisiär verksamhet, exempelvis misstankeregistret. Det övergripande syftet med misstankeregistret är att underlätta tillgången till sådana uppgifter om skälig misstanke om brott som behövs för att verksamheten hos bl.a.
Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten ska kunna bedrivas på ett korrekt sätt. Registret innehåller i allt väsentligt uppgifter om personer som är skäligen misstänkta för
brott där fängelse ingår i straffskalan. Sekretess enligt andra stycket andra punkten kan
gälla även för uppgifter i polisens DNA-, fingeravtrycks- respektive signalementsregister. För uppgifter i polisens verksamhet för att förebygga brott etc. som hänför sig till
underrättelseverksamhet eller SÄPO:s verksamhet ska dock 18 kap. 2 § OSL, som är
försedd med ett omvänt skaderekvisit, tillämpas.
Dokument
Sida
Handbok
58 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
5.8
Övriga sekretessbestämmelser av vikt för polisens verksamhet
15 kap. 1 § - Sekretess gäller för uppgift som rör Sveriges förbindelser med en annan
stat eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs.
15 kap. 1 a § - Sekretess gäller för uppgift som en myndighet har fått från ett utländskt
organ på grund av en bindande EU-rättsakt eller ett av EU ingånget eller av riksdagen
godkänt avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, om det kan
antas att Sveriges möjlighet att delta i det internationella samarbete som avses i rättsakten eller avtalet försämras om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller för uppgift som en myndighet har inhämtat i syfte att överlämna den till ett utländskt organ i enlighet med en sådan rättsakt eller ett sådant avtal
som avses i första stycket.
Om sekretess gäller enligt första eller andra stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas.
15 kap. 1 b § - Sekretess gäller för uppgift som en myndighet har elektronisk tillgång
till i en upptagning för automatiserad behandling hos en annan stat eller mellanfolklig
organisation, om myndigheten inte får behandla uppgiften enligt en bindande EUrättsakt eller ett av Sverige eller EU ingånget avtal med en annan stat eller mellanfolklig
organisation.
15 kap. 2 § - Sekretess gäller för uppgifter som rör verksamhet för att försvara landet, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. Detta lagrum innebär bl.a. att uppgift om polisens beredskapsplanläggning, tjänstgöringsjournaler, personuppgifter och fotografier på anställda inom Polismyndigheten i vissa fall inte får lämnas ut. Stöd i bedömningar i sekretessfrågor kan inhämtas från verksamhetsskyddet vid Rikspolischefens kansli.
17 kap. 4 § - Sekretess gäller för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kunskapsprov eller psykologiskt prov under en myndighets överinseende, om det kan antas att
syftet med provet motverkas om uppgiften röjs. Sådana prov kan finnas inom kriminalteknikerutbildningen, forensikerutbildningen eller chefsutbildningen m.fl.
18 kap 2 § - Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till bl.a. sådan personuppgiftsbehandling som sker i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet,
utreda eller beivra brott, eller fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas.
Sekretess gäller under motsvarande förutsättningar för uppgift som hänför sig till sådan
underrättelseverksamhet som avses i 2 § lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar, sådan verksamhet som avses
i 7 § 1 lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande
verksamhet, eller sådan verksamhet som avses i 3 kap. 2 § 1 kustbevakningsdatalagen
(2012:145).
Dokument
Sida
Handbok
59 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
18 kap. 11 § - Sekretess gäller för uppgift om åtgärd som har till syfte att hindra rymning eller fritagning. Sekretessen gäller endast om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Huvudregeln är att handlingarna är offentliga.
Exempel som omfattas av denna sekretess är lås och larmritningar, arrestlokaler m.m.
Av 18 kap. 8 § följer att sekretess gäller för uppgift som lämnas eller kan bidra med
upplysning om säkerhets- och bevakningsåtgärd, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgifterna röjs och åtgärden avser t.ex. byggnader, lokaler, transport av vapen eller förvaring av vapen, ammunition m.m.
18 kap. 16 och 16 a §§ - Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till vapenregister
enligt vapenlagen (1996:67), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för
att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning. Sekretessen gäller dock
inte för uppgift i vapenregister om namn och adress för den som har tillstånd att bedriva
handel med skjutvapen eller att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation eller för
uppgifter i registret över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte. Sekretess gäller inte heller för uppgift i vapenregister om vilka typer av vapen som omfattas
av ett tillstånd att bedriva handel med skjutvapen eller att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation.
Vidare gäller sekretess hos Polismyndigheten för uppgift i ärende enligt vapenlagen
(1996:67), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning. Huvudregeln är således att sekretess föreligger för uppgifter i handlingarna
Även i 35 kap. 23 § finns sekretessregler gällande uppgift om en enskilds personliga
förhållanden i ett ärende enligt vapenlagen.
19 kap. 3 § - Sekretess vid upphandling, s.k. upphandlingssekretess. Absolut sekretess
gäller för samtliga anbudshandlingar med bilagor fram till tilldelningsbeslut fattats. Sekretessen kan upphöra tidigare om myndigheten använt sig av offentlig anbudsöppning.
Anbudshandlingar med bilagor kan omfattas av sekretess även efter att tilldelningsbeslut har fattats, se t.ex. 19 kap. 1 § och 31 kap. 16 § OSL. Anbudssökande kan skriftligt
meddela myndigheten att anbudsansökan ska omfattas av sekretess och bör då precisera
vilka uppgifter som avses och vilken risk för skada som finns om uppgifterna offentliggörs. När en myndighet avser att begära in anbud eller träffa avtal om upphandling där
det förekommer uppgifter som med hänsyn till rikets säkerhet omfattas av sekretess ska
säkerhetsskyddslag (1996:627) tillämpas. Detta innebär vanligtvis att anbudsgivaren
genom ett särskilt säkerhetsskyddsavtal förbinder sig att hemlighålla vissa uppgifter.
Upphandlingssekretess omfattas även av 31 kap. 16 § OSL och det framgår av bestämmelsen att sekretess gäller till skydd för enskild som ingått affärsförbindelse med
en myndighet, för uppgifter om den enskildes affärs- och driftförhållanden. Denna bestämmelse avser driftförhållanden först när tilldelningsbeslut är fattat.
21 kap. – Sekretess gäller till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden
oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer och gäller vid alla myndigheter.
Bestämmelsen i 1 § är generell och ska tillämpas av alla myndigheter och inom alla
verksamhetsgrenar. Enligt bestämmelsen gäller ett rakt kvalificerat skaderekvisit, dvs.
det krävs att det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående
till denne lider men om uppgiften röjs. Notera att i de fall en uppgift även omfattas av
Dokument
Sida
Handbok
60 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
någon annan bestämmelse i OSL så ska den bestämmelse som ger starkast skydd gälla
(7 kap. 3 § OSL). Sekretess enligt 1 § avser uppgift som rör enskilds hälsa och sexualliv
såsom sjukdomar, missbruk, sexuell läggning, könsbyte, sexualbrott eller annan liknande uppgift.
Av 21 kap. 3 § följer att sekretess i vissa fall gäller t.ex. uppgifter såsom adress och telefon m.m. avseende förföljda personer m.m. Denna bestämmelse kan bl.a. bli tillämplig
om det blir känt att personen har en sekretessmarkering i folkbokföringsregistret. En
begäran om sekretess bör kunna styrkas genom någon form av utredning som visar att
den enskilde är förföljd och att det är fråga om ett konkret hot.
Vidare följer av 5 § utlänningars säkerhet i vissa fall om det kan antas att uppgiften
skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller lider annat allvarligt men
som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och en utländsk stat eller myndighet
eller organisation av utlänningar.
Enligt 7 § regleras behandling i strid med personuppgiftslagen om inte någon annan
sekretessregel är tillämplig. En myndighet kan inte med stöd av den här bestämmelsen
vägra att lämna ut personuppgifter därför att utlämnandet eller den efterföljande användningen av uppgiften skulle vara oförenlig med de ändamål för vilka myndigheten
har samlat in uppgiften. Det avgörande är i stället om den som begär ut uppgifterna kan
antas komma att behandla personuppgifterna i enlighet med personuppgiftslagen
(1998:204). Behandlingen hos mottagaren måste uppfylla de grundläggande kraven i 9
§ personuppgiftslagen och, om samtycke saknas, vara nödvändig för något av de syften
som anges i 10 § personuppgiftslagen. Det är även en fråga om en avvägning mellan det
intresse som den som begär att få ut uppgifterna har och den enskildes integritetsintresse.
Huvudregeln i 21 kap. 1, 3-5 och 7 §§ är att uppgifterna är offentliga.
22 kap. 1 § - Sekretess gäller i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen om ett röjande av uppgiften kan antas innebära att
personen eller någon närstående till denne lider men. Med annan liknande registrering
av befolkningen avses t.ex. RES (jfr 6 § OSF). Huvudregeln är att folkbokföringsuppgifter är offentliga. Se även 35 kap. 22 § OSL gällande passärenden.
30 kap. 21 § - Uppgifter om enskilds personliga förhållanden gällande ordningsvakter
och väktare skyddas av sekretess enligt denna bestämmelse om uppgifterna förekommer
i t.ex. ett ärende eller en förteckning. Det gäller uppgifter såsom enskilds personnummer, bostadsadress, hemtelefonnummer och andra jämförbara uppgifter.
31 kap. 12 § - Sekretess gäller för uppgift som avser provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller statistisk
undersökning eller annat sådant uppdrag som myndigheten utför för en enskilds räkning, om det måste antas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte
röjs. Enligt 11 § förordning (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten framgår
att forensiska undersökningar på uppdrag av enskilda får utföras inom NFC (uppdragsverksamheten). Eftersom beställningsbekräftelsen på uppdraget innehåller information
om att NFC utgår från att uppdraget lämnats under förutsättning av sekretess, kan uppdragsgivaren besluta om handlingarna är offentliga eller inte.
Dokument
Sida
Handbok
61 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
32 kap. 3 § - Sekretess gäller för enskilds förhållande som inhämtats genom kameraövervakning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Samtliga myndigheter som använder sig av kameraövervakning måste beakta denna paragraf innan den ger ut bandad information. Detta
får endast göras i det fall det är visat att enskild person inte skadas eller lider men av att
informationen lämnas ut. Huvudregeln är att handlingarna är sekretessbelagda.
35 kap. 3 § - Sekretess gäller förande av eller utdrag ur belastningsregister. Denna
sekretess är absolut, enskilda får dock alltid hämta ut information om sig själv i ett sådant register. Enskilda får även hämta information om andra enskilda om det rör en
fråga om anställning i verksamhet som avser vård eller förebyggelse eller beivrande av
brott (se 9-10 §§ lagen om belastningsregister (1998:620)). I 35 kap. 1 § första stycket
punkt 6-7 och punkt 11 följer att sekretess gäller för register som förs av Polismyndigheten enligt polisdatalagen (2010:631), register som förs enligt lagen (1998:621) om
misstankeregister och register som förs enligt lagen (2010:362) om polisens allmänna
spaningsregister. Register som förs enligt polisdatalagen är t.ex. fingertrycks- eller signalementsregistret, penningtvätt register och DNA-registret. Vidare regleras sekretess
för verksamhet som avser förande eller uttag ur register i 35 kap. 4 § OSL.
Dessa uppgifter är som huvudregel sekretessbelagda. En begäran om utdrag ur detta
register ska ställas till Polismyndigheten, då det enligt lag om belastningsregister är Polismyndigheten som hanterar utlämnandefrågan (se avsnitt 2.4).
35 kap. 5 § - Sekretess gäller i vissa fall för uppgift om enskilds personliga förhållanden i ärenden enligt lagen (1988:688) om kontaktförbud. Sekretessbestämmelsen innehåller ett rakt skaderekvisit vilket innebär presumtion för offentlighet. Därmed gäller
sekretess om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider
skada eller men om uppgiften röjs. Huvudregeln är att part har rätt att ta del av det som
tillförts ärendet. Skulle någon sekretessbestämmelse krocka med partsinsynsrätten löses
detta med 10 kap. 3-4 §§ OSL.
Vanligtvis harmlösa uppgifter såsom adress kan i ärenden om kontaktförbud omfattas
av sekretess på grund av ärendets karaktär. Sekretess gäller inte för uppgifter i ett beslut
om i ärende om kontaktförbud.
35 kap. 20 § - Sekretess gäller i vissa fall för uppgifter om enskilds personliga förhållanden i bl.a. verksamhet som enbart innefattar hjälp eller annat bistånd till enskild,
handräckning eller omhändertagandeärenden i vissa fall och ärenden om verkställighet
enligt 21 kap i föräldrabalken.
Verksamhet som enbart innefattar hjälp eller bistånd består exempelvis i att polisen
hjälper allmänheten genom att skjutsa någon till sjukhuset, eller öppna en låst dörr.
Även ärenden av hjälpande karaktär inom myndighetsutövningen innefattas, exempelvis
handräckningar, eller att hjälpa någon som omhändertagits med stöd av lagen om omhändertagande av berusade personer. Även i denna paragraf gäller sekretessen endast
om enskilda personer kan anses riskera skada eller men av att handlingarna lämnas ut.
Huvudregeln är därför att uppgifterna är offentliga.
35 kap. 22 § - Sekretess gäller i ärende enligt passlagen (1978:302) för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående
till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
Dokument
Sida
Handbok
62 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
37 kap. 1 § - Avser sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar och ärenden om
medborgarskap. Med verksamhet för kontroll av utlänningar avses t.ex. visering, uppehållstillstånd, avvisning, utvisning och kontrollåtgärder samt annan löpande tillsyn.
Uppgifter som skyddas av bestämmelsen är exempelvis hälsotillstånd, religiös eller politisk uppfattning samt ekonomiska omständigheter som är av personlig natur.
Det finns även ett grundläggande skydd i 21 kap. 5 § OSL avseende utlänningars säkerhet i vissa fall.
39 kap. 1-3 §§ - Avser sekretess för uppgifter om enskilda i myndighetens personaladministrativa verksamhet. Här finns bestämmelser om sekretess som kan gälla i bl.a.
ärenden om omplaceringar, för uppgifter om anställdas hällsotillstånd, pensionering
m.m. Enligt 3 § första stycket gäller sekretess för uppgifter om t.ex. anställdas hemadresser och telefonnummer till bostaden, om det kan befaras att den anställde riskerar att
utsättas för hot eller andra trakasserier t.ex. på grund av beslut eller andra åtgärder som
denne vidtagit i tjänsten. Sekretessen enligt första stycket är tänkt att tillämpas endast i
undantagssituationer. Sådana uppgifter om en anställds personliga förhållanden (bostadsadresser, personnummer, privata telefonnummer, etc.) omfattas dock som huvudregel av sekretessen enligt 3 § andra stycket och 10 § OSF. Sekretessen, som även omfattar närstående till den anställde, gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretessen enligt
denna bestämmelse omfattar dock inte uppgift om den anställdes namn.
40 kap. 4 § - För personal i myndighetens telefonväxel gäller sekretess för uppgift som
inhämtats under tjänstgöringen och som avser telefonsamtal till eller från befattningshavare vid myndigheten. Bestämmelsen innebär absolut sekretess och inskränkt meddelarfrihet för uppgifterna. Denna bestämmelse är i viss omfattning även tillämplig vid
kommunikationscentraler när de upprätthåller funktion som telefonväxel.
6
Dokument
Sida
Handbok
63 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Bilaga – Checklista vid begäran
6.1
Vilka uppgifter bör finnas dokumenterade vid en begäran?
I samband med att en begäran om utlämnande av allmänna handlingar eller uppgifter ur
allmänna handlingar inkommer till Polismyndigheten är det en stor fördel om det tydligt
framgår vad som begärs ut. Detta bidrar till en effektivare handläggning av ärendet.
Följande uppgifter bör framgå av begäran:
1. Datum när begäran inkom
Är viktigt på grund av att en begäran om utlämnande av eller uppgift ur allmän
handling ska hanteras skyndsamt.
2. Information om vem som begär ut uppgift/handling
Den informationen är viktig för hanteringen av begäran, dock har alla möjlighet
att vara anonyma vid en begäran. Om den som begär ut uppgifter/handlingar
önskar vara anonym ska detta dokumenteras. Vidare bör det även framgå om
den som begär ut uppgifter/handlingar är juridiskt ombud för en part i ett ärende,
vilket kan påverka bedömningen. Det är dock viktigt att beakta efterforskningsförbudet/ frågeförbudet för att inte rutinmässigt be om ingivarens identitet (se
sista stycket i avsnitt 2.6).
3. Kontaktuppgifter till den som begär ut uppgift/handling
Det är dock frivilligt för den som begär ut uppgift/handling, men är till hjälp om
kontakt behöver tas för t.ex. precisering av begäran.
4. Information om vad begäran omfattar
Begäran kan t.ex. omfatta ett ärende med k-nummer eller en specifik person. Det
är viktigt att begäran är tillräckligt preciserad, dvs. det ska framgå vilka handlingar eller uppgifter som sökanden vill ta del av. Se avsnitt 3.3.2. I vissa fall
finns inte uppgifter såsom ärendenummer och i sådana fall är det viktigt att en
begäran specificeras så att det är möjligt att finna uppgifter/handlingar.
5. Information om vart uppgifterna/handlingar ska skickas
Det bör framgå på vilket sätt som ingivaren önskar svar, om det t.ex. är via brev.
Dokument
Sida
Handbok
64 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
6.2
Vilken information behövs vid sekretessprövning?
Inför en sekretessprövning är det viktigt att den som handlägger en begäran har kontrollerat en rad olika saker avseende de uppgifter eller den handling begäran avser. Följande bör kontrolleras i samband med en sekretessprövning:
1. Förvaras handlingen begäran avser hos Polismyndigheten?
Om handlingen inte förvaras hos Polismyndigheten ska begäran avslås.
2. Är handlingen som begäran avser en allmän handling?
Om handlingen inte är en allmän handling finns ingen skyldighet att lämna ut
handlingen.
3. Är den som begär ut uppgift/handling berörd i ärendet?
Det kan påverka bedömningen om en uppgift/handling ska lämnas ut eller inte.
4. Status på begärd uppgift/handling?
Om uppgifterna/handlingen som begäran avser ingår i en förundersökning ska
det kontrolleras om förundersökning pågår, om förundersökningen är nedlagd
eller om ärendet har slutredovisats till åklagare. Vidare är det av stor vikt att
kontrollera om åtal har väckts och om det finns en dom i ärendet.
5. Omfattas uppgifterna/handlingen av sekretess?
Se avsnitt 5 i denna handbok.
6. Har handlingarna överlämnats till domstol eller förevisats i samband med
huvudförhandling?
Det är av stor betydelse för sekretessbedömningen om handlingarna som begäran avser har överlämnats till domstol eller visats i samband med huvudförhandling. Detta då sekretessen kan upphöra i ett sådant skede, se vidare avsnitt 5.3.
Om en begäran avser ljudinspelning/film/kassettband/digitalt material ska det
kontrolleras med berörd åklagare om de överlämnats till domstol eller spelats
upp i sin helhet i samband med huvudförhandling. När kontakt har skett med
åklagare bör en tjänsteanteckning upprättas och en redogörelse för vad åklagaren
uppgett bör dokumenteras i ärendet.
7. Kan ett förbehåll ställas upp?
Rättsavdelningen hanterar beslut med förbehåll.
8. På vilket sätt kan ett eventuellt utlämnande ske?
Om ett utlämnande av uppgifter eller handlingar kan ske, har handläggaren att ta
ställning till hur utlämnande ska ske t.ex. via post eller e-post.
7
Dokument
Sida
Handbok
65 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Bilaga – Avslagsbeslut
7.1
Vad ska beslutet innehålla?
Ett avslagsbeslut ska innehålla uppgift om vad som efterfrågas, vad uppgifterna eller
handlingarna avser, vad beslutet innebär, åberopat lagstöd för Polismyndighetens vägran att lämna ut uppgifterna, skäl för beslutet och en överklagandehänvisning.
7.2
Beslut
Exempel på text till avslagsbeslut
Polismyndigheten avslår Er begäran om att få ta del av allmänna handlingar i ärende X,
då materialet innehåller uppgifter som skyddas av sekretess enligt 35 kap. 1 § första
stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Bakgrund
Ni har för tidningen X hos Polismyndigheten begärt att få ta del av samtliga handlingar i
ärende X.
Vidare har Ni begärt att få ta del av handlingarna per post.
Motivering
Ni är inte part i det ärende som begäran avser.
Av 35 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, framgår att sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållande, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men och uppgiften förekommer i utredning enligt
bestämmelserna om förundersökning i brottmål.
Enligt Polismyndighetens bedömning omfattas handlingarna i sin helhet av sekretess
enligt 35 kap. 1 § första stycket OSL, då det inte anses stå klart att ett utlämnande av
uppgifterna inte medför skada eller men för någon enskild eller någons närstående till
den enskilde. Bestämmelsen om sekretess i 35 kap. 1 § OSL är utformad med ett omvänt skaderekvisit vilket innebär presumtion för sekretess.
Polismyndigheten bedömer att risken för skada eller men för den enskilde eller närstående till denne som följer av 35 kap. 1 § OSL inte kan undanröjas med ett förbehåll enligt 10 kap. 14 § OSL.
Detta beslut expedieras till Er per post.
Besvär
Är Ni inte nöjd med detta beslut kan det överklagas. Hur Ni går till väga framgår av
bilagan till detta beslut.
Dokument
Sida
Handbok
66 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Polismyndigheten
N.N.
Här anges enligt arbetsordningen behörig beslutsfattares namn
N.N.
Här anges eventuell föredragandes namn
Dokument
Sida
Handbok
67 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Bilaga – Förbehåll
8
8.1
Vad ska beslutet innehålla?
Av ett beslut med uppställande av förbehåll ska det framgå vad som efterfrågas, vem
uppgifterna eller handlingarna avser, vad beslutet innebär, vilka förbehåll som ställs
upp, åberopat lagstöd för Polismyndighetens beslut och en överklagandehänvisning. För
fler exempel på förbehåll hänvisas till kommentaren till 10 kap. 14 § OSL.
8.2
Exempel på text till förbehåll
Beslut
Polismyndigheten beslutar att N.N. får ta del av de begärda handlingarna X med förbehåll enligt 10 kap. 14 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Följande är förbehållet:
1. Sådana uppgifter i handlingen som rör enskilds personliga förhållanden får inte
lämnas vidare till annan, om inte uppgifterna har sådan form att de inte kan hänföras till den enskilde.
2. N.N. ska förvara handlingen på ett sådant sätt att någon annan inte kan ta del av
den.
3. Handlingen och kopior av den ska förstöras senast den X januari 20XX.
Bakgrund
N.N. har till Polismyndigheten inkommit med en begäran om utlämnande av handlingar
XX.
Motivering
De handlingar som Ni får ta del av innehåller uppgifter som är belagda med sekretess
enligt X kap. X § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL.
N.N. är inte part i det ärende som begäran avser.
Av 10 kap 14 § OSL framgår det att om en myndighet finner att sådan risk för skada,
men eller annan olägenhet som enligt en bestämmelse om sekretess hindrar att en uppgift lämnas till en enskild kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde.
Polismyndigheten finner att risken för skada, men eller annan olägenhet kan undanröjas
genom att ett förbehåll ställs ut till Er. Detta medför att uppgifterna ska hanteras på så
sätt att de inte kan komma på avvägar och att uppgifter om enskilds personliga förhållanden inte får lämnas vidare till annan.
Dokument
Sida
Handbok
68 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Detta beslut innebär att en tystnadsplikt uppkommer för Er. Det betyder att Ni kan ställas till ansvar för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken om Ni bryter
mot detta förbehåll.
Besvär
Är Ni inte nöjd med detta beslut kan det överklagas. Hur Ni går till väga framgår av
bilagan till detta beslut.
Polismyndigheten
N.N.
Här anges enligt arbetsordningen behörig beslutsfattares namn
N.N.
Här anges eventuell föredragandes namn
Dokument
Sida
Handbok
69 (69)
Datum
Beteckning
Saknr
2016-02-11
PM 2016:03
187
Bilaga – Besvärshänvisning
9
9.1
Vad ska en besvärshänvisning innehålla
Av en besvärshänvisning ska det framgå på vilket sätt ett myndighetsbeslut kan överklagas och vad som behöver framgå i överklagandet.
Exempel – Besvärshänvisning Kammarrätten
9.2
BESVÄRSHÄNVISNING
Om Ni vill överklaga detta beslut ska Ni skriva till Polismyndigheten under följande
adress: __________________________________________________________
Överklagandet ska ha kommit in till Polismyndigheten inom tre veckor från den dag då
Ni fick del av beslutet.
I överklagandet anges:




Klagandens namn, person-/organisationsnummer, postadress.
Vilket beslut som överklagas med uppgift om beslutsdatum och diarienummer.
Vilken ändring som yrkas i beslutet.
De omständigheter vilka åberopas till stöd för yrkandet.
Skriften ska vara undertecknad av Er eller Ert ombud.
För det fall Ni använder Er av ombud ska fullmakt i original bifogas.
Överklagandet prövas av Kammarrätten i Stockholm.
Behöver Ni ytterligare upplysningar om hur Ni överklagar beslutet kan Ni vända Er till
Polismyndigheten exempelvis på telefon 114 14.
Gunilla Svahn Lindström
Karl Holm
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards