INFORMATION
1 (4)
Datum
Dnr
28 augusti 2009
Information om offentlighet och sekretess, allmänt
Den 1 juli 2009 tillkom den nya lagen om offentlighet och sekretess
(2009:400) (OSL). Den nya lagen innehåller mycket få
innehållsmässiga ändringar i förhållande till den tidigare. Syftet
med den nya lagen har varit att göra den mer lättförståelig och
lättillämpad än den tidigare. Lagen har nu indelats i sex
avdelningar: Avd. 1 Lagens tillämpningsområde, avd. 2
Registrering och utlämnande av allmänna handlingar, avd. 3
Grundläggande bestämmelser om vilka sekretess gäller för, avd. 4
Sekretess till skydd för allmänna intressen, avd. 5 Sekretess till
skydd för enskilda, avd. 6 Sekretess hos vissa statliga organ. I den
nya lagen har bestämmelserna om offentlighet placerats före
bestämmelserna om sekretess för att betona att offentlighet är
huvudregel och att sekretess är undantag.
Offentlighetsprincipen
I betydande utsträckning bygger det svenska samhället på öppenhet
och respekt för vissa grundlagsfästa fri- och rättigheter. Enligt 2
kap. 1 § första stycket 1 - 2 p. regeringsformen (1974:152) (RF) är
varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad
yttrandefrihet, d.v.s. frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt
meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, och
informationsfrihet, d.v.s. frihet att inhämta och motta upplysningar
samt att i övrigt ta del av andras yttranden.
Den grundlagsfästa rättigheten om informationsfrihet kompletteras
genom bestämmelsen i 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen
(1949:50) TF att varje svensk medborgare ska ha rätt att till
främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ta
del av allmänna handlingar. Det sistnämnda grundlagsstadgandet är
ett uttryck för vad som brukar kallas offentlighetsprincipen.
Huvudregeln är att envar har rätt att yttra sig och skaffa information
om vad som helst, samt att ta del av allmänna handlingar. I 2 kap.
Heby kommun
Besöksadress:
Telefon:
Telefax:
Postgiro:
759 40-7
INFORMATION
Datum
28 augusti 2009
12 § RF och 2 kap. 2 § TF finns bestämmelser av innebörd att
yttrandefriheten, informationsfriheten och offentlighetsprincipen
kan begränsas genom lag däribland OSR. Offentlighetsprincipen ger
sålunda var och en den principiella rätten att få läsa allmänna
handlingar.
Vad menas med allmänna handlingar?
En handling är enligt 2 kap. 3 § TF en framställning i skrift eller
bild, samt upptagning som kan läsas, avlyssnas, eller på annat sätt
uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Enligt samma paragraf i
TF är en handling allmän om den är att anse som inkommen till
eller upprättad hos myndigheten. En allmän handling är alltid
offentlig, så länge offentligheten inte inskränkts till följd av att en
särskild föreskrift i lag kan åberopas. En sådan offentlig allmän
handling skall enligt 2 kap. 12 § TF på begäran genast eller så snart
det är möjligt ”på stället” utan avgift tillhandahållas den som önskar
ta del av den.
Vad menas med sekretess?
En sekretessbelagd handling medför att den allmänna handlingen
inte kan lämnas ut. Gemensamt för de sekretessbelagda uppgifterna
är att intresset av att skydda uppgiften, med avseende på dess art, är
starkare än intresset av att uppgiften ska vara offentlig. Intresset av
att skydda uppgiften kan exempelvis syfta till att skydda rikets
säkerhet, skydda liv, integritet och personuppgifter av särskilt
känslig eller personlig karaktär.
Definitionen av begreppet sekretess återfinns i 3 kap. 1 § 1 st. OSL:
Ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom
utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt.
I samma lagrum stadgas även en rad andra definitioner som är värda
att känna till i sammanhanget:
Sekretessreglerad uppgift: En uppgift för vilken det finns en
bestämmelse om sekretess.
Sekretessbelagd uppgift: En sekretessreglerad uppgift för vilken
sekretess gäller i ett enskilt fall.
Sekretessbrytande bestämmelse: En bestämmelse som innebär att en
sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa förutsättningar.
Primär sekretessbestämmelse: En bestämmelse om sekretess som
en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen
riktar sig direkt till myndigheten eller omfattar en viss
INFORMATION
Datum
28 augusti 2009
verksamhetstyp eller en viss ärendetyp som hanteras hos
myndigheten eller omfattar vissa uppgifter som finns hos
myndigheten.
Sekretessen kan vara olika stark.
Det föreligger ett principiellt krav på att ettdera av två skaderekvisit
ska vara uppfyllt för att sekretesskydd ska kunna inträda. Lagtexten
skiljer mellan rakt skaderekvisit och omvänt skaderekvisit. Rakt
skaderekvisit uttrycks i lagtexten så att sekretess föreligger om det
kan antas att en viss angiven skada uppkommer om uppgiften röjs.
Omvänt skaderekvisit uttrycks så att sekretess föreligger om det inte
står klart att uppgiften kan röjas utan skada.
Det raka skaderekvisitet gör det svårare att hävda ett sekretesskydd
och innebär därför en principiell presumtion för offentlighet.
Sekretess gäller alltså, (endast) om det kan antas, att viss skada
uppkommer om uppgiften röjs. Det omvända skaderekvisitet ger
istället uppgiften ett starkare skydd och innebär en motsvarande
presumtion för sekretess. Sekretess gäller alltså, om det inte står
klart, att uppgiften kan röjas utan risk för skada eller men.
Exempelvis tillämpas det omvända skaderekvisitet inom hälso- och
sjukvården.
Sekretess mellan myndigheter.
Reglerna om utlämnande av sekretessbelagda uppgifter är i princip
desamma vare sig den till vilken uppgifterna ska lämnas ut är en
enskild person eller en myndighet. I båda fallen måste alltså prövas
om ett utlämnande kan medföra skada eller men för den som
uppgifterna gäller. Det viktigaste undantaget är att sekretess inte
utgör något hinder mot att en uppgift lämnas ut till en myndighet,
om detta sker till följd av en bestämmelse härom i lag eller
förordning.
Enligt generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL får sekretessbelagda
uppgifter lämnas ut till en myndighet, om det är uppenbart att
intresset av att uppgifterna lämnas ut har företräde framför det
intresse som sekretessen skall skydda. Generalklausulen är
emellertid inte tillämplig inom alla verksamhetsområden. Vissa
områden har ansetts mer skyddsvärda än andra, varför sekretessen
blir strängare där. Generalklausulen gäller t.ex. inte för hälso- och
sjukvården, socialtjänsten och omsorgsverksamheten.
Bestämmelsen kan emellertid få betydelse för hälso- och sjukvården
när det gäller att få uppgifter från andra myndigheter, t.ex. skolan
och försäkringskassan. Generalklausulen gör det t.ex. möjligt för en
skolpsykolog och en kurator inom skolväsendet att lämna ut
INFORMATION
Datum
28 augusti 2009
sekretesskyddad information till en barn- och ungdomspsykiatrisk
klinik.
Meddelarfrihet (OSL, TR 1 kap 1 §, YGL 1 kap 2 §):
I vissa fall tar meddelarfriheten över sekretesskyddet för vissa
uppgifter. Meddelarfriheten innebär att den som lämnar uppgifter
för publicering i en tryckt skrift eller i radio eller TV som regel är
fri från ansvar även om uppgiften i sig är sekretesskyddad. I
huvudsak gäller ej detta för hälso- och sjukvården samt inom
socialtjänsten. Meddelarfriheten är till för att motverka negativa
konsekvenser av sekretessregleringen, när det gäller massmediernas
möjligheter att få tillgång till information. Meddelaren går fri från
ansvar, vare sig han eller hon valt att träda fram eller inte. Det gäller
även om han eller hon har tystnadsplikt.
Meddelarfriheten innebär inte bara frihet från ansvar för vad som
publiceras utan också en rätt att vara anonym. Anonymitetsskyddet
för meddelare förstärks genom ett förbud för myndigheterna att
efterforska vem som är meddelare, om inte meddelaren har gjort sig
skyldig till brott genom att lämna uppgifter.
Meddelarfriheten innebär dock inte att offentligt anställda är
tvungna att lämna ut uppgifter till massmedierna. Det innebär bara
att de har en möjlighet att göra det, om de bedömer att intresset av
allmän insyn i myndigheternas verksamhet väger tyngre än det
intresse som skyddas av sekretessen.
I OSL finns undantag från meddelarfriheten angiven i den sista
paragrafen i varje kapitel, samt i kap. 44 OSL. Enligt OSL gäller
inte meddelarfriheten inom hälso- och sjukvården, inom
omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda samt inom socialtjänsten
för uppgifterna med undantag för uppgifter som rör verkställigheten
av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke.
